Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)"

Transkript

1 s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar behöver genomföras för att utsläppen av växthusgaser ska kunna minska radikalt till Det är positivt att underlaget till en nationell färdplan tagits fram och att det i underlaget finns många bra resonemang som skulle kunna leda till åtgärdsförslag. Däremot oroas av att Naturvårdsverket uttrycker en stor tilltro till framtida teknik som lösningen på många av våra utmaningar. Det finns få förslag till skarpa beslut i underlaget, som mest innehåller allmänna analyser och hänvisningar till fortsatta utredningar. Generellt anser att många av förslagen skjuts för långt på framtiden. De föreslagna utredningarna måste genomföras med högsta prioritet inom en mycket snar framtid om Sverige överhuvudtaget ska ha en chans att nå målet att ha nollutsläpp av växthusgaser till Som Naturvårdsverket konstaterar i underlaget brådskar det att ta fram en konkret färdplan för Sverige, nu. Detta kräver tydliga delmål för olika sektorer samt ett komplett regelverk med styrmedel och finansiella stimulanser som entydigt styr mot det övergripande målet. vill poängtera vikten av att styrmedel och stöd som berör kommuner utformas i samarbete med kommuner, för att de ska bli utformade så optimalt som möjligt. s huvudsakliga synpunkter sammanfattas här nedanför i korthet. Mer utförliga beskrivningar finns i respektive avsnitt. Statens styrsignaler gentemot kommuner, landsting och regioner behöver samordnas, så att det inte ges olika signaler från olika politikområden. Idag försvarar staten inte tillräckligt tydligt de långsiktiga perspektiven när det gäller infrastruktur, externa köpcentra och annan markexploatering. Kommuner behöver relevant energi- och klimatstatistik med hög kvalitet från staten, som underlag till verkningsfull planering och för att kunna följa upp arbetet och utsläppen av växthusgaser. Detta saknas i nuläget. Koldioxidskatten och energiskatten för de fossila måste finnas kvar samtidigt som biodrivmedel undantas från bränsleskatterna. Koldioxidskatten behöver utvecklas efter 2020 och nya mål för perioden behöver sättas upp. Energieffektivisering är viktigt för att klara helheten, och finner det osannolikt att 50 % energieffektivisering skulle kunna ske utan omfattande ekonomiska stimulanser. Kraven på energihushållning i Boverkets byggregler bör skärpas snarast, särskilt med tanke på att kommunernas självbestämmande föreslås minska på flera fronter.

2 Att göra fyrstegsprincipens tillämpning bindande är ett bra förslag, likaså ett ekonomiskt planeringsstöd till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som tydligt bidrar till att klimatmål nås. föreslår att det införs investeringsstöd likt LIP och KLIMP för att genomföra klimatsmarta investeringar inom transportsektorn. Det behövs en framåtblickande definition av miljöbilar som leder till målet om fossilbränslefrihet. Skattebefrielse av biodrivmedel, koldioxidskatt och metanreduceringsersättning är viktiga styrmedel för att öka andelen biodrivmedel. Satsningar på järnvägen (bl.a. höghastighetståg) bör lyftas fram tydligare, och beslut om finansieringsformer behöver tas inom en snar framtid. efterlyser även ett större fokus på cykel- och kollektivtrafik som transportmedel i tätorter. LULUCF bör inte användas som en beräknad kolsänka då effekten är osäker och beroende av beräkningsmetodik. Skogen kan förvisso ses som en tillfällig kolsänka men fokus i färdplanen bör istället ligga på att skapa förutsättningar för reella minskningar av växthusgasutsläppen. anser att ett större fokus bör läggas på konsumtionsfrågan och att Sverige tar ansvar för och följer upp nettoutsläppen inklusive import och export. Lika viktigt som en teknikomställning är att skapa ett attraktivt och resurseffektivt samhälle där människor vinner på att göra klimatsmarta val. Bakgrund och sammanfattning av Naturvårdsverkets förslag Vid FN:s klimatkonferens i Cancun år 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga växthusgasutsläpp. Regeringen gav i juli 2011 Naturvårdsverket i uppdrag att lämna ett underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser Utgångspunkten för de förändringar som föreslås i detta färdplansunderlag är att de genomförs i ett sammanhang där världens länder agerar i linje med tvågradersmålet. Men det är långt ifrån den situation vi befinner oss i idag. Naturvårdsverket menar att visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser kan nås genom: stora inhemska utsläppsminskningar (framför allt inom transportsektorn och industrin) som är den viktigaste beståndsdelen på längre sikt, bidrag från ett ökat nettoupptag av koldioxid i skog och mark. genom inköp av utsläppsrätter på internationella marknader. I färdplansunderlaget redovisas scenarier för att nå utsläppsmålet 2 ton koldioxidekvivalenter/capita, vilket motsvarar % utsläppsminskningar mellan 1990 och Även ett referensscenario som baseras på befintliga åtgärder och styrmedel vilka beslutats fram till 2011 har redovisats. I referensscenariot minskar utsläppen till 2050 endast med 25 % jämfört med 1990 års utsläpp. Två målscenarier har redovisats; nr 1 som når 85 % utsläppsminskning och nr 2 som når 70 %

3 utsläppsminskning jämfört med För att nå de båda målscenarierna krävs kraftfulla åtgärder inom framför allt transport- och industrisektorn. I färdplansunderlaget har dock åtgärder inom industrisektorn planerats så sent som efter Exempel på åtgärder i industrisektorn som omnämns är ny processteknik för stålframställning och nya råvaror till cementindustrin samt CCS-teknik (koldioxidlagring). Fram till 2030 är det framför allt teknikutveckling inom transportsektorn som enligt Naturvårdsverket bedöms ge den största utsläppsminskningen. Det bör dock framhållas att det är viktigt att begränsa de årliga utsläppen för hela perioden fram till 2050, inte bara just för år Detta gör att de åtgärder som genomförs tidigare är mer värda (dvs har en större effekt i termer av minskade utsläpp) än de som genomförs sent. I ett separat scenarioarbete har Naturvårdsverket analyserat hur den svenska skogen skulle kunna utvecklas för att ge klimatnytta. Åtgärder som nämns är nybildning av naturreservat och hänsynsmark på produktiv skogsmark, produktionshöjande åtgärder t.ex. skogsplantering på nedlagd åkermark, aktivare skogsföryngring, aktivare markbearbetning, intensivare skogsgödsling och ökad plantering av Contortatall. Effekten av produktionshöjande åtgärder uppges dock avta bortom 2050 och upphör 2070 när skogen där tillväxthöjande åtgärder har genomförts börjar avverkas. I färdplansunderlaget konstateras vidare att det finns stora osäkerheter i att mäta skogens kolflöden. Förutom svårigheterna att beräkna effekten av kolsänkor finns även osäkerheter kring vilka bokföringsregler som kommer att gälla i framtida klimatavtal. Förutom dessa osäkerheter är framtida nettoupptag mycket beroende av avverkningsnivåer och påverkas av stormfrekvensaktivitet, skogsbränder och insektsangrepp som kan följa av klimatförändringen. Det är alltså osäkert om åtgärderna att öka nettoupptagen ger det utfall som beräknats och det är dessutom till stor del inga åtgärder som ger effekt på lång sikt. I underlaget anger Naturvårdsverket att det inte är meningsfullt att föreslå styrmedel som sträcker sig ända fram till Ansatsen har istället varit att identifiera och föreslå styrmedel som behöver införas eller skärpas i steg inom en relativt snar framtid. De föreslagna styrmedlen har inte utretts närmare inom ramen för färdplansunderlaget. Styrmedel generella synpunkter instämmer i att en utveckling av koldioxidskatten efter 2020 och att nya mål läggs fast för perioden är viktiga pusselbitar för att nå målbilden om nettonollutsläpp Föreningen instämmer också i att energieffektivisering är en viktig del för att klara helheten och hushålla med de förnybara energislagen, och anser att en total energibalans för de två målscenarierna 2050 jämfört med referensscenariot hade gjort effektiviseringens roll tydligare. I underlaget uppskattas kostnaderna för de viktigaste åtgärderna som ingår i underlaget till motsvarande 0,2 0,5 % BNP år 2050, genom en enkel, konservativ, bottom-up summering. Kostnaderna för att inte stabilisera klimatutvecklingen (osäkerheterna här är ännu större) har av Stern 2006 angetts uppgå till 5 % - 20 % av

4 BNP år I det sammanhanget bedömer att ett större åtgärdsutrymme bör kunna finnas. Kommunerna är en stark kraft i Sveriges klimatarbete, och oroas av att kommunernas självbestämmande föreslås minska på flera fronter, t.ex. byggkravsutredningen och plangenomförandeutredningen, eftersom detta skulle kunna göra att mycket av åtgärderna avstannar. instämmer i förslaget om att klimateffekter av beslut inom olika politikområden ska analyseras. Detta bör leda till att statens styrsignaler gentemot kommuner, landsting och regioner, blir samordnade så att det inte ges olika signaler från olika politikområden. Idag försvarar staten inte tillräckligt tydligt de långsiktiga perspektiven när det gäller infrastruktur, externa köpcentra och annan markexploatering. Koldioxidavskiljning och lagring bidrar inte till ett långsiktigt fossilbränsleoberoende, och det saknas beprövad teknik inom området. anser att resurser inte bör satsas på detta, utan istället läggas på åtgärder som bidrar till en verklig minskning av klimatpåverkan. Naturvårdsverket pekar på både synergier och målkonflikter med andra miljökvalitetsmål. instämmer i att detta är en komplex fråga och att det är viktigt att vara medveten om detta när åtgärder diskuteras och beslutas. Transporter instämmer med analysen om att det behöver göras omfattande utsläppsminskningar inom transportsektorn. instämmer i förslaget om att Trafikverket bör få i uppdrag inför regeringens och riksdagens infrastrukturbeslut att samordna myndighetens planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan med infrastrukturplaneringen. Det är positivt att Naturvårdsverket funderar mycket på hur de kan stötta kommunerna i samhällsplaneringen för att minska transporterna, men det är viktigt att kommunernas planmonopol finns kvar, liksom att styrmedel och stöd som berör kommuner utformas i samarbete med kommuner. Att göra fyrstegsprincipens tillämpning bindande är ett bra förslag. bedömer att det eventuella ekonomiska planeringsstödet till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som tydligt bidrar till att klimatmål nås kan vara ett välkommet incitament. föreslår att det införs investeringsstöd likt LIP och KLIMP för att genomföra klimatsmarta investeringar inom transportsektorn. Det behövs en framåtblickande definition av miljöbilar som leder till målet fossilbränsleoberoende fordonsflotta 2030 och på längre sikt nära nollutsläpp. Skatteregler för drivmedel till fordon måste ges långsiktighet, för att fordonstillverkare samt producenter och distributörer av drivmedel ska våga

5 investera. För att marknaden ska kunna utvecklas i önskad riktning måste koldioxidskatten och energiskatten för de fossila bränslena finnas kvar samtidigt som biodrivmedel undantas från bränsleskatterna. Biogasproduktion bör lyftas fram på ett tydligare sätt, metanreduceringsersättningen är ett viktigt styrmedel här. Förslagen om forskning och riktade styrmedel för produktion och efterfrågan av andra och tredje generationens förnybara drivmedel är angelägna att sätta i verket omgående. Cykling är i princip helt förbisett i underlaget, och nämns bara i förbifarten vid ett tillfälle. Detta är anmärkningsvärt, då cykling innebär stora folkhälsovinster i ett samhälle där många av bilresorna är onödigt korta. efterlyser ett större fokus på cykel- och kollektivtrafik som transportmedel i tätorter. Satsningar på järnvägen (bl.a. höghastighetståg) bör lyftas fram tydligare. Eftersom planerings- och byggtiden för utbyggnad av spårtrafik är lång, behöver beslut om sådana finansieringsformer ske inom en snar framtid. Energi I underlaget till färdplanen förutsätts i scenarierna att energianvändningen i bostadssektorn minskar med 50 %, även om det i Boverkets underlagsmaterial till färdplanen står att 30 % är en rimlig nivå. finner det osannolikt att 50 % energieffektivisering skulle kunna ske utan omfattande ekonomiska stimulanser (bidrag eller förmånliga lånesystem) till installationer av energisnål teknik eller småskalig hållbar energiproduktion samt energieffektiviseringar av byggnader. För att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen är det viktigt att kommuner får behålla möjligheten att ställa krav vid markanvisningar vid nybebyggelse på kommunal mark. Detta främjar en teknikutveckling som till en början kan anses mer kostsam än väl beprövad teknik, men kostnaderna för inköp av energi under byggnadens livslängd blir lägre. I underlaget har föreslagits att kraven på energihushållning i byggreglerna bör revideras. Med hänsyn till att nuvarande regler ligger långt efter den tekniska utvecklingen bör denna revidering genomföras mer skyndsamt än 2015 vilket föreslagits av regeringen i mars För att nyinvesteringar i fossilbränslefri fjärrvärme ska komma till stånd där detta ännu inte skett behöver systemet med elcertifikat (eller motsvarande) finnas kvar, priset på utsläppsrätter behöver stiga och skattebefrielsen av biobränslen behöver bestå. Konsumtion anser att ett större fokus bör läggas på konsumtionsfrågan och att Sverige tar ansvar för nettoutsläppen inklusive import och export. I färdplansunderlaget presenteras ett förslag om att den nationella uppföljningen av utsläppen bör kompletteras med uppföljning av utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv, som illustrerar nettoutsläppen inklusive import och export. instämmer i att detta är mycket angeläget, bland annat för att ge

6 en mer rättvis bild av hur stora utsläpp världens länder orsakar. En sådan uppföljning av växthusgasutsläppen kommer även att tydliggöra kopplingen till invånarnas möjlighet att minska sin klimatpåverkan genom att minska sin konsumtion och långa resor. Lika viktigt som en teknikomställning är att skapa ett attraktivt och resurseffektivt samhälle där människor vinner på att göra klimatsmarta val och uppmuntra denna utveckling på olika sätt. Det är bra att offentlig upphandling nämns som ett viktigt instrument på konsumtionssidan, men i övrigt saknas styrmedelsförslag för att minska klimatpåverkan från konsumtion av varor som produceras utanför Sveriges gränser, samt långväga resor. saknar i underlaget ett resonemang om sambandet mellan hur mycket vi konsumerar och mängden avfall som genereras. Vikten av tillförlitlig statistik på lokal nivå Kommuner behöver relevant statistik med hög kvalitet från staten, som underlag till verkningsfull planering på kommunal nivå och för att kunna följa upp arbetet och utsläppen av växthusgaser. Den statistik som för närvarande levereras till kommuner av staten är alltför otillförlitlig och sammanställs med stor fördröjning i tid; närmare ett och ett halvt år! Dessutom är det ett stort problem att p.g.a. sekretessbestämmelser är det omöjligt att på kommunal nivå urskilja dominerande energianvändare. Därmed blir det svårt att analysera vilka åtgärder som kan vidtas. Kolsänkor I ett separat scenarioarbete har analyserats hur den svenska skogen skulle kunna utvecklas för att ge klimatnytta. vill påpeka att det idag förs en vetenskaplig diskussion om i vilken omfattning det går att använda skogen som kolsänka. Beroende på skogstyp, trädens ålder och geografisk lokalisering varierar skogen mellan att vara kolkälla eller kolsänka. Andra faktorer som kan spela in är stormfrekvensaktivitet, skogsbränder och insektsangrepp som kan följa av klimatförändringen. LULUCF bör inte användas som en beräknad sänka då effekten är osäker och beroende av beräkningsmetodik. Skogen kan förvisso ses som en tillfällig kolsänka men fokus i färdplanen bör istället ligga på att skapa förutsättningar för reella minskningar av växthusgasutsläppen. saknar även en analys av om biomassan, som enligt planen ska användas till både el, uppvärmning, transporter och industri, kommer att räcka samtidigt som andra miljömål ska klaras.

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Styrmedel och stöd för fordonsgas Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden

Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden Yttrande Sida 1 av 8 Naturvårdsverket fordjupadutvardering@naturvardsverket.se Ärendenr NV-02549-15 Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden Beskrivning av ärendet Naturvårdsverket

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge fff Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi samt socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Innehåll Landstingets aktiva arbete

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

Klimatomställning 2.0

Klimatomställning 2.0 Klimatomställning 2.0 16-17 september 2014 Eva Ahlner Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-25 1 10 YFP Globalt samarbete för mer hållbar konsumtion och produktion

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Pilotlän för grön utveckling

Pilotlän för grön utveckling Pilotlän för grön utveckling Rekommendationer till regering och nationella myndigheter från Skåne, Dalarna och Norrbotten Innehåll PILOTLÄN FÖR GRÖN UTVECKLING... 3 REKOMMENDATIONER, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG...

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

6. Energiomställning i det gotländska samhället

6. Energiomställning i det gotländska samhället 6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer

Till Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm, diarienummer (N2015/4305/TIF). Remiss på Inriktningsunderlag inför Infrastrukturplanering 2015:180

Till Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm, diarienummer (N2015/4305/TIF). Remiss på Inriktningsunderlag inför Infrastrukturplanering 2015:180 Jordens Vänner Friands of the Earth Sweden Malmö, 28 februari 2016 Till Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm, diarienummer (N2015/4305/TIF). Remiss på Inriktningsunderlag inför Infrastrukturplanering

Läs mer

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 En strategi som visar vägen in i framtiden Transportsystemet är bärare av ekonomisk tillväxt och välfärd och något som alla

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1404-0476 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13. Regionförbundet Uppsala län Via mail:

YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13. Regionförbundet Uppsala län Via mail: 1 (7) SWE D I S H E NV I R O NME N T A L P R OTE C T I O N A GEN C Y Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13 Regionförbundet Uppsala

Läs mer

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Förslag till Energistrategi för Skåne

Förslag till Energistrategi för Skåne Förslag till Energistrategi för Skåne Remiss från november 2007 till 30 april 2008 Johannes Elamzon, Utvecklingsstrateg, Strategiavdelningen Dagens upplägg Kort bakgrund Energistrategins innehåll Hur arbeta

Läs mer

Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete

Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete Stockholm 2014-02-10 Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete Mycket arbete görs på många håll för att öka den svenska biogasproduktionen och utveckla biogasmarknaden. Det är dock viktigt att intensifiera

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen

Läs mer

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050

Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050 Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050 Tea Alopaeus Mats Björsell Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 11/04/2013 1 Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

FÖRSL AG. Strategiska vägval. för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030

FÖRSL AG. Strategiska vägval. för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 FÖRSL AG Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Foto: Shutterstock Produktion: Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen Redaktörer: Cecilia

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

Klimatstrategi i Sollentuna

Klimatstrategi i Sollentuna Klimatstrategi i Sollentuna www.sollentuna.se SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Klimatstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2010-10-20, 87. 1. Inledning En framgångsrik hantering av klimatfrågan är avgörande

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Remiss av utredningen Fossilfrihet på väg

Remiss av utredningen Fossilfrihet på väg Remissvar 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2014-02-13 N2014-743-E Kopia till n.registrator@regeringskansliet.se martin.palm@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09 Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09

Läs mer

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2010-2020

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2010-2020 PM 21: RII (Dnr 33-368/21) Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 21-22 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande 1. Rapporten, Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M 2015/3227/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Åtgärdsplan. för minskade utsläpp av växthusgaser. Beslutad av kommunfullmäktige 2009-09-28

Åtgärdsplan. för minskade utsläpp av växthusgaser. Beslutad av kommunfullmäktige 2009-09-28 Åtgärdsplan för minskade utsläpp av växthusgaser Beslutad av kommunfullmäktige 2009-09-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsplan FÖR MINSKADE UTSLÄPP AV växthusgaser 3 SyFTE 3 BESLUT 3 KLIMATFÖRÄNDRINGARNa 3

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: . Beläggningens gröna framtid Beläggningens gröna framtid Per Centrell Ramböll Sverige AB Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: Beläggningens gröna framtid Asfaltbeläggning i ett livscykelperspektiv

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Regional bedömning av behovet av nya bostäder YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning

Läs mer

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen -Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen Janne Lindgren Vägverket Region Mitt Projektledare Hållbara resor och transporter 30 Ton CO2/capita - Acceptabla nivåer

Läs mer

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2007-07-06 N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över inriktningsunderlag

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer