EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)"

Transkript

1 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) Skogsindustrierna har beretts tillfälle att yttra sig över EG- kommissionens förslag om handel med utsläppsrätter. Vi vill först framhålla att skogsindustrins utveckling är viktig både för landet och klimatet. Skogsbruk och skogsindustri ger möjligheter att på ett kraftfullt sätt bidra till att balansera halten av växthusgaser i atmosfären. Skogen och skogsindustrin ingår i ett uthålligt kretslopp. Koldioxid binds i både den växande skogen och i produkter av trä och papper från skogen. En växande skogsindustri är positiv för kolbalansen. Svensk skogsindustri är beredd att i samverkan med samhället bidra till att dess specifika möjligheter utnyttjas i klimatarbetet. Sammanfattning - Skogsindustrierna anser att handel med utsläppsrätter kan vara ett sätt att åstadkomma en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Utformningen av handelssystemet blir dock avgörande för om ett system bör införas. - Det måste klargöras hur ett handelssystem kan kombineras med andra styrmedel och tillståndsförfarande (IPPC- direktivet). - Långsiktiga frivilliga avtal/åtaganden är prioriterade verktyg som industrin anser viktiga. - Utsläppshandel måste ersätta skatter i de branscher/sektorer som ingår i handelssystemet. Ett system för utsläppshandel får inte ytterligare försämra konkurrenskraften för svensk industri. Svensk energiintensiv industri har väsentligt högre koldioxidskatter än motsvarande industri i andra länder. - Vid tilldelning av utsläppsrätter måste hänsyn tas till att en växande skogsindustri är positiv för kolbalansen. - Massa- och pappersindustrin är en tillväxtbransch. Ett system för utsläppshandel får inte hämma massa- och pappersindustrins tillväxt. Ett specifikt mål (kg CO2 per ton produkt) skall kunna utgöra grund för tilldelning av utsläppsrätter.

2 - Svensk massa- och pappersindustri har länge arbetat med energieffektivisering. Anläggningarna tillhör de främsta i världen. Tidiga åtgärder måste därför beaktas när utsläppsrätterna fördelas. - Utsläppsrätter skall tilldelas gratis under perioden 2005 till Under kommande perioder måste samma tilldelningsform tillämpas inom handelssystemet. - Det är nödvändigt att företagen kan planera sin verksamhet på lång sikt. Därför måste fördelningen av utsläppsrätter ske med lång framförhållning. Allmänt Utsläppen av koldioxid och dess påverkan på det globala klimatet är en fråga av utomordentlig vikt för världens stater. Skogsbruk och skogsindustri innebär möjligheter att på ett kraftfullt sätt bidra till att balansera halten av växthusgaser i atmosfären. Svensk skogsindustri är beredd att i samverkan med samhället bidra till att dess specifika möjligheter utnyttjas i klimatarbetet. Skogen och skogsindustrin ingår i ett uthålligt kretslopp. Koldioxid binds i både den växande skogen och i produkter av trä och papper från skogen. En växande skogsindustri är positiv för kolbalansen. De många initiativ som nu tas inom EU och internationellt för att klara de åtaganden länderna gjort i Kyoto- avtalet är på många sätt svåröverskådliga och kräver ingående analys av konsekvenser och hur de samverkar. Branschen är beredd att medverka i det nationella arbete som pågår på detta område, bland annat inom ramen för den delegation som skall lägga fram förslag till regelverk för Kyotoprotokollets mekanismer. EG- kommissionens förslag om att införa handel med utsläppsrätter kan vara ett sätt att åstadkomma en reduktion av utsläpp av växthusgaser. Förslaget är dock på många punkter alltför vagt vilket kan leda till att medlemsländerna tolkar direktivet mycket olika. Det gäller framförallt förslagets samverkan med andra styrmedel, tilldelningen av utsläppsrätter, hänsyn till tidiga åtgärder och omfattningen avseende sektorer och länder. För fortlevnad och fortsatt utveckling av den svenska massa- och pappersindustrin är det nödvändigt att förslaget utformas så att det inte ytterligare försämrar konkurrenskraften. Enkelhet och likvärdiga villkor mellan industriverksamheter och regioner är ett måste. Massa- och pappersindustrin är utsatt för hård internationell konkurrens Svensk massa- och pappersindustri verkar på den globala marknaden och säljer sina produkter i hård internationell konkurrens. De viktigaste konkurrentländerna finns i Västeuropa och Nordamerika, men också i flera utvecklingsländer. Förutsättningarna för svensk massa- och pappersindustri att konkurrera är goda. Tillgången på råvara, tekniskt kunnande och moderna fabriker med miljö- och 2 (5)

3 energistandard i världsklass är grundläggande positiva faktorer för den svenska konkurrenskraften. Globaliseringen, framväxten av massa- och pappersindustri i t ex Indonesien och Brasilien och en snabb koncentrationsprocess ställer svensk massaoch pappersindustri inför nya krav på anpassning. Många konkurrensfaktorer ligger utanför industrins kontroll. Stora skillnader mellan länder vad gäller politiskt betingade kostnader och näringspolitiskt klimat är en realitet som måste hanteras. Det är viktigt att varje politiskt förslag analyseras med avseende på konsekvenserna för industrins konkurrenskraft. Den analysen saknas i det av EG- kommissionen framlagda förslaget. USA har valt att ställa sig utanför Kyoto- protokollet och har inga åtaganden att reducera utsläppen av växthusgaser. Kanada, liksom Ryssland och Japan, har i klimatförhandlingarna (COP 6b och COP 7) av politiska skäl tilldelats större sänkor än övriga länder. Nordamerikansk industri har heller inga skatter eller andra styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. EG- kommissionens förslag om utsläppshandel ger därmed den europeiska industrin en konkurrensnackdel jämfört med de länder som fått en generös tilldelning av sänkor eller länder som helt saknar åtaganden om att minska utsläpp av växthusgaser. De många oklarheterna i direktivet som skulle kunna leda till olika tolkning i medlemsländerna innebär en risk att konkurrensen också inom EU snedvrids i stället för att pålagorna harmoniseras, som önskvärt. Massa- och pappersindustrin har stor nationell betydelse Massa- och pappersindustrin är en tillväxtbransch. Den globala efterfrågan på produkterna växer långsiktigt motsvarande nästan 10 miljoner ton papper varje år, eller lika mycket som produceras i Sverige. Den svenska massa- och pappersindustrin har bedömts växa med mellan två och tre procent per år, vilket är i överensstämmelse med efterfrågeökningen. Branschen är av stor och avgörande betydelse för den regionala sysselsättningen. I många kommuner och landsdelar är massa- och pappersindustrin den ensamt störste arbetsgivaren och förutsättningen för många underleverantörer och samhällsservice. Branschen svarar också för en mycket stor och viktig del av de svenska exportintäkterna. Förutsättningar för tillväxt måste finnas Ett handelssystem för utsläppsrätter får inte utformas så att det blir en hämsko för utveckling. Massa- och pappersindustrin måste fortsatt kunna växa. En positiv utveckling av branschen innebär att ytterligare koldioxid binds i skogen och i produkterna. Ökad efterfrågan på industrivirke medverkar också till ökat uttag av biobränsle från skogen. Vid tilldelning av utsläppsrätter måste därför hänsyn tas till att en växande skogsindustri på detta sätt är positiv för kolbalansen. 3 (5)

4 Ett absolut tak för utsläppen av koldioxid skulle kraftigt påverka möjligheterna att utöka produktionskapaciteten. Därför är den möjlighet att utnyttja specifika mål, som Kommissionen anvisar i förtexten av avgörande betydelse för massa- och pappersindustrin. Det måste dock klart framgå i direktivet, som ett tillägg i artikeltexten, att ett specifikt mål (kg CO2 per ton produkt) accepteras som grund för tilldelning av utsläppsrätter. Utsläppshandelns förhållande till andra styrmedel Rätt utformat kan handel med utsläppsrätter, jämfört med andra styrmedel, vara ett kostnadseffektivt sätt att uppfylla Kyoto- avtalet. Avgörande är dock om handel med utsläppsrätter läggs ovanpå andra styrmedel eller inte. Svensk energiintensiv industri har väsentligt högre koldioxidskatter än motsvarande industri i andra länder. Utsläppshandel måste ersätta nuvarande koldioxidskatter och får inte bli en ytterligare pålaga. Det gäller särskilt för Sverige och den svenska industrin. Ett absolut villkor för att den föreslagna utsläppshandeln skall kunna införas är att handeln ersätter skatter i de sektorer som omfattas av handel. Branschen ser långsiktiga frivilliga avtal och åtaganden som ett intressant och effektivt medel att åstadkomma minskade koldioxidutsläpp. Det är viktigt att sådana avtal också kan hanteras inom ramen för handel med utsläppsrätter. Handelssystemets förhållande till långsiktiga frivilliga avtal måste dock tydligare klaras ut. Utsläppshandelns omfattning För att bli effektivt till innehåll och kostnader måste handelssystemet omfatta en verkligt stor andel av utsläppen av växthusgaserna och en stor geografisk region. Under den inledande perioden, som bör uppfattas som en testperiod, kan det dock vara acceptabelt men på sikt inte tillräckligt att handeln omfattar koldioxidutsläpp. Inledningsvis är EU ett tillräckligt stort område. Många företag möter dock konkurrens från Nordamerika och andra områden som ligger utanför det nu föreslagna handelsområdet. Dessa länder måste på sikt inlemmas i ett gemensamt handelssystem för att undvika snedvriden konkurrens mellan industrisektorer och regioner i för Sverige viktiga exportnäringar. En harmonisering på EU- nivå är nödvändig så att inte konkurrensstrukturen mellan länder och sektorer snedvrids. Sektorer/branscher som deltar i handelssystemet bör inte missgynnas i förhållande till sektorer/branscher som befinner sig utanför handelssystemet. Därför bör handelssystemet vara obligatoriskt för samtliga medlemsländer. Medlemsländerna bör heller inte ha möjlighet att undanta enskilda sektorer från handeln. Hänsyn till tidiga åtgärder och tilldelning av utsläppsrätter 4 (5)

5 Svensk massa- och pappersindustri har kommit långt när det gäller energieffektivisering och de svenska anläggningarna tillhör de främsta i världen. Åtgärder för att reducera användningen av fossila bränslen har pågått sedan början av 70- talet och andelen fossilbränsle är nu under 15 procent av den totala bränsleanvändningen. En jämförelse av koldioxidutsläpp per ton produkt visar att svensk massa- och pappersindustri har de lägsta utsläppen i Europa. Det är nödvändigt att ta hänsyn till detta förhållande när utsläppsrätterna fördelas så att tidigt genomförda åtgärder inte visar sig bli en konkurrensnackdel när handelssystemet startar. Om inte tidiga åtgärder premieras i det föreslagna systemet kommer industrier som inte genomfört några effektiviseringsåtgärder att få en fördel. Lättfunna åtgärder till låga kostnader kan genomföras och finansieras genom försäljning av utsläppsrätter till industrier, som redan för länge sedan genomfört de enkla åtgärderna. I Annex III.7 bör därför texten kompletteras och lägga fast att MS måste ta hänsyn till tidiga åtgärder när utsläppsrätterna fördelas. Tilldelningen av utsläppsrätter under den inledande perioden skall ske gratis i enlighet med förslaget. För att undvika snedvridning av konkurrensen bör tilldelningen även under senare perioder ske på ett harmoniserat sätt inom handelsområdet. Enligt förslaget skall utsläppsrätter fördelas varje år. Om inte alla utsläppsrätter utnyttjas kan de sparas under perioden. Det är av synnerlig vikt för företagen att verksamheten kan planeras på lång sikt. Utsläppsrätterna måste kunna sparas över åren, eftersom utsläppen kan variera år från år, bl a beroende på konjunkturläget. Det är också nödvändigt att så tidigt som möjligt ha kännedom om vilka förutsättningar som skall gälla för kommande år. En årlig fördelning av utsläppsrätter enligt förslaget, är helt otillfredsställande. En rimlig framförhållning kan åstadkommas genom att tilldelningen sker rullande för flerårsperioder. Risk för ökad byråkrati Det föreslagna handelssystemet måste för att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt omgärdas av ett regelverk, som bland annat bör innehålla klara definitioner, processer för monitoring och verifiering samt en utvecklad kontrollapparat. Tydliga regelverk är förvisso nödvändiga men det får inte leda till en omfattade och dyr byråkrati. Ett krav på ett handelssystem är att det präglas av administrativ enkelhet och transparens. Stockholm den 11 januari 2002 SKOGSINDUSTRIERNA 5 (5) Jan Remröd Lars-Erik Axelsson

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60.

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60. Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 STOCKHOLM Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat,

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Svenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-07-08

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Flyget i EU:s utsläppshandel. Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 1

Flyget i EU:s utsläppshandel. Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 1 Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 1 Flyget krävs på utsläppsrätter för 2012 års utsläpp och framåt Rapportering redan 2010 Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 2 Omfattning:

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:132

Regeringens proposition 2003/04:132 Regeringens proposition 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter I Prop. 2003/04:132 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 april 2004 Göran Persson Leif Pagrotsky (Näringsdepartementet)

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt EU: s direktiv Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.1.2008 KOM(2008) 16 slutlig 2008/0013 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 18.11.2010 SV Europeiska unionens officiella tidning L 302/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn SRM 2/2009 rd Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Effekterna av den märks redan på olika håll i världen, och de förutspås

Läs mer

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken

Läs mer

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002 Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga: Statsstöd Rapport 0002 Rev A Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga: Statsstöd KOM 0027 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 103 33 Stockholm Dnr M2015/03246/Kl Malmö den 28 december 2015 REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Avfall Sverige är

Läs mer

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning Miljödepartementet Ert dnr M2003/3979/Knb 103 33 Stockholm Vårt dnr 327/2003 Stockholm, 2004-03-17 Remissyttrande Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning REACH Föreningen Svenskt Näringsliv

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet EUROPEISKA UNIONENS RÅD C/07/49 Bryssel den 22 juni 2007 08/07 (Presse 49) (OR. en) PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ Överenskommelse om tredje järnvägspaketet Rådet och Europaparlamentet nådde

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG Nya regler för europeiska företagsråd En inblick i direktiv 2009/38/EG Vad gör de europeiska företagsråden? Europeiska företagsråd är organ som företräder företagens europeiska arbetstagare. Genom företagsråden

Läs mer

Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper. Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)

Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper. Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremiss Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 29 januari 2015 Åsa Romson Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)

Läs mer

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 (5) Promemoria Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1. Inledning Denna promemoria handlar

Läs mer

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med

Läs mer

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning 2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14 13970 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av en ny förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ÄNDRINGSFÖRSLAG 39-131

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ÄNDRINGSFÖRSLAG 39-131 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2008/0013(COD) 8.7.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 39-131 Förslag till betänkande Avril Doyle (PE407.778v01-00) Ändring av direktiv

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA

Läs mer

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-12-17 Ärendenr: NV-06207-15 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@jegeringskansliet.se Yttrande över förslag till översyn

Läs mer

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013 Kommittédirektiv En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg Dir. 2013:79 Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013 Sammanfattning Den civilrättsliga lagstiftningen om järnvägstransporter

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan Till Vattenmyndigheten i 2013-05-30 Södra Östersjön Norra Östersjön Västerhavet Bottenhavet Bottenviken Synpunkter på Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv? Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv? Medlemsseminarium om EU och energigaserna Energigas Sverige Stockholm den 31 mars 2014 Anna Wallentin Skatte- och tullavdelningen, 08 405 25 90,

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets hemställan Förstärkt konkurrenskraft på lika villkor i kontantbranschen

Yttrande över Skatteverkets hemställan Förstärkt konkurrenskraft på lika villkor i kontantbranschen Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020

EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020 EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020 Avfall Sverige 2011-04-06 Sara Berggren, Naturvårdsverket Innehåll: - Introduktion till handelssystemet - Utvecklingen av handelsystemet - Tilldelningsprocessen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0262(COD) 10 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/02/010 Er referens: Fi2016/00380/S1 2016-03-03 Skatte- och tullavdelningen/enheten för inkomstskatt och socialavgifter Att. Elisabeth Sheikh Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Insatsområde 1 - Entreprenörskap och innovativa miljöer Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Verksamhetsbidrag

Läs mer

MEDLEMMARNAS STÖD FÖR HANDELS KRAV I AVTALSRÖRELSEN

MEDLEMMARNAS STÖD FÖR HANDELS KRAV I AVTALSRÖRELSEN MEDLEMMARNAS STÖD FÖR HANDELS KRAV I AVTALSRÖRELSEN Handelsanställdas förbund har, i samarbete med Novus Opinion, frågat sin medlemskår om de krav som förbundet respektive arbetsgivarparten Svensk Handel

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31 Helsingfors/Mariehamn 29.10.2012 Nr 30/12 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 21.9.2012, nris 158/2012. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslag

Läs mer

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: 2010 2013 SVERIGE

Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: 2010 2013 SVERIGE Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: 2010 2013 SVERIGE Anvisningar Enligt mallen ska kontrollverksamheten ses över och bedömas på två nivåer: Aggregerat

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-001 Övertorneå Datum: 2012-03-06 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende olaglig försäljning av

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm

Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ÖVERKLAGANDE 2014-01-31 Dnr 57-58/2013 1 (7) Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Överklagande Klagande Konkurrensverket,

Läs mer