Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter"

Transkript

1 Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

2 Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens klimatmål det viktigaste instrumentet för att minska utsläppen av växthusgaser i Europa. I dagsläget finns dock ett omfattande överskott av utsläppsrätter vilket lett till att det är för billigt att släppa ut och inte tillräckligt attraktivt att klimatinvestera för att minska utsläppen. Mot bakgrund av debatten om Europas nya klimatmål och åtgärder för att begränsa överskottet av utsläppsrätter inom EU-ETS föreslår Centerpartiet i denna rapport en rad åtgärder. Utgångspunkten är att se till så att de marknadsmekanismer som ligger till grund för utsläppshandelssystemet bevaras och stärks då dessa mekanismer är viktiga för att åstadkomma de nödvändiga klimatåtgärderna. De förslag som presenteras i rapporten är: Annullera överskottet av utsläppsrätter Sälj alla utsläppsrätter på auktion från och med den fjärde handelsperioden Höj den årliga reduktionen av utsläppsrätter Exportera konceptet knyt samman handelssystemen Skärp EU:s klimatmål Integrera Europas elmarknader Låt klimatarbetet växa underifrån stärk viljan att köpa utsläppsrätter 1

3 1. inledning Jordens klimat förändras. Människans utsläpp av växthusgaser måste minska. EU har ett stort och viktigt ansvar både för att minska de egna utsläppen och för att se till så att förutsättningar finns för att världen kan enas kring ett internationellt klimatavtal. Den här rapporten har till syfte att belysa den europeiska klimatpolitikens utmaningar, och att presentera Centerpartiets syn på hur dessa utmaningar bör hanteras. Den tar sin utgångspunkt i EU:s klimatmål och EU:s system för handel med utsläppsrätter. 2. Bakgrund Utgångspunkten för såväl den europeiska som svenska klimatpolitiken är tvågradersmålet. Ambitionen att jordens medeltemperatur inte ska höjas med mer än två grader Celsius till följd av klimatförändringarna. År 2005 sjösattes EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU-ETS (The EU Emissions Trading System). Det är det äldsta och största handelssystemet i sitt slag. Genom ett tak för utsläppen, och krav på att delar av industrin (den så kallade handlande sektorn) köper de utsläppsrätter man behöver för att bedriva verksamheten, sätts ett pris på varje ton koldioxid som släpps ut. Just nu befinner vi oss inom den tredje handelsperioden, vilken påbörjades år De två tidigare pågick åren respektive För varje period har man justerat systemet. Sedan starten har också Norge, Island, Liechtenstein och Kroatien anslutit sig till handelssystemet. Diskussioner om en sammanlänkning med utsläppshandelssystemet i Australien har förts. Handelssystemet erbjuder tillsammans med EU:s klimatmål ett verktyg för att styra utsläppen nedåt. Genom att utsläppstaket successivt sänks tvingas företagen dela på allt färre utsläppsrätter, och genom att investera i åtgärder som minskar utsläppen kan de sänka sina kostnader. En del av utsläppsrätterna delas ut gratis inom den handlande sektorn medan resten säljs på auktion. Andelen utsläppsrätter som auktioneras har ökat, och kommer att öka också i framtiden. I dagsläget är inriktningen att alla utsläppsrätter ska säljas på auktion år En klimatpolitik i behov av förbättringar EU:s klimatpolitik står inför en rad utmaningar. Här beskriver vi dessa utmaningar så som vi ser dem i dagsläget. Denna problembeskrivning ligger till grund för våra slutsatser och förslag på lösningar Utmaningar inom EU-ETS Av flera orsaker har det med tiden uppstått ett betydande överskott av utsläppsrätter inom EU- ETS. Detta har medfört att priset på utsläppsrätterna blivit lägre än vad som är önskvärt. Därmed blir också den handlande sektorns kostnader för utsläppen för låga, och incitamenten att göra omfattande klimatinvesteringar försvagas. Orsakerna till det låga priset på utsläppsrätter är flera: det absolut viktigaste är att målen för utsläppen varit inte har varit tillräckligt ambitiösa och inte skärpts snabbt nog, vilket gjort att de varit för lätta att nå. För det andra har den ekonomiska och finansiella krisen lett till 2

4 minskad produktion, lägre utsläpp och minskad efterfrågan på utsläppsrätter. För det tredje har systemet bidragit till att investeringar i klimatsmart teknik har gjorts, vilket minskat efterfrågan på utsläppsrätter ytterligare. Av de tre ovan nämnda orsakerna till de låga priserna på utsläppsrätter är den sistnämna knappast ett problem. Att investeringar gjorts till följd av EU-ETS visar snarare att systemet fungerar. Men sammantaget behövs åtgärder för att öka investeringstrycket och höja tempot i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. I dagsläget uppgår det totala överskottet inom EU-ETS till utsläppsrätter motsvarande cirka 1,5-2 miljarder ton koldioxid. Detta har bland annat föranlett en omröstning i Europaparlamentet om en så kallad set aside, som innebär att betydande delar av överskottet annulleras. Centerpartiet röstade för denna lösning, men tyvärr gick det inte att åstadkomma en majoritet i parlamentet för ett sådant förslag. Detta var ett hårt slag för EU-ETS eftersom ett tillbakadragande av så många utsläppsrätter hade gett en omedelbar, men också långsiktig, effekt då det påverkat tillgången på utsläppsrätter i kommande handelsperioder. Efter den misslyckade omröstningen i parlamentet har en kompromiss uppnåtts, vilken innebär att man från och med 2014 tillfälligt börjar dra tillbaka totalt 900 miljoner utsläppsrätter. Dessa ska sedan återinföras i systemet med början Fördelen med denna, så kallade backloading, är givetvis att en betydande del av utsläppsrätterna inte används på kort sikt, men med tanke på att marknaden är medveten om att de ska återinföras så kommer troligen påverkan på utsläppspriset att vara begränsad. 3.2 EU:s klimatmål Under början av 2014 presenterade EU-kommissionen sitt förslag om nya klimatmål för unionen. Dessa tar sikte på år 2030 då koldioxidutsläppen, enligt förslaget, ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Man föreslår också att andelen förnybar energi inom EU år 2030 ska uppgå till minst 27 procent. Dessutom avser man så småningom återkomma till frågan om nya ambitioner för energieffektivisering efter att man utvärderat det nuvarande energieffektiviseringsdirektivet. En följd av att målen skärps är också att den årliga reduktionen av antalet utsläppsrätter på marknaden höjs från 1,74 procent till 2,2 procent. Sveriges regering och riksdag har, parallellt med det arbete som bedrivits inom EU, antagit mål som innebär att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av koldioxid till år EU har i internationella förhandlingar åtagit sig att göra en minskning med procent till samma år. Det finns dock problem i unionens förhandlingar när det gäller att ena motstridiga viljor, något som försvårar måluppfyllnaden. Regeringen har samtidigt att ta hänsyn till vad som är genomförbart i EU-förhandlingarna. Detta komplicerar debatten eftersom det inte enbart blir en fråga om vad som vore den ideala lösningen. Det gäller också att ta ansvar för att nå så långt som möjligt också i praktiken. 4. Utmaningen att upprätthålla marknadsmekanismerna i EU-ETS Det är tydligt att det finns ett behov av att höja priset på utsläppsrätterna för att skapa en prispress som leder till att det blir mer lönsamt att klimatinvestera. För att åstadkomma detta 3

5 behöver överskottet av utsläppsrätter minska. Det saknas dock inte förslag på åtgärder för att stärka EU:s klimatpolitik. Efter den olyckliga omröstningen om tillbakadragandet (set aside) av överskottet har den fortsatta debatten bland annat utmynnat i att kommissionen presenterat två skarpa förslag: Inför en stabilitetsmekanism för att hantera överskottet Öka den årliga reduktionen av utsläppsrätter från 1,74 procent till 2,2 procent Den stabilitetsmekanism som kommissionen föreslår innebär att man under nästa handelsperiod inför en sorts automatiserad backloading där delar av överskottet tas bort och läggs i en reserv tills överskottet är mindre än 833 miljoner utsläppsrätter. Dessa borttagna utsläppsrätter finns i reserv tills överskottet understiger 400 miljoner. När detta golv nås släpps 100 miljoner utsläppsrätter tillbaka in på marknaden. Detta gör att överskottet regleras så att det är mellan miljoner utsläppsrätter. Detta minskar självfallet överskottet, men är inte optimalt eftersom det bygger på ett system där tilldelningen av utsläppsrätter alltjämt är förhållandevis generös. De slutsatser vi kan dra hittills är att den formella grunden är lagd för ett framgångsrikt arbete för minskade utsläpp. Detta i och med att det finns mål att sträva efter och ett fungerande handelssystem som kan användas som ett verktyg för att styra mot målet. Däremot är varken målen eller handelssystemet kalibrerade för att vi ska kunna nå ett resultat som vore önskvärt med hänvisning till tvågradersmålet. Därtill finns det en lång rad aktörer som har tillträde till marknaden men som av olika anledningar inte ser någon anledning att ta del i utsläppshandeln. Centerpartiet menar att det är viktigt att försvara de marknadsmekanismer som utgör grunden för EU:s handel med utsläppsrätter. För att det ska vara möjligt att kombinera en god samhällsekonomi och tillväxt med långtgående klimatansträngningar behöver klimatpolitiken anpassas till marknadsekonomins villkor. EU-ETS måste helt enkelt, för att klimatinvesteringar ska vara så effektiva som möjligt ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, vara en fungerande marknad. Det innebär att det inte är önskvärt med nationella ingrepp i den gemensamma utsläppshandeln. Dels hotar sådana ingrepp systemet ur ett politiskt perspektiv eftersom jämlikheten inom handelssystemet på så vis minskar. Dels riskerar sådana nationella reformer att minska effektiviteten och i värsta fall underminera en skärpning av priset. Vår slutsats blir därmed att nycklarna till framgång är följande: En fungerande utsläppsmarknad som sänder rätt signaler till den handlande sektorn Ambitiösa mål Utsläppstak som är förenliga med målen Ett internationellt perspektiv där vi är medvetna om att klimatet är en global fråga, och att vi därmed ser vikten av gemensamma lösningar Ett brett engagemang i samhället för klimatet och för minskade koldioxidutsläpp 5. Centerpartiets förslag för högre ambitioner i EU:s klimatpolitik 4

6 De kriterier som beskrivs ovan ligger till grund för Centerpartiets förslag för höjda ambitioner i EU:s klimatpolitik. Våra förslag kan ses som ett batteri av åtgärder som tillsammans och var för sig bidrar till att nödvändiga resultat kan uppnås. Sådana resultat är inte enbart viktiga för EU:s åtaganden. Vad vi gör på europeisk nivå påverkar också förutsättningarna för ett nytt globalt klimatavtal, som ska förhandlas färdigt redan under år Annullera överskottet av utsläppsrätter Att genomföra en set aside och annullera större delen av överskottet av utsläppsrätterna inom EU-ETS är alltjämt det bästa sättet att återställa ordningen på utsläppsmarknaden. På så vis anpassas tillgången till efterfrågan, priset kan höjas och incitamenten för klimatinvesteringar stärkas. Den backloading som nu genomförs leder till att 900 miljoner utsläppsrätter dras bort från marknaden för att återföras med början Det vore mycket bra om dessa utsläppsrätter aldrig fördes tillbaka ut på marknaden. Det krävs ett hårt arbete, både från svensk sida, och i Europaparlamentet för att de 900 miljonerna utsläppsrätter som tillfälligt ska dras bort från marknaden aldrig ska återföras. Men om EU:s väljare ger ett mycket tydligt besked att en set aside bör göras, både i valet till Europaparlamentet, men också gentemot regeringarna i respektive medlemsland så vore det en historisk välgärning för såväl den europeiska demokratin och för klimatet. Om så inte sker finns ändå vägar att åstadkomma en annullering, om än ett par år längre fram i tiden. När de politiska förutsättningarna förändras, vilket vi hoppas att de gör snarast bör en set-aside vara mer än dubbelt så omfattande. Förutom de första 900 miljonerna utsläppsrätterna som tas bort i första läget bör ytterligare 1,1 miljarder avlägsnas. Det skulle leda till en set aside av 2 miljarder ton koldioxid i utsläppsrätter. De sista 1,1 miljarderna kan möjligen återföras om utsläppspriset överstiger 25 euro per ton, något som är mycket osannolikt att det sker. Det Europaparlament vi nu väljer under våren 2014 kommer att ha stor möjlighet att påverka den fjärde handelsperioden inom EU-ETS. Om en annullering av överskottet inte kan göras innan den börjar bör en sådan göras i samband med att den nya handelsperioden inleds Även här krävs att väljarna skickar tydliga signaler till beslutsfattarna och att det blir ett starkt demokratiskt tryck på EU:s beslutsfattare. Något som vi från Centerpartiets sida är beredda att bidra till. 5.2 Sälj alla utsläppsrätter på auktion från och med den fjärde handelsperioden För att få tydligare kopplingar mellan tillgång och efterfrågan bör processen med att minska inslaget av gratis tilldelning av utsläppsrätter påskyndas. Det naturliga är att alla utsläppsrätter ska auktioneras från och med att den fjärde handelsperioden inleds Inte minst på grund av att det också sänder signaler om att utsläpp ska kosta. Liksom för annulleringen av utsläppsrätter kräver detta att EU:s väljare skickar en tydlig signal om att man under den kommande mandatperioden vill se högre ambitioner i klimatpolitiken. För Centerpartiet är högre klimatambitioner inom EU en självklar målsättning. 5.3 Höj den årliga reduktionen av utsläppsrätter Den föreslagna ökningen av den årliga reduktionen av mängden utsläppsrätter i EU-ETS till 2,2 procent är positiv och ett steg i rätt riktning. I förhållande till EU:s åtagande om att sänka utsläppen med procent fram till år 2050 så innebär förslaget att vi når omkring 80 procent, något som därmed också ställer högre krav på utsläppsminskningar utanför den 5

7 handlande sektorn. Vi menar därför att den årliga reduktionen i högre utsträckning behöver anpassas till de långsiktiga åtagandena. Mot den bakgrunden menar i att EU-kommissionens förslag är ett minimigolv för hur mycket den årliga reduktionen behöver skärpas. Vi ser gärna att skärpningen blir högre än så. Med till exempel en skärpning upp till 2,29 procent skulle det innebära att vi år 2050 landar på en utsläppsminskning motsvarande cirka 87 procent. Det är den mest grundläggande riktiga åtgärden, men också den där det politiska läget är mest besvärligt. 5.4 Exportera konceptet knyt samman handelssystemen EU-ETS är i grunden ett bra system för att minska koldioxidutsläppen. Det är bra att fler länder än enbart EU:s medlemsstater redan i dag är en del av systemet. För att åstadkomma ännu fler kostnadseffektiva utsläppsminskningar bör ännu fler länder ges möjlighet att gå med i EU-ETS. Samarbeten med exempelvis USA (där inte minst Kalifornien är en delstat som kommit långt i dessa frågor) och Kina liksom länder som står på tröskeln till EU-medlemskap vore välkomna. EU bör också ha ambitionen att exportera systemet så att fler delar av världen börjar använda liknande metoder. På så vis blir det lättare att i kommande klimatförhandlingar knyta ihop olika system med varandra för att på sikt lättare kunna nå en överenskommelse där vi globalt kan åstadkomma en effektiv styrning för lägre utsläpp av växthusgaser. 5.5 Skärp EU:s klimatmål EU behöver skärpa sina klimatmål så att målsättningen är minst en 50-procentig utsläppsminskning till år Vi vill att EU ska enas om ett klimatmål där utsläppen ska minska med sammantaget 50 procent till år Vi anser att 40 procentenheter ska uppnås internt inom EU. De resterande 10 procentenheterna ska ske via internationella mekanismer i samband med att andra utvecklade länder tar sin andel av utsläppsminskningarna. Vi vill dessutom se ambitiösa mål för förnybar energi. 5.6 Integrera Europas elmarknader En fungerande utsläppsmarknad kräver också en fungerande elmarknad där grön och förnyelsebar energi kan konkurrera med fossila bränslen. Sverige är redan i dag en exportör av förnyelsebar energi, och det är något vi kan och bör utveckla. För det krävs också en fortsatt stark svensk energipolitik. Men det finns ytterligare länder i EU som har liknande förutsättningar som Sverige. Dessa förutsättningar bör utnyttjas så att höga målsättningar om förnyelsebar energiproduktion lättare kan uppnås. För att det ska vara möjligt behöver EU:s elmarknader integreras i högre utsträckning än vad som är fallet i dag. Det kan åstadkommas genom ytterligare förstärkningar i infrastrukturen. Genom fler kablar, en mer integrerad elmarknad och mer förnyelsebar energi kan vi också skapa en tryggare energiförsörjning och underlätta för länder som är beroende av import av fossila energikällor. 5.7 Låt klimatarbetet växa underifrån stärk viljan att köpa utsläppsrätter Ännu ett sätt att öka efterfrågan på utsläppsrätter är att få fler att köpa dem. Det är nämligen inte bara den handlande sektorn som får handla med utsläppsrätter. Också den icke handlande sektorn, liksom privatpersoner och organisationer har tillträde till marknaden. En ökad medvetenhet, nya incitament, eller ett engagemang och en vilja att klimatkompensera skulle kunna leda till att fler köper utsläppsrätter. EU-medborgarnas förutsättningar att påverka 6

8 överskottet av utsläppsrätter är inte obetydlig. Om man utgår från dagens priser på utsläppsrätter skulle EU:s medborgare för 10 euro vardera kunna köpa upp merparten av det befintliga överskottet i handelssystemet. Det bör dock betraktas som en nödlösning i den mån politikerna inte förmås att agera gemensamt i EU. Att öka medvetenheten och engagemanget exempelvis inom det civila samhället och bland privatpersoner, liksom bland mindre företag och företag utanför den handlande sektorn, kan ändå ge betydande effekt. Centerpartiet ser det här som en möjlighet att åstadkomma ett klimatarbete som inte enbart utgår från makroperspektivet, utan som också växer underifrån. Det är vår övertygelse att det också i ett europeiskt och internationellt perspektiv finns en betydande kraft i en närodlad politik som utgår från den enskilda människan och de mindre sammanhangen. Klimatansvar är något vi kan ta tillsammans på alla nivåer. 7

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Svenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-07-08

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Svenska kandidater till Europaparlamentet i valet 2014 Stockholm den 18 februari 2014 Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Naturskyddsföreningen bedriver ett omfattande

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.12.2006 SEK(2006) 1685 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN Bilaga till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG

Läs mer

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 103 33 Stockholm Dnr M2015/03246/Kl Malmö den 28 december 2015 REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Avfall Sverige är

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Var går gränsen? REMISSVAR

Var går gränsen? REMISSVAR REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-12-17 Ärendenr: NV-06207-15 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@jegeringskansliet.se Yttrande över förslag till översyn

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Förslag på hur EU kan reglera överskottet på marknaden för utsläppsrätter, EU ETS

Förslag på hur EU kan reglera överskottet på marknaden för utsläppsrätter, EU ETS Förslag på hur EU kan reglera överskottet på marknaden för utsläppsrätter, EU ETS - För att priset per ton utsläpp ska öka för långsiktigt hållbara investeringar i miljövänlig teknik. Författare: Linda

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.1.2008 KOM(2008) 16 slutlig 2008/0013 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)

Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor) Lektion 21 SCIC 28/02/2014 TEMA: KLIMATÅTGÄRDER A. Äta klimatsmart a. Vad handlar det om? 1. Vad äter Maja och hennes barn? 2. Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser

En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser Helena Pålsson Sammanfattning Exploateringsprocessen är en viktig process för samhällsutvecklingen och för effektiviteten

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.3.2015 COM(2015) 138 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövande av delegering av befogenheter till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Avdrag för klimatkompensation genom borttagning av utsläppsrätter

Avdrag för klimatkompensation genom borttagning av utsläppsrätter Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Avdrag för klimatkompensation genom borttagning av utsläppsrätter Mars 2016 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2017 är det angeläget att skatteförslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Effektivare användning av energi

Effektivare användning av energi Effektivare användning av energi Viktiga frågor på den europeiska agendan är hur EU ska möta klimatutmaningar och trygga energiförsörjningen. Fluktuerande oljepriser, osäker energidistribution och oro

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

TISDAGEN DEN 24 NOVEMBER 2009

TISDAGEN DEN 24 NOVEMBER 2009 1 TISDAGEN DEN 24 NOVEMBER 2009 ORDFÖRANDESKAP: BUZEK Talman 1. Öppnande av sammanträdet (Sammanträdet öppnades kl. 9.05.) 2. Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Satsa på spårtrafiken

Satsa på spårtrafiken Satsa på spårtrafiken Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Norrköping 2008-11-27 Kollektivtrafik för framtidens städer Klimatkrisen är vår tids kanske största politiska utmaning. Vi behöver snabbt

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria En flygstrategi för Europa Näringsdepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM (2015) 598 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska

Läs mer

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sveriges Hamnars vision... 1 Verksamhetsidé... 2 Omvärldsförutsättningar... 2 Sveriges Hamnars förutsättningar... 2 Kortsiktiga

Läs mer

Upptäck vad EESK kan göra för dig

Upptäck vad EESK kan göra för dig REG.NO. BE - BXL - 27 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Rue Belliard/Belliardstraat 99 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Ansvarig utgivare: Enheten för besök och publikationer EESC-2015-82-SV

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

Sessionsinfo 24-25 februari 2016, Bryssel [23-02-2016-18:01] Toppmötets avtal med Storbritannien debatteras med Tusk och Juncker...

Sessionsinfo 24-25 februari 2016, Bryssel [23-02-2016-18:01] Toppmötets avtal med Storbritannien debatteras med Tusk och Juncker... Sessionsinfo 24-25 februari 2016, Bryssel [23-02-2016-18:01] Toppmötets avtal med Storbritannien debatteras med Tusk och Juncker...... 3 På onsdag klockan 15.00 kommenterar parlamentsledamöterna i kammaren

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer