"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
|
|
- Cecilia Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: , e-post: Varifrån vår mat kommer och hur den kommer till oss är de två främsta frågorna i en foodshed-analys. Begreppet foodshed hjälper oss att tänka på vår livsmedelskonsumtion ur ett systemperspektiv, samt att se mönster och samband i ett komplicerat och globalt livsmedelssystem. Vad är ett foodshed? Foodshed kan översättas till livsmedelsförsörjningsområde, men eftersom ordet är otympligt använder jag originaluttrycket. Begreppet utvecklades i USA ur tanken på ett vattenavrinningsområde (eng. watershed). På samma sätt som man där studerar var vattnet har sitt ursprung, och hur det rör sig inom ett område tills det når sin recipient, ville man studera våra livsmedelsflöden. I en foodshed-analys kan man beräkna flöden och riktningar av livsmedel (exempelvis för att försörja en skola, ett samhälle, eller ett land), och dokumentera de kvantitativa och kvalitativa förädlingar som livsmedel genomgår, i tid och rum, från jord till bord. Man kan lätt tänka sig det nät av livsmedelstransporter som våra konsumtionsvanor genererar inom vårt livsmedelsförsörjningsområde, från odlingen till vårt kök. Bakgrunden till begreppet foodshed var resurhushållningsfrågan, hur vi ska kunna försörja oss i framtiden med begränsade resurser och ökande befolkning. Dagens livsmedelsförsörjning I analysen ställer man frågorna: Varifrån kommer vår mat, och hur kommer den till oss? Mycket kan inrymmas i denna till synes enkla och oskyldiga frågeställning. När man börjar studera dagens livsmedelsförsörjningssystem inser man snabbt att frågan inte är så enkel att svara på. Maten vi äter kan vara importerad från andra sidan jordklotet, eller komma från lokala producenter. Hur maten har kommit till affären handlar om vilka transportmedel som utnyttjats, men inte bara det. Hur maten kommit från jord till bord är förenat med flera, för oss som konsumenter ofta dolda sociala och hälsomässiga aspekter hos människor i produktionslandet, tillika miljöpåverkan och resursutnyttjande. Om maten kommer långt ifrån så har vi konsumenter mycket liten insyn i dessa aspekter, och det blir svårt att ta hänsyn till dessa när vi gör våra val i butiken. Och hur ska vi kunna det när vårt foodshed idag är så stort? Maten kommer ofta från någon plats som vi inte känner till särskilt väl. Går vi runt i en livsmedelsaffär i västvärlden idag är det svårt att tänka sig att det finns begränsningar för jordens totala konsumtion. Vi i Sverige kan konsumera i stort sett vad, hur mycket och när vi så önskar. Det är vår privatekonomi som begränsar. Allt finns där, från hela 112 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003
2 B 4. A T T Ä T A M E D G O T T S A M V E T E världen, varje gång du kommer dit, året om. Det ser marknaden till. (och då menar jag inte bondens marknad.) Utbudet av frukt och grönt är till största delen detsamma vilken tid på året du än går för att handla. Man får ingen känsla för att det finns en begränsad mängd odlingsbar areal på jorden, eller att det finns en begränsad mängd vatten för bevattning. Inte heller kan man förstå att variationer i klimat och växtsäsonger kan begränsa vår livsmedelsproduktion. Man ser sällan effekterna av missväxt och torka. Man ser sällan på utbudet i affären att frosten har halverat skörden för kaffeodlarna i Sydamerika. Det står lika mycket kaffe där på hyllorna i alla fall, bara lite dyrare. Inte heller kan du se hälsoproblem hos bananarbetarna i Nicaragua när du köper Nicaraguanska bananer i Sverige. Dagens stora foodshed innebär inte bara ökat avstånd mellan producenter och konsumenter; hela försörjningssystemet har blivit svåröverskådligt och mindre genomskinligt. Detta försvagar därmed trovärdigheten till en fungerande marknad, som bygger på att alla har tillgång till all information och gör medvetna val. Hur kan en foodshed-analys hjälpa oss? Om vi får ökad förståelse för hur vårt livsmedelsförsörjningssystem ser ut, och för vilka effekter vår konsumtion har globalt, har vi lättare att fatta beslut som kan leda till förbättring. Man behöver se systemet ur ett större perspektiv, som systemanalytiker gärna uttrycker det. När vi ser på de livsmedelsflöden som transporteras över gränserna till Sverige kan man kanske reagera på något som vi inte konsumerar direkt, utan indirekt, och tidigare inte varit medvetna om. Exempel kan vara import av sojamjöl till djurfoder. Vårt svenska kött är kanske inte alltid så svenskt. En skola kan som en del av undervisningen arbeta med att studera vårt foodshed för att få en bild av var maten kommer ifrån idag. Ett barn av tio i Sverige i åldern nio till tio år tror att bananer växer i Sverige! Man kan fundera på om skolan kan göra något för att minska på foodsheden och transporterna genom att köpa närproducerat livsmedel till skolköket, eller vad som händer i foodsheden om vi byter ut importerade tomater mot inhemska morötter etc. Hur ser Sveriges foodshed ut? Skulle jordens odlingsareal räcka om alla på jorden hade våra konsumtionsvanor? Hur stor areal tar Sverige i anspråk för sin totala livsmedelskonsumtion, och hur mycket ligger inom våra egna gränser? Följande är ett utdrag från preliminära resultat i utforskandet av Sveriges foodshed. Konsumtionsarealen är endast den areal som behövts för att odla de livsmedelsråvaror som vi konsumerar i Sverige. Vår konsumtionsareal är beräknad enligt följande formel: konsumtionsareal = importareal + inhemsk areal exportareal där importarealen är den areal som behövts för att odla alla råvaror till de livsmedel som vi importerar, den inhemska arealen är Sveriges jord- 113
3 bruksareal, och exportarealen motsvaras av den areal som behövts för att odla alla råvaror till de livsmedel som vi exporterar. I konsumtionen ingår även de livsmedel som försvinner som spill i förädlingsindustrin, i våra kök, etc. Areal som används till produktion av etanol för drivmedel, energiskog, vegetabiliska oljor för tekniskt bruk, tobak, och dylika icke-livsmedel är inte medräknade. Dessa icke-livsmedel är dock jordbruksprodukter som använder odlingsarealer, men de ingår inte inom systemgränsen för denna analys som endast behandlar livsmedel. Hur stor areal är vi idag beroende av för vår livsmedelskonsumtion? Vi är idag beroende av cirka 4 miljoner hektar odlingsareal, enligt preliminära studier. Det motsvarar drygt 0,4 hektar per svensk medborgare, vilket kan jämföras med 0,27 hektar per världsmedborgare. Uppskattningsvis 1,5 miljoner hektar, cirka 35 procent, ligger utanför Sveriges gränser. Vi importerar livsmedel från en större yta än så, men sedan exporterar vi till viss del samma livsmedel igen så det är svårt att veta exakt hur stor del av det importerade livsmedlet som vi konsumerar inom Sveriges gränser. En av våra stora exportarealer är exempelvis kaffe, som inte odlas i Sverige utan importeras som gröna bönor, rostas i Sverige för att sedan exporteras vidare. Dessutom re-exporterar vi bananer och andra produkter som inte förädlats i Sverige. Detta är bara några exempel på hur komplicerat vårt livsmedelssystem är idag. Det är marknaden, och dess aktörer inom livsmedelsindustrin, som styr livsmedelssystemet mer än människans egentliga behov av näringsriktig och energirik föda. Vad produceras i vårt foodshed? Den absolut största arealen, runt 2/3 av all odlingsareal vi är beroende av, används för att odla foder. Långt efter kommer areal för odling av spannmål för humankonsumtion, samt oljerika växter som blir matolja. (Den areal av oljerika växter som går till animaliefoder ingår inte här utan i foderarealen.) Arealen för odling av stimulantia såsom kaffe, kakao och chokladprodukter, samt te, är större än frukt- och grönsaksarealen tillsammans. Att frukt och grönsaksarealerna är relativt små beror delvis på att produktionsformerna är mer intensiva, ibland i växthus, med större insatser av bevattning, energi i form värme- och ljus, etc. Var ligger vårt foodshed? Den största konsumtionsarealen, cirka 65 procent, ligger inom våra egna gränser. Sedan är det svårare att veta var de importerade livsmedlen och deras råvaror är odlade. Vår handelsstatistik medger inte det, då där bara anges sista avsändningsland och inte ursprungsland. En stor del av det vi importerar kommer via våra grannländer i Europa, exempelvis Nederländerna (cirka ha), Tyskland (cirka ha) och Danmark (cirka ha). Se tabell 2 för de 10 största avsändningsländerna i vår importerade konsumtionsareal. Notera att dessa kon- 114 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003
4 B 4. A T T Ä T A M E D G O T T S A M V E T E sumtionsarealer endast importerats via dessa länder, och hör hemma någon annanstans. Frågan är bara var, och hur mycket. Diskussion Idag utnyttjar Sverige mer areal per person för sin livsmedelskonsumtion, > 0,4 ha, än vad som finns att tillgå per världsmedborgare globalt, 0,27 ha. Om odlingsarealer som används för icke-livsmedel, exempelvis energigrödor, tobak, oljor för tekniskt bruk etc., ingick i mina beräkningar skulle klyftan öka ytterligare. Idag används dessutom en mängd insatsmedel för att öka produktionen per hektar, såsom bekämpningsmedel, bevattning och konstgödsel. Om vi inte hade tillgång till dessa så skulle arealerna med stor sannolikhet behöva vara större för att få fram samma mängd livsmedel. Vårt arealbehov ser ut som det gör på grund av vår livsstil och våra konsumtionsvanor. Om fler på jorden hade våra vanor skulle kan- Tabell 1. Uppskattning av konsumtionsarealen för olika grupper av livsmedel, medelvärde för åren Livsmedelsgrupp Procent areal foder och animalier produkter ca spannmål och produkter därav ca matolja, samt övriga oljerika grödor ca stimulantia, såsom kaffe, kakao och te ca. 4 socker och produkter därav > 0 2 frukt och produkter därav > 0 2 grönsaker och produkter därav > 0 2 potatis och produkter därav > 0 2 baljväxter och produkter därav > 0 2 nötter och produkter därav >0 2 drycker, alkoholhaltiga > 0 2 kryddor och kryddgrönt > 0 2 produktionsareal i.a.n. ca i.a.n. = ingen annanstans nämnd, exempelvis areal i träda, samt produktionsareal för sammansatta livsmedel som inte kan delas in i livsmedelsgrupperna ovan. Tabell 2. De 10 största avsändningsländerna i vår importerade konsumtionsareal. Land Hektar (ha) Nederländerna Tyskland Danmark Irland Norge Belgien Brasilien Finland Storbritannien Italien
5 ske konsumtionsarealerna behöva öka med mer än vad som idag finns att tillgå för ökning. Vad kan vi göra för att minska vårt foodshed? Nästa steg i mitt arbete blir att studera hur en förändrad diet kan förändra vårt foodshed. Hur brukas arealen för odling av den mat vi importerar? Bidrar vår konsumtion här till problem där? Det är frågor som är svåra för oss som konsumenter att ta ställning till när maten produceras långt bort. Med en foodshed-analys kan man se hur stora ytor det rör sig om, och var de ligger. Sedan kan man välja en eller flera mer intressanta livsmedel, eller särskilt intressanta områden av vårt foodshed, och studera dessa grundligare ifråga om produktionsmetoder, miljöproblem och markförstöring. Olika former av märkning, t.ex. rättvisemärkning och KRAV-märkning kan sedan hjälpa konsumenten att välja att stödja, eller inte stödja, vissa produktionsformer och därmed förhoppningsvis bidra till att förändra sociala förhållanden i dessa länder där vi annars har begränsad insyn. 116 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003
Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF
Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket
Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merNärodlat, härodlat eller därodlat?
Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,
Läs merUnderlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Läs merEkologiska spannmålsmarknaden 2015
Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk
Läs merSJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln
2 SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA Möckeln 1 1 Skeingesjön Vattenståndets högsta och lägsta månadsmedelvärden uttryckta i centimeter för sjön Möckeln 1980 87 och 1989 93 respektive Skeingesjön 1975 92. Dessutom anges
Läs merGrossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn
Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare
Läs merRäcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål
Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Pris turbulens och ekologisk S/D ekopremie Efterfrågan/utbud (S/D) avgör priset Liten tillgång driver
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merUnderlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal
Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet
Läs merEkologiska fotavtryck vår påverkan på planeten
Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merTotala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige
Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,
Läs merInventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014
Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014 Inventering av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker mars april 2014 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse
Läs merRiktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun
Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till
Läs merImportera färdigförpackade livsmedel
Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel
Läs merSammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:
Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör
Läs merLantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merFormas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merEN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.
EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. kött, ÄGG & MJÖLK 100 % svenskt. NU BLIR DET ENKLARE ATT HITTA SVENSKA LIVSMEDEL, RÅVAROR
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merX X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10
Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merHögskoleverket DTK 2006-10-21
Högskoleverket DTK 2006-10-21 VÄXTERS INVANDRING TILL SKÅNE 1750 1996 2 Antal fynd av nya växtarter på några orter i Skåne under olika tidsperioder åren 1750 1996. 1. Hur många fynd av nya växtarter gjordes
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merNya aktörer på världsmarknaden
Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2015
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008
1(10) PM Dnr 44-2943/09 2009-03-12 Enheten för handel & marknad Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 Den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade
Läs merBibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?
Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt
Läs merSveriges livsmedelsexport 2006
Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merMarknadsråd ägg 2014-05-27
Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013
Läs merSTOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt
Läs mer1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.
1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker
Läs merÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merEn Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merSLC:s miljöprogram UTKAST
SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända
Läs merANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för
Anvisningar för ifyllning av registreringsansökan Datum 15.5.2006 Dnr 665/505/2006 ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs merBeteende, miljömärkning, pris och ansvar
Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport
Läs merHur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?
Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut
Läs merEkologiska påståenden på serveringar och i butiker
Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:1
Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merSvenska HERBIE. Indoor Garden. Effortless Indoor Gardening
Svenska HERBIE Indoor Garden Effortless Indoor Gardening HERBIE Indoor Garden design by mikael ericsson Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. Herbie har utvecklats för enkel
Läs merSvenska HERBIE. Indoor Garden. Effortless Indoor Gardening
Svenska HERBIE Indoor Garden Effortless Indoor Gardening HERBIE Indoor Garden design by mikael ericsson Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. Herbie har utvecklats för enkel
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merLäget i den svenska mjölknäringen
1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har
Läs merKOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN
KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 2014-03-03 8/4 Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, trygg och trevlig måltidsmiljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både
Läs merRåvaruobligation Mat och bränsle
www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande
Läs merVad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Läs merSkolmaterial om matavfallsinsamling
Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever
Läs merHur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar?
LIEDELINFORATION Fråga 1 Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? D enterpartiet jobbar för att få till obligatorisk ursprungsmärkning på
Läs merSvensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2018-09-06 Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka Det första halvåret 2018
Läs merÄr nära alltid bäst för miljön?
Är nära alltid bäst för miljön? - En studie om de svenska konsumenternas förhållningssätt till ekologiska och närproducerade livsmedel. Författare: Oliver Andersson Handledare: Hans Andrén Termin: HT13
Läs merJorden runt på 60 minuter frågespel
Jorden runt på 60 minuter frågespel inledning: Hur bra koll har du på det som händer med vår värld? Kan du hitta rätt svar snabbt? Res jorden runt på 60 minuter så får du veta! syfte: Att i grupp lära
Läs merSvensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merEviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött
Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING
Läs merFler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt
Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt SIFO-undersökning Oktober 2010 Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Nästan alla konsumenter, 99 procent, känner till KRAV-märket och
Läs merInventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2014
Inventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 214 Inventering av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 214 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse
Läs merSvensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-09-08 Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln Det första halvåret 2017 ökade
Läs merVad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?
Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig
Läs merUndersökning om biodrivmedel och oljebolag
Ulriksdals slott 081211 Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Sammanfattning Världsnaturfonden WWF har genomfört en uppföljande undersökning till Gröna Bilisters undersökning bland oljebolag från
Läs merLRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER
LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och
Läs merMax klimatpåverkan år 2014
Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs merUPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merMotion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-08-10 KS 2015/0432 Rev. 2015-08-18 Kommunfullmäktige Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merKan USA öka importen?
Kan USA öka importen? Produktion USAs produktion toppade 97 och nådde då (mfpd). Sedan dess har produktionen fallit till hälften och ligger idag på ca. 5 mfpd. Ökningen runt 8-talet berodde på att USA
Läs merEsbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1
Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 65 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat Beredning och upplysningar: Minna Ahola, tfn 050 525 2779 Regina
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merPris och utbud av. ekologiska livsmedel. i Jönköpings kommun
Pris och utbud av ekologiska livsmedel i Jönköpings kommun 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Utbud... 4 Pris... 6 Diskussion... 7 Slutsatser... 7 Bilaga...
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merSvensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror
Läs mer