Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage"

Transkript

1 Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget... 1 Metod... 2 Förutsättningar... 2 Beräkning av resultat... 4 Fosfor... 4 Kemiska växtskyddsmedel... 4 Resultat... 4 Djurproduktion... 4 Växtföljder... 6 Lönsamhet... 7 Känslighetsanalys... 8 Referenser:... 9 Bilaga 1: Sammanställning av maskiner Bilaga 2: Växtföljder Bilaga 3: Prisalternativ för känslighetsanalys Inledning Uppdraget har utförts av Thord Karlsson, institutionen för ekonomi, SLU. Uppdraget I denna rapport redovisas resultatet av ett uppdrag från Region Halland till institutionen för ekonomi, SLU. Uppdraget är att genomföra beräkningar av ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på olika åtgärder för att minska näringsläckage. Resultaten avses användas som ett underlag för SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr

2 bedömningar i samband med tillsyn enligt Miljöbalken. Uppdraget ingår som en del i ett LOVAprojekt med inriktning på metodutveckling för att åtgärda övergödningsproblem. Beräkningar ska genomföras på för Halländska förhållanden typiska företag, och omfatta minst följande företag: a) Mjölkkobesättning med 200 kor plus rekrytering (ca 260 DE) och egen foderproduktion b) Företag med integrerad svinproduktion omfattande 260 DE och egen foderproduktion c) Företag med ren slaktsvinsproduktion omfattande 260 DE och egen foderproduktion d) Företag med äggproduktion omfattande 260 DE och egen foderproduktion e) Företag med produktion av slaktkyckling omfattande 260 DE och egen foderproduktion f) Växtodlingsföretag utan stallgödsel omfattande ca 200 ha odlad mark. Odling av framförallt spannmål, men även mindre del specialgrödor såsom t.ex. potatis. Företagsekonomisk kalkyl för företagen ovan ska beräknas för minst följande scenarier: 1. Normal nivå av gödseltillförsel med avseende på föreskriftsmässiga krav och i enlighet med Jordbruksverkets riktlinjer 2. Gödslingsintensitet minskad med 10% 3. Gödslingsintensitet minskad med 20% 4. Gödslingsintensitet oförändrad, krav på skyddszon på 2% av företagets areal 5. Gödslingsintensitet oförändrad, krav på skyddszon på 6% av företagets areal I den företagsekonomiska kalkylen ska även inkomster från en normal uppsättning EU-ersättningar inräknas, t.ex. miljöersättning för skyddszon. Den brukade arealen ska i varje scenario täcka företagets foderbehov. Målet med den efterfrågade tjänsten är att få underlag för bedömning av rimligheten i ställda krav om minskning av näringsläckage i jämförelse med de kostnader som åtgärderna medför för det enskilda företaget. Beräkningen ska redovisas så att tillvägagångssättet om möjligt ska kunna användas för andra typer och storlekar av företag. Den vunna kunskapen kommer att användas i kommunens tillsyn av lantbruk. Uppdraget ingår i Region Hallands LOVA-projekt "Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status" som syftar till att utveckla effektiva, systematiska åtgärder så att näringsbelastningen i de mest belastade vattendragen i Halland minskas så långt möjligt. Projektgruppen består av representanter från Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholms kommuner. Metod Förutsättningar Beräkningar avser omedelbara effekter på företaget lönsamhet vid genomförande av åtgärder enligt anvisningarna. Kostnader som påverkan på fastighetsvärde etc, vid införande av begränsning i nyttjande av marken är inte inkluderat. Begränsningar i gödslingsintensitet påverkar också möjlighet att tillgodogöra sig framtida teknik som nya sorter, eller investeringar i dränering. Beräkningarna kan därför inte användas för beräkning av eventuella ersättningsanspråk. Inte heller är företagets anpassning med grödval och djurhållning till nya förutsättningar inkluderat. I beräkningarna är endast kostnader och intäkter som påverkas av åtgärderna inkluderade. Fast kostnader som byggnader, mark arbete för driftsledning etc. inkluderas inte. Det framräknade 2(15)

3 resultatet är därför inte företagets slutgiltiga resultat. Skillnad i resultat mellan olika scenarion är däremot ett mått som kan användas för att utvärdera de olika scenarierna. Maskiner enligt bilaga 1. Maskinpark är anpassad efter förutsättningar i grundscenariot (normal gödsling) för respektive typföretag. Vid införande av skyddszon ändras inte maskinparkens sammansättning, förutom att betsputs/rotorslåtter köps in. Påverkan av areal för skyddszon på kostnad för maskinunderhåll bedöms vara marginell och underhållskostnaden har beräknats schablonmässigt på maskinernas återanskaffningskostnad. Kostnad för transport (arbete, bränsle) från fält till gårdscentrum beräknas och redovisas som en separat post. I växtodlingsalternativet (alternativ f) har grödor som odlas i stor omfattning i Halland inkluderas. En god växtföljd har också eftersträvats (JO 10 SM 1202, korrigerad version ). Avkastning för olika grödor är enligt normskördar 2012 för Halland (SCB, 2012), förutom för gräsensilage och åkerbete där en högre avkastning har bedömts vara mer relevant. Normskörden för vall är relativt låg, då många extensivt skötta vallar är inkluderade. För majs saknas normskörd och avkastningen uppskattas utifrån försöksresultat. Växelkurs: För gårdsstöd 8,50 kr/euro. I de olika alternativen med djurproduktion, har djurtätheten anpassats så att den kräver en spridningsareal av 166 hektar. Som grundprisalternativ har används det som anges som medelpriser i Agriwise kalkyler. Det innebär medelpris för för viktiga poster som avräkningspriser, foder, gödsel och bränsle. För övriga poster gäller aktuella priser (2011). En känslighetsanalys med priser från ett år med låga spannmålspriser (2005) och ett år med höga spannmålspriser (2011) för alternativ växtodling och slaktsvin är också inkluderat. I känslighetsanalysen är endast avräkningspriser och pris på fodersäd justerade. Produktionsfunktioner Med reducerad gödslingsintensitet har utgåtts från att det menas reducerad mängd kväve (N), som är det ämne som främst påverkar avkastningen. I stallgödsel har endast det direkt växttillgängliga N inkluderats. För stråsäd har produktionsfunktioner publicerade i Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012 använts. Opublicerade produktionsfunktioner har använts för oljeväxter (Albertsson, 2012). För vallodling har utgåtts från äldre försöksmaterial (Kornher, 1982). Avkastningsnivån har sedan anpassats efter nyare försöksresultat (Frankow-Lindberg, 2012). Majs antas ha samma avkastningsfunkton som gräsvall. I potatis antas avkastningen ändras med 50 kg per kg N (Olshäll, 1988). Gödsling av fosfor (P) och kalium (K) anpassas sedan efter den förväntade skördenivån. I växtodlingsalternativet antas att veteodling resulterar i 80% brödvete och 20% fodervete. När N gödslingen minskar med 10% blir andelen 50% brödvete och 50% fodervete. Med 20% reducerad gödsling är det bara möjligt att producera fodervete. I alternativ med djurhållning produceras endast fodervete. Prisskillnad kvarn och fodervete har i bas- och högt pris alternativet satts till 0,10 kr/kg. I alternativ med låga spannmålspriser har en prisskillnad på 0,05 kr/kg använts. 3(15)

4 Kvalitetsförändring i grovfoder på grund av minskad tillförsel av kväve har inte beaktats, då det är svårbedömt och bedöms inte avgörande för utfall. Ersättning för skyddszon (3 000 kr/ha) är inkluderat i skyddszon-kalkylen. Miljöersättningen skyddszon kan inte längre nytecknas. Inom Ersättning för utvald miljö finns dock möjligheten att få ersättning för anpassad skyddszon. Denna ersättning är kr/ha. Skyddszonen fördelas proportionellt på grödor ingående i växtföljden. Beräkning av resultat Intäkter och kostnader sammanställs i en bidragskalkyl för varje produktionsgren. Bidragskalkylerna sammanställs sedan i en driftplan för hela gården. En driftplan är användbar när man vill göra en bedömning av olika alternativs påverkan på hela lantbruksföretaget. För beräkningar har Agriwise Driftplaneringsprogram använts (http://www.agriwise.org/). I driftplanen (manual som bilaga) kan avstämning göras av egenproducerat foder och av växtnäring i stallgödsel. En flik finns för sammanställning av täckningsbidrag och gemensamma intäkter och kostnader, och en arbets- och kapitalinkomst beräknas. Det är denna arbets- och kapitalinkomst som anges som företagets resultat i denna rapport. Fosfor Gödselintensiteten i beräkningarna styrs av mängden kväve. När mängden tillförd kväve minskar, minskar avkastningen och grödans behov och bortförsel av bland annat fosfor. När skyddsgröda införs minskar också andelen grödor som behöver fosforgödsling. Med de höga djurtätheter som finns i exemplen, ökar risken för överskott av fosfor som tillförs med stallgödsel. För att åtgärda det behöver djurantalet minskas. Detta medför betydande minskning i intäkter för typgårdarna, men dessa kostnader har inte inkluderats i beräkningarna. Kemiska växtskyddsmedel Generellt kan minskad N gödsling leda till mindre behov av främst svampbekämpning. Dels är bestånden inte så täta, dels är den ekonomiska nyttan av bekämpning mindre. Däremot kan behovet av ogräsbekämpning öka, då en glesare gröda ger mer utrymme för ogräs. I beräkningarna har antagits att dessa förändringar tar ut varandra och inga justeringar har gjorts för dessa möjliga förändringar. Resultat Djurproduktion Antal djur i de olika alternativen anpassas så att det inte överstiger krav på spridningsareal av mer än 166 hektar. 4(15)

5 I Jordbruksverkets föreskrift om miljöhänsyn i jordbruket SJVFS 1999:79, anges att på jordbruksföretag med fler än tio djurenheter får antalet djur per hektar tillgänglig areal för spridning av stallgödsel inte vara högre än vad som framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1. Högsta tillåtna antal djur per hektar för spridning av stallgödsel Djurart Djur / ha Kor för mjölkproduktion (även sinkor och utslagskor) 1,6 Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 4,6 Kalvar under 1 år 5,8 Suggor i produktion 2,2 Slaktsvin 10,5 Värphöns 100,0 Slaktkycklingar 470,0 Källa: SJV, SJVFS 1999:79 Utgångspunkten i beräkningarna var 260 djurenheter för typgården med mjölkkor. Det innebär att det krävs en spridningsareal av 166 hektar. Övriga djurgårdar anpassa efter detta så att alla gårdar har ett djurantal som kräver en spridningsareal på 166 hektar. 5(15)

6 För typgårdarna resulterar det i djurantal enligt tabell 2. Tabell 2. Djurantal i de olika typgårdarna antal (stallplatser) Djurtäthet enligt SJVFS 1999:79 Djur per Arealkrav, hektar ha Typgård/djurslag Mjölkkor Mjölkkor, 9000 kg 211 1,6 131,9 Kalvar 1-6 månader 42 5,8 7,2 Ungdjur, 6-12 månader 42 5,8 7,2 Ungdjur, månader 84 4,6 18,3 164,6 Integrerad svinproduktion Suggor 138 2,2 62,7 Slaktsvin ,5 103,0 165,7 Slaktsvin Slaktsvin ,5 166,0 166,0 Värphöns Värphöns ,0 166,0 Slaktkyckling Slaktkyckling ,0 166,0 Växtföljder Se också bilaga Växtföljder. Syfte med val av grödor A. Mjölkproduktion I första hand producera grovfoder(gräsensilage, bete, majs), resten av arealen som fodersäd (vårkorn och havre) B. Integrerad svinproduktion. Producera fodersäd, 80% vårkorn och 20% havre för suggor och 50% vete, 40% vårkorn och 10% havre för slaktsvin. C. Slaktsvinsproduktion Producera fodersäd för slaktsvin 50% vete, 40% vårkorn och 10% havre. D. Äggproduktion Producera fodersäd för värphöns, ha en lönsam avbrottsgröda (höstraps) och en god växtföljd. E. Slaktkycklingsproduktion Producera fodersäd med max 20% korn för slaktkyckling, ha en lönsam avbrottsgröda (höstraps) och en god växtföljd. 6(15)

7 F. Växtodling En god växtföljd med typiska grödor för Halland. Anpassning av kalkyler Avkastningsnivåer I grundalternativet är avkastningen lika med normskördar 2012 för Hallands län. För grovfoder har en högre avkastningsnivå, enligt Agriwise intensiv vallodling valts, därför att normskörd för vall är relativt låga då en stor del extensiva vallar ingår. En högre avkastningsnivå kan anses bättre stämma överens med de förhållanden som råder på mjölkgårdar. Lönsamhet Det beräknade resultatet (tabell 3) ska täcka företagets återstående gemensamma kostnader, som byggnader och markkostnader. Dessa varierar mycket mellan de olika typgårdarna beroende på vilka byggnader som krävs för driften. Det är i det här sammanhanget inte så intressant med den absoluta lönsamheten, utan hur den förändras i de olika scenarierna. Detta är sammanställt i figur 1. Tabell 3. Resultat för olika typgårdar, kr Grund N-10% N-20% Skyddszo n 2% Skyddszo n 6% A. Mjölkkor B. Integrerad svin C. Slaktsvin D Äggproduktion E Slaktkyckling F. Växtodling För alla typgårdar gäller att lönsamheten försämras mer när intensitet i N gödsling minskas, än när krav på skyddszon införs. Täckningsbidraget 1 för skyddszon är nästan kr/ha, då en ersättning på kr är inkluderad. Lönsamhetsförändring när krav på skyddszon införs är dels en kostnad för att skaffa betesputs/rotorslåtter för skötsel, dels förlorad inkomst från grödor som trängs ut av skyddszonen. Effekten blir därför olika om det är grödor med relativt lågt täckningsbidrag, som stråsäd för avsalu, eller grödor med högre täckningsbidrag, som oljeväxer och potatis. Om det är brist på fodersäd och mer fodersäd måste köpas in (högre pris än avsalu) på grund av krav på skyddszon, försämras också resultatet mer än om det finns tillräckligt med fodersäd för eget bruk. 7(15)

8 Figur 1. Förändring i lönsamhet i olika scenarios jämfört med grundscenario Grund N-10% N-20% Skyddszon 2% Skyddszon 6% Känslighetsanalys I känslighetsanalysen jämförs grundalternativet, medelpriser med ett år med låga avräkningspriser (2005) och ett år med höga avräkningspriser (2011), se bilaga för priser. Endast avräkningspriser och priser på inköpt fodersäd har ändrats. Det är också troligt att priser på insatsvaror som gödsel och bekämpningsmedel ändrats, på grund av ändrad efterfrågan. Vid tidpunkt för införskaffande av insatsvaror är dock produktpriset delvis okänt. Det kan också vara så att ett års höga avräkningspriser driver upp efterfrågan och priser på insatsvaror, men nästa års avräkningspriser blir låga, eller tvärtom. Därför har inte insatsvarornas priser ändrats i beräkningarna. Från känslighetsanalys (figur 2) kan två tydliga trender läsas ut. Vid låga avräkningspriser är skyddszon ett bra alternativ och variationen i lönsamhet mellan scenarierna under dessa två år är betydligt mindre för svingården än den rena växtodlingsgården. Däremot kan lönsamhetsnivån för slaktsvinsgården variera väl så mycket som för växtodlingsgården (tabell 4). 8(15)

9 Figur 2. Avräkningsprisernas påverkan på scenariernas lönsamhet Grund N-10% N-20% Skyddszon 2% Skyddszon 6% Tabell 4. Beräknat resultat för växtodlings- och slaktsvinsalternativet med olika produktpriser Typgård, prissituation Grund N-10% N-20% Skyddszon 2% Skyddszon 6% F. Växtodling F. Växtodling, låga priser F. Växtodling, höga priser C. Slaktsvin C. Slaktsvin, låga priser C. Slaktsvin, höga priser Referenser: Albertsson, B. (2012). In. SJV. Frankow-Lindberg, B. (2012). Vall och grovfoder. Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid. In. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Kornher, A. (1982). Vallskördens storlek och kvalitet. Inverkan av valltyp, skördetid och kvävegödsling. Uppsala: SLU. (Grovfoder, Forskning - tillämpning; 1). Olshäll, K. (1988). Gödsling av potatis - sortskillnader och kvalitetspåverkan SLU, Institutionen för växtodlingslära (Seminarier och examensarbeten - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtodlingslära SCB (2012). Normskördar för skördeområden, län och riket 2012 JO15SM1201. (Statistiska meddelanden. 9(15)

10 10(15)

11 Bilaga 1: Sammanställning av maskiner Vald maskin Återanskaffningsvärde, kr B. Integrerad A. Mjölkkor svinproduktion C. Slaktsvin D. Äggproduktion E. Slaktkyckling F. Växtodling Växelplog 5-skärig, buren, var.bredd Växelplog 3-skärig, buren, var.bredd Harv, bogserad ca 7 m Harv, buren ca 5 m Bogs. såmaskin 2000 l, 4 m Buren såmaskin 4 m Vält, c:a 9 m Vält, c:a 6 m Kultivator, (fjädr. pinne, efterredskap) buren, 4 m Konstgödselspridare buren, 2500 l, styrdator, 24 m Spruta buren, 1000 l, 12 m Slåtterkross 3,2 m, bogs. centrumdrag Rotorsträngläggare 9-12 m, sidläggande Betesputsare/slagklippare, < 3 m Fälthack m. syrapump, större Tankvagn, styrboggi 18 m Fastgödselspridare, vertikalspr. 12 m Potatissättare 4 rader buren Potatiskupare 4 rader Potatisupptagare, 1- radig, tank, std Traktor 4 WD 70 kw Traktor 4 WD 100 kw Tippvagn 12 ton Tippvagn 12 ton Skördetröska 6,3 m, 200 kw Lastmaskin, midjestyrd, ca 6 ton Lastmaskin, midjestyrd, ca 12 ton SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr

12 Summa, exklusive betesputsare för skyddszon Summa inklusive betesputsare för skyddszon (15)

13 Bilaga 2: Växtföljder A. Mjölkproduktion B. Integrerad svinproduktion C. Slaktsvinsproduktion Äggproduktion E. Slaktkyckling F. Växtodling Gröda Areal Areal Areal Areal Areal Areal Grund Höstvete 0,0 60,0 85,0 50,0 50,0 50,0 Vårkorn 41,4 90,0 95,0 50,0 50,0 50,0 Havre 41,3 50,0 20,0 50,0 50,0 30,0 Höstraps 0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 50,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20,0 Åkerbete 49,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Majsensilage 14,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 53,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-10% N Höstvete 0,0 60,0 85,0 50,0 50,0 50,0 Vårkorn 39,6 90,0 95,0 50,0 50,0 50,0 Havre 39,6 50,0 20,0 50,0 50,0 30,0 Höstraps 0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 50,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20,0 Åkerbete 51,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Majsensilage 14,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 55,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-20% N Höstvete 0,0 60,0 85,0 50,0 50,0 50,0 Vårkorn 37,0 90,0 95,0 50,0 50,0 50,0 Havre 37,0 50,0 20,0 50,0 50,0 30,0 Höstraps 0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 50,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20,0 Åkerbete 53,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13(15)

14 Majsensilage 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 57,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2% skyddszon Höstvete 0,0 58,8 83,3 49,0 49,0 49,0 Vårkorn 39,4 88,2 93,1 49,0 49,0 49,0 Havre 39,3 49,0 19,6 49,0 49,0 29,4 Höstraps 0,0 0,0 0,0 49,0 49,0 49,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19,6 Åkerbete 49,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Majsensilage 14,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 53,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skyddszon 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 6% skyddszon Höstvete 0,0 56,4 79,9 47,0 47,0 47,0 Vårkorn 35,4 84,6 89,3 47,0 47,0 47,0 Havre 35,3 47,0 18,8 47,0 47,0 28,2 Höstraps 0,0 0,0 0,0 47,0 47,0 47,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18,8 Åkerbete 49,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Majsensilage 14,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 53,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skyddszon 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0 14(15)

15 Bilaga 3: Prisalternativ för känslighetsanalys Produkt Grund (medel ), kr/kg låg (2005), kr/kg hög (2011), kr/kg Höstvete, bröd 1,52 0,91 1,80 Höstvete, foder 1,42 0,86 1,70 Vårkorn 1,20 0,82 1,52 Havre 1,07 0,83 1,38 Matpotatis 2,19 1,37 2,68 Höstraps 3,02 2,02 3,87 Slaktsvin 12,26 12,14 14,64 15(15)

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten 35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

KURS I GROVFODERVERKTYGET

KURS I GROVFODERVERKTYGET KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken sida 1(11) ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälans omfattning Anmälan avser: Ny verksamhet Beräknad byggstart: Ändring av befintlig verksamhet. Beräknad byggstart: Anmälan

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Östersund 2003-05-28

Östersund 2003-05-28 Östersund 2003-05-28 Innehållsförteckning 1. UPPDRAGET...3 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET...3 3. JORDBRUKET I JÄMTLAND....4 3.1 ANTALET FÖRETAG...4 3.2 INRIKTNINGEN...5 3.3 AREALEN...6 3.4 DJUR...10 3.5 P RODUCENTEN....11

Läs mer

Gödselsepareringsdag!

Gödselsepareringsdag! Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?! Jordbruket i Kalmar

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

8 Produktionsmedel inom jordbruket

8 Produktionsmedel inom jordbruket 8 Produktionsmedel inom jordbruket 105 8 Produktionsmedel inom jordbruket I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Resultat av enkät Lantbrukare

Resultat av enkät Lantbrukare Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014

Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 Om det nationella stödet inte fanns skulle täckningsgraden för mjölkföre tag sjunka till 43 procent i område 1, 56 procent i område 2a, 63 procent i område

Läs mer

Material och metoder

Material och metoder Introduktion Den svenska lammköttsproduktionen har ökat under senare år medan produktion av mjölk, nöt- och griskött minskat. Men trots lammproduktionens positiva utveckling är den fortfarande mycket liten.

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter

Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter VERSIONSNR 2012-07-24 SID 1/8 Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter (9 kap. 6 miljöbalken, FMH-kod C 1.20) SKICKA TILL MILJÖENHETEN Brukare NAMN/FÖRETAGSNAMN PERSON/ORG NR TELEFONNUMMER POSTADRESS FASTIGHETSBETECKNING

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 Statistikenheten 2015-06-11 1(9) Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

LOVA projektet Metodutveckling av åtgärder inom vattenförekomster med sämre än god status

LOVA projektet Metodutveckling av åtgärder inom vattenförekomster med sämre än god status 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2012-08-02 RH10217 Årsredovisning 2012 LOVA projektet Metodutveckling av åtgärder inom vattenförekomster med sämre än god status Tillsynssamverkan Region Halland

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 16 SM 1202 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Slutlig statistik Production of organic and non-organic farming 2011 Cereals,

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

Läs mer

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL Administrativa uppgifter Brukares/ företags namn: Organisationsnummer: Postadress: Postnummer och ort: Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: SNI-kod: 01-1 (mer än

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER

ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER 1 (11) ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER Avser års verksamhet Administrativa uppgifter Brukare Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

8 Produktionsmedel inom jordbruket

8 Produktionsmedel inom jordbruket 121 I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter om länsstyrelsernas förprövning av byggnader sammanställda av Jordbruksverket.

Läs mer

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 GRUNDDEL Administrativa uppgifter Brukares/ företags namn: Organisationsnummer: Postadress: Postnummer och ort: Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: SNI-kod: 01-1;

Läs mer

Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om

Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Ekostödet och oberoendet av insatsmedel jämnar ut intäkterna mellan åren. Det verkar som att lönsamheten är bättre i ekologisk produktion

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om nationella

Läs mer

Kött och mjölk från djur uppfödda på bete och restprodukter ger det en hållbar kost?

Kött och mjölk från djur uppfödda på bete och restprodukter ger det en hållbar kost? Framtidens lantbruk / Future Agriculture Kött och mjölk från djur uppfödda på bete och restprodukter ger det en hållbar kost? Resultat från projektet Hållbar svensk proteinkonsumtion Elin Röös, Mikaela

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 Färre arbetslösa Arbetslösheten minskade under i stort sett hela 2014. En av

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Kalkyler för svarta vinbär

Kalkyler för svarta vinbär Ekonomi i bärodling Kalkyler för svarta vinbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av svarta vinbär, typföretag 2, 50 ha Lena Andersson, Jordbruksverket,

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer