1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck"

Transkript

1 1(5) Datum Diarienummer VDMB Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

2 2(5) Vårt sätt att leva blir ekologiska fotavtryck i naturen Allt vi människor gör har inverkan på vår miljö på något sätt. Maten vi äter, kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. När vi studerar våra ekologiska fotavtryck förstår vi mer om denna påverkan och kan bättre bidra till samhällets omställning mot en mer ansvarsfull produktion och konsumtion. Alla beslut som kan påverka människors val av konsumtion, transport och boende påverkar därmed också människornas ekologiska fotavtryck. Var i världen syns våra avtryck? När man talar om ekologiska fotavtryck menar man ibland de mycket konkreta spåren av vår konsumtion, det kan vara ett kalhygge i tropikerna som drevs fram pga palmoljan i mina chips, eller förgiftat grundvatten och försaltade åkrar som kan kopplas till bomullen i min T-shirt. Det finns många vanliga handelsvaror som idag tas fram på ett mycket ohållbart sätt. Genom fotavtrycksberäkningar uppskattar man hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor någonstans på jorden som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt våra byggnader och vägar. I vårt ekologiska fotavtryck ingår också vår användning av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att "fånga upp" koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas. Ekologiska fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha), vilken motsvarar en globalt genomsnittlig hektar med avseende på biologisk produktivitet. Så beräknar man ekologiska fotavtryck I beräkningar av det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från konkreta spår i naturen utan man använder statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,7 globala hektar till vårt förfogande. Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar och ligger på 10e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva 3,7 jordklot i stället för det enda vi har. Samtidigt som vi i Nord lever som om vi hade tre planeter till förfogande får människor i Syd inte utrymme att tillfredsställa sina mest basala behov. Hur ser infrastrukturen och de tekniska lösningarna ut som säkrar en god livskvalitet för alla utan att utarma ekosystemen och den biologiska mångfalden? Vilka är framtidens hållbara urbana livsstilar? Samtidigt som det finns stora problem finns det också fantastiska möjligheter. Genom innovationer och samarbete mellan olika aktörer kan städer utveckla smarta sätt att möta mänskliga behov med minimala fotavtryck och med bibehållen eller ökad livskvalitet. REAP, Resorce and Environment Analasys Program Stockholm Environmental Institute (SEI) har tagit fram verktyget REAP. Det är en modell som utvecklats för att hjälpa beslutsfattare att förstå och mäta miljöbelastning av beslut som kan påverka människors val och konsumtion. REAP kan användas på lokal, regional och nationell nivå och genererar indikatorer på: - Det ekologiska fotavtrycket som krävs för att försörja ett område. Mäts som globala hektar (gha). - Växthusgaser. Mäts som ton koldioxidekvivalenter (tco2e). - Energibärare. Mäts i terrawattimmar (TWh).

3 3(5) Alla värden kan mätas per person eller för ettt aktuellt område. Verktyget kan också användas förr att ta fram scenarier och jämföra effekterna över tidd av olika antagna förändringar. REAP tar hänsyn till såväl de direkta som de indirekta utsläppen från hela h leverantörskedjan som en följd av befolkningens totala konsumtion av varor och tjänster. Det kallas för konsumtionsperspektivet. De flesta traditionella verktygen mäter annars enbart de direkta utsläppen som sker inom områdets gränserr som en följdd av den egna produktionen och bränsleanvändningen. Det kallas ofta för det territoriella perspektivet. Med direkt och indirekt påverkan menas den direkta påverkan som sker i samband med konsumtionen, t.ex. bilens utsläpp under u körningng medan indirekt avser påverkan som uppstått längs med hela leverantörskedjan ur ett såå kallat livscykelperspektiv, t.ex. vid tillverkning och transport av bilen till försäljningsstället. De bakgrundsdata som ligger till grund för REAP är till största delen från 2004 ochh 2007 och hämtade från handelsdatabasen GTAP, från statistiska centralbyrån, från Globall Footprint Network, s.k. MOSAIC data samt lokal och regional energistatistik. REAP underhålls och förnyass när nyare data finns tillgänglig. Krylboprogrammet En av de grundläggande intentionerna med Program för Krylbo-Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel är att ortens utveckling ska gå i linje med WWFs mål att mänskligheten ekologiska fotavtryck år 2050 skaa ha anpassats till planetens bärkraft. Ett E sätt att mäta detta är att använda verktyget REAP för att räkna ut Krylbos ekologiska fotavtryckk idag och undersöka vilka möjligheter som finns att påverka utvecklingen av fotavtrycket i framtiden. Det är dock inte möjligt att använda REAP för en del av en kommun. Ett alternativ har varit att ta fram en mängd olika specifika bakgrundsdata för just Krylbo och genom konsult räkna ut Krylbos ekologiska fotavtryck. Ett annat alternativ har varit att låta ett statistiskt utvalt antal av Krylbos invånaree räkna ut sina personliga ekologiska fotavtryck och sedan extrapolera dessa resultat till hela orten. Vi har, av kostnadsskäl, valt att istället använda REAP och räkna ut Avestas ekologiska fotavtryck och o utgå ifrånn det grova antagandet att fotavtrycket per person är detsamma i Krylbo som i helaa Avesta. Nedan redovisas därför alla värden som det ekologiska fotavtrycket mätt i globala hektarr per person (gha). Tanken är att man ska kunna göra en förnyad beräkningg i framtiden för att se effekten av utförda åtgärder. Fig. 1 Det ekologiska fotavtrycket perr person. Det ekologiska fotavtrycket per person i Krylbo är 6,36 gha (globala hektar). Fotavtrycket delas upp i en del som hushållens egen konsumtion svarar för (rött 5, 02 gha), den del av offentliga tjänster som s t.ex. hälsovård, utbildning, försvar etc svarar för (blått 0,51 gha) och investeringar i infrastrukturr

4 4(5) (grönt 0,65 gha). Den resterande delen (gult 0,18 gha) utgörs främst av miljöeffekterr från inter- (Croplands) Betesmark (Pasture), Bebyggd mark (Builtland), Fiskevatten (Sea), Skogsmark (Forest), Energi, i nationella transporter. Det ekologiska fotavtrycket är fördelat i sju olika bioproduktiva områden: Odlingsmark REAP uppdelat på fossila bränslen (Fossil Fuels) och kärnkraft (Nuclear Power). För fossila bränslen beräknas den yta ny växande skog som skulle behövas för att ta hand om o de koldioxidutsläpp som uppkommit. Denna yta utgör den största andelen av det ekologiska fotavtrycket i Krylbo. Fig. 2 Hushållens ekologiska fotavtryck delas i sin tur upp på direkt och indirekt påverkan p och utgör totalt 5,02 gha per person Fig. 3 Hushållens direkta påverkan påå det ekologiskaa fotavtrycket härstammar från den energi som används inom hushållet och drivmedelsanvändning till hushållens egna transporter. Tillsammans utgör de 1,89 gha per person.

5 5(5) Fig. 4 Hushållens indirekta påverkan på det ekologiska fotavtrycket utgörs av konsumtionen av v varor och tjänster. Konsumtionens fotavtryck är 3,13 ghaa per person. Den största delen av hushållens fotavtryck f från konsumtionen utgörs av a s.k. koldioxidyta - d.v.s. mark som krävs för att binda koldioxidd - samt jordbruksmark och skog. Det är framförallt maten och produktionen av hushållens inköpta energi som utgör en stor del av fotavtrycket, men även konsum- fotavtryck ligga på 1,7 gha per person. Idag ligger detta globala genomsnitt på 2,5 gha per person och i tion av rekreation och kultur utgör en betydande del. Inom planetens bärkraft För att nå målet att senast 2050 uppnått en hållbar nivå behöver jordens genomsnittliga ekologiska Krylbo ligger det på 6,36 gha perr person. Olika val påverkar hur stort detta d ekologiska fotavtryck blir. Det handlar om individens val när det gäller bostad, uppvärmning, transporter och konsumtion. Det handlar också om producenternas val oavsett t var de finns i världen samt om samhällets planering och styrning. Kommunernas ekologiska fotavtryck uträknatt som genomsnitt per person varierar i Sverige relativt lite. Det beror på attt den genomsnittliga konsumtionen av varor och tjänster, energianvändning och transporter inte varierar stort mellan olika kommuner. Däremot kan variationen mellan enskilda hushållss fotavtryck bli relativt stor beroende på individuella val. Individens ekologiska fotavtryck förändras direkt om val av uppvärmning i bostaden och om val av transport förändras. Ca en tredjedel av det totala ekologiska fotavtrycket påverkas direkt av dessa val. Ca hälften av det ekologiska fotavtrycket utgörs av konsumtion av varor och tjänster. Här kan indi- kan också förändras mycket om produktionen n av varor och tjänster förändras. Produktionens avtryck påverkas av alla de olika producenternas respektive val av t.ex. energi och o råvaror och dessa val kan ha viden till viss del välja vilka och hur mycket avv varor och tjänster som konsumeras. k Men fotavtrycket stor betydelse för konsumentens ekologiska avtryck. Den tredje komponenten som påverkar det ekologiska fotavtrycket är de d samhällstjänster och inves- av teringarr i samhällets infrastrukturr som individen inte aktivt väljer men ändå ä tar del av. Denna del avtrycket styrs t.ex. av politiska ställningstaganden. I alla dessa led kan man göra antaganden och modeller och t.ex. med hjälp h av REAPP förutse effek- bärkraft krävs att alla, såväl de individuella valen, producenterna i hela världen och samhällets struktur arbetar mot detta gemensamma mål. terna av olika sammanvägda förändringar. För att senast 2050 nå en nivå som liggerr inom planetens

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Ekologiska fotavtryck

Ekologiska fotavtryck Ekologiska fotavtryck Vad är det och hur beräknas det? ISSN 1401-243X R 2007:18 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001.

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck Svenska kommuners koldioxidfotavtryck INNEHÅLL Svenska kommuners koldioxidfotavtryck... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat och analys... 5 Mat... 5 Boende... 6 Transporter... 7 Övrig konsumtion... 8 Totalt

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige UMEÅ UNIVERSITET VT 2009 Kulturgeografiska institutionen Examensarbete i kulturgeografi D, 15 hp Handledare: Olle Stjernström Ekologiska fotavtryck i norra Sverige metoddiskussion och beräkningar för fyra

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

2015-10-26. Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg

2015-10-26. Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg 2015-10-26 Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg Innehållsförteckning 1 En obegåvad Nobelstiftelse... 3 2 Jorden som ett nobelpris... 3 3 Ekologiskt fotavtryck... 6 4 Helsingborgs ekologiska fotavtryck...

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den.

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. Sektorsprogram Sektorsprogram KULTUR Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. 2016-2019 Sektorsprogram- Kultur sidan 1 av 3 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Framtid... 2 Mål... 3 Inriktning...

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Fokus på ökad återvinning

Fokus på ökad återvinning Fokus på ökad återvinning Använda kartongförpackningar är en värdefull råvara Internal Internal Sverige kan bli bättre på återvinning Värdefull råvara går till spillo Återvinningsgrad, dryckeskartong 40%

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

FILMHANDLEDNING Spårbart varifrån kommer våra kläder?

FILMHANDLEDNING Spårbart varifrån kommer våra kläder? Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: Hem- och Konsumentkunskap Åk 7-9 Konsumtion och ekonomi Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Strukturbild för Skåne

Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne - Grönstruktur i Skåne GR 21 september 2012 Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö 2012-11-30 Innehåll - (O)hållbara

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck Djurens ekologiska fotavtryck Elevblad 1a Liksom vi människor lämnar djuren ekologiska fotavtryck efter sig. Vilket av djuren nedan har det största respektive minsta ekologiska fotavtrycket? Ren Ekorre

Läs mer

SKOGSPRISER HELÅR 2015. Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

SKOGSPRISER HELÅR 2015. Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER HELÅR 2015 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela

Läs mer

Hur kan vi bli mer miljösmarta?

Hur kan vi bli mer miljösmarta? Hur kan vi bli mer miljösmarta? Om livsstilar och hållbar utveckling Kulturens Hus - Luleå 18 september 2014 Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute 1 Frågeställningar 1. Konsumtionsperspektiv

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion

Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion Seminarieserie: Vägval för klimaträttvisa COGITO Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Planeringsverktyg för ekosystemtjänster Bild: WHITE Naturen i staden livsviktigt! Ekosystemtjänsters betydelse i planeringen Så får du beslutsfattarna att förstå nyttan med ekosystemtjänster Metoder och

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut

Läs mer

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige Ekologiska fotavtryck i norra Sverige Metoddiskussion och beräkningar för fyra län Hanna Sundén CERUM Report Nr 19/2010 ISBN 978-91-7264-963-7 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 19/2010 ISBN 978-91-7264-963-7

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal den 16 maj 2007 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Huddinge Naturskyddsförening

Huddinge Naturskyddsförening Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge

Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge Falu kommun Borlänge kommun Falun och Borlänge 2014-02-19 Utställningshandling november 2013 Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge Övergripande synpunkter

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Mål för ett hållbart Järfälla

Mål för ett hållbart Järfälla ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat sex mål för att möta utmaningarna. tifrån målen har en framtidsbild tagits fram. ramtidsbilden visar hur mark och vatten ska bevaras och utvecklas till år 2030.

Läs mer

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun

Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun Bo Svärd, Miljökonsult Juni 2012 INNEHÅLL SIDAN SAMMANFATTNING 3 NATURENS PRODUCENTER 4 HUR MYCKET PRODUKTIV MARK FINNS DET? 4 HUR MYCKET ANVÄNDER VI? 4 MÄNSKLIGHETENS

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Hållbara och miljövänligare val i vardagen för bostadsföretag och boende

Hållbara och miljövänligare val i vardagen för bostadsföretag och boende 1 Biffen Bilen Bostaden Utbildningspaket i tre delar Hållbara och miljövänligare val i vardagen för bostadsföretag och boende - Kan mina och företagets vanor och inköp bidra till en bättre miljö och hälsa?

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Urban struktur Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Arbete med positiva

Läs mer

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015 OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015 Annica Carlsson Eva Ahlner Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-24 1 Varför fokusområde

Läs mer

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker Konkurrens om naturens resurser VATTEN LJA BMULL MAT Skogen är en del av lösningen! Vår gemensamt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer