Mot en eko-effektiv ekonomi
|
|
- Sven-Erik Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj
2 Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Centerpartiet vill: Koppla samman EU:s system med handel med utsläppsrätter med andra nationella och regionala handelssystem som t.ex. med USA i syfte att uppnå ett sammanhängande globalt system. Då kan en förenklad överföring av resurser ske för klimatinsatser mellan olika länder. Gradvis minska tilldelningen av fria utsläppsrätter. Efter 2020 ska alla utsläppsrätter auktioneras ut för att skapa bättre incitament till investeringar i ny teknologi. Intäkterna från auktioneringen kan dessutom användas till investeringar i klimatvänlig teknologi eller miljöorienterad infrastruktur. Inrätta en oberoende utsläppsmyndighet som fördelar nationella utsläppstak utifrån ett övergripande EU-mål. Det innebär en europeisk miljöstyrelse som kan sköta både auktionering, kontroll, verifiering samt fördela utsläppsrätter. På så sätt skapas långsiktighet och tydlighet i handelssystemet. Verka för en breddning av systemet så att handeln med utsläppsrätter utvecklas till att gradvis omfatta fler sektorer och fler växthusgaser. Till skillnad från EUkommissionen som väljer att avvakta med nya sektorer från 2012 vill Centerpartiet inkludera sjöfarten redan efter år 2012 eftersom det finns en stor potential att pressa ner sjöfartens utsläpp. Successivt minska antalet utsläppsrätter samt fastställa ett EU-tak som på ett kostnadseffektivt sätt reducerar koldioxidutsläppen med 20 procent till år
3 Inledning Sakta sjunker insikten om klimatförändringarna in hos allt fler. Men ännu fortsätter världen på i stort sett samma utstakade väg. I takt med att jordens befolkning ökar, liksom tillväxten genom det moderna industrisamhället, har världens energianvändning fördubblats de senaste 35 åren med kraftigt ökade koldioxidutsläpp som följd. Fram till 2030 kommer efterfrågan på energi i världen att öka med minst 60 procent, en utveckling tack vare de framväxande ekonomierna. Men det växande energibehovet får förödande konsekvenser och effekterna är många; glaciärernas avsmältning med drygt 30 procent, fluktuationerna på de globala energimarknaderna och tilltagandet av extrema väderfenomen. Om inte utsläppen av koldioxid minskar kommer uppvärmningen av jordytan att fortsätta. Under de senaste 150 åren har medeltemperaturen höjts med 0,2C grader per årtionde. Detta är ett resultat av att vi släpper ut alltför stora mängder växthusgaser och utsätter ekosystemet för enorma risker. Centerpartiet har en optimistisk syn på klimatfrågan. Vi genomför konkreta insatser i regeringen samt medverkar i EU och resten av världen för att möta klimatutmaningarna. Det ska vara attraktivt att investera i klimatvänligare energisystem. Drivkraften för att minska klimatförändringarna måste hänga ihop med drivkraften att skapa tillväxt och framtidstro, att utveckla affärsidéer och satsa på miljöteknikexport. Genom att bättre förena miljö- och näringspolitik ökar konkurrenskraften i den globala klimatomställningen, vilket skapar både tillväxt och gröna jobb. EU svarar för cirka 14 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser och idag täcker handeln med utsläppsrätter ca 40 procent av utsläppen inom EU. Det finns med andra ord en begränsning vad gäller de resultat som EU kan åstadkomma på egen hand. Men tillsammans med andra länder kan EU:s utsläppshandel så småningom länkas ihop med övriga världen. Steg för steg vill Centerpartiet etablera en global utsläppshandel med ett globalt pris. Handeln med utsläppsrätter är en av de viktigaste mekanismerna för att skapa ett tillräckligt starkt tryck för minskade koldioxidutsläpp. Centerpartiet vill vara med och utveckla utsläppshandeln ytterligare för att åstadkomma ännu mer kraftfulla spelregler för en världsekonomi med låga utsläpp och många nya idéer för en resurseffektiv ekonomi. 3
4 En klimatpolitik för en hållbar framtid Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Det är ett globalt hot som kräver internationellt samarbete. Vi måste skapa spelregler som långsiktigt kan minska utsläppen. Åtgärderna måste också vara kostnadseffektiva så att så många länder och företag, organisationer och enskilda människor snabbt kan dra åt samma håll till så lågt pris som möjligt. Först då kan hela världen samla sig och vara medspelare i den våg av insatser som ska minska klimatförändringarna och skapa en hållbar utveckling. Centerpartiet har gått i spetsen för en klimat- och energipolitik där vi möter klimatutmaningarna. Det handlar om energieffektiviseringar, nya drivmedel i fordon och transportsystem samt utvecklingen av förnybar energi. Sådana satsningar för att bättre teknik är ett nödvändigt komplement till utsläppshandel. Handel med utsläppsrätter ska utgöra ryggraden i klimatpolitiken och syftar till att effektivt minska utsläppen. Ju bättre tekniken blir, desto mindre behöver man vidta åtgärder för att höja koldioxidpriset. Centerpartiet anser att de resurser som satsas och styrmedel som implementeras ska fokusera på teknikneutrala och kostnadseffektiva klimatåtgärder och syfta till att både nå största möjliga miljöeffekt och att stimulera ekonomisk tillväxt i hela landet. Centerpartiet har varit en aktiv aktör i att driva miljöpolitiken framåt sedan länge. Vi var bl.a. pådrivande för att införa dagens koldioxidskatt på fossila bränslen som infördes redan Denna typ av miljöstyrning kommer att spela en större roll i framtiden. För att vi ska kunna vända utvecklingen och nå ett långsiktigt hållbart samhälle kommer ytterligare skärpningar att behövas. Handel med utsläppsrätter en prislapp på utsläpp Centerpartiets utgångspunkt är att koldioxidutsläpp ska kosta och att det måste finnas en tydlig prislapp på utsläppen av växthusgaser. De som släpper ut mest får betala för sig och de som reducerar sina utsläpp kan tjäna pengar på det. Antingen betalar man dyrt för sina utsläpp eller också sänker man sina koldioxidutsläpp och säljer utsläppsrätterna till ett annat företag. 1 Företaget behöver utsläppsrätterna under en övergångstid, men kommer snart att väga 1 Priset på utsläppsrätter eller ersättningen för reduceringar ligger kring 150 kr per ton vilket kan jämföras med koldioxidskatten i Sverige som uppgår till drygt 1000 kr per ton. Om man i stället köper utsläppsrätter får man således mer för pengarna; närmare sex gånger på marginalen. 4
5 kostnaden för utsläppsrätterna mot att i stället investera i renare teknik och mindre utsläpp. Steg för steg skapas en marknad för att sälja och köpa utsläppsrätter som i förlängningen leder till både mindre utsläpp och en större marknad för energieffektiv och klimatsmart teknik. Handeln med utsläppsrätter är en av EU:s viktigaste verktyg för att uppnå utsläppsminskningar. Det är inte själva handeln som minskar utsläppen, utan det faktum att man sätter ett tak för utsläppen på EU-nivå och sedan handlar med de begränsade antal utsläppsrätter som finns. Utsläppshandeln möjliggör en kostnadseffektiv minskning av utsläppen eftersom företag har möjlighet att välja mellan att minska sina utsläpp eller köpa sig fria. Den handel som då uppstår leder till att de billigaste åtgärderna inom Europa kan genomföras först. Handeln gör det möjligt att lämna beslutet om var en minskning skall ske åt marknadskrafterna istället för att fatta beslutet på politisk nivå. Dessutom undviker man detaljreglering sektor för sektor. Finessen med systemet är att det skapas ekonomiska incitament som tvingar fram en växande marknad för energieffektiv teknik, klimatsmarta logistiklösningar och annan miljövänlig produktion. Nya företag och nya jobb med inriktning på resurseffektiva lösningar vädrar morgonluft. Den dynamik och utvecklingskraft som handeln med utsläppsrätter kan skapa är en viktig del av ett vidare arbete i Europa, nämligen arbetet för att bli världens mest konkurrenskraftiga världsdel. Om EU är beredd att utveckla systemet med utsläppshandel ytterligare kan utsläppshandeln visa sig vara en av de mest betydelsefulla spelreglerna för att uppnå målen i den sk Lissabonstrategin. Genom att EU sätter ett tak på utsläppen begränsar man hur mycket koldioxid som varje lands energiintensiva företag får släppa ut. Företagen har därefter utan kostnad (grandfathering) tilldelats ett antal utsläppsrätter som sammantaget håller sig under detta tak. Genom att dela ut färre antal utsläppsrätter än vad varje bransch har behov av, ställs krav på utsläppsminskningar. Tilldelningen under den första handelsperioden var alltför generös, vilket ledde till ett lågt pris på rättigheterna. Fördelen med gratistilldelningen var att skapa acceptans för systemet. EU införde systemet med handel med utsläppsrätter Det omfattar energianläggningar och vissa energiintensiva industribranscher. Systemet har utvecklats till att bli världens största enskilda koldioxidmarknad och det har bidragit till minskade svenska utsläpp inom framför allt 5
6 energisektorn och pappers- och massaindustrin. Utsläppshandeln står för 67 procent av volymen och 81 procent av värdet av den globala koldioxidmarknaden. 2 Idag omfattar handelsperioden drygt 730 svenska anläggningar inom framförallt energisektorn, metallindustrin, mineralindustrin samt delar av skogs- och pappersindustrin. Den första periodens gratistilldelning av utsläppsrätter kom att innebära ett överskott av utsläppsrätter med sänkt pris på koldioxid som följd. Detta skapade i sin tur osäkerhet om taket för utsläppen med låga priser som följd. Eftersom priset på koldioxid har varierat kraftigt under den första perioden, indikerar detta att företag som ingår i handelssystemet har investerat mindre än om priset skulle ha varit mer stabilt. Vi anser därför att det enda rimliga är att modifiera systemet i riktning mot att samtliga rättigheter auktioneras ut efter Auktionering skapar dessutom långsiktiga priser och därmed ett bättre investeringsklimat för företag. Systemet har sedan införandet kontinuerligt vidareutvecklats. EU:s medlemsländer enades i juli 2008 om att inkludera flyget i EU:s handelssystem från år På så sätt komma till rätta med den ökande påverkan på klimatförändringen som flyget står för. Det innebär att kostnadseffektiva utsläppsminskningar kan uppnås och enligt kommissionens prognoser beräknas utsläppen minska med 36 procent till år Det är en utveckling som Centerpartiet drivit och vill utöka till att omfatta hela trafiksektorn. EU en central roll i klimatpolitiken Inom EU pågår just nu ett intensivt arbete för att utveckla handelssystemet och EUkommissionen har presenterat en rad konkreta förslag till hur handelssystemet ska vara utformat efter år 2012 när Kyotoprotokollets första åtagandeperiod går ut. Bland annat kommer flyget att inkluderas redan år 2012, däremot finns för närvarande inga förslag om att inkludera sjö- och vägtransporter. Europaparlamentet som är medbeslutande i klimatfrågorna har lika stor makt som ministerrådet på detta område. Därför behöver Europa ansvarstagande parlamentariker som kan frågorna men också har erfarenhet av att förhandla med ministerrådet. Klimatfrågan är en utmaning som 2 Världsbanken, State and Trends of the Carbon Market, maj Under antagandet att utsläpp vid oförändrad politik jämförs med stabilisering på 2005 års nivå 6
7 kräver bredd, samarbete och engagemang. I många fall krävs även mod i att fatta svåra beslut och våga satsa på ny teknik och nya metoder. Europaparlamentet spelar en stor roll för att balansera lagstiftningen men för detta krävs kompetenta parlamentariker. Den 23 januari 2008 presenterade EU-kommissionen ett omfattande klimatpaket med åtgärder om en ny europeisk energipolitik och enigt beslut har fattats av parlamentet och rådet luciadagen 2008 genom trialog. Till år 2020 ska EU minska utsläppen med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Om andra OECD länder tar på sig liknande åtaganden har EU beslutat att sträcka sig till 30 procents minskning. Centerpartiet anser att EU redan nu bör visa ledarskap och fastställa att unionen ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent oavsett om en framgång nås i de globala klimatförhandlingarna eller inte. Det är ett viktigt åtagande för klimatet och en viktig byggsten för att nå vår vision om ett fossilfritt Europa. På lång sikt, fram till 2050, avser EU att minskat de totala utsläppen med upp till procent, också dessa nivåer är beroende av omvärldens respons. En stor del av utsläppsminskningarna ska göras genom att stärka och utvidga handeln med utsläppsrätter. Den handlande sektorn skall enligt det nya direktivet minska utsläppen med 21 procent jämfört med 2005 års nivå. EU- målen innebär en stor utmaning med tuffa krav på medlemsländerna. För Centerpartiet är EU:s målsättningar och kommissionens förslag en framgång då vi har varit aktiva och pådrivande i processen. Som en av världens största ekonomier med nära 500 miljoner invånare intar EU en viktig roll i arbetet med att möta de miljöhot som världen står inför. EU-länderna är samlat den mest generösa exportören och utlandsinvesteraren. Därmed står EU väl rustat, såväl ekonomiskt som teknologiskt för att nå målen. Det kommer att krävas ett ambitiöst och effektivt ledarskap för att möta de globala klimatutmaningarna och det kan komma att krävas mer p.g.a. nya vetenskapliga rön. Sveriges ordförandeskap i EU ger möjligheter EU har länge varit en drivande kraft i det internationella klimatarbetet och den klimat- och energiuppgörelse som medlemsländerna fattat beslut om med bindande utsläppsmål, ökad 7
8 handel, förnybar energi, energieffektivisering och biodrivmedel visar ytterligare EU:s beslutsamhet i att aktivt tackla klimatfrågan. Som ordförandeland i EU under andra halvåret 2009 kommer Sverige att spela en huvudroll i förhandlingarna om en ny klimatöverenskommelse vid det viktiga Köpenhamnsmötet. Sverige bör fortsättningsvis vara ledande inom den internationella klimatpolitiken eftersom vi har en ledande roll i teknikutveckling, bistånd, forskning, energipolitik samt genom sina kraftfulla mål för reduktion av utsläpp. När Sverige har ordförandeklubban i EU i höst är det därför ett gyllene tillfälle att använda sin förhandlingsexpertis för att arbeta fram ett nytt internationellt klimatavtal för perioden efter Att det är finanskris och lågkonjunktur är ingen ursäkt för att strunta i klimatfrågan, tvärtom är insatserna för klimatet en hävstång för ekonomisk tillväxt. Den 5 februari 2009 träffade Centerpartiet i alliansregeringen en historisk energiöverenskommelse som skapar förutsättningar för en rejäl omställning av energisystemet. Tack vare Centerpartiet och Alliansregeringen har vi världens mest ambitiösa klimatmål för att möta klimatutmaningen. Överenskommelsen innebär en klimatpolitik med högre ambitioner än någon tidigare regering och som går längre än något annat land i världen. Målen innebär att vi ska minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020 vilket betyder att utsläppen ska minska med 20 miljoner ton jämfört med 1990 års nivåer. Detta innebär att Sverige intagit en tätposition i Europa. Mot en global överenskommelse 2012 För att klara av höga ambitioner krävs att vi utvecklar befintliga och nya styrmedel samt förenklar regelverk. Det är genom att kombinera ett aktivt deltagande globalt med ett lokalt ansvarstagande som vi kan möta upp de krav som klimatet kräver och ta ansvar för omvärlden och kommande generationer. Centerpartiet är pådrivande när det gäller utvecklingen av den Europeiska unionen som global aktör inte minst när det gäller klimatpolitiken. Europa klarar inte de globala utmaningarna ensamt och det är viktigt att EU:s samarbeten inte begränsar sig till länder i vår närhet. Därför har Centerpartiet tillsammans med alliansregeringen lagt grunden till ett samarbete med bl.a. USA och den nya Obama-administrationen för ett långsiktigt arbete med att ta fram ny 8
9 teknologi för klimatomställningen. En viktig komponent inför höstens Köpenhamnsmöte är den transatlantiska länken som bidrar till att få med USA som är en viktig aktör i en global klimatöverenskommelse. Centerpartiet välkomnar deras inställning till auktionering liksom marknadsnära åtgärder. Sverige har ett betydelsefullt tekniksamarbete med USA som spelar en viktig roll vid förhandlingsbordet i höst. Här förväntar vi oss att de skall leverera utsläppsminskningar och svara för en del av finansieringen. Det internationella miljösamarbetet regleras i FN:s klimatkonvention och det tillhörande Kyotoprotokollet, vilket löper fram till Vid tiden för Kyotoprotokollets undertecknande talade EU för 15 medlemsstater. Idag när arbetet pågår med att utveckla en efterträdare till Kyotoprotokollet representerar EU vid förhandlingsbordet 27 medlemsstater. Det betyder att EU:s position har stärkts och därmed också dess förmåga att utöva ett starkt ledarskap. Arbetet med att få till stånd en ny global klimatöverenskommelse pågår och kommer till ett avgörande under Köpenhamnsmötet i december Att ett nytt globalt avtal kommer på plats är avgörande för klimatarbetet och måste enligt Centerpartiet vara betydligt mer långtgående till innehåll och omfattning än Kyotoprotokollet. Vi kan göra mer för klimatet! För att möta klimatkrisen krävs en kombination av åtgärder; det handlar både om energieffektivisering, energibesparingar, miljöskatter, övergång till förnybar energi, förändrade konsumtionsmönster och utsläppsminskningar i andra länder. Men framförallt är det genom handel med utsläppsrätter som vi kan minska växthusgaserna effektivast och till lägst kostnad. - Vidga systemet för fler sektorer Att få ett högre pris på koldioxid är ett första steg. Därefter bör det få fäste i alla sektorer. Ju fler stora utsläppskällor, viktiga växthusgaser och länder med betydande utsläpp som kan inkluderas, desto bättre blir systemets ekonomiska och miljömässiga effektivitet. Dessutom borde systemet vidgas så att handelssystemet på lång sikt omfattar samtliga samhällssektorer inom EU. På så sätt skulle systemet bli miljöeffektivare och ge större minskningspotential och lägre kostnader. Om t.ex. transportsektorn hade varit med i utsläppshandeln hade energiförbrukningen minskat lika mycket som andra sektorer och utsläppen av växthusgaser i EU skulle ha minskat med 9
10 14 procent mellan 1990 och 2005, i stället för faktiska 7,9 procent. 4 Sjöfarten omfattas inte av dagens system för handel med utsläppsrätter, men det råder ingen tvekan om att sjöfarten ger upphov till betydande utsläpp av hälso- och miljöpåverkande föroreningar. Varvsindustrins utveckling går mot att bygga allt större container- och passagerarfartyg som förbrukar mer tunga oljor och därmed utgör en ännu större miljöbelastning än tidigare. Sjöfartens utsläpp av koldioxid uppgår till mellan 2-5 procent av världens utsläpp och ökar kontinuerligt. Sveriges Redareförening är därför angelägen om att få medverka i en utveckling av ett svenskt handelssystem för svavel/kvävedioxidutsläpp. Kunskapen finns inom svenskt näringsliv och utvecklingen av såväl tjänster som produkter inom reningsteknik och mätteknik har en stor utvecklingspotential. Centerpartiet anser därmed att sjöfarten har en stor potential som miljövänligt transportmedel och det är viktigt att öka trycket på utveckling av renare motorer och användningen av rent bränsle. Därmed vill Centerpartiet inkludera sjöfarten i handeln med utsläppsrätter inom EU efter en konsekvensbedömning och analys av hur övervakning och kontroll ska gå till. Det effektivaste instrumentet för att minska utsläppen är att etablera utsläppshandel på global nivå med ett globalt pris. Ett sammanhängande globalt system skulle förenkla överföring av resurser för klimatinsatser mellan olika länder. Detta skulle inte påverka de totala utsläppen utan bara fördelningen mellan länderna, och den totala kostnaden för att nå en viss samlad utsläppsminskning. På lång sikt bör vi få en global marknad. - Tilldelning genom auktionering För den gällande handelsperioden gäller att minst 90 procent av utsläppsrätterna ska fördelas gratis till de berörda anläggningarna resten kan auktioneras. Auktionering av utsläppsrätterna innebär att aktörerna själva kan köpa sina utsläppsrätter. Med auktionering är priset på utsläppsrätter detsamma för alla aktörer inom systemet och aktörerna ställs därmed inför lika villkor. På så sätt uppnås hög effektivitet på ett konkurrensneutralt vis, vilket skapar trovärdighet för systemet. 4 Transportsektorn för ungefär en tredjedel av den slutliga energiförbrukningen i EU, och är nästan helt (till 97 procent) beroende av råoljebaserade drivmedel som bensin och diesel. 10
11 För att ta krafttag om klimatomställningen och uppnå målet om en 20 procentig utsläppsminskning till 2020, vill Centerpartiet ta steget fullt ut genom 100 procent auktionering. Detta garanterar handelsystemets effektivitet, öppenhet och klarhet. Det ligger dessutom i linje med principen om att förorenaren ska betala och dem som handlar tidigt ska belönas. För att få en balanserad övergång från gratistilldelningen och för att undvika snedvridning av konkurrensen anser vi att en stegvis ökning av auktionering är rimlig. Detta gäller för nytillträdande sektorer som stål och cementindustrin 5 men även för energiintensiva branscher där det kan uppstå koldioxidläckage. 6 Det skulle innebära att en större mängd utsläppsrätter auktioneras varje eller vart annat år fram till 2020 då 100 procent bör auktioneras. - Etablera en oberoende utsläppsmyndighet Utsläppshandel kräver en omfattande apparat för kontroll och uppföljning. De olika anläggningarna och deras utsläpp ska dessutom registreras och mätas. För att ge långsiktighet och skapa ett institutionellt system föreslår centerpartiet att auktioneringen bör skötas av en oberoende utsläppsmyndighet, en europeisk miljöstyrelse. Långsiktighet i systemet är centralt. Därför bör denna myndighet fördela, övervaka och verifiera och arbeta fram fördelningar av utsläppsrätter fram till Denna styrelse ska arbeta enligt börsliknande regler för att garantera transparens och neutralitet. Klimatfrågan är en utmaning som kräver bredd, samarbete och engagemang. I många fall krävs även mod i att fatta obekväma beslut och våga satsa på ny teknik och nya metoder. För Centerpartiet innebär klimatutmaningarna en historisk möjlighet. Vi vill vara med och visa vägen i kampen mot klimatet, i den nödvändiga energiomställningen och i utvecklingen mot en resurseffektiv ekonomi. Sverige har redan tagit många steg på vägen för att möta klimatförändringarna. Omställningen ger försprång, konkurrensfördelar och nya jobb. Men inte minst görs insatser för kommande generationer, för våra barn och barnbarns skull. 5 Nya anläggningar för handelsperioden : Förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW, mineraloljeraffinaderier, koksverk, järn- och stålindustri, mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) samt pappers- och massaindustri. 6 EU:s industrier flyttar verksamhet eller investeringar utanför EU p.g.a. koldioxidrestriktioner inom EU. 11
12 Rösta för Europas förenta krafter den 7 juni! Att lägga sin röst på Centerpartiet den 7 juni är att lägga sin röst på viljan. På ett grönt, företagsamt, öppet och tryggt Europa. Och på de liberala krafter som sakta men säkert omvandlar vår europeiska union från Den stora byråkratin till Den goda demokratin. Då röstar du för Europas förenta krafter. 12
Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Läs merEU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet
Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
Läs merSveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030
2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska
Läs mer4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom
Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merSvenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund
Läs mer1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000
Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig
Läs merEN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK
EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv
Läs merSvensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020
SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merFörslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030
Läs merEU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020
EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020 Avfall Sverige 2011-04-06 Sara Berggren, Naturvårdsverket Innehåll: - Introduktion till handelssystemet - Utvecklingen av handelsystemet - Tilldelningsprocessen
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merVad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet
Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS
Läs merEnergi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merGlobal klimatnytta genom svensk konkurrenskraft
Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merReduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merIndustrin är grunden f
Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merSvenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-07-08
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merRapport om Europeiska rådets möte Göteborg
63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP
Läs merSatsa på spårtrafiken
Satsa på spårtrafiken Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Norrköping 2008-11-27 Kollektivtrafik för framtidens städer Klimatkrisen är vår tids kanske största politiska utmaning. Vi behöver snabbt
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.1.2008 KOM(2008) 16 slutlig 2008/0013 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra
Läs merFossiloberoende fordonspark 2030
Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället
Läs merNaturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014
Svenska kandidater till Europaparlamentet i valet 2014 Stockholm den 18 februari 2014 Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Naturskyddsföreningen bedriver ett omfattande
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust
Läs merKlimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)
s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar
Läs merHandel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)
Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs merRapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt
Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt EU: s direktiv Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.12.2006 SEK(2006) 1685 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN Bilaga till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merDRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010 Centerpartiet i Skånes valplattform 2010 Drömmen om Skåne ännu har aldrig något gjorts utan att någon har varit den första att göra det ( )
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merSkogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merKommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning
Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merYttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-12-17 Ärendenr: NV-06207-15 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@jegeringskansliet.se Yttrande över förslag till översyn
Läs merRemissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)
Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka
Läs merTILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND
TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merTal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet
Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite
Läs merJag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.
Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Vi har just lämnat ett intensivt och händelserikt år bakom oss. Både på den internationella
Läs merTa bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS
Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merVar går gränsen? REMISSVAR
REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling
Läs merTRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING
TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merKommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.
Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan
Läs merEffektivare användning av energi
Effektivare användning av energi Viktiga frågor på den europeiska agendan är hur EU ska möta klimatutmaningar och trygga energiförsörjningen. Fluktuerande oljepriser, osäker energidistribution och oro
Läs merBranschens anpassning mot EU:s och Sveriges
Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och
Läs merFinansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Läs merUnderlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merEnergigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken
Läs merRemiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)
R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att
Läs merRegler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper. Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)
Lagrådsremiss Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 29 januari 2015 Åsa Romson Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)
Läs merSätta dagordningen Fokus
Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter
Läs merÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31 Helsingfors/Mariehamn 29.10.2012 Nr 30/12 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 21.9.2012, nris 158/2012. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslag
Läs merHur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.
Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår
Läs merRemiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)
1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merNyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat
Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser
Läs merYttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.
Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
Läs merFramtidskontrakt för Värmland
Karlstad 2014-03-05 Framtidskontrakt för Värmland Socialdemokraterna Värmland S:a Kyrkogatan 6, 4tr 652 24 Karlstad Telefon: 054-17 57 00 www.socialdemokraterna.se/varmland 2 (12) För Socialdemokraterna
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ÄNDRINGSFÖRSLAG 39-131
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2008/0013(COD) 8.7.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 39-131 Förslag till betänkande Avril Doyle (PE407.778v01-00) Ändring av direktiv
Läs merStatsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn
SRM 2/2009 rd Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Effekterna av den märks redan på olika håll i världen, och de förutspås
Läs merFlyget i EU:s utsläppshandel. Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 1
Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 1 Flyget krävs på utsläppsrätter för 2012 års utsläpp och framåt Rapportering redan 2010 Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 2 Omfattning:
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merYttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merREMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030
Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 103 33 Stockholm Dnr M2015/03246/Kl Malmö den 28 december 2015 REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Avfall Sverige är
Läs merINSYN I EU POLITIKEN. Klimatåtgärder. För en bättre värld med ett bättre klimat. En koldioxidsnål ekonomi skapar tillväxt och nya jobb
INSYN I EU POLITIKEN Klimatåtgärder För en bättre värld med ett bättre klimat En koldioxidsnål ekonomi skapar tillväxt och nya jobb INNEHÅLL Varför behöver EU en klimatpolitik?.... 3 Vad kan EU göra?....
Läs merRemissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019
1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2007-07-06 N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över inriktningsunderlag
Läs merKlimatcertifikat för fordonsbränsle
Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10) Innehållsförteckning
Läs merEuropasamarbete för en bättre miljö
Europasamarbete för en bättre miljö Socialdemokraternas prioriteringar i kampen mot farliga kemikalier, klimatförändringar och förstörelsen av våra hav 2 Inledning Varje år produceras ungefär 400 miljoner
Läs mer