Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket"

Transkript

1 Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel. Det nationella Läkemedelsverket Innan Sverige gick med i EU 1995 var Läkemedelsverket en helt självständig myndighet i bemärkelsen att beslut om godkännande av nya läkemedel fattades utan att hänsyn behövde tas till vad de andra nationella läkemedelsmyndigheterna i Europa fattade för beslut. Det fanns visserligen ett samarbete där den svenska myndigheten tog del av utredningsrapporter från andra länder och delade med sig av sina egna, men i slutändan fattades beslut för Sverige och svenska patienters räkning. EMA bildas möjligheter och utmaningar Den 1 januari 1995, samma dag som Sverige gick med i EU, kom också en ny gemensam läkemedelslagstiftning i EU. Det var förstås en ren slump, men också en lyckosam tillfällighet eftersom alla länder i viss mån kom till något nytt. Samma dag öppnade också EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten. Inom det som då var EU fanns visserligen redan tidigare ett samarbete mellan de nationella myndigheterna, men den nya lagstiftningen var mycket tydligare och innebar något nytt i och med att det nu skulle fattas ett gemensamt beslut. Även om det finns undantag och för många nya substanser även tvingande regler som begränsar valmöjligheten, kan läkemedelsbolag enkelt beskrivet, välja tre olika vägar för godkännande av läkemedel i Europa: Den så kallade centrala proceduren via EMA, proceduren för ömsesidigt erkännande, eller den decentrala proceduren. Oavsett val av procedur är principen ändå densamma nämligen att det fattas ett beslut för godkännande av läkemedel i Europa, antingen ett ja eller nej. Om det blir ett ja så skrivs det en bipacksedel och en information till läkaren.

2 Foto: Christer Backman Bakom den gemensamma lagstiftningen fanns också tanken att det är bra att de europeiska läkemedelsmyndigheterna samarbetar. Därför var avsikten från början att så stor del av ansökningarna för nya substanser som möjligt skulle gå via den centrala europeiska proceduren. Då kunde Europa samordna sina resurser och därmed bli starkare både kompetens- och kapacitetmässigt. EMA blev då och är fortfarande vad man kan beskriva som en samarbetande, nätverkande och koordinerande myndighet och inte en rak motsvarighet till exempelvis det amerikanska FDA där alla experter sitter på ett och samma ställe. Det vetenskapliga arbetet görs istället på svenska Läkemedelsverket och de andra nationella myndigheterna. Det fanns flera anledningar till att man gjorde det valet. Bland annat var tanken att industrins val av procedur inte ska påverka vilka experter som arbetar med ansökan, vilka guidelines som används eller vilken nivå som krävs vid beslut. En annan viktig anledning till att inte skapa ett europeiskt FDA var att de produkter som redan fanns på marknaden även fortsättningsvis behövde hanteras. Om de nationella myndigheterna hade skrotats skulle det rent praktiskt blivit oerhört svårt att klara av den hanteringen. En viktig bakgrund till att EMA bildades var att många insåg behovet av samordning inom Europa. Läkemedelsindustrin var i full gång att bli global samtidigt som det blev mer och mer komplicerat att utveckla läkemedel. När utvecklingen ställde större krav på ansvariga myndigheter stod de relativt små europeiska myndigheterna inför både kapacitets- och kompetensproblem. Redan tidigare hade de nationella myndigheterna delat utredningar med varandra, men eftersom det saknades legalt stöd för ett närmare samarbete fattades beslut om nya läkemedel på en nationell nivå. Det krävdes en europeisk lagstiftning för att förmå Europa att fatta ett gemensamt beslut. Man kom också överens om hur det rent praktiskt skulle gå till när ett sådant beslut fattades. Europeisk samordning behövdes också för att stärka de små länderna. Ur ett ekonomiskt perspektiv var det helt logiskt för industrin att prioritera stora länder med stora marknader framför små länder med små marknader. Före EMA finns det flera exempel på vetenskapligt bra produkter som inte kom till Sverige i ett första skede. Istället introducerades de på större marknader först medan svenska patienter fick vänta. Det uppstod dessutom trögheter i själva godkännandearbetet i mindre länder beroende på att industrin inte prioriterade dessa länders läkemedelsmyndigheter. Rent konkret fick Läkemedelsverket vänta på svar från industrin om det amerikanska FDA hörde av sig samtidigt. När Sveriges på den tiden åtta miljoner invånare ställdes mot flera hundra miljoner amerikaner var valet enkelt. För europeiska beslutsfattare hade det blivit uppenbart att det krävdes en myndighet som representerade hela Europa för att vi skulle kunna ställa krav och sätta tryck på industrin. Liten var helt enkelt inte stark.

3 Det nya EU-systemet innebar en helt ny roll för Läkemedelsverket. Tidigare hade industrin lämnat in sina ansökningar om godkännande till de nationella myndigheterna. Därefter kritiserades ansökningarna, i Sveriges fall av Läkemedelsverket, tills dess att de kunde godkännas. Idag, när Sverige är så kallad rapportör eller referensland, bedömer Läkemedelsverket ansökan och skriver en rapport. Rapporten skickas därefter till kollegorna runt om i Europa som har till uppgift att kritisera den svenska utredningen varvid Läkemedelsverket sedan ska försvara den. När detta var nytt, berättar Tomas Salmonson, kändes det för många nästan som att Läkedmedelsverket hade till uppgift att försvara produkten, eller till och med försvara företaget som tagit fram produkten. I realiteten var och är det förstås den europeiska patienten som myndigheten försvarar med sin argumentation. Det var något man vande sig vid och idag uppfattar nog de flesta diskussionen mellan de nationella myndigheterna som en viktig kvalitetssäkring. I början fanns det också en viss misstänksamhet mellan de nationella myndigheterna. En farhåga var att andra nationella myndigheter skulle försöka gynna det egna landets läkemedelsindustri. Men så blev det inte och Tomas Salmonson pekar på den starka myndighetskultur som finns i europeiska läkemedelsmyndigheter som en viktig förklaring. Man arbetar för patientens bästa och beslut som på något sätt skulle kunna äventyra patientsäkerheten är därför helt uteslutet. Det gemensamma arbetet innebar också andra utmaningar kopplade till ovanan att samarbeta och osäkerheten kring hur andra myndigheter arbetade med utredningar. Lösningen i den centrala proceduren blev att varje ansökan fick två utredande team, en rapportör i ett lands myndighet och en co-rapportör i ett annat lands myndighet. Det gav upphov till ett, i Tomas Salmonson mening, hälsosamt tävlingsmoment där båda teamen försöker undvika en situation där det andra teamet hittar något i sin utredning som man själv missat. Skarpa diskussioner mellan kompetenta utredare ger också bättre underbyggda beslut vad gäller nytta/riskbalansen, säger Tomas Salmonson. Exempelvis är bedömningar som rör biverkningar inte alltid en fråga om rätt eller fel och då är flera perspektiv bra. Någon kan förstås hävda att det är en kostnad att ha två team som Foto: Helena Mohlin arbetar parallellt och naturligtvis är det så. Men det måste ställas mot kostnaden, både den mänskliga och den ekonomiska, som skulle uppstå om något missas i utredningen. Förutom att upplägget med två parallella team gynnar diskussionen och höjer kvaliteten på själva beslutet är det bra för samarbetet mellan de nationella myndigheterna. De två teamen jobbar var för sig, men när beslut väl ska fattas måste de komma överens. Då går det inte att vara för elak ena gången och sedan räkna med att andra ska lyssna på ens argument nästa gång. Det har skapat ett bra samarbetsklimat präglat av tydlighet samtidigt som det är väldigt professionellt. Sättet som EMA arbetar på har varit framgångsrikt. Av de nya substanser som godkänns går fler och fler via det centrala systemet. Delvis beror det på tvingande regler för vissa typer av substanser, men den viktigaste förklaringen är att nästan alla företag idag vill gå via EMA, menar Tomas Salmonson. I början var det inte så utan det skilde sig mycket mellan olika aktörer. Vissa valde redan från början det centrala systemet medan andra undvek det så mycket som möjligt. De som undvek EMA gjorde det av olika skäl. Några gjorde exempelvis bedömningen att ett europeiskt godkännande skulle kräva en högsta gemensamma nämnare där alla medlemsländernas minimikrav ingick. Men med tiden såg man alltså att systemet fungerar bra.

4 Arbetet i kommittéer Under de tjugo år som gått har man arbetat med att få ihop samarbetet. I början fanns bara två kommittéer, CHMP för humanläkemedel och CVMP för veterinärläkemedel. Sedan har andra kommittéer som COMP, HMPC, PDCO, CAT och PRAC tillkommit. Det är i kommittéerna som myndigheterna möts och alla de nationella myndigheterna är representerade i varje kommitté. De svenska representanterna nomineras av Socialdepartementet. Varje expert sitter formellt på personliga mandat. I realiteteten representerar de dock sin nationella myndighet eftersom de argument de för fram baseras på vetenskapligt arbete som genomförts på myndigheterna i hemländerna. Ordföranden väljs av medlemmarna i varje kommitté och deras arbete är lite annorlunda än för de övriga. Visserligen får dessa precis som övriga medlemar sin lön från de nationella myndigheterna, men eftersom deras uppgift är att se till att arbetet i kommittéerna fungerar på bästa sätt är de mer neutrala i diskussionerna. Ett gott samarbets och samtalsklimat är viktigt, menar Tomas Salmonson. Risken är annars att bara de stora drakarna som Storbritannien, Tyskland och Sverige uttalar sig. Korta diskussioner är förstås tidseffektiva, men när det går till votering väger alla röster lika tungt oavsett landets storlek och då är det bra om alla argument för och emot kommer upp innan. Antalet medlemar i samarbetet har blivit fler i och med EU:s utvidgning och det har medfört att osäkerheten kring hur en diskussion kommer landa har ökat. När det var femton medlemsländer gick det ofta att tidigt veta hur en majoritet av medlemmarna ställde sig, men det är inte lika lätt idag med tjugoåtta medlemsländer. Antalet tidigt kända röster är nog detsamma idag som då, säger Tomas Salmonson. Skillnaden är att 6 7 röster på den tiden nära nog innebar en majoritet medan det idag finns en större andel medlemmar i CHMP med okänd position när diskussionerna vid mötet börjar. Framtida samarbete med HTA-myndigheter Om man spetsar till det kan man säga att länderna i och med den nya lagstiftningen gav bort den absoluta makten över själva godkännandeprocessen för att möta de regulatoriska utmaningarna som en mer komplex värld innebar. Samtidigt har det blivit ännu tydligare att medlemsländerna behöll makten över värdering av hälsoekonomi, betalning och användning. De steg som sker efter ett regulatoriskt godkännande fram till användning är så mycket mer komplext idag än för tjugo år sedan. Då innebar ett godkännande nästan automatiskt att produkten kom ut på den nationella marknaden, fritt tillgängligt för förskrivning och att landets sjukvårdssystem på något sätt, helt eller delvis, finansiellt ersatte användningen. Så är det inte idag. De olika medlemsstaterna på den europeiska marknaden gör olika hälsoekonomiska bedömningar och har betalningssystem som fungerar på olika sätt. Det innebär att ett centralt beslut om godkännande av ett nytt läkemedel i praktiken ändå inte betyder att patienter i hela EU får tillgång till det. Det ställer till problem för läkemedelsbranschen och därmed i förlängningen även för patienterna vars hälsa vi har i uppdrag att skydda. Vetenskaplig rådgivning inom det regulatoriska området, det vill säga vad som krävs för ett godkännande, har Läkemedelsverket arbetat med länge. Varje år rör det sig om hundratals råd nationellt och på Europanivå. Men vad gäller hälsoekonomisk värdering, det TLV och i viss mån SBU ansvarar för i Sverige, har det saknats nästan helt. Först när industrin har en färdig och godkänd produkt kommer sådana besked vilket har lett till en stor osäkerhet hos de som vill investera. De har vetat vad som krävs för ett godkännande men inte vad som krävs för att få tillbaks sin investering och kanske göra vinst. Med den bakgrunden inledde Sverige parallell rådgivning i slutet av 00-talet. Kraven från den regulatoriska myndigheten, Läkemedelsverket, kopplades samman med HTA-myndigheten, TLV. Det gjorde Sverige till ett föregångsland. Nu ser vi starten på ett ökat europeisk samarbete vad gäller den hälsoekonomiska värderingen. Enligt Tomas Salmonson är det inte speciellt troligt att medlemsländerna släpper ifrån sig beslutsmakten över huruvida de ska betala för ett visst läkemedel eller inte, men det är desto troligare att länderna helt eller delvis pratar ihop sig om hur de ser på det hälsoekonomiska värdet av ett visst läkemedel. Om ett flertal av medlemmarna gör en positiv hälsoekonomisk bedömning, inklusive flera av de stora länderna, så är det

5 Foto: Helena Mohlin förstås en starkt positiv signal till företaget som arbetar med produkten. En annan positiv effekt av ökat samarbete mellan de olika nationella HTA-myndigheterna är att de i större utsträckning kommer att höra varandras argument vilket i sig kommer att öka samsynen. Tomas Salmonson tror att nästa steg troligen är en lös kommittéstruktur, liknande den som finns för de regulatoriska frågorna för nationellt godkända produkter (CMDh). Helt klart är att HTA-myndigheternas bedömning av nya substanser och nya indikationer även fortsättningsvis kommer att utgå ifrån samma studier som används för att bedöma den regulatoriska nytta/riskbalansen, det vill säga om ett läkemedels alls ska godkännas, men de ska i sin diskussion lyfta in de hälsoekonomiska aspekterna. I det arbete som görs på den regulatoriska sidan finns redan mycket av den information som HTA-myndigheterna behöver för att göra en gemensam hälsoekonomisk värdering, men för att undvika dubbelarbete behöver den skrivas ner och värderas än tydligare. Vid ett positivt beslut ifrån CHMP skulle exempelvis en tydligare beskrivning av beslutsprocessen samt en värdering av hur positiv nytta/riskbalansen är underlätta för HTA-myndigheterna. De regulatoriska myndigheternas värdering av de visade effekterna och vilka styrkor respektive svagheter som finns är också viktigt att tydliggöra. Läkemedelsverket, TLV och SBU har samma uppdragsgivare, nämligen patienterna i Sverige och i förlängningen Europa. Ett system där man bättre flyttar information mellan dessa myndigheter och på så sätt underlättar för branschen att arbeta med rätt saker gynnar i slutändan patienterna. Men det gör också Europa mer intressant för investeringar menar Tomas Salmonson. Branschen styrs av kommersiella spelregler och rent krasst innebär det att utveckling av nya läkemedel bara sker inom områden där investeringen bedöms betala sig. Går det inte att sälja läkemedlet kommer företagen knappast att vilja satsa resurser på att utveckla det. Om patientföreträdande myndigheter i EU blir bättre på att visa var branschen borde lägga sin utveckling gynnar det alltså både europeiska patienter i form av nya bra läkemedel och branschen i form av bättre lönsamhet. Idag får branschen själva undersöka vad vården efterfrågar, försöka förstå vad olika HTA-myndigheter är villiga att betala för i dagsläget och sedan göra en bedömning av om det kan finnas köpare av ett nytt läkemedel inom ett visst område om fem-tio år. Det är en svår bedömning med många variabler. Gör man jämförelsen med motorer och bränsleförbrukning konstaterar

6 Foto: Christer Backman man snabbt att bilbranschen redan innan de började utveckla bensinsnåla motorer visste att det fanns en marknad för dessa. Tomas Salmonson menar att läkemedelsbranschen skulle kunna fungera mer på det sättet. En utveckling som ligger inom det rimliga är att sjukvården och samhället genom att avsätta resurser mer eller mindre skulle kunna beställa läkemedel de ser behov av. Det skulle stimulera utveckling av nya produkter inom områden där dagens betalningsmodell inte fungerar. Exempelvis behövs nya antibiotika som sjukvården kan spara för framtida användning eller bara använda ytterst sparsamt. För att få fram dessa produkter behövs både en tydlighet runt det kliniska behovet och en finansiell modell som ersätter utvecklingskostnader. Det europeiska samarbetet på det regulatoriska området har varit lyckosamt. Läkemedelsutveckling tar många år och kostnaderna räknas i miljarder. Om de europeiska välfärdsstaterna går samman och säger att detta vill vi ha skulle också det kunna bli ett lyckosamt samarbete menar Tomas Salmonson. Europa, med femhundra miljoner invånare, skulle få en oerhörd kraft. Tomas Salmonson tror att vi redan inom fem år behöver ett nytt system. De pilotprojekt med parallell rådgivning som finns idag är inte hållbara i längden. Det behövs en ekonomisk modell som ersätter även HTA-myndigheterna för deras kostnader, en organisatorisk struktur i form av en kommitté eller liknande, ett arbetssätt som ger kompetens- och kapacitetmässig vinst och någon form av legalt stöd som tvingar till samarbete. Men när detta finns på plats kommer det att gå ganska fort tror Tomas Salmonson, kanske 5-6 år. Hur arbetet med hälsoekonomi bör organiseras, som en kommitté under EMA eller på något helt annat sätt är svårt att säga, men heller inte speciellt viktigt enligt Salmonson. Det viktiga är att arbetet som utförs tar vid där CHMP slutar, använder det CHMP genererar och har ett mandat att komma fram till en EU-gemensam hälsoekonomisk värdering. Utvecklingen på området har alltså börjat, men precis som vid införandet av ett gemensamt regulatoriskt system för 20 år sedan har delar av industrin varit tveksam till ett europeiskt samarbete vad gäller hälsoekonomi och ersättningar. Då fanns det en oro för nationell pajkastning, för att det skulle bli högsta gemensamma nämnare vad gäller godkännandekrav och för att EMA skulle börja väga in prisfrågor. Ingen av dessa farhågor besannades och idag uppfattar jag att läkemedelsindustrins branschorganisation i Europa, EFPIA, är försiktigt positiv till en ökad europeisk samordning även inom hälsoekonomi och ersättningar säger Tomas Salmonson. Text: Johan Lindahl

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-03-22

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Underlagsdokument till jävsregler

Underlagsdokument till jävsregler Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10, Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur

Läs mer

En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser

En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser Helena Pålsson Sammanfattning Exploateringsprocessen är en viktig process för samhällsutvecklingen och för effektiviteten

Läs mer

Stockholms läns partidistrikt 2.0

Stockholms läns partidistrikt 2.0 Stockholms läns partidistrikt 2.0 Partidistriktets valanalys konstaterar : Det behövs en betydligt större regional kraftsamling. Relationen mellan arbetarekommunerna och partidistriktet måste klarläggas.

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden

Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden Bakgrund Kliniska prövningar minskat i EU med 25% 2007-2011 - ekonomiska konsekvenser

Läs mer

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen 1 (5) YTTRANDE 2011-05-11 Dnr: Ku2011/260/RS Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

ML 130313. För något år sedan ställde jag två frågor till en lång rad experter på svensk kemikaliepolitik:

ML 130313. För något år sedan ställde jag två frågor till en lång rad experter på svensk kemikaliepolitik: ML 130313 Anförande offentlig upphandling 130314 - slutversionen Kemikaliepolitiken är en symfoniorkester För något år sedan ställde jag två frågor till en lång rad experter på svensk kemikaliepolitik:

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Xmentor - för potentiella partners

Xmentor - för potentiella partners Xmentor - för potentiella partners Xmentor AB - www.xmentor.se - Köpmannagatan 2-652 26 Karlstad OM XMENTOR Den höga förändringstakten i dagens organisationer liksom den ofta kritiska tillgången på kompetens

Läs mer

Regelförenkling. Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 23 februari 2007

Regelförenkling. Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 23 februari 2007 Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 23 februari 2007 Regelförenkling Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 13500 små,

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning 2012-03-06 TFS 2012-644 Handläggare Lars Carlsson Skatte- och avgiftsavdelningen Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Läs mer

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för

Läs mer

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor P7_TA-PROV(203)0056 Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor Europaparlamentets resolution av den 7 februari 203 om juridisk utbildning samordnare vid domstolarna (202/2864(RSP)) Europaparlamentet

Läs mer

Att få ett läkemedel godkänt. Christin Olofsson Regulatoriska enheten

Att få ett läkemedel godkänt. Christin Olofsson Regulatoriska enheten Att få ett läkemedel godkänt Christin Olofsson Regulatoriska enheten 1 Att få ett läkemedel godkänt Processen framåt Regulatoriska enheten, Läkemedelsverket 2 Kritiska frågor när man påbörjar läkemedelsutveckling

Läs mer

Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning.

Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. läkemedelsföretaget Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. 58 pharma industry nr 4 13 CELGENE - uppstickare

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38)

Remissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) s. 1(6) Till Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen överlämnar härmed sina synpunkter

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ)

Remissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ) Socialdepartementet 103 33 Stockholm 130226 Stockholm den 15 augusti 2014 Remissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ)

Läs mer

Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten

Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten SKRIVELSE Utbildningschefsnätverket 2016-04-22 ÄRENDE 7 Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten Inledning Den här konsekvensanalysen har tagits fram för att synliggöra olika aspekter som

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI)

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) YTTRANDE Dnr: 66/2013 2015-01-19 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) Sammanfattning

Läs mer

Djurskyddet Sverige menar att det av djurskyddsskäl är viktigt att behålla den svenska definitionen för djurförsök och inte införa EU-definitionen.

Djurskyddet Sverige menar att det av djurskyddsskäl är viktigt att behålla den svenska definitionen för djurförsök och inte införa EU-definitionen. Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Djurskyddet Sverige anser att de föreslagna förändringarna i stort sett är positiva. Särskilt positivt är att hela direktivet genomsyras av grundinställningen att

Läs mer

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

BIM FÖR INFRASTRUKTUR: ÄR VÄG- OCH VATTENBYGGNAD PÅ VÄG ATT BLI FÖRLEGAT?

BIM FÖR INFRASTRUKTUR: ÄR VÄG- OCH VATTENBYGGNAD PÅ VÄG ATT BLI FÖRLEGAT? BIM för infrastruktur: Är väg-och vattenbyggnad på väg mot utplåning? 1 BIM FÖR INFRASTRUKTUR: ÄR VÄG- OCH VATTENBYGGNAD PÅ VÄG ATT BLI FÖRLEGAT? Risker och möjligheter inom väg-och vattenbyggnad 10 MINUTERS

Läs mer

Konsekvensutredning 2010-08-30

Konsekvensutredning 2010-08-30 Konsekvensutredning 2010-08-30 Diarienummer 2010-4106 Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om aerosolbehållare 1 Problembeskrivning I vissa av EU:s medlemsstater har det

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

Stockholm den 19 september 2012

Stockholm den 19 september 2012 R-2012/1147 Stockholm den 19 september 2012 Till Socialdepartementet S2012/3890/VS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 juni 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Gör

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

ATT TA BORT FONDER I FONDFÖRSÄKRING

ATT TA BORT FONDER I FONDFÖRSÄKRING PROMEMORIA FI Dnr 06-2127-306 Datum 2006-06-27 Författare Björn Palmgren Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se ATT TA BORT

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya affärsmöjligheter Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633

Läs mer

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Marcus från Vasa samarbetar med Nasa

Marcus från Vasa samarbetar med Nasa 1 / 2 Foto: Jessica Lindgren Det är ju en jätteutmaning. Jag inspireras av det nya, av det svåra och okända. Något som är så annorlunda - stimulerar fantasin, säger Marcus Laaksoharju om projektet för

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11

Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 2012-07-18 Högsta domstolen Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 Klagande Vellinge kommun, 212000-1033, 235 81 Vellinge Ombud: Advokat Christer

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Hemställan för justerade avgifter m.m. inom Patent- och registreringsverkets verksamhetsområden.

Hemställan för justerade avgifter m.m. inom Patent- och registreringsverkets verksamhetsområden. HEMSTÄLLAN 2015-04-29 Dnr: 12-2015/1151 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Hemställan för justerade avgifter m.m. inom Patent- och registreringsverkets verksamhetsområden. Patent och registreringsverket

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer