Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark."

Transkript

1 Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB

2 Miljöfrågor som delvis hänger samman: Klimatpåverkan Kväve i biosfären Biodiversitet Vattenmiljö Markens hållbarhet Ändliga resurser

3 Miljöfrågor som delvis hänger samman: Klimatpåverkan Kväve i biosfären Koldioxid försurar haven. Ändrar ekologi. Allmän eutrofiering, också polartrakter Lustgas också negativt för ozonskiktet Biodiversitet Vattenmiljö Markens hållbarhet Ändliga resurser inkl mark Perspektiv behövs. Kväveproduktionen i dag tar i anspråk 1% av världens fossila energiförbrukning. Och annan energi kan användas.

4 Det har skett en attitydförändring i världen på bara något år: Ökad jordbruksproduktion behövs! Storbritannien: The Future of Food and Farming. Foresight Review Övergripande slutsats, pkt nr 2: Att arbeta med klimatfrågan och för uthålliga jordbrukssystem är två övergripande nödvändigheter Samtidigt som ökad jordbruksproduktion behövs. Ett medel: Sustainable intensification

5 Klimatgaser. Ungefärliga nivåer och påverkansmöjlighet Normal växtodling, summa 2000 Därav: Kvävegödsling, 100 N 700 Välja icke klimatsmart gödsel +400 Effektivisera med 10% -70 Drivmedel, totalt ca 100 l/ha 300 Spara 10% på drivmedel -30 Biodrivmedel -200? Mullhushållning som ger +200 kg C -720 Betblast till biogas som avräknas CO2ekv/ha och år

6 Svenskt perspektiv, överslag Enhet miljoner ton CO2ekv Totala utsläpp: 65 Jordbrukets totala (var dras gränser?) kg från 2,5 milj ha åker 5 Dagens vindkraft (5 Twh) om den ersätter olja - 1,5

7 Växtodlingens klimatpåverkan går främst via kol och kväve. Kolflöden CO2 in Produkter ut Konsumtion ev bioenergi (CO2 in och produkter till konsumtion tar ut varandra och räknas inte in i klimatkalkyler). C till mark, mull Mineralisering mull till CO2.

8 Per hektar: kg kol 5000 kg N 2000 kg P Kol: Mineralisering 1 2% år Betyder ju en förlust av kg kol/år

9 Per hektar: kg kol 5000 kg N 2000 kg P Kol: Mineralisering 1 2% år Betyder ju en förlust av kg kol/år Men rötter och rester kompenserar med i snitt ca 600.

10 Per hektar: kg kol 5000 kg N 2000 kg P Kol: Mineralisering 1 2% år Betyder ju en förlust av kg kol/år Förlust av 50 kg mark-kol ger lika mycket CO2 som normal dieselanvändning.

11 Kväveflöden. Lustgas (N2O) är klimatproblemet. Organiskt kväve - mineraliseras Ammonium nitrifieras Nitrat kan denitrifieras Vid alla dessa omsättningar finns risk för bildning och avgång av lustgas, N2O, en stark klimatgas. IPCC räknar med att 1% blir N2O. En verklig omsättningsskatt. En process är undantagen: biologiskt fixerat kväve som går direkt till skördeprodukt, t ex N i ärter eller klöverensilage.

12 Kaskadeffekten. Säg att vi använder 100 kg N till vår vetegröda. Omsättningen i marken ger lustgas Det mesta återfinns i kärnan. Den blir mjöl, bröd, och foder. Men kvävet går vidare och ger bl a lustgas Så blir det avfall mer lustgas Halm och spill stannar kvar på marken. Lustgasförluster En del ammoniakförluster förekommer, vidare utlakning. Det ger lustgasförluster Var tar det slut? Kanske när det kommit till jämvikt i haven

13 Ska vi byta ut gödslad vete mot ärter och bönor? Det blir något mindre markutsläpp, men annars samma kaskad. Vad som gäller är inte att bara reducera. Det gäller att Effektivisera, få största möjliga produktion och minsta förluster av insatt kväve, antingen det är mineralgödsel eller baljväxtkväve. Greppa-moduler till hjälp. Klimatkollen Växtnäringsbalans Kvävestrategi Precisionsodling Bördighetsmodul

14 Förnödenheter som kräver resurser. Kvävegödsel Övriga näringsämnen, kalk Bekämpning Energi Maskineri

15 Växthusgaser vid växtodling, CO2-ekv/ha. Korn 120N Växtrester 300 Kväve Diesel 200 Övrigt 300 Mull Skörd kg 6000 CO2/kg 0,29

16 Växthusgaser vid växtodling, CO2-ekv/ha. Växtrester Kväve Diesel Övrigt Mull Korn 120 N Korn 0N (-1000) Skörd kg CO2/kg 0,29 0,20 (0,4) Kätterer m fl, Växjö möte 2011: Om bördighetsförsöken: I snitt fastläggs 1 kg C per kg N i mineralgödsel

17 Växthusgaser vid växtodling, CO2-ekv/ha. Växtrester Kväve Diesel Övrigt Mull Korn 120 N Korn 0N (-1000) Nyodling Skörd kg CO2/kg 0,29 0,20 (0,5) 1,8

18 Org C% Bördighetsförsök i Syd o Mellansverige Utveckling kolhalt, Växtodling, Hög N 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Örja Vreta Orup Kungs Högåsa Fjä Eke Bj S Uggl år

19

20 Org C % Org C % 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Soil organic Carbon, % Bollerup Crop prod., Conv. Resp Organic. Mineral.: 1.0% Years Alt 1 Alt 2 Analyses 1 Analyses 2 Odlingssystemförsöken i Skåne Bollerup. Utgångsläge 1,5% C +0,15%C på 18 år. Betyder ca +200 kg C/år 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Soil organic Carbon, % Önnestad Crop, Conv and Organic. Mineral.: 1.8% Years Alt 1 Alt 2 Analyses 1 Analyses 2 Önnestad. Utgångsläge 3,8% C -0,8 %C på 18 år. Betyder ca -600 kg C/år Obs: olika skala i diagrammen

21 För växtodling och klimat - 3 stora: Kolbalans i marken Kväve Produktion + en joker: Bioenergi Det betyder inte man kan glömma annat: Även om man flyger till Thailand ska man inte hoppa över att att energieffektivisera vardagen.

22 Kolbalans i marken. Beräknas med Greppa Näringens Bördighetsmodul Då kan man samtidigt optimera växtföljden. Man kan påverka dels tillskott av mullråvara Skörderester, fång/mellangrödor, höga skördar. Del kan man påverka förlusten av mull genom mineralisering. Inte röra om i marken i onödan. Övervintrande fånggrödor Stark positiv samverkan av mycket skörderester, reducerad bearbetning och fånggrödor. Men verkan av red bearbetning ensamt har något överdrivits.

23 Några runda siffror, CO2e/ha. Minustecken betyder minskade utsläpp. Utsläpp för förnödenheter (N, diesel mm) 2000 Halm nedbrukad -800 Halm till bioenergi Övervintrande fånggröda Fånggröda bruten sen höst -1000

24 Några runda siffror, CO2e/ha. Minustecken betyder minskade utsläpp. Utsläpp för förnödenheter (N, diesel mm) 2000 Halm nedbrukad -800 Halm till bioenergi Övervintrande fånggröda Fånggröda bruten sen höst Man ser möjligheter till klimatneutralitet

25 Några runda siffror, CO2e/ha. Minustecken betyder minskade utsläpp. Utsläpp för förnödenheter (N, diesel mm) 2000 Halm nedbrukad -800 Halm till bioenergi Övervintrande fånggröda Fånggröda bruten sen höst Ettårig vall, avsalu. Ers 7 ton vete+halmnedpl -360 (+ 90 C) Per vallår, nöt, inkl. motsvarande. stallgödsel (+450 C)

26 Mull och bördighet. En komplex fråga. Mullhalten i sig är positiv för struktur och näringshushållning. Å andra sidan är våra mest högavkastande jordar låga i mull. Men de har nytta av förbättrad mullhushållning. Förbättrad mullhushållning betyder att marken tillförs mer material, mer energi. Livet i marken gynnas. Det gör nytta på många sätt. Vi ser positiva effekter av förbättrad mullhushållning om halten organiskt kol är under 2%.

27 Bördighetsförsöket Örja//Borgeby, höggödslade led Skördar Kreaturslös/Vallväxtföljd Försöket startade ,50 1,40 1,30 Hvete-sbetor-korn Sedan vall resp oljeväxt som inte kan jämföras 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 0,70 Halter org kol, kreaturslös/vall 0,60 1/ 1,1 1 / 1,1 0,95/1,1 0, Halt organiskt kol i ogödslat kreaturslöst: 0,9% Har tappat 10% i potentiell skörd. 20% på betorna. En fånggröda per 4 år bör hjälpa upp. Går mot 1,1% kol

28 Samband mullhalt betskörd i Sverige och Danmark Betodlaren 3 sept Åsa Olsson o Lars Persson 2% org C 3,4% mull Synes rätt OK Skördeskillnad Ca 5% per 0,1% C

29

30 Skånska bördighetsförsöken %C Skörd VfII/Vf/I Trend %/år Örja 1, ,90-0,3 Fjärd.löv 1, ,94-0,2 S Uggl 1, ,05 0 Orup 2, ,0 0 Ekebo 3, ,0 0 Mellansvenska bördighetsförsöken %C Skörd VfII/Vf/I Trend %/år Bjertorp 1, ,90-0,3 Vreta 1, ,90-0,2 Högåsa 2, ,8 0 Kungsäng ,05 0 Fors 2, ,0 0

31

32 Kolbalans i bördighetsförsök, mullhaltsförsök mm Beräknat genom regression på utvecklingen under år för olika led kg C Balans kg C/år N3 N0-400 y = -158,6x + 214,7 vall Linjär (N3) y = -242,99x + 272,45 y = -245,94x + 208,33 Linjär (N0) Linjär (vall) Halt % org C

33 kg C Kolbalans i bördighetsförsök, mullhaltsförsök mm Beräknat genom regression på utvecklingen under år för olika led Balans kg C/år y = -158,6x + 214,7 y = -242,99x + 272,45 y = -245,94x + 208,33 Halt % org C N3 N0 vall Linjär (N3) Linjär (N0) Linjär (vall) Förklaring. Vi ser på punkten 3% C och 600 kg. Det är ogödslat led Ekebo börd. förs. Kolhalter finns för 1957,-63,-73,-83,-96 De är 3,0 2,8 2,6 2,4 resp 2,0 Det betyder en medelminskning på 0,024% kol per år i matjorden och med 2500 ton matjord/ha betyder det en minskning med 600 kgc/år. Bakom varje punkt i diagrammet ligger en långsiktig trendmätning Vi ser att halter över 2%C inte har gått att hålla. Vi har haft stora minskningar under försökstiden. (sista halvan av 1900-talet)

34 Hur kan vi arbeta?. Växtföljd, sortval Fånggrödor/mellangrödor Jordbearbetning Kvävestyrning, kväveteknik Val av kväveprodukt Biologisk fixering Bekämpning, styrning och teknik Fältkanter mångfald Besvärliga fältdelar använd till annat

35 Att diskutera med jordbrukaren om klimat. Säkerställ att det är klimatlåg N- gödsel. Effektivisera kvävet. N-styrning (tidigare skördar och proteinhalter, nollrutor etc) Precisionsodling Kan mer kvävefixerande grödor passa in (mer klöver i vall, egna proteingrödor (ärter, bönor) Kan växtföljden förbättras? Mullhushållningen. Fånggrödor/mellangrödor är viktiga. Observera samspel mellan bra växtföljd och möjligheter till reducerad bearbetning

36 Några nivåer på rådgivning: 1. Optimera det kortsiktiga driftsresultatet. 2. Avhjälpa fel. (Stank-arbete mm) 3. Helhetsoptimera på lite längre sikt. Växtföljd Fånggrödor Jordbearbetning Mullhushållning (Bioenergimöjlighet skörderester) Påverkan miljö och resurser

37 Vi går vidare och räknar på den här växtföljden. År Gröda Skörd Fånggr. Pris prod Basläge 1 hvete 8000 (fånggr) 1,6 2 sbet korn ,5 4 hraps ,5 5 hvete 8000 (fånggr) 1,6 6 havre ,5

38 % kol Utveckling kolhalt 2,5 2 1,5 1 Basläge Nytt läge 0, År Fånggrödorna förbättrar mullhushållningen. Det ger en effekt på medelskörden, i beräkningen +2% det första växtföljdsomloppet. Ca 200 kr. Inte mycket men det ackumuleras.

39 Nu provar vi energi- och klimatgaseffekter av 4 varianter av systemet. 1. Utan fånggrödor, halm o blast tillbaka övervintrande fånggrödor. Annars som Halm till värmeenergi + blast till biogas I det här läget kan man fråga sig: varför inte använda fånggrödan till biomassa? En mellangröda som faktiskt ger en skörd till i systemet. Vi fångar mer solenergi. En sydsvensk möjlighet Vi gödslar med 50 N och skördar 2500 kg Och då får vi System 4: 4. Mellangrödor och blast till bioenergi. Någon effektivisering N och diesel.

40 System, kolbal. Kr/ha odling Klimat CO2e Bioenergi/ biogas/ insats. kwh / 0 / 2856 Kr/ha m bioenergi / 0 / / 770 / /2554 / Skånsk vf, hvete 8 ton, korn 6, raps 3,5 sbet 55. Halm tillbaka 2. Dito men 2 övervintrande fånggrödor 3. Dito, vetehalm till värme, blast till biogas, rötrest i retur 4. Dito. Mellangrödor till biomassa. Trimning N och drivmedel Antaget pris för biomassa: 0,2 kr/kwh

41 Summering klimatmöjligheter Djur o stallgödsel kommer i tillägg. 1. Kväve. Rätt gödslingsnivå? Förbättring gödslingssystem? Radmyllning, precision. Obs investeringsstöden. Biologisk fixering. Helhetsbild viktig. Skörderester och produktionsförändring måste med, annars blir det fel. Klimatlåg gödsel ska vara det normala. 2. Drivmedel och bränsle Ecodriving, Reducerad bearbetning. Biobränsle (tork)

42 Summering klimatmöjligheter Djur o stallgödsel kommer i tillägg. forts. 3. Effektivisera marken om det behövs för säker och god kväveeffekt. Förbättra dränering. Markstruktur, mullhalt, växtföljd. Lågavkastande och besvärliga fältdelar? 4. Förbättra mullhushållningen. Håll marken grön. Inlagrat kol gör klimatnytta flera decennier även om driften ändras tillbaka. Bunden solenergi gör alltid nytta någonstans. 5. Bioenergiutveckling med skörderester som bas. 6. En utvecklingsmöjlighet: uppgradera fånggrödan till en mellangröda som skördas för bioenergi

43 Hur mycket skörderester kan tas bort utan nackdel? Vid org C >3%, mullhalt ca 5% finns inga restriktioner Vid org C <2%: Utan mullhushållande åtgärder (stallgödsel, vallar, fånggrödor behövs normalt alla skörderester för mullbildning. Vid hög skördenivå (höstvete 7-8 ton) kan något avstås. Med mullhushållande åtgärder (40-50% fånggrödor, några övervintrande) kan oftast alla skörderester bortföras. Skörderester till biogas: betydande kompensation fås om rötresten återgår. EN BERÄKNING ÄR VIKTIG.

44 Ni rådgivare har stora möjligheter att ytterligare hjälpa fram den process som faktiskt är på gång. Stimulera jordbrukarna. Peka på fördelar, både ekonomiska och miljömässiga. Använda den kunskap och de redskap som finns. Man måste åtminstone diskutera kvantifiering (kg och kr) även om man är osäker. Om man avstår blir värdet oftast bedömt som noll. Är det bättre? Ta tillvara praktiska erfarenheter. Vad går bra. Om problem var, hur och varför. Igen tänk om dessa erfarenheter kunde samlas och berika utvecklingen.

45 Flera av de åtgärder som nämnts ger bättre ekonomi också på kort sikt. Andra, som fånggrödor och växtföljd, ger ekonomi först på lite längre sikt. Men i grunden är klimatåtgärder i växtodlingen en win-win situation för både ekonomi och miljö Slut på huvudpresentation Tack för mig

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Hur klimateffektiv är etanol?

Hur klimateffektiv är etanol? Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet

Läs mer

3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten:

3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: FramtidsOdling 3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: 1. Hur försörja en ökande befolkning 2. Planetens gränser (Planetary boundaries. 3. The great acceleration Göte Bertilsson Inom ramen

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Hållbara tankar om biogas

Hållbara tankar om biogas Hållbara tankar om biogas Hur många grisar går det på en Mercedes? Idag kan vi fråga :Hur många grisar går det på en MWh Det går åt gödsel från 4 grisplatser för att producera 1 MWh Gödseln från en grisplats

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Inspel av Christel Cederberg vid seminarie Femtio nyanser av grönt vid KSLA 7 juni 2016 Detta inspel påverkas (bl a) av.. Att jag älskar den svenska landsbygden

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Integrerad växtodling på Logården

Integrerad växtodling på Logården Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Lägre miljöbelastning och bättre ekonomi

Lägre miljöbelastning och bättre ekonomi Lägre miljöbelastning och bättre ekonomi En rapport om användning av drivmedel och hur EcoDriving ger möjlighet att minska insatsen. Erfarenheter från ett samverkansprojekt mellan Sveriges Trafikskolors

Läs mer

SKÅNSKT JORDBRUK TAR GREPPET PÅ BÅDE PRODUKTION OCH MILJÖ.

SKÅNSKT JORDBRUK TAR GREPPET PÅ BÅDE PRODUKTION OCH MILJÖ. FramtidsOdling SKÅNSKT JORDBRUK TAR GREPPET PÅ BÅDE PRODUKTION OCH MILJÖ. Vi ser början till ett nytt jordbruk: Höga skördar ger ekonomi och konkurrenskraft. Höga skördar befrämjar marken och stärker produktionssystemet.

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Andras Baky, Inledning Mineralgödselkväve framställs i dag till allra största del från ammoniak (NH 3 ). Ammoniak är en

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Klimatpåverkan från foder

Klimatpåverkan från foder Klimatpåverkan från foder Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Foderproduktionen (inklusive fodersvinn i djurhållningen) har

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016

Läs mer

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Max klimatpåverkan år 2014

Max klimatpåverkan år 2014 Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg,

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

- info nr 4 2010. Så har vi lagt 2010 bakom oss.

- info nr 4 2010. Så har vi lagt 2010 bakom oss. - info nr 4 2010 Så har vi lagt 2010 bakom oss. Ett bra år för några och ett mindre bra för några. Den reducerade jordbearbetningen har börjat synas i Sverige. Många lantbrukare har arbetat reducerat i

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

skogsbränsle för klimatet?

skogsbränsle för klimatet? Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer