Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)
|
|
- Birgit Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (5) Dnr SU Regeringskansliet (Miljödepartementet) Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) Naturvårdsverketes rapport utreder olika styrmedel för ökad rening och minskade utsläpp av kväve och fosfor vid kommunala reningsverk längs kusten, från Norrtälje kommun till Kattegatt. Syftet med styrmedlen är att bidra till att genomföra Sveriges internationella åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP) samt att genomföra miljökvalitetsnormer (MKN) med avseende på kväve och fosfor. Fakultetsnämnden välkomnar rapporten som, trots att den avser en begränsad kategori av verksamheter, innehåller en mycket intressantast analys och jämförelse av olika styrmedel på miljöområdet. Genom att fokusera på en verksamhetskategori, har utredarna också kunnat fördjupa jämförelsen och analysen mellan olika rättsliga och ekonomiska styrmedel. Likväl är förslagen i rapporten generellt utformade, utan något konkret lagstiftningsförslag, vilket medför att även remissvaret blir generellt till sin karaktär. Det bakomliggande problemet beskrivs i rapporten som att de traditionella styrmedlen i praktiken inte klarar att genomföra de kraftiga reduceringar av utsläpp från reningsverken som krävs för att uppfylla åtaganden i BSAP och förpliktelser till följd av MKN. Detta har till stor del ekonomiska och administrativa förklaringar; det är för resurskrävande att ändra tillstånd och det är svårt att styra verksamhetsutövarna till så stora reduceringar som behövs med befintliga regelverk. Rapporten förslår istället ett certifikatsystem som benämns CEASAR, för handel med utsläppsbegränsningar. I detta system handlar alltså kommunala reningsverk med certifikat. Certifikat är motsatsen till utsläppsrätter; åtgärder för minskade utsläpp genererar ett certifikat per minskat kilogram, och certifikaten kan säljas till andra verksamhetsutövare. Det föreslagna handelssystemet CEASAR är tänkt att tillföra ekonomiska incitament som gör det gynnsamt för verksamhetsutövarna att planera och genomföra förändringar som successivt ökar reningsgraden. Flexibiliteten i handeln med certifikat ska bidra till ökad kostnadseffektivitet. Fakultetsnämnden kan inte bedöma de ekonomiska argumentens validitet, men ser behoven och tycker att det är ett intressant grepp att undersöka om ekonomiska incitament Stockholms universitet Besöksadress: Stockholm Universitetsvägen 10 E
2 2 (5) och ökad flexibilitet kan medföra en större och mer kostnadseffektiv minskning av utsläppen från kommunala reningsverk än dagens system. Samordning av certifikathandeln med andra styrmedel Fakultetsnämnden anser att utredningens argument för att gå vidare i utredningen med ett handelssystem för de kommunala reningsverken är övertygande, men det bör ske i kombination med andra styrmedel. Fakultetsnämnden instämmer i beskrivningen av problemen och svårigheterna, att med de befintliga administrativa och rättsliga styrmedlen kunna ställa tillräckligt höga krav på utsläppsreduceringar tillräckligt snart (beskrivs i 4.3 och bilaga 2). Det handlar främst om tillståndsprövning och generella föreskrifter. Som framgår av rapporten är omprövning av tillstånd mycket resurskrävande och den belastar i första hand de regionala myndigheterna. I praktiken medför detta att omprövning av ett större antal verksamheter inte kommer att kunna genomföras trots att myndigheterna är förpliktigade att tillse att sådan omprövning sker. Generella föreskrifter är, som utredningen anger, trubbiga verktyg då de ställer likadana krav på alla verksamheter. Utredningen anför att alltför stränga föreskrifter inte kan meddelas, då detta kan innebära krav som är orimliga för vissa reningsverk. Det kan tilläggas att generella föreskrifter även innebär problem genom att det inte ställer tillräckligt stränga krav för verksamheter som bedrivs där den belastade miljöns karaktär och status fordrar strängare krav av miljömässiga skäl. Men fakultetsnämnden menar att det är viktigt att inte glömma bort att de olika administrativa och rättsliga styrmedlen är delar av ett regleringssystem, där generella föreskrifter kan ställa ett lägsta krav, som rimligen måste gälla för alla berörda verksamheter, och där tillståndsvillkoren ställer längre gående krav i det enskilda fallet där detta är motiverat och skäligt. Dessutom ska inte verksamhet som medför att miljökvalitetsnormer överskrids tillåtas. I de fall där frågan inte regleras i tillstånd sker kontrollen genom tillsyn. Även om utredningen anger att olika styrmedel skall samverka, består den huvudsakligen av en jämförelse mellan olika styrmedel, som för att hitta en kardinallösning, och diskuterar bara i ganska liten utsträckning kombinationer av styrmedel. En beskrivning av de rättsliga och administrativa styrmedlen blir emellertid inte riktigt rättvisande om man inte tittar på helheten. Allmänhetens deltagande i beslutsprocessen En viktig funktion med tillståndsprövningen, som omnämns i bilagan, men som inte tycks prägla den sammanfattande motiveringen i kap 4.3. är att tillståndsprövningen är en öppen process där olika intressenter, inklusive miljöorganisationer, berörda myndigheter, enskilda berörda och en vidare allmänhet, har möjlighet och ofta en rättighet att få delta som part eller på annat sätt. I det föreslagna systemet för fördelning och handel med certifikat tycks förfarandet skötas helt internt mellan Naturvårdsverket och de kommunala verksamhetsutövarna. Utredningen innehåller ingen undersökning eller några ställningstaganden om konsekvenserna av ett minskat deltagande i beslutsprocesserna av andra intressenter än de kommunala reningsverken. Utredningen diskuterar således inte heller hur ett handelssystem påverkar de krav på allmänhetens tillgång till information, deltagande i beslutsprocesser eller tillgång till rättslig prövning som föreskrivs i Århuskonventionen och i EU:s lagstiftning på samma tema. Involverandet av alla berörda intressenter är en grundtanke i ekosystemförvaltning.
3 3 (5) Internationell och EU-rätt Fakultetsnämnden anser att utredningen även i övrigt i större utsträckning borde ha beaktat de rättsliga möjligheter, skyldigheter och begränsningar som följer av Sveriges bundenhet till internationella miljöavtal (främst Östersjökonventionen) och till EU:s lagstiftning, t.ex. krav på tillståndsprövning, omprövning, miljökonsekvensbedömningar, beaktande av gränsöverskridande effekter och krav på bästa möjliga teknik (BAT) och bästa miljöpraxis (BEP). En sådan grundläggande undersökning om förenligheten med internationell och EU-rätt är en förutsättning för att kunna gå vidare med förslaget. Geografisk fördelning och ekosystemperspektiv Fakultetsnämnden delar utredningens uppfattning att samtliga ca 230 tillståndspliktiga avloppsreningsverk bör ingå i ett certifikatsystem. Till skillnad från utredningen anser fakultetsnämnden att den geografiska fördelningen av minskningarna bör ske utifrån ett ekosystemperspektiv, som beaktar bassängindelningen av Östersjön. BSAP anger Sveriges minskningar fördelade på de tre aktuella havsbassängerna (Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt). Likväl anser utredningen, främst med hänsyn till ekonomiska argument, att det inte behövs ett system per bassäng. Fakultetsnämnden förordar en fördelning mellan de tre aktuella bassängerna, vilket är mer förenligt med ett ekosystemperspektiv. Syftet med minskningarna är inte bara att uppfylla de formella åtagandena i BSAP, utan främst att (bidra till att) uppnå önskvärd vattenkvalitet för samtliga delar av Östersjön. CEASAR och MNK Handelssystemet CEASAR är tänkt att inkludera en mekanism för en total successiv minskning i form av en årlig golvhöjning i utsläppsgränserna, dvs en kontinuerlig höjning av mängden totala utsläppsminskningar som reningsverken tillsammans måste åstadkomma för att slutligen uppnå de beting till år 2021 som följer av Sveriges internationella åtaganden. Detta system, som man i utredningen funnit kommer att leda till begränsningar av utsläpp av kväve, anses även vara lämpligt för MKN för kväve. Detta följer av att MKN för kväve endast ska uppmätas i kustområdena och det är därför i huvudsak den totala reduktionen i ett avrinningsområde som är väsentlig för att klara nivåerna för MKN. Eftersom det är den totala reducering som får effekt skulle dock sannolikt alla metoder för reducering av kväveutsläpp ha denna följd också för MKN. Det framgår dock att reduceringsbetinget för kväve i vissa bassänger enligt MKN innebär större reducering än det allmänna betinget, vilket kräver att certifikatsystemet justeras för dessa områden. För fosfor uppges att det dock är något mer oklart vilken effekt ett sådant system skulle få. MKN för fosfor ställer krav på vattenkvaliteten och mängden fosfor både i inlandsoch kustvattenområden. Som framgår i rapporten medför det att utsläppsbegränsningarna måste kunna styras mer lokalt eller regionalt i relation till de MKN som finns för vissa vattenflöden. Enligt rapporten visar en studie för reduktion av fosfor att ett liknande system kallat CEASAR-E med fokus på fosfor-reduktion möter kraven för MKN bättre än mer generella lösningar såsom föreskrifter med dispensmöjligheter. Effekten av ett sådant styrmedel när det gäller fosfor beror dock på avrinningsområdenas utformning och flöden
4 4 (5) samt på antalet reningsverk i ett visst område. Därför behövs ytterligare studier knutna till olika avrinningsområden innan några tydliga slutsatser kan dras. Det är också viktigt att ta ställning till vad ytterligare ett administrativt organ skulle kunna få för konsekvenser för en flexibel och effektiv tillämpning av MKN. Det kan finnas flera skäl till att låta Naturvårdsverket ansvara för ett tänkt certifikatsystem för utsläppsreduceringar, men det kan också göra det svårare att vidta nödvändiga och effektiva åtgärder i de fall MKN överskrids. Det finns redan uttalade problem för nuvarande tillsynsmyndigheter att åstadkomma adekvata förändringar när MKN överskrids. Att involvera ytterligare en styrande och administrerande myndighet med begränsad tillgänglighet kan komma att utgöra ytterligare ett hinder. Handelssystemet för andra verksamheter Fakultetsnämnden anser i likhet med utredningen att jordbrukssektorn, och även skogssektorn, behöver styras i betydligt större utsträckning än hittills för att begränsa utsläppen av näringsämnen i Östersjön. Därför vore det värdefullt att undersöka om ett effektivare styrsystem baserat på certifikat kan tillämpas också på dessa sektorer. I utredningen anges att ett certifikatsystem liknande CEASAR skulle kunna vara lämpligt även för jordbrukssektorn. Fakultetsnämnden anser dock inte att utredningen i tillräcklig utsträckning belyser hur det skall gå till, och kan därför inte på basis av Naturvårdsverkets rapport bedöma om det är möjligt att tillämpa ett certifikatsystem på jordbrukssektorn. Investeringsstöd Enligt rapporten resulterade den politik som bedrevs på 1970-talet och som innefattade stora investeringsstöd den största reduktionen av fosfor i VA-sektorns historia. I den genomförda enkätundersökningen bland verksamhetsutövare framkom också att subvention/investeringsstöd var det styrmedel som rangordnades högst. Likväl avfärdas investeringsstödkort med att det generellt inte [är] det mest samhällsekonomiskt effektiva och det är inte heller förenligt med principen om kostnadstäckning och förorenaren betalar (s. 137). Fakultetsnämnden anser att det är anmärkningsvärt att styrning genom investeringsstöd inte utreds mer, utan avfärdas så enkelt trots påståendet om vilka effekter de haft tidigare och trots svaren från de kommunala reningsverksföreträdarna. Dessutom är det alltför enkelt att avfärda investeringsstöd för kommunala reningsverk med att det skulle strida mot principen att förorenaren betalar. Kommunala reningsverk är, till skillnad från många andra miljöfarliga verksamheter, etablerade för att lösa miljöproblem orsakade av åtskilliga förorenare; de egentliga föroreningskällorna är avloppen från varje hushåll och anläggning som är knuten till reningsverket. Investeringsstöd för kommunala reningsverk borde ha utretts och analyserats betydligt bättre, så att även detta alternativ kunde jämföras med de styrmedel som belyses i rapporten. Övrigt Fördelen med ett handelsbaserat system är att en bestämd mängd reduktioner utsläpp kan uppnås. Incitamentet för att åstadkomma dessa minskningar måste dock fungera för att garantera effektiv efterlevnad. Ett minskat pris kan försämra handeln av utsläppsrätter och certifikat. Detta kan motverka ett av de centrala syftena med ett handelssystem, dvs. att möjliggöra reduktioner till lägsta kostnad. Ett lågt pris stimulerar ingen handel och därmed inte heller den flexibilitet som systemet eftersträvar. Systemet måste således kunna hantera de fall då prisnivån inte får de önskade effekterna på handeln.
5 Förutom att handeln med certifikaten undermineras om priset blir för lågt kan även sanktionssystemet påverka efterlevnaden. Rapporten innehåller två förslag till sanktioner. Det ena utgör en straffavgift medan det andra är en procentsats på över hundra procent av medelkostnaden för certifikaten under föregående år. Vid det senare alternativet kan sanktionerna bli alltför låga om priset för certifikaten blir lågt. Ett prisgolv för certifikaten är därför också viktigt för att garantera att sanktionerna uppgår till belopp som stimulerar berörda aktörer att följa de regler som de underställs. 5 (5)
Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80
Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2012:80 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2012 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merTillsynsansvar över kommunala ledningsnät
Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät B 90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av > 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar >2 000 pe. C 90.20
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merNaturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Läs merPM 2013: RVI (Dnr /2012)
PM 2013: RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.
PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning
Läs merVattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar
Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merPM 2013:19 RVI (Dnr /2012)
PM 2013:19 RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merSvar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021
1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merÄrendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter
Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell
Läs mer-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt
Läs merSvenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-07-08
Läs merSamråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs mer3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
Läs merA Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och
Läs merNya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp
Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har
Läs merVattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter
Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merNuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006
Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering
Läs merVattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för
Läs merRemiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)
R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att
Läs merFörslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV
1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merInformationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)
1 (6) Dnr AD 1120/2015 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) (dnr Ju2015/3364/L6) Inledning Bolagsverket
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs meranders.finnson@svensktvatten.se
Vattendirektivet - Svenskt Vattens syn på åtgärdsprogram och prispolitik KSLA 2010-06-0101 anders.lind@svensktvatten.se se anders.finnson@svensktvatten.se Generella synpunkter om Vattenmyndigheternas arbete
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merDatum Ert dnr Vårt dnr 2005-02-03 Fi2004/4803 2005/001
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Ert dnr Vårt dnr 2005-02-03 Fi2004/4803 2005/001 Tillsynsutredningens slutbetänkande: Tillsyn. Förslag om en tydligare och effektivare statlig tillsyn (SOU 2004:100)
Läs merStockholm den 28 oktober 2015
R-2015/1368 Stockholm den 28 oktober 2015 Till Socialdepartementet S2015/3232/SF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Skapa tilltro
Läs merStyrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm
1(7) Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över Naturvårdsverkets
Läs meratt det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala
Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merRemissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning
Miljödepartementet Ert dnr M2003/3979/Knb 103 33 Stockholm Vårt dnr 327/2003 Stockholm, 2004-03-17 Remissyttrande Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning REACH Föreningen Svenskt Näringsliv
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merDET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN
YTTRANDE 2008-03-17 sid 1 (5) 340-4745-2008 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM alt registrator@enterprise.ministry.se Transportinspektionen en myndighet för alla trafik (SOU 2008:9)
Läs merStockholm den 11 maj 2012
R-2012/0268 Stockholm den 11 maj 2012 Till Miljödepartementet M2011/3865/R M2012/113/R M2012/1005/R Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 januari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över
Läs merYttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar:
Yttrande Charlotte Unger Verksamhetsområde Utveckling Datum:2012-09-17 Dnr: 56:2012/511675 Miljödepartementet Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Minska riskerna med farliga ämnen (SOU 2012:38)
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merSTRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014
ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De
Läs merKlimatcertifikat för fordonsbränsle
Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10) Innehållsförteckning
Läs merFinspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag
Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merSamrådsmöte Östersund 17 februari 2015
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merKommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för
Läs merTre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS
Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,
Läs merBegravning återvinning, nya begravningsmetoder och enhetlig begravningsavgiftssats, svar på remiss
Kyrkogårdsförvaltningen Förvaltningschefen Tjänsteutlåtande Dnr 1.7-145-2014 Sida 1 (9) 2014-02-27 Handläggare Mats Larsson Telefon: 08 508 301 01 Till Kyrkogårdsnämnden 2014-03-05 Begravning återvinning,
Läs merGör jämlikt gör skillnad
Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj
Läs merUppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merYttrande. Till Miljö- och energidepartementet STK-2016-373. M2016/00248/Ke
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (1) Datum 2016-06-01 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-373 Till Miljö- och energidepartementet Remiss från Miljö- och energidepartementet - Naturvårdsverkets
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015
Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina
Läs merKostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning
Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder
Läs merBoverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)
Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar
Läs merRemiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)
2010-01-19 Sid. 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) På uppdrag
Läs merEj färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem. Presentation 2014-10-28
Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem Presentation 2014-10-28 Utgångspunkter Systemet ska vara sammanhållet och innefatta både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar
Läs merTal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien
C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april
Läs merYttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)
YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merRecipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län
Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merKommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.
Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan
Läs merProjektförslag 1: Utsläpp av organiska flyktiga ämnen, VOC 0 1 2 3 Poängsumma 6 20 12 38 Antal/omdöme 5 6 10 4
Projektförslag 1: Utsläpp av organiska flyktiga ämnen, VOC Poängsumma 6 20 12 38 Antal/omdöme 5 6 10 4 Se kommentar Se kommentar Kristianstad 1 Se kommentar Lund 1 Nivå 3, se kommentar Se kommentar Nivå
Läs merRegelförenkling. Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 23 februari 2007
Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 23 februari 2007 Regelförenkling Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 13500 små,
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merÄndrad intäktsränta i skattekontot
Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot
Läs merEffektivare offentlig upphandling
2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet
Läs merYttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)
2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj
Läs merÖvergripande synpunkter och ställningstaganden
YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över
Läs merNaturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012
S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för
Läs merKommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm
Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med anledning av det fortsatta arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merÅtgärdsarbete för renare vatten
Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merSammanträdesprotokoll
2015-06-01 45 (50) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 1 juni 2015, kl. 08.00-09.00 Beslutande Leif Skeppstedt (S) ordf Björn Andersson (M) Övriga deltagande Thorsten Schnaars, enhetschef
Läs merYttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
1 (5) YTTRANDE 2015-10-08 Dnr SU FV-1.1.3-2258-15 Handläggare: Anna-Karin Orsmark Hermansson Utredare Planeringsavdelningen Miljö- och energidepartementet Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC
KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.12.2006 SEK(2006) 1685 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN Bilaga till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merPostutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds kommun
Datum Vår referens Sida 2015-05-07 Dnr: 14-8047 1(7) Postavdelningen Pär Lindberg 08-678 57 64 par.lindberg@pts.se PostNord Group AB Att: Fredrik Hammarqvist Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-25 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Ny kollektivtrafiklag Enligt
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs mer