Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatcertifikat för fordonsbränsle"

Transkript

1 Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Klimatcertifikat för transportsektorn Bakgrund Marknadsmässig lösning för minskad klimatpåverkan Långsiktiga spelregler avgörande Marknaden för klimatcertifikat Oberoende marknadsplatser för klimatcertifikat Single Buyer Framtagande av kvot för klimatcertifikat Infrastruktur Diskussion Behov av kompletterande styrmedel Funktionssätt för en klimatcertifikatmarknad... 8 Bilaga: Elcertifikat... 9 Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 2(10)

3 Sammanfattning Regering och riksdag har slagit fast att till år 2030 ska Sverige ha en fossiloberoende fordonsflotta och till år 2050 en fossilfri fordonstrafik. För att på allvar bidra till målen krävs en kraftigt ökad produktion av biodrivmedel och att dessa stärks på marknaden. För att möjliggöra detta krävs dock att politiken bidrar genom långsiktiga och förutsägbara styrmedel som utnyttjar marknadens dynamik. Förslaget till klimatcertifikat ska ses mot bakgrund av att det behövs ett styrmedel som ger markanden den långsiktighet och lönsamhet som krävs för att öka produktionen och bidra till uppfyllnad av klimatmålen för transportsektorn. Klimatcertifikatet är ett marknadsmässigt styrmedel som har till uppgift att öka produktionen av förnybara fordonsbränslen i Sverige. Certifikatet är differentierat utifrån ett biodrivmedels klimatpåverkan. Varje produktionsanläggning certifieras och en beräkning görs som fastställer bränslets utsläppsminskning av växthusgaser och därmed hur många klimatcertifikat bränslet tilldelas per producerad volym bränsle. Både nya och befintliga anläggningar är berättigade till certifikat. Precis som för elcertifikatsystemet föreslås att Riksdagen fastställer i lag hur stor utsläppsminskning av växthusgaser som transportsektorn ska bidra med år för år, fram till det årtal som transportsektorn ska vara helt fossilfri. Bränsleförsäljarna åläggs i sin tur i lagen att köpa samtliga klimatcertifikat som behövs för att uppfylla kvotkravet. En viktig förutsättning är att förslaget sannolikt är förenligt med EU:s statsstödsregler, eftersom bränslekunderna betalar för certifikaten och inte staten. Vi bedömer också att det kan samverka med en internationell bränslemarknad utan att störa dess funktion. Klimatcertifikat är ett förslag till Utredningen om en fossilfri fordonstrafik (SOU N 2012:05) och det ska ses som ett diskussionsunderlag. Alla delar är inte färdigutredda. Avslutningsvis tas några frågor upp som bör utredars vidare. Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 3(10)

4 1. Klimatcertifikat för transportsektorn 1.1 Bakgrund Bakgrunden till förslaget om klimatcertifikat är behovet av långsiktiga styrmedel för ökad produktion av biodrivmedel i Sverige, för att bidra till målsättningarna om fossiloberoende fordonsflotta 2030 och fossilfri fordonstrafik Elcertifikatsmodellen 1 som kombinerar långsiktiga politiska målsättningar för förnybar energi med kostnadseffektiva marknadsmässiga lösningar för ökad produktion genom handel med certifikat ser vi därför som en intressant modell även för drivmedelsbranschen. För att utforma ett välfungerande klimatcertifikat för transportsektorn krävs omfattande och noggranna analyser av flera aspekter. Här identifierar vi några av dessa aspekter. Underlaget ska ses som en idéskiss och underlag till vidare diskussion. 1.2 Marknadsmässig lösning för minskad klimatpåverkan Till 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är fossiloberoende. En utredning pågår också om hur fordonstrafiken kan vara helt fossilfri De ambitiösa målsättningarna kräver styrmedel som är långsiktiga, förutsägbara och som utnyttjar marknadens dynamik. Det ambitiösa målet och det pressade tidschemat för att uppnå målet gör att det krävs ett speciellt stödsystem. Ett marknadsmässigt stödsystem kan tillsammans med marknadspriserna på förnybara drivmedel ge svenska tillverkare en möjlighet att konkurrera med fossila bränslen och förnybara internationella bränslen. Ett klimatcertifikat motsvarar ett ton minskade koldioxidutsläpp (1 ton CO 2 -ekv reduktion berättigar till 1 klimatcertifikat). Olika biodrivmedel ger olika stor reduktion av växthusgaser. Ett biodrivmedels reduktion av växthusgaser varierar i sin tur beroende på vilka råvaror som används vid produktionen. Genom att det är klimatpåverkan som styr tilldelningen av certifikat så behöver varje bränsle få en omräkningsfaktor 2 vilken motsvarar hur många klimatcertifikat som motsvarar en MWh bränsle. På så sätt värderas respektive bränsle efter sin klimatpåverkan. Framtagande av denna omräkningsfaktor bör utföras av en oberoende och legitim part, exempelvis i form av en statlig myndighet. Denna part bör även ansvara för certifiering av produktionsanläggningarna. Ett certifikatsystem kan karaktäriseras på följande sätt: Överbryggar skillnaden mellan samhällsekonomisk lönsamhet och företagsekonomisk lönsamhet. Utgör en marknadsmässig lösning på behovet att internalisera miljöfördelar i priset, med möjlighet för det politiska systemet att ange målsättningar. Genererar långsiktighet mot måluppfyllnad och tydliga spelregler för investeringar i produktionsanläggningar för biodrivmedel. Utgör en marknadslösning som kan samverka med en internationell bränslemarknad utan att störa dess funktion. Är en generell metod för att främja produktion av biodrivmedel som stimulerar till kostnadseffektivitet och teknikutveckling genom att främja konkurrens mellan olika typer av biodrivmedel. Tillverkarna av förnybara bränslen säljer sina bränslen på de vanliga bränslemarknaderna till marknadspriser. Klimatcertifikaten som bränsletillverkarna får av en av staten utsedd statlig myndighet säljs på en speciell klimatcertifikatmarknad. Ett alternativ till att låta tillverkarna av förnybara bränslen köpa alla klimatcertifikat skulle kunna vara att inrätta en statlig så kallad Single Buyer (se avsnitt 1.6). En sådan aktör skulle få i uppdrag att köpa samtliga klimatcertifikat och sedan ta ut sin kostnad genom en avgift som belastar samtliga bränsleförsäljare efter verklig bränsleförsäljning ett år i efterhand. 1 I bilagan beskriver vi mer utförligt hur elcertifikatsmodellen fungerar. 2 Omräkningsfaktorn kan baseras på bränslets livscykelanalys eller ett poängsystem som tar hänsyn till reduktion av växthusgaser, värdet av insatsvaran samt andra bieffekter som långväga transporter och värdet av att en rötrest kan ersätta handelsgödsel. Förutom bränslets klimatpåverkan bör omräkningsfaktorn inkludera så långt som möjligt även andra miljöeffekter. Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 4(10)

5 1.3 Långsiktiga spelregler avgörande Riksdagen fastställer Sveriges miljömål. Ett beslut om införande av klimatcertifikat inom transportsektorn kräver då också att det instiftas en klimatcertifikatlag. Lagen utgör grund för att ålägga en part att inneha och deklarera sitt innehav av certifikat årligen samt att fastställa den årliga mängden certifikat uttryckt som en kvot av förbrukad mängd fordonsbränsle. Politikerna bestämmer en kvot för varje år vilket ger en kvotkurva över tid, som anger takten på utvecklingen mot en helt fossiloberoende transportsektor. Denna kvotkurva ger marknaden för fordonsbränsle information om hur många klimatcertifikat som ska finnas för varje år. Genom klimatcertifikatlagen skapas en tvingande efterfrågan av certifikat. Samtliga köpare av fordonsbränsle betalar för klimatcertifikaten genom att försäljarna av fordonsbränsle åläggs att köpa klimatcertifikaten. Hur mycket varje försäljare av fordonsbränsle ska köpa fastställs av den aktuella kvotnivån för året. Varje försäljare av fordonsbränsle köper klimatcertifikat i förhållande till respektive säljares bränsleförsäljning. Genom denna tvingade lagstiftade efterfrågan på klimatcertifikat tillverkarna av förnybara bränslen incitament till att producera mer fordonsbränsle. I grunden behöver alla aktörer långsiktiga spelregler för att ta rationella beslut om drift och inte minst för att investera i produktion av förnybara bränslen. Detta berättigade önskemål måste dock avvägas mot mer eller mindre snabba förändringar i Sverige av teknologi, handelsmönster och särskilt i beaktande av det mycket ambitiösa målet om fossiloberoende fordonsflotta 2030 och fossilfri fordonstrafik Ett ytterligare problem som kan uppstå är att den totala mängden fordonsbränsle kan bli svår att prognostisera, speciellt på lite längre sikt. Mängden fordonsbränsle som kommer att efterfrågas kan dels bli lägre tack vare effektivare processer men också högre om lågvärdiga förnybara bränslen ersätter fossila bränslen i större omfattning än vad som prognostiserats. Det är därför viktigt att noggrant följa behovet av fordonsbränsle och vid behov justera kvotplikten så att de antal klimatcertifikat som önskas också blir producerade. Med tanke på det pressade tidschemat, inflöde av internationella förnybara bränslen och det ambitiösa målet till år 2030 bör kvotkurvorna förmodligen beslutas i etapper om förslagsvis fem år. Exempelvis: Etapp 1 åren Etapp 2 åren Etapp 3 åren Följande etapper till 2050 Det bör observeras att klimatcertifikat är ett styrmedel för att öka produktionen av förnybara bränslen i Sverige precis som elcertifikaten är ett styrmedel för att öka andelen förnybar produktion av el i Sverige och Norge. Internationella aktörer säljer förnybara fordonsbränslen i Sverige eftersom bränslemarknaderna är internationella. Detta är sannolikt inga problem ur ett marknadsperspektiv för klimatcertifikat. Utländska aktörer får inte svenska klimatcertifikat och målet med det svenska systemet är att öka produktionen av förnybara bränslen, som tillsammans med det internationella inflödet ger en miljöeffekt på transportområdet. 1.4 Marknaden för klimatcertifikat Vid införande av ett klimatcertifikat skapas två i grunden olika marknader, en existerande marknad som baseras på en frivillig efterfrågan av drivmedel och en ny klimatcertifikatmarknad, som baseras på en tvingande efterfrågan. För tillverkarna av förnybara bränslen utgör summan av inkomsterna från dessa marknader en grund att investera och driva dessa anläggningar. Genom konstruktion av klimatcertifikaten får bränsletillverkarna incitament att öka produktionen av fordonsbränslen som genererar en minskning av växthusgasutsläpp i transportsektorn. Den speciella klimatcertifikatlag som omnämnas ovan skapar en tvingande efterfrågan på biodrivmedel. Eftersom efterfrågan är fastställd i lagen så blir det i praktiken konkurrensen mellan olika bränsletillverkare som avgör marknadspriset på klimatcertifikaten över tid. Priset på klimatcertifikat kommer att bestämmas av utbud och efterfrågan. Den som kan producera klimatcertifikat på mest kostnadseffektivt sätt kommer att dels introduceras först i tiden och dels kunna ta marknadsandelar på längre sikt. Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 5(10)

6 Marknaden för klimatcertifikat är från bränslemarknaden helt oberoende. Observera också att klimatcertifikat är en lagervara, som kan sparas till efterföljande perioder, månader eller år. Om det uppförs en stor biobränsleanläggning i förhållande till den totala marknaden får den anläggningen ett stort antal klimatcertifikat. Tillverkarna av förnybara bränslen behöver alltså inte sälja alla sina klimatcertifikat omedelbart utan kan spara certifikaten för att undvika att marknadspriset dumpas. Självklart är intäkten från klimatcertifikaten avgörande för anläggningens lönsamhet och likviditet, men denna typ av överväganden kan inplaneras vid starten av anläggningar och i projektets likviditetsbudget och lönsamhetskalkyl. Det är viktigt att likviditeten på klimatcertifikatmarknaden blir så stor som möjligt. Ett sätt att öka likviditeten är att ge klimatcertifikat till bränsle från befintliga anläggningar. Därmed finns ett utbud redan när systemet införs. Dessa befintliga anläggningar bör certifieras på samma sätt som nya anläggningar. De befintliga anläggningar som på detta sätt får klimatcertifikat bör dock inte ingå i målet för hur mycket nytt förnybart fordonsbränsle som ska stödjas. För att marknaden för klimatcertifikat ska bli trovärdig och effektiv måste det också finnas en prohibitiv straffavgift som tvingar köparna av klimatcertifikat att verkligen köpa certifikat och inte bara betala straffavgiften. 1.5 Oberoende marknadsplatser för klimatcertifikat På elsidan finns oberoende marknadsplatser både för elhandeln och för elcertifikathandeln. Det är helt skilda marknadsplatser men drivs av oberoende aktörer. För spothandeln på el är det NordPool (http://www.nordpoolspot.com/). För den finansiella handeln med el finns Nasdaqomx (http://www.nasdaqomx.com/commodities). Den helt dominerande handelsplatsen för elcertifikat drivs av en annan oberoende aktör Svensk Kraftmäkling (http://www.skm.se/elcert.php). Här finns både spothandeln och den finansiella handeln med elcertifikat med god likviditet och transparens. Om det kommer till stånd en handel med klimatcertifikat för transportsektorn finns det alltså bra förebilder och de aktörer som finns på elsidan har en lång erfarenhet av att handla med likanande instrument. 1.6 Single Buyer I samband med avregleringen av elmarknaden fanns ett alternativ till elkundernas deltagande som köpare på marknaden. I stället för att låta elkunderna direkt eller via elsäljare som ombud lägga bud på elmarknaden skulle en speciell aktör för det samlade kundkollektivet, en så kallad Single Buyer, lägga bud för samtliga kunder. Anledningen till en sådan lösning var en initial oro för att kunderna skulle komma i underläge och att det behövdes en stark aktör för att tillgodose och representera hela kundkollektivet. Det var framförallt Frankrike som drev frågan, men inget land kom dock att införa Single Buyer på elmarknaden. På marknaden för klimatcertifikat skulle det kunna vara aktuellt med att använda Single Buyer som alternativ till att låta samtliga bränslesäljare köpa klimatcertifikat. Det viktiga är att skapa konkurrens mellan alla olika former av förnybara fordonsbränslen. En Single Buyer som köpare av klimatcertifikaten kommer att bidra till att marknadspriset på klimatcertifikat blir effektivt. En Single Buyer kan dessutom åläggas att köpa klimatcertifikat kontinuerligt under åren. Detta skulle kunna effektivisera prisbildningen. En fråga som måste lösas är hur en Single Buyer ska tillåtas att ta ut kostnaden för inköp av klimatcertifikat som en avgift på bränslesäljarna. Möjligen kan en sådan avgift tas ut året efter när kostnaden är fastställd för en Single Buyer för det aktuella året. 1.7 Framtagande av kvot för klimatcertifikat Den totala fordonsbränsleåtgången i Sverige är i dagsläget cirka 80 TWh. Totalt släpper transportsektorn ut cirka 31 procent av Sveriges 66 miljoner ton CO 2 -ekv. Det motsvarar drygt 20 miljoner ton CO 2 -ekv. Om andelen förnybara bränslen producerade i Sverige ska utgöra 20 procent av förbrukningen i transportsektorn år 2020 så motsvarar det fyra miljoner ton CO 2 -ekv eller fyra miljoner klimatcertifikat. Detta motsvarar fem procent klimatcertifikat per TWh fordonsbränsle. Kvoten för år 2020 blir alltså fem procent förnybara bränslen i transportsektorn. Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 6(10)

7 Däremot är det väsentligt svårare än på elsidan att så här initialt bedöma priserna på klimatcertifikat som tillsammans med kvotplikten ger sluteffekten till kund. Skälet till det är inte minst att det finns ambitiösa mål om fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och fossilfri fordonstrafik år 2050, men även svårigheten att bedöma restriktioner som kan uppstå i form av bristande infrastrukturuppbyggnad och den teknologiska utvecklingen på elbilsområdet. Här krävs en mer omfattande utredningsinsats. 1.8 Infrastruktur För att säkerställa att fordonsgas inte drabbas negativt av bristande infrastruktur måste utbyggnaden av tankställen för fordonsgas noggrant följas. Införandet av klimatcertifikatsystemet kommer eventuellt att ge tillräckliga incitament för att förse marknaden med tillräcklig infrastruktur för samtliga förnybara bränslen. Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 7(10)

8 2. Diskussion 2.1 Behov av kompletterande styrmedel En annan viktig fråga att beakta är att det generella marknadsbaserade styrmedlet klimatcertifikat förmodat inte räcker som stöd för att utveckla den andra generationens förnybara drivmedel från skogsråvara. Minst två sätt finns att främja denna utveckling. Det ena är att sätta in ett riktat icke marknadsbaserat stöd som kompletterar ett generellt klimatcertifikat. Tänkbara stöd är traditionella investeringsstöd, vilka är komplexa i ett EU-sammanhang. Inom elområdet finns det stöd för avancerad förnybar elproduktion med solceller med ett statligt bidrag. Under åren har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med syftet att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet. En annan stödform kunde vara någon form av i tiden avtagande stöd per producerad volym biodrivmedel. Ett annat sätt är att skapa olika klimatcertifikat för jordbaserade förnybara drivmedel och för skogsbaserade förnybara drivmedel. Det har då i sig vissa komplikationer såsom mindre marknader och avtagande konkurrens mellan olika tekniker för att ta fram förnybara bränslen. Denna fråga kräver mer analys för att besvara. 2.2 Funktionssätt för en klimatcertifikatmarknad Under avsnitt 1 har angetts några fundamenta för en klimatcertifikatmarknad. Liksom för andra marknader finns det baskriterier som ska utvärderas för att avgöra hur nära den kommer en perfekt marknad. Ett antal aspekter som bör studeras närmare: A. Finns det tillräckligt många aktörer på utbuds- och efterfrågesidan? B. Finns det etableringshinder? C. Behövs det kompletterande funktioner/begränsningar? Här kan det exempelvis vara aktuellt att diskutera behovet av att ha golv för att säkerställa en minimiintäkt till producentsidan och tak för att skydda konsumenterna mot oskäliga kostnader. D. Kommer det att finnas tillräcklig omfattning/likviditet i handeln? En bra likviditet i handeln är en förutsättning för att uppnå prisstabilitet och undvika stora prisskillnader. Genom att låta befintliga anläggningar bli certifikatberättigade finns det en likviditet i systemet redan från början. E. Kan det skapas oberoende marknadsplatser? F. Behövs en Single Buyer? Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 8(10)

9 Bilaga: Elcertifikat Elcertifikatsystemet infördes Det är ett kvotbaserat system som utformas för att nå mål om förnybar elproduktion till Kvotplikten åläggs formellt slutkunden, men övergår i praktiken till slutkundens elleverantör. Elcertifikat används i Sverige för att stödja utvecklingen av förnybar el. För varje MWh elproduktion från en ny förnybar elproduktionsanläggning får producenten ett elcertifikat. Tanken med certifikatstödet är att den som investerar i en ny anläggning ska få en extra intäkt för att göra investeringen lönsam. Elcertifikaten säljs till elkunderna vid sidan om den producerade elen. Kostnaden för elcertifikaten sprids på så sätt ut på all elförsäljning, utom för den elintensiva basindustrin som är exkluderad i elcertifikatsystemet. Andelen ny förnybar elproduktion som ska uppnås med elcertifikat fastställs av Riksdagen i en speciell elcertifikatlag. Målet är för närvarande att uppnå 25 TWh ny förnybar el till år 2020 i förhållande till hur mycket som fanns innan systemet introducerades I lagen finns också en kvotkurva som anger hur många elcertifikat som ska finnas varje år från 2003 till Kvoten för år 2020 är 19,5 procent och nivån är framräknad så att det ska bli 25 TWh ny förnybar elproduktion till år Att kvotkurvan sänks 2013 beror på att drygt 10 TWh certifikatberättigad produktion inte längre får elcertifikat. Även 2015 kommer 1,5 TWh certifikatberättigad produktion tas ut ur systemet. Hur fungerar elcertifikatsystemet? 3 1. Ny anläggning för förnybar elproduktion byggs. 2. Ansökan om godkännande hos Energimyndigheten för att tilldelas elcertifikat (efter godkännande utfärdas elcertifikatet av Svenska Kraftnät). 3. För varje producerad MWh förnybar el kan elproducenten få ett elcertifikat av staten (certifikaten finns bara i elektronisk form och bokförs i kontoföringssystemet Cesar). 4. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. 5. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen. 6. Köpare av elcertifikaten är aktörer med kvotplikt, främst elleverantörer, som måste köpa en vill andel certifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning (andelen bestäms av den lagstadgade kvoten i lagen om elcertifikat, 2011:1200). 7. Om den kvotpliktige är en elleverantör tar denne ut sin kostnad för elcertifikaten via elräkningen, vilket innebär att det är elkunden som i slutändan finansierar stora delar av elcertifikatsystemet (kostnaden för elkunden varierar med marknadspriset på elcertifikat och den aktuella kvoten, sedan 2003 har kostnaden varierat mellan 2 och 7 öre per KWh). 8. Nya anläggningar som tas i drift har rätt till elcertifikat i 15 år, dock längst till utgången av Den om omfattas av elcertifikatsystemets kvotplikt lämnar in en årlig deklaration där den kvotpliktig el (hur mycket el som den kvotpliktige är skyldig att köpa elcertifikat för) redovisas, senast den 31 mars ska alla kvotpliktiga ha tillräckligt med elcertifikat på ett konto i Cesar för att uppfylla kvotplikten. 10. Den 1 april beslutar Energimyndigheten om annulering och Svenska Kraftnät annulerar elcertifikaten, baserat på de inlämnade certifikaten (om det saknas elcertifikat på kontot för att uppfylla kvotplikten vid annuleringen beslutar Energimyndigheten att den kvotpliktige ska betala en avgift). 3 Se Energimyndighetens informationsblad Elcertifikatsystemet ett stöd system för förnybar elproduktion. Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 9(10)

10 Eftersom det inte ännu finns något mål efter 2020 sjunker kvotkurvan succesivt. Alla nya anläggningar får elcertifikat i 15 år varför kvotkurvan sträcker sig till % Elcertifikat ges till anläggningar i Sverige och numera också i Norge. Eftersom elmarknaden är internationell kommer även utländska producenter att kunna sälja sin el i Sverige. Utländska producenter får dock inga elcertifikat. Investeringsvilja i Sverige som en funktion av elcertifikatsystemet har visat sig vara god. Under åren som gått har ett överskott av elcertifikat byggts upp i förhållande till det lagstiftade kravet. Priset på elcertifikat har bestämts av utbud och efterfrågan. I perioder av stora överskott har priserna pressats ner och investeringsviljan avtagit och när överskotten minskat har priserna ökat och investeringarna skjutit fart. Marknaden för elcertifikat har alltså fungerat som tänkt under de första tio åren. Elkundernas kostnad för elcertifikaten har enligt Energimyndigheten hittills varierat från 2 till 7 öre/kwh vilket ska jämföras med det totala elpriset som legat på drygt 1 kr/kwh. Den genomsnittliga kostnaden för elcertifikaten för perioden bedömer Energimyndigheten till 2,5 till 9 öre/kwh. Den befintliga internationella elmarknaden störs alltså inte av att det finns ett nationellt stödsystem i form av elcertifikat i Sverige, numera gemensamt med Norge. Elcertifikaten strider sannolikt inte mot EU:s statsstödsregler eftersom det är kunderna som betalar merkostnaden och inte staten. Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 10(10)

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

En svensk-norsk elcertifikatsmarknad. ÅRSRAPPORT FöR 2013

En svensk-norsk elcertifikatsmarknad. ÅRSRAPPORT FöR 2013 En svensk-norsk elcertifikatsmarknad ÅRSRAPPORT FöR 2013 2 Innehållsförteckning Förord 3 Nyckeltal för år 2013 4 Så här fungerar elcertifikatsmarknaden 5 Måluppfyllelse 14 Tilldelning av elcertifikat 18

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) Stockholm 2016-11-25 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) (M2016/02399/Ee) Branschföreningen

Läs mer

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Sammanfattning av Energimyndighetens och NVEs rapporter Syftet med denna publikation är att sammanfatta innehållet i de rapporter som NVE och Energimyndigheten

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet

Läs mer

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete

Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete Stockholm 2014-02-10 Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete Mycket arbete görs på många håll för att öka den svenska biogasproduktionen och utveckla biogasmarknaden. Det är dock viktigt att intensifiera

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

Om kvotpliktens framtida utformning

Om kvotpliktens framtida utformning RAPPORT Om kvotpliktens framtida utformning Underlag till utredningen om FossilFri Fordonstrafik Julia Hansson Med stöd från Energimyndigheten (kontaktperson Emmi Josza) 2013-08-23 Arkivnummer: U4364 Rapporten

Läs mer

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? 1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige STEM061 ver.w-3.2, 07-0- 1 () Analysavdelningen Enheten för förnybar el Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet 03- avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige Uppgifterna som redovisas

Läs mer

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige STEM061 ver.w-3.2, 2007-05-15 1 (5) Analysavdelningen Enheten för operativa styrmedel Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet 2003-2013 avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) (december) 153 000 Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Stockholm 2010-12-15. Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Er referens: N2010/2438/E

Stockholm 2010-12-15. Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Er referens: N2010/2438/E Stockholm 2010-12-15 Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Er referens: N2010/2438/E Yttrande över Energimyndighetens rapporter Åtgärder för att skydda elkunden mot för höga elcertifikatpriser, Gemensamt

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Statistiskt underlag till bedömning av marknadens funktionssätt

Statistiskt underlag till bedömning av marknadens funktionssätt EM500 W-.0, 2010-11-22 Handling Datum 1 (17) Statistiskt underlag till bedömning av marknadens funktionssätt Handling Datum 2 (17) Förord Föreliggande dokument är ett utkast och ingår i det material som

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Tidpunkt för godkännande av anläggning

Tidpunkt för godkännande av anläggning Tidpunkt för godkännande av anläggning Roger Östberg Seminarium 9 juni Gardemoen Uppdraget Utreda behovet av att införa en tidpunkt för när anläggningar måste vara driftsatta för att kunna godkännas för

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:33

Regeringens proposition 2004/05:33 Regeringens proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter Prop. 2004/05:33 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 oktober 2004 Göran Persson

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening

Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening Stämman äger rum: Torsdagen den 28 april 2016 kl 18.00 i Stierhööksgymnasiets aula i Rättvik. (Vägbeskrivning se bifogad karta).

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar siemens.se/elvagar Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt I denna broschyr beskrivs kortfattat förutsättningarna och möjligheterna för

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall

Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall Fördjupningsseminarium I: Styrmedel för framtidens energisystem Energikommissionen

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Åtgärder för att skydda elkunden mot höga elcertifikatpriser

Åtgärder för att skydda elkunden mot höga elcertifikatpriser Åtgärder för att skydda elkunden mot höga elcertifikatpriser Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:27 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Handeln med elcertifikat

Handeln med elcertifikat Handeln med elcertifikat 2011-02-10 Peter Chudi, SKM 1 Energi Norge konferensen 11 mars 2010 PRODUKTER Noterade Spot Terminsprodukter Onoterade Flerårsavtal Fast pris kontrakt för löpande produktion Monetarisering

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

Upphandling av elenergi för offentlig belysning, hissar och rulltrappor m m.

Upphandling av elenergi för offentlig belysning, hissar och rulltrappor m m. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-03-02 Handläggare: Per Gradin Region Innerstad Drift- och underhållsbyrån Tel: 508 262 17 per.gradin@gfk.stockholm.se Dnr:2004-910-539 2004-02-16 Till

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Östersund Lars Lind, VD Perstorp BioProducts AB 2015-01-30 Biodrivmedel just nu - uppförsbacke och motvind Kraftigt

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

Elcertifikat: Kvartalsrapport nr

Elcertifikat: Kvartalsrapport nr Elcertifikat: Kvartalsrapport nr 2 2016 Augusti 2016 Detta är en sammanställning framtagen av Norges vassdrags- och energidirektorat (NVE) och Energimyndigheten om status i elcertifikatsmarknaden. Rapporten

Läs mer

Elcertifikat: Kvartalsrapport nr

Elcertifikat: Kvartalsrapport nr Elcertifikat: Kvartalsrapport nr 3 2016 Novemberi 2016 Detta är en sammanställning framtagen av Norges vassdrags- och energidirektorat (NVE) och Energimyndigheten om status i elcertifikatsmarknaden. Rapporten

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:40 1 (25) LS 0112-0693 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:40 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om att landstinget skall köpa miljömärkt el Föredragande landstingsråd: Bengt Cedrenius

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

STÖD TILL FÖRNYBAR EL I ANDRA LÄNDER GRÖNA CERTIFIKAT, FASTPRIS OCH SUBVENTION ETT URVAL

STÖD TILL FÖRNYBAR EL I ANDRA LÄNDER GRÖNA CERTIFIKAT, FASTPRIS OCH SUBVENTION ETT URVAL STÖD TILL FÖRNYBAR EL I ANDRA LÄNDER GRÖNA CERTIFIKAT, FASTPRIS OCH SUBVENTION ETT URVAL Eskilstuna i september 2001 2 FÖRORD Riksdagen har under år 2000 beslutat att inrätta ett nytt system för att främja

Läs mer

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Svenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-07-08

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN November 2015 Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande. I nedanstående tabell finns en översikt över de

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 2008-01-01--08-31 KONCERNEN I SAMMANDRAG

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 2008-01-01--08-31 KONCERNEN I SAMMANDRAG Delårsrapport januari - augusti 2008 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport 2008-01-01--08-31 KONCERNEN I SAMMANDRAG Högt elpris och hög produktion höjer resultatet. Omsättningen har under årets två första tertial

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer