Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel"

Transkript

1 Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel

2 Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och titta på bilderna, så kan du undvika de vanligaste felen. Vi som jobbar på kontrollenheten är medvetna om att det är mycket att hålla reda på och att många anser att det är ett krångligt regelverk. Att vara påläst och veta vilka regler som gäller för jordbruksverksamheten och de stöd man söker kan bidra till en felfri kontroll. Även om du tycker att du har bra koll på din verksamhet kan det vara nyttigt att göra miljöhusesyn och ibland gå in på Jordbruksverkets hemsida, kanske är det något som har ändrats eller så hittar du något som du inte tänkt på tidigare. Med gemensamma krafter kan drömmen bli verklighet! Mer information om tvärvillkor finns på > Stöd > Jordbrukarstöd > Tvärvillkor > Lantbruk & landsbygd > Lantbruk > Jordbrukarstöd > Tvärvillkor Länsstyrelsen Skåne, Kontrollenheten, 2014 Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne ISBN:

3 Märkning och registrering av nöt, får, get och svin Reglerna kring djurmärkning är till för att kunna spåra smitta och öka spårbarheten för livsmedel. Detta bygger på att djuren är märkta så att de kan spåras tillbaks till sin födelseplats. Hos ca 40 % av djurhållarna som vi kontrollerar hittar vi tvärvillkorsfel på märkning och registrering av djur. Mer information om reglerna för märkning och registrering av djur finns på > Djur > Olika slags djur Djuren ska vara märkta Alla nötkreatur skall märkas senast vid 20 dagars ålder med öronbrickor i båda öronen präglade med SE-nummer och individnummer. Får och getter skall märkas senast vid 6 månaders ålder med brickor i båda öronen, präglade med SE-nummer och individnummer. Lamm och killingar som är avsedda för slakt innan de blivit 12 månader kan vara märkta med en bricka med SE-nummer. De enstaka får och getter som är födda före den 9 juli 2005 och som fortfarande finns kvar på födelsegården skall märkas senast när de flyttas därifrån. Svin skall märkas senast då de lämnar födelsegården med antingen en tatuering eller bricka i ena örat med SE-nummer. Slaktsvin som levereras direkt till ett slakteri från födelseplatsen kan märkas med ett leverantörsnummer i stället för SE-nummer. Förutsättningen är att djurhållaren har anmält till Jordbruksverket vilka leverantörsnummer som används på produktionsplatsen. Kviga som har tappat ett öronmärke på betet. Kan bli tvärvillkorsfel.

4 Ett vanligt fel vid kontroll är att något eller några djur saknar brickor eller att en kalv är omärkt eftersom den fötts på betet och inte gått att fånga in. Även nötkreatur som saknar den ena brickan räknas numera som ett fel vid kontroll. Beställ därför ersättningsbrickor när du upptäcker att brickor saknas och märk djuren direkt. En god idé är att vid installning och före betessläpp kontrollera extra noga om du behöver kompletteringsmärka djuren. Djuren ska journalföras För nötkreatur skall födelse, dödsfall och förflyttningar journalföras i en godkänd stalljournal inom 48 timmar från det att händelsen ägde rum. För får och getter skall förflyttningar journalföras i en godkänd stalljournal inom 48 timmar. Alla dödsfall skall journalföras med uppgift om orsak och vilken månad och år de dog. Journalföring av djur födda på gården skall göras senast då äldsta lammet/ killingen blivit 6 månader, med uppgift om födelseår och märkningsdatum. Slaktlamm och slaktkillingar kan journalföras i grupp. Om de behålls tills de blir äldre än 12 månader skall de journalföras individuellt. Får och getter födda före 2010 kan journalföras i grupp. Svin skall journalföras med uppgifter om förflyttning och dödsfall inom 48 timmar. För svin finns inget krav på någon särskild godkänd stalljournal så länge alla nödvändiga uppgifter ändå är med. All journalföring rörande förflyttningar av djur skall innefatta åtminstone uppgift om djurens identitet, mottagare/leverantör (SE-nummer eller namn och adress) samt datum. Fel i journalföringen beror oftast på att självdöda djur inte blivit utförda ur journalen, men ibland också på att uppgift om födelse eller inköp saknas. Viktigt att tänka på om du använder Jordbruksverkets stalljournal på internet (för nötkreatur) är att om du kontaktar CDB-enheten på jordbruksverket för att göra rättelser i CDB så går inte dessa rättelser in automatiskt i journalen, det måste du lägga in själv. Nötkreatur ska rapporteras till CDB Alla händelser (födelse, död, förflyttning) av nötkreatur skall rapporteras till Jordbruksverkets nötkreatursregister (CDB) inom sju dagar från det att händelsen ägde rum. För födelse räknas sju dagar från märkningstillfället, som alltid skall ske senast på 20:e dagen. För djur som tillfälligt flyttas till annan djurägares produktionsplats gäller samma regler, det vill säga att de skall rapporteras tillfälligt ute respektive åter från tillfälligt ute inom sju dagar. Det vanligaste felet vid kontroll är att djurhållaren glömt att rapportera ut djur som dött. Andra fel är att det saknas rapport om djur som kommit hem från tillfälligt ute eller att kalvar inte är inrapporterade i tid. Varje år skickar CDB-enheten ut en lista över djuren du har i CDB, kontrollera denna noga så att den stämmer.

5 Växtnäring Reglerna kring växtnäring är till för att minska övergödning av kväve och fosfor och bidra till en bättre miljö. På ungefär 15 % av de företag som hanterar gödsel och som vi kontrollerar hittar vi brister i hanteringen eller dokumentationen av gödsel. Mer information om reglerna för växtnäring finns på > Odling > Växtnäring Urin- och flytgödselbrunnar ska vara täckta Det är viktigt att urin- och flytgödselbrunnar har bra täckning och att påfyllning sker under täckningen för att så lite ammoniak som möjligt ska försvinna från gödseln. En brist som vi ser ibland är att det är dålig täckning på urin- eller flytgödselbrunnar. Och ännu vanligare, framför allt på vintern, är att påfyllning av brunnen inte sker under täckningen. Gödselbrunn med dålig täckning och påfyllning ovanifrån. Tvärvillkorsfel. Lagringsutrymmen för stallgödsel ska vara täta Det finns krav på att stallgödsel ska kunna lagras i 6 10 månader beroende på djurslag och antal djur. Lagringsutrymmena ska vara utformade så att det inte sker läckage eller avrinning till omgivningen. Gödselplatta med trasig kant och läckage till omgivningen. Tvärvillkorsfel.

6 Det händer att vi ser att lagringsutrymmena inte är täta eller rätt utformade för att undvika läckage eller avrinning. Det kan t.ex. vara att det saknas stödmurar på en gödselplatta eller att den upphöjda kant som ska förhindra avrinning är sönderkörd så att lakvatten från gödseln rinner ut till omgivningen. Lagringsbehovet ska vara dokumenterat Gäller inom känsligt område. Alla med mer än två djurenheter inom känsligt område måste ha en egen beräkning över hur stor lagringsvolym som behövs för företagets stallgödsel. Tänk på att gödseln från alla djurslag på gården ska vara med, även eventuella hästar, och att en ny beräkning behöver göras om djurhållningen förändras. Mer information finns i häftet Information om dokumentationskrav och beräkningar för växtnäring på länsstyrelsens hemsida. Exempel på beräkning av behovet av lagringskapacitet Grödornas kvävebehov ska dokumenteras Gäller inom känsligt område. Växtodlingsplan eller liknade ska finnas för alla skiften som skördas. Den ska innehålla uppgifter om skifte, gröda, förväntad skörd, förfruktseffekt, stallgödselns långtidseffekt, eventuell mulljord, tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel och planerade kvävegivor. Detta behövs för att du ska vara säker på, och kunna visa, att du inte ger mer kväve till grödorna än vad de behöver och att du inte överskrider gränsen på 170 kg totalkväve per hektar och år och de begränsningar som finns för kvävegödsling på hösten. Vid våra kontroller har vi sett att denna dokumentation ofta saknas, framförallt på mindre jordbruksföretag som inte har så mycket växtodling. På jordbruksverkets hemsida kan du skriva ut eller beställa en tom växtodlingsplan. Exempel på växtodlingsplan.

7 Dokumentera när du tar emot eller lämnar bort gödsel Du ska ha dokumentation över all bortlämnad eller mottagen stallgödsel och andra organiska gödselmedel. De uppgifter som ska finnas dokumenterade är till/från vem, datum, gödselslag, gödselmängd samt hur mycket totalfosfor gödseln motsvarar eller från hur många djur gödseln kommer. Dokumentationen kan vara bland annat följesedlar, kvitton eller anteckningar i t.ex. gårdsbok eller växtodlingsplan. Vid våra kontroller har vi sett att många har dokumentation men att det ofta saknas någon uppgift som t.ex. mängden fosfor.

8 Växtskydd Reglerna kring växtskydd är till för att vi skall ha en giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag och säkra livsmedel. På ungefär 10 % av de företag som använder växtskyddsmedel och som vi kontrollerar hittar vi brister i sprutjournalen eller användningen av kemiska bekämpningsmedel. Mer information om reglerna för växtskydd finns på > Odling > Växtskydd Använd en sprutjournal som innehåller alla nödvändiga uppgifter All användning av kemiska bekämpningsmedel ska dokumenteras och dokumentationen ska finnas på gården. Ett allvarligt fel vid våra kontroller är att jordbrukaren inte kan visa någon sprutjournal alls. Det händer också att det saknas nödvändiga uppgifter i sprutjournalen. Det en del ofta glömmer att ta med är bland annat karenstid, skyddsobjekt och skyddsavstånd, vindhastighet och vindriktning samt temperatur. Använd Länsstyrelsens sprutjournal så ser du vilka uppgifter som är nödvändiga. > Lantbruk & landsbygd > Lantbruk > Växtskydd. Exempel på sprutjournal. Spruta inte utan tillstånd i vattenskyddsområde Växtskyddsmedel får aldrig användas inom vattenskyddsområden utan särskilt tillstånd, som kan sökas hos kommunen. Vi tar alltid fram uppgifter på om det finns mark inom något vattenskyddsområde innan vi gör en tvärvillkorskontroll. Det är viktigt att du som jordbrukare känner till om du har mark inom något vattenskyddsområde och att du i så fall vet vilka regler som gäller där. Karta med vattenskyddsområden finns på naturvårdsverkets karttjänst Information om vattenskyddsområden finns ofta också på kommunens hemsida.

9 Foder och livsmedel i primärproduktionen Reglerna kring primärproduktion är till för att foder och livsmedel ska vara säkra och gå att spåra. På ungefär 20 % av de företag med primärproduktion som vi kontrollerar hittar vi brister i hanteringen eller dokumentationen av foder och livsmedel. Mer information finns på > Djur > Foder > Livsmedelsföretag > Så kontrolleras din verksamhet > Primärproduktion Din foderanläggning ska vara anmäld Allt foder som används till dina djur måste komma från foderföretag eller anläggningar som är registrerade i Jordbruksverkets foderanläggningsregister. Tänk på att du själv också ska vara registrerad om du hanterar foder, t.ex. odlar foder och/eller utfodrar dina djur. Anmäl dig på Jordbruksverkets hemsida, > E-tjänster > Foderföretagare > Anmäl foderanläggning Dokumentera när du lämnar bort och tar emot foder Allt foder du köper, säljer, tar emot eller lämnar ifrån dig skall kunna spåras. Därför måste det finnas dokumentation över från/till vem, datum, typ av foder och hur mycket foder som levererats. Det kan vara t.ex. kvitton och avräkningar eller en egen anteckning om leveransen. Dokumentera användning av läkemedel till djur När djur som ska bli livsmedel behandlas med läkemedel eller veterinärmedicinska preparat ska det dokumenteras. I en del fall räcker det med att veterinärens praktikjournal sparas. Men gör du behandlingar eller uppföljande behandlingar själv så måste även det dokumenteras. Observera, att detta också gäller användning av avmaskningsmedel. En av de vanligaste bristerna i journalföring av läkemedel är just bristfällig journalföring rörande avmaskning. För varje behandlingstillfälle ska det finnas dokumenterat preparat, dos, behandlingsdatum, vilket eller vilka djur som behandlats samt vem som utfört behandlingen. I vissa stalljournaler finns möjlighet att journalföra läkemedelsanvändning. Du kan också använda journalen som finns på Jordbruksverkets hemsida, > Djur- och veterinärfrågor > Trycksaker > Stalljournaler

10 Håll god hygien vid mjölkproduktion Hygienen i ett mjölkrum är viktig för livsmedelssäkerheten men det händer att vi hittar brister på detta. Det kan t.ex. vara att dörrar inte hålls stängda, att katter kan ta sig in i mjölkrummet eller att det förvaras avfall eller farliga ämnen i mjölkrummet. Avfall som förvaras i mjölkrum. Tvärvillkorsfel.

11 Djurskydd Vid våra kontroller hittar vi djurskyddsbrister som är tvärvillkorsfel hos ca 20 % av djurhållarna. För tvärvillkoren är det EU:s djurskyddsbestämmelser som gäller. I många fall ställer den svenska lagstiftningen högre krav på djurhållningen. Det betyder att alla djurskyddsbrister inte är tvärvillkorsfel. Här kan du läsa om de krav som finns i EU:s bestämmelser och vi ofta ser inte uppfylls och därför blir tvärvillkorsfel. Mer utförlig information om t.ex. måttkrav och detaljer i den svenska djurskyddslagstiftningen finns på > Djur > Olika slags djur. Tillsyn och skötsel ska förhindra lidande Du ska se till och ta hand om dina djur så att de skyddas mot onödigt lidande eller skada. Det innebär bland annat att ett djur som blir sjukt eller skadat snarast ska få nödvändig vård. Om det behövs ska veterinär tillkallas. Det innebär också att du måste rätta till missförhållanden som du själv upptäcker. Till exempel får djuren inte bli så smutsiga att det bildas gödselpansar. Tillsynen har inte varit tillräcklig eftersom djuren har fått gödselpansar. Tvärvillkorsfel.

12 Stall och hagar ska vara utan skaderisker Utrymmen där djur hålls ska vara utformade och underhållas så att djuren inte riskerar att skada sig på inredning eller utrustning Exempel på skaderisker som kan bli tvärvillkorsfel är trasig inredning med vassa kanter eller utskjutande delar eller att det saknas skydd för fönster. Djur som går ute får inte heller utsättas för skaderisker och när det behövs måste de ha skydd mot dåligt väder. Det svenska kravet på ligghall är inte tvärvillkor men djuren ska vid dåligt väder kunna ta skydd i t.ex. en skog. Exempel på brister i utemiljön som kan bli tvärvillkorsfel är uppenbara skaderisker i form av dåliga stängsel, skrothögar på marken eller när utegångsdjur på vintern inte har någonstans att ta skydd. Betesmark med skrot och avfall som kan skada djuren. Tvärvillkorsfel. Djur ska ha rörelsefrihet Alla djur måste ha tillräckligt med utrymme för att kunna lägga sig, resa sig, äta och dricka på ett naturligt sätt. De brister vi hittar är både att båsmått för uppbundna djur är för små och att ytan i gruppboxar är för liten. Det blir aldrig tvärvillkorsfel för utrymmen som uppfyller de svenska måttkraven. Båspallen är för kort för att djuren ska få plats att ligga bekvämt. Tvärvillkorsfel.

13 Djur ska ha foder och vatten Alla djur ska få foder och vatten av bra kvalitet och i tillräcklig mängd för att de ska må bra och få tillräckligt med näring och vätska. Utfodrings och vattningssystem ska vara utformade och placerade så att foder och vatten inte förorenas och så att djuren kan äta och dricka lugnt och naturligt. De brister som ibland förekommer är till exempel att djur får för lite eller fels sorts foder, att det saknas tillgång till vatten för djur på bete, att kalvar eller lamm kommer upp på foderbordet och förorenar fodret eller att det finns för få ätplatser så att djuren måste konkurera om fodret. Särskilda krav för kalvar upp till 6 månaders ålder Kalvar får inte hållas uppbundna utan ska gå lösa. De får hållas i ensambox tills de är 8 veckor gamla. Det finns krav både på hur stor en ensambox måste vara och hur stort utrymmet måste vara för varje kalv i gruppbox. De utrymmen där kalvar hålls ska vara rengjorda och gödslas ut så ofta som är nödvändigt och kalvarna ska ha en ren och torr liggplats. Exempel på tvärvillkorsfel är att kalvar över 8 veckors ålder hålls i ensambox, att det står två kalvar i en box avsedd för en kalv och att utrymmen med kalvar är dåligt rengjorda eller inte gödslas ut ordentligt. Kalvar som hålls i en smutsig och ohälsosam miljö. Tvärvillkorsfel. Särskilda krav för grisar Det finns många detaljerade krav i EU:s lagstiftning på hur grisar ska hållas. De två krav som det är vanligast att vi hittar tvärvillkorsfel på är att grisar alltid ska ha tillgång till material som de kan undersöka och sysselsätta sig med (t.ex. strö) och att grisar ska ha fri tillgång till vatten.

14 Förbered dig för tvärvillkorskontroll Vad vi tittar på vid kontrollbesöket beror på vilken inriktning du har på ditt jordbruksföretag och om gården ligger inom eller utanför nitratkänsligt område. Det kan bland annat vara följande: Alla produktionsdjur (tex nöt, svin, får, fjäderfä) och stallutrymmen. Vi vill titta i stallbyggnader och ligghallar även om djuren är ute. Förvaring av oljor och andra farliga ämnen samt eventuell dieseltank. Förvaring av växtskyddsmedel. Förvaring av foder och livsmedel. Förvaring av läkemedel till djur. Lagringsutrymmen för stallgödsel (gödselplattor, gödselbrunnar och djupströbäddar). Märkning för spårbarhet av livsmedel (t.ex. märkningar eller följesedlar). Mjölkrum och andra lokaler och utrustning för hantering av mjölk.

15 Du behöver kunna visa dokumentation över: Journalföring av nötkreatur, får, getter och svin Bortlämnad och mottagen stallgödsel och andra organiska gödselmedel. En egen beräkning över hur stor lagringskapacitet för stallgödsel du behöver för att klara lagringskraven (endast inom känsligt område). Beräkning av grödornas kvävebehov, tex växtodlingsplan (endast inom känsligt område). Användning av växtskyddsmedel, t.ex. sprutjournal, samt skadedjursbekämpning som råttgift. Behörighet för att använda bekämpningsmedel. Resultat från analyser av foder och livsmedel som kan vara relevant för människors hälsa eller fodersäkerheten (t.ex. egna foderanalyser eller uppgifter från spannmåls- eller slaktavräkningar). Till vem livsmedelsprodukter (t.ex. spannmål, levande djur) har levererats (t.ex. avräkningar, kvitton). Läkemedelsanvändning, veterinärmedicinska preparat, inkl. användning av avmaskningsmedel. Införskaffat samt sålt eller bortlämnat foder. Under kontrollen ställer vi också många frågor om vad du har för rutiner inom de områden vi kontrollerar.

16 En sammanfattning av fel som ofta upptäcks vid fältkontroll i Skåne och Blekinge.

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog:

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog: CHECKLISTA MILJÖSKYDD LANTBRUK Datum: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Adress: Telefon: Närvarande vid inspektionen: Fastighetsägare: Org.nr/pers.nr: Postadress: E- post: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN

Läs mer

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren. Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning

Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning Checklista och inspektionsanteckningar Ref nr: 47869 Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning/ar Fastighetsägare Kontaktperson/huvudansvarig för verksamheten

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Information inför tillsynsbesöket

Information inför tillsynsbesöket Information inför tillsynsbesöket I den här broschyren har vi försökt att sammanfatta viktiga bestämmelser i miljöbalken som det är vanligt att man får anmärkningar på. Allt som vi tar upp i broschyren

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. 1(11) Dnr 31-2401/09 2009-03-31 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Hjortdjur Fastställd: den 31 mars 2009 Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken sida 1(11) ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälans omfattning Anmälan avser: Ny verksamhet Beräknad byggstart: Ändring av befintlig verksamhet. Beräknad byggstart: Anmälan

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2

KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2 BESLUT Dnr 00008/2016 Stödprocessavdelningen 2016-06-20 KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2 1 1 Nyheter 2016... 16 2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer... 18 3

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia.

ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia. ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia. Funderar du på att ta med din hund eller katt på nästa semester utomlands? Då är du inte ensam. Ju mer vi människor reser, desto fler av oss vill också ta med

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2016

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2016 Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2016 Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på www.jordbruksverket.se/

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Nyheter med mera från länsveterinärerna

Nyheter med mera från länsveterinärerna Sida 1/7 Länsveterinärerna Landsbygdsavdelningen Veterinär och bygg Djurhälsopersonal i Jönköpings län Nyheter med mera från länsveterinärerna Till det senaste nyhetsbrevet i december 2010 bifogade vi

Läs mer

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

RAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR

RAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR Södermanland 2002 INLEDNING Enligt jordbruksverkets statistik har var fjärde mjölkbonde i Sverige upphört med produktionen. I takt med att mjölkbönderna

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

BESLUT Dnr 3.4.20-504/13 2013-01-25. Stödprocessavdelningen

BESLUT Dnr 3.4.20-504/13 2013-01-25. Stödprocessavdelningen BESLUT Dnr 3.4.20-504/13 2013-01-25 Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER VERSION 1 2013 1 1 Nyheter 2013... 7 1.1 Avisering av tvärvillkorskontroller för djurskydd och

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Neuvo2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på gårdar med växtproduktion

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Jordbruksverkets service till företagare

Jordbruksverkets service till företagare Dnr 07-13968/10 1(5) 2011-10-13 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Jordbruksverkets service till företagare Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens jordbruksverk

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten UTFÖRARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som företagare blir extern utförare av hemtjänst 1 Möjligheter och begränsningar! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Tvärvillkor Djurens välbefinnande Tvärvillkor Djurens välbefinnande Landsbygdsverkets utbildning i ansökan om jordbrukarstöd Seinäjoki 12.3.2015 Taina Mikkonen Enheten för djurens hälsa och välfärd Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter

Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter VERSIONSNR 2012-07-24 SID 1/8 Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter (9 kap. 6 miljöbalken, FMH-kod C 1.20) SKICKA TILL MILJÖENHETEN Brukare NAMN/FÖRETAGSNAMN PERSON/ORG NR TELEFONNUMMER POSTADRESS FASTIGHETSBETECKNING

Läs mer

Golfen och miljön. Kumla September 2011

Golfen och miljön. Kumla September 2011 Golfen och miljön Kumla September 2011 Vad händer på miljöfronten Certifiering av miljöarbetet. (mer byråkrati?) Bekämpningsmedel i framtidens EU?? Aktivare och vetgirigare kommuner!! Informera allmänheten

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Jordbruksinformation 2 2014. Djurskyddsbestämmelser. Häst

Jordbruksinformation 2 2014. Djurskyddsbestämmelser. Häst Jordbruksinformation 2 2014 Djurskyddsbestämmelser Häst Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB 2014 2 Innehåll Om djurskyddsbestämmelserna 5 Viktiga regler 5 Skötsel 6 Stallmiljö 10 Måttbestämmelser 13 Förprövning

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar 1(10) 2014-05-06 Dnr 6.2.17-4464/14 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar Fastställd 2014-05-06 Jordbruksverket

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser

Läs mer

Vägledning för Kommunernas offentliga kontroll inom området animaliska biprodukter (abp)

Vägledning för Kommunernas offentliga kontroll inom området animaliska biprodukter (abp) 1(17) Dnr 38-4673/10 2015-01-30 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för Kommunernas offentliga kontroll inom området animaliska biprodukter (abp) Fastställd den 30 januari 2015 Jordbruksverket

Läs mer

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut. Beslut 26 DL 1(6) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Förbud enligt djurskyddslagen Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 26 djurskyddslagen (1988:534) att förbjuda EXOPET AB, med

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2 Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall

Läs mer

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST Jordbruksinformation 7 2008 Foto: Ulla Andersson-Jarl Djurskyddsbestämmelser Häst Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Skötsel... 5 Stallmiljö...

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

Introduktion till. CDB Internet

Introduktion till. CDB Internet Introduktion till CDB Internet Juni 2012 CDB-Internets webbsida CDB-Internets webbsida nås via Jordbruksverket www.jordbruksverket.se Under bilden E-tjänster väljer du CDB-Internet i snabbvalslistan Första

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av

Läs mer

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Märkning och registrering av nötkreatur

Märkning och registrering av nötkreatur Märkning och registrering av nötkreatur Innehåll Produktionsplatsnummer 4 Märkning 4 Journalföring 6 Rapportering till det Centrala nötkreatursregistret 7 Viktigt att dina djur förblir friska! 9 Viktigt

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten 35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Jordbruksverkets vägledning till. EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion

Jordbruksverkets vägledning till. EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion Jordbruksverkets vägledning till EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion Enheten för häst, fjäderfä och vilt Januari 2014 Jordbruksverkets vägledningar kan beställas från: Jordbruksverket

Läs mer

Vattendrag. Håll skyddsavstånden!

Vattendrag. Håll skyddsavstånden! Vattendrag Håll skyddsavstånden! s 124-126 Skyddsavstånd Markanpassat Gäller alltid. Skyddar mot transport genom eller ovanpå marken Vindanpassat Skyddar omgivningen mot vindavdrift Markanpassat skyddsavstånd

Läs mer

Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A)

Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A) Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A) Här följer en vägledning till hur du fyller i ansökan. En väl ifylld blankett gör handläggningstiden kortare och du kan få ditt beslut snabbare.

Läs mer

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä 1 (6) Inspektionsdatum: Inspektionsbesökets dnr: UPPGIFTER OM DJURHÅLLNINGSPLATSEN Ansvarig aktör för djurhållningsplatsen Telefon E-post Adress Kommun Djurhållningsplatsens adress (om annan än ovan) Lägenhetssignum

Läs mer

Remissvar kring Miljöhusesyn 2006 från Hushållningssällskapens Förbund

Remissvar kring Miljöhusesyn 2006 från Hushållningssällskapens Förbund Till Josefine Liew LRF 105 33 Stockholm Remissvar kring Miljöhusesyn 2006 från Hushållningssällskapens Förbund Övergripande Fotnot i början Miljöhusesyn 2005 ska vara 2006 Sid 6 Tvärvillkor mitten. Lägg

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Denna hjälpreda tillhör: Beställning sker via E-post: info@distributionsservice.se Telefon: 08-550 949

Läs mer

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer