PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud"

Transkript

1 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt miljoner hektar åkermark, och miljoner hektar betesmark, det är mark som röjts i allt snabbare takt under de senaste århundradena, avspeglande befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten och därmed sammanhängande behov av mat, foder, fibrer och biobränslen. Samtidigt lever vi med en tilltagande urbanisering, sedan 2008 är varannan världsmedborgare stadsbo, en epokgörande förskjutning. Och den utvecklingen kommer att fortsätta i snabb takt, fram till 2020 säger en prognos att urbana områden kommer att expandera med uppskattningsvis 120 miljoner hektar på bara tio år (jämfört med år 2010). Det mesta av denna nya stadsmark kommer att vara i närheten av redan nu urbana områden, vilket innebär att vi här talar om några av världens mest eftertraktade (det vill säga dyraste) och ekologiskt högproduktiva områden (som idag förser städerna med grönsaker, frukt och andra dyrare livsmedel samtidigt som de härbärgerar en imponerande biologisk mångfald och erbjuder ytor för rekreation). Mot den bakgrunden har alla de områden som ingår i Stadens ljud en obestridlig fördel som bör framhållas starkare i den samhällsekonomiska värderingen, där en mängd positiva och några negativa förhållanden nu listas i en förvirrande blandning. Dessa områden består alla redan av mark som sedan länge undandragits de naturliga ekologiska systemen, i inget fall innebär nybyggande här att mark som är ekologiskt högproduktiv tas i anspråk, att fält asfalteras, eller att skog röjs och parker bebyggs. Det finns alltså ingen konkurrens mellan urban expansion på dessa redan hårdgjorda ytor och miljöambitioner när det kommer till markanvändning. Därmed skiljer sig dessa ytor fördelaktigt från de flesta områden där urban expansion kan förutses världen över eftersom det där föreligger konkurrens mellan användning av skogs- och jordbruksmark för städernas

2 2 expansion i stället för till mat, foder och bränslen, en motsättning som annars är mycket vanlig. Mot denna bakgrund vore det välgörande om diskussionen av de miljömässiga för- och nackdelarna med exploateringen av dessa fyra områden tog ett steg till och funderade över hur en omvandling här kan leda till en miljömässig förbättring och förstärkning, exempelvis genom att anlägga ett urbant hållbarhetsperspektiv på hur de ska exploateras. Förmodligen är detta aspekter som ligger längre fram i planeringsarbetet, men redan nu bör framtidens städer och stadsdelar ses i ljuset av den hållbarhet de måste vara en del av. Som den världsomspännande debatten om urban hållbarhet, hållbara städer eller smart cities visar går det att bygga städer och stadsdelar så att de blir ett nettobidrag till ekologisk hållbarhet genom att ta dra in vattenvägar som stärker den biologiska mångfalden, genom att utnyttja tak för att öka fotosyntesen, genom att tänka grönområden som både rekreation och reservat. En hållbar stadsdel kan därmed förbättra den miljömässiga hållbarheten för staden som helhet, inte bara vara bättre än ett sämre alternativ längre bort från infrastruktur som dessutom tar jordbruksmark i anspråk. Detta är aspekter som bör vara centrala för den fortsatta beredningen av dessa (och andra) urbana områden. Jag menar alltså att den positiva slutsatsen av den samhällsekonomiska och miljömässiga utvärderingen är alltför försiktig, trots att den landar i att fördelarna överväger nackdelarna, plustecknen är fler än minustecknen. Vi bör gå vidare och välkomna möjligheten att gripa det tillfälle som här finns att förbättra respektive stadsdels (och därmed respektive stads) ekologiska fotavtryck genom att omvandla gamla industriområden till i ekologisk mening smart urban hållbarhet. Med andra ord: att ta gammal industrimark, av lågt ekologiskt värde, och förvandla den till urbana miljöer som är klimatsmarta och som erbjuder gröna ytor för fotosyntes och biologisk mångfald samtidigt som transportbehov och sopmängder minskar förbättrar den ekologiska hållbarheten jämfört både med dagsläget och med alternativa expansionsmöjligheter.

3 3 Sådana här genomgångar av samhällsekonomiska konsekvenser med många olika parametrar har en svaghet som de delar med många försök att väga samman en rad olika bedömningar: det är svårt att få en överblick, närmast omöjligt att sammanfatta läget, vi riskerar inte bara att blanda samman päron och äpplen (exempelvis Begränsad klimatpåverkan med Myllrande våtmarker) utan också smått och stort (Har kommunen en energiplan? Hur många liter ekologisk mjölk levereras?). I dessa fall värderas de fyra områdena utifrån fyra dimensioner: Utveckling/näringsliv, Exploaterings-/investeringskostnader, Utveckling jord-/skogsbruk samt Social integration och Människors hälsa; lägg till detta bedömningen av konsekvensen när det gäller koldioxidutsläpp för bilåkandet, och svårigheten att få en överblick över plus och minussidorna blir tydlig. Hur jämföra så många olika och väsensskilda dimensioner? Ekologiska ekonomer (dit jag räknar mig själv) brukar göra en åtskillnad mellan två sorters utvärderingar, en som bygger på svag hållbarhet, en som bygger på stark. I det svaga hållbarhetsperspektivet är de olika dimensionerna utbytbara mot varandra: den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen läggs samman i ett mått vanligen pengar och det som är dåligt i en sfär kan vägas upp av det som är bra i en annan, en dålig miljöeffekt kompenseras av hög ekonomisk tillväxt och nya jobb. Att detta perspektiv kallas svagt beror på att det är enkelt att uppnå, det vill säga det är inte svårt att föreställa sig att en negativ miljömässig utveckling kompenseras av ekonomisk tillväxt, det har vi ju sett många tecken på under samhällsutvecklingens gång. Det känns också svagt att kalla en utveckling hållbar samtidigt som den ekologiska dimensionen ständigt försvagas. Mot detta vill ekologiska ekonomer sätta ett perspektiv som brukar kallas stark hållbarhet därför att den är svårare att uppnå genom att använda måttstockar som är anpassade till respektive sfär och aldrig låta en god effekt i en dimension kompensera den dåliga utvecklingen i en annan. Stark hållbarhet kräver alltså att den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen var och en för sig är hållbar.

4 4 Den samhällsekonomiska bedömningen i Stadens ljud har här klokt nog avstått från att ta fram ett enda mått eller en gemensam indikator, och heller inte fallit för lockelsen att uttrycka för- och nackdelar i penningtermer. Med andra ord har man sällat sig till det läger som eftersträvar stark hållbarhet. Det är bra, men leder till ett annat problem: svårighet att överblicka utvärderingen och dess innebörd. Det här tror jag är ett olösligt dilemma: tydlighet kräver att vi håller isär de olika dimensionerna och mäter dem med för varje sfär relevanta mått fysiska, monetär, sociala utan att försöka väga dem samman i ett enda mått (vare sig monetärt eller fysiskt); överblickbarhet kräver det motsatta, ett eller ett fåtal mått som därmed kommer att lida av reduktionism där komplexa och icke-jämförbara storheter får ett förenklat uttryck. Här gör Stadens ljud det enda riktiga, enligt min uppfattning, och låter de olika parametrarna och sfärerna representeras och värderas av plus och minus utan försök att sammanfatta eller väga samman. Ändå har den samhällsekonomiska bedömningen två svagheter. För det första låter den miljödimensionen av hållbarhet bli en liten del av en övergripande samhällsekonomisk ansats, vilket riskerar att försvåra för beslutsfattare och medborgare att göra en rimlig bedömning av projektets för- och nackdelar, som ju utspelar sig på olika arenor, i olika sfärer, vilka inte kan reduceras till en samhällsekonomisk dimension. Det vore alltså välgörande om projektet tydligare gjorde klart för sig att de samhällsekonomiska och miljömässiga bedömningarna, liksom de sociala, är lika viktiga och värda att presenteras var för sig med för respektive dimension relevanta mått och indikatorer. För det andra: sammanställningen av de samhällsekonomiska för- och nackdelarna ger intryck av att vara ett diskussionsprotokoll fört vid visserligen ganska livaktiga men ändock ostrukturerade brain storming -seanser, där olika uppfattningar om, och värderingar av, följderna av stadsutveckling på de fyra områdena listas utan inbördes ordning eller synbar metod eller logik. Allt ska med, verkar ha varit parollen, och även om det kan synas sympatiskt att alla synpunkter redovisas. Men som planeringsinstrument ger sådana blandningar närmast noll input till tolkning av nuvarande föreslagna projekt eller förslag på framtida åtgärder.

5 5 Här saknas en eller flera ordnande principer mot vilka följderna kan vägas och värderas. I detta sammahang spelar det kanske mindre roll vilken princip som är den bästa, viktigare att slå fast att en sådan behövs. Detta desto mer som en möjlig princip Miljömålet God bebyggd miljö visar sig vara svåröverblickbar och närmast oanvändbar som styrinstrument på detta planeringsstadium med sina 27 indikatorer. Problemet med diskussionsunderlaget nu utan någon ordnande princip är att jämförelsen talar till de föreslagna områdenas fördel därför att alternativen är sämre. Så är de förutsebara utsläppen av koldioxid per person i de tänkta nya bostadsområdena enligt en beställd särstudie lägre jämfört med alternativa ytextensiva nybyggnationer i mer perifera lägen. Men denna positiva slutsats kommer ju att gälla alla centrala lägen framöver även om de blir allt mindre absolut centrala, och därmed allt mer koldioxidberoende: när städerna expanderar kommer varje nytt beslutstillfälle att åter kunna ställa ett bättre mot ett sämre alternativ, och därmed leda till grönt ljus för det önskade projektet. Om vi däremot ställer varje projekt mot absoluta mål som ska uppnås exempelvis relevanta miljömål kommer det att bli lättare att se vilka projekt som verkligen bidrar till en lösning, och vilka som bara är acceptabla som ett mindre ont än det alternativ som det jämförs med. Den som inte finner miljömålen särskilt styrande (eller inspirerande) kan i stället med fördel tänka på andra absoluta miljömål och sedan ställa dem mot det projekt som diskuteras: exempelvis finns det globala normer för koldioxidutsläpp och ekologiska fotavtryck som varje stadsutbyggnad skulle kunna värderas emot. Det räcker alltså inte att säga att koldioxidutsläppen i alternativ 1 kommer att vara mindre än i alternativ 2, vi måste också se till att vi uppfyller de hållbarhetskriterier som riksdag (eller miljövetare) slagit fast. Med ett exempel hämtat från Stadens ljud, koldioxidberäkningarna av olika lokaliseringar: resor som ger 2 kg CO 2 per person och dag är bättre än 4 kg CO 2, men det är likafullt för mycket utsläpp från det dagliga resandet för att stabilisera den genomsnittliga uppvärmningen vid plus 2 o C (där gränsen förmodligen går vid totala koldioxidutsläpp om högst ett ton per person och år; de svenska utsläppen idag ligger på cirka 6 ton per person och år räknat på vad vi producerar i Sverige; om vi i stället räknar med vad den svenska livsstilen konsumerar

6 6 det vill säga svensk produktion plus import minus export av koldioxid ligger den svenska livsstilen på så mycket som 12 ton per person/år). En mindre belastning är således bättre än en större, men den kan likafullt innebära att vi fortsätter på den inslagna felaktiga vägen (om än i långsammare takt). Visst är det bättre att gå långsamt åt fel håll än att springa in i väggen, och det ger dessutom respit för att sätta in åtgärder för att vrida utvecklingen rätt, men det enda riktiga är förstås att gå åt rätt håll, mot stark hållbarhet. Och då måste vi börja använda absoluta gränser, indikatorer och mått för att minska, inte bara begränsa, vår klimat- och miljömässiga påverkan. Då behövs också att stadsplaneringen börjar se nya stadsdelar som framtida kolsänkor och ekologiska habitat genom att använda tak och nyplanteringar och inte bara som mindre miljöproblem än sämre alternativ. Jag argumenterar alltså för en mer offensiv inställning när det gäller framtidens urbana expansion. När dessutom urbanisering och förtätning av städer, som i dessa fall, föreslås ske på mark som i dagsläget är närmast så långt från ekologisk hållbarhet som man kan komma, finns det än större anledning visa att framtidens hållbara livsstil kommer att vara kan vara urban. För att Stadens ljud ska bidra till denna utveckling krävs: För det första, att alla tre dimensioner av hållbarhet ekonomisk, social och ekologisk ges samma vikt och betydelse. Idag behandlas den ekologiska dimensionen styvmoderligt. För det andra, att det är stark (och inte svag) hållbarhet som gäller, det vill säga att varje dimension av hållbarhet värderas för sig och med för respektive dimension relevanta mått. Inget försök att sammanväga alla dimensioner i ett mått, vare sig monetärt eller fysiskt, bör göras. För det tredje: att den ekologiska dimensionen värderas mot absoluta måttstockar för miljöbelastning, exempelvis sådana som fastställts av Riksdagen eller av FN:s klimatpanel IPCC.

7 7 Referenser: Miljömålen, Naturvårdsverket (2012): Konsumtionsbaserade miljöindikatorer, Rapport 6483, Seto, KC, Güneralp, B & Hutyra, LR (2012): Global forecasts of urban expansion to 2030 and direct impacts on biodiversity and carbon pools, PNAS, 17 september 2012,

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Var går gränsen? REMISSVAR

Var går gränsen? REMISSVAR REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

Uppsala OL-allians karframställning 1(8) 2005-11-26 Enkät om kvaliteten på kartframställning i Uppland i allmänhet och Uppsala i synnerhet.

Uppsala OL-allians karframställning 1(8) 2005-11-26 Enkät om kvaliteten på kartframställning i Uppland i allmänhet och Uppsala i synnerhet. Uppsala OL-allians karframställning 1(8) 2005-11-26 Enkät om kvaliteten på kartframställning i Uppland i allmänhet och Uppsala i synnerhet. Syfte Styrelsen i Uppsala OL-allians vill få in kvalitetssynpunkter

Läs mer

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck Svenska kommuners koldioxidfotavtryck INNEHÅLL Svenska kommuners koldioxidfotavtryck... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat och analys... 5 Mat... 5 Boende... 6 Transporter... 7 Övrig konsumtion... 8 Totalt

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Kaninen som rymde Lärarmaterial

Kaninen som rymde Lärarmaterial sidan 1 Författare: Jessika Berglund Vad handlar boken om? Mia och Shirin vill gärna ha var sitt husdjur men får inte det för sina föräldrar. Varje lördag går de till djuraffären. Där gosar de med kaninerna,

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Planeringsverktyg för ekosystemtjänster Bild: WHITE Naturen i staden livsviktigt! Ekosystemtjänsters betydelse i planeringen Så får du beslutsfattarna att förstå nyttan med ekosystemtjänster Metoder och

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. 2016-05-22 Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 101 föräldrar har svarat på enkäten. 1. Har du och ditt barn

Läs mer

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk

Läs mer

Delaktighet inom äldreomsorgen

Delaktighet inom äldreomsorgen Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård

Läs mer

Det naturliga åldrandet

Det naturliga åldrandet Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout

Läs mer

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer. Västlänken - Haga C Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer Cykel Västlänkens station vid Haga... Västlänken kommer att ha tre

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Bybladet. Oktober 2015

Bybladet. Oktober 2015 Bybladet Oktober 2015 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Städdagen hösten 2015 Fasadprojektet Takprojektet Byte av filter Möjlighet till fler nycklar Kostnad för borttappade brickor till tvättstugan

Läs mer

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Miljöenkät inför kommunvalet 2014 1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

52101 Utforska siffror

52101 Utforska siffror 52101 Utforska siffror Innehåll: 1 uppsättning brickor, numrerade från 1 till 24 1 uppsättning räknebrickor 1 uppsättning med 30 stora siffror plastdjur 4 blanka brickor en låda med lock kopieringsbara

Läs mer

Huddinge Naturskyddsförening

Huddinge Naturskyddsförening Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg,

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA

Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA Livsstil och värderingar Svårt att leva enkelt? Att leva enklare ses ofta som en jobbig uppoffring, något som endast naiva gröngölingar är tillräckligt

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Låt dina miljötankar bli verklighet

Låt dina miljötankar bli verklighet Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

2016-01-28 DATALAGRET OCH LANTBRUKETS LÖNSAMHET

2016-01-28 DATALAGRET OCH LANTBRUKETS LÖNSAMHET HUR SER DET UT I MJÖLKFÖRETAGEN I SVERIGE? HUR KAN ÄGARSKIFTE SKE, VILKA MODELLER? INVESTERA SMART! Konkurrenskraftig Mjölkproduktion Skara Vrigstad 19 20 januari Helena Börjesson Chef Affärsrådgivning

Läs mer

Kongressutbildning 2013. Med Milena Kraft, mångfaldskoordinator

Kongressutbildning 2013. Med Milena Kraft, mångfaldskoordinator Kongressutbildning 2013 Med Milena Kraft, mångfaldskoordinator Lite för- och bakgrundssnack Maktmätningen 2012 Några resultat: de flesta utan tidigare erfarenhet många förstod inte allt eller endast mycket

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER Datum: 10 januari 201 Tid: 1.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kurslitteratur: Kaj Holmberg: Optimering Anteckningar

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften

Läs mer

5 Demografi och boende

5 Demografi och boende 5 Demografi och boende För att få en större förståelse kring vilka behov Södra Guldheden har i dagsläget och vilka behov området kommer att möta i framtiden, är det av stor vikt att veta hur den nuvarande

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Hög kundnöjdhet ger högre avkastning Företag med hög kundnöjdhet genererar högre avkastning

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer