Kort introduktion till

Transkript

1 Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland tel

2 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse Nuläget inte förändringar/åtgärder! Tas upp i köksbordsmaterial och andra moduler

3 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse Nuläget inte förändringar/åtgärder! Tas upp i köksbordsmaterial och andra moduler Indata samma typ som i STANK, men med visst annat fokus Nya delar: Utsläpp före gården, energi, inköpta tjänster, kol i mark Kvävet viktigt, men N-förlusterna har mindre betydelse Beräkningarna bygger på schabloner

4 Vilka utsläpp ingår? CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 Insatsvaror och inköpta tjänstert gård dsgräns NH 3 Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 systemgräns N 2 O N 2 O CO 2

5 Datainsamling för växtodlingsgården CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O N 2 O CO 2 NO 3-, NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Växtodling Försålda varor Vilka varor/tjänster? Grödor: Areal, avkastning Vilka produkter? Hur mycket (kg, l, kwh )? (N-gödsling) Hur mycket (kg, kwh )? Egna värden på växthus- gasutsläpp per enhet? Jordart: mulljordar Annan/mer data när modellerna förfinas Mycket data från SiM/Greppa moduler etc.: NH 3 -förluster, N- utlakning, kol i mark(?)

6 Datainsamling för djurgård N 2 O CH 4 NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Samma som för VO-gård Egna värden på växthus-gasutsläpp per enhet? Gäller speciellt för foder Djur: Antal platser, gödselslag, speciella data, ev betessäsong Stallgödsel: Spridningsteknik, - tidpunkt etc. Mängder Växtodling samma som för VOgården Samma som för VO-gård

7

8 Använt på gården under ett år Viktigaste: Inköpt foder, gödsel och energi (+inköpta tjänster) Egna GWP-tal? (Spec foder) Växthusgasutsläpp från produktion och användning av insatsvaror

9 Både produkter ut från gården och från växtodlingen till djuren Ska användas till nyckeltal l (kommer)

10 Djurantal anges som i STANK Kolla upp röda celler (Kvigor anges som medel) Metan från djurens fodersmältning samt metan och lustgas från stallgödsel

11 NH 3 från lagring av stallgödsel (ger indirekt N 2 O)

12 Kväveutlakning enligt STANK eller hjälpsnurra Specificera N- innehåll i inköpt gödsel Spridningsför- luster som i STANK Kväveförluster i fält (ger indirekt N 2 O)

13 Stämmer kväveför- lusterna med ev STANKberäkning?

14 Mulljord (>20 % org.material eller gyttjor) Förändring av kolförrådet på mineraljordar enligt växtföljdsmodulen Förändrat kolförråd i mark (±CO 2 ), N 2 O från mulljord

15 N i skörderester beräknas utifrån skördenivå och arealer Korrigera ev mängden N tillfört marken Lustgas från mark

16 Carbon footprint för hela gården

17 Carbon footprint för hela gården

18 Modellen används för att visa vad som är stort/smått t/ i NULÄGET Men kan även användas för att se effekten av: Att byta insatsvara/ändra mängden inköpta produkter Skillnader mellan gödselsystem Kolinlagring/CO 2 -avgång från mark

19 Att tänka på ton koldioxidekvivalenter Svårt ta till sig Stora utsläpp (100-tals ton), men egentligen en omräkning Ska ALLTID följas av en viktenhet Nya utsläppsbilder lär dig förstå resultaten Samma råd som i annan rådgivning

20 Och att komma ihåg Transporter/Energi liten del av Carbon Footprint, men bra åtgärder Ammoniak och nitrat är inga växt- husgaser (men kan ge lite lustgas) CO 2 som lagrats in i gröda ska inte tas med Ge inte kred för produkter som ersätts hos andra Slå hål på myterna, underhåll dem inte!