Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Transkript

1 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö

2 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår överskottet? Förenklad beskrivning av jämförelsevärdet Hur man tar fram schabloner? Teoretisk beräkning Jämförelser med verkligheten Justerad beräkning Uppdelning av överskott Typgård 2

3 Vad är en växtnäringsbalans? IN Nedfall UT Produkter N-fixering 3

4 Vad är ett överskott? Produkter Kvävenedfall Kvävefixering - Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården 4

5 Vad är ett överskott? Produkter Kvävenedfall Kvävefixering - Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården Överskottet för hela gården Utlakning Ammoniakavgång Denitrifikation = + Mineralisering - immobilisering 5

6 Hur stora är överskotten? V-odling Mjölk Kött Grisar Häst, får, fjäderfä 6

7 Överskott på gårdar med nötkreatur Mjölkkor Köttdjur Fast Djupströ Flyt 7

8 Överskott på gårdar med nötkreatur Fast Djupströ Flyt Mjölkkor och kvigor Antal Överskott D.E./ha 0,88 0,99 0,92 Tjurar och dikor Antal Överskott D.E./ha 0,43 0,54 0,59 8

9 Växtodlings -balans 70% Stallbalans 40 % 50 % Stallgödsel -balans 9

10 Överskott och effektivitet för spannmålsgrödor 60 90% 50 80% 70% 40 60% 30 50% 40% 20 30% 10 20% 10% 0 0% Maltkorn Havre Vårkorn Rågvete Fodervete Vårvete Höstvete N-överskott N-effektivitet 10

11 Överskott och effektivitet övriga grödor % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Matpotatis Ärter Vårkorn Vall 2 skördar Sockerbetor Höstvete Höstraps Vårraps Timotej m.fl. N-överskott N-effektivitet

12 Vallodling Gödsling: Skörd: 6 ton per ha Rp 160 g Överskott: Kväveeffektivitet: 190 kg N 144 kg N 46 kg N 76% 12

13 Stämmer jämförelsevärdet? Ur Greppas databas, 2384 växtodlingsgårdar Verkligt överskott Jämförelsevärde 13

14 Växtodlings -balans 70% Stallbalans 40 % 50 % Stallgödsel -balans 14

15 Stallbalans Foder strö Produkter Kött, mjölk, ägg o.s.v. Livdjur Utsöndrat 15

16 Beräkning av kväveutsöndring Livdjur Foder Mjölk+kött Till gödsel +6 kg +161 kg - 50 kg = 117 kg 16

17 Växtodlings -balans 70% Stallbalans 40 % 50 % Stallgödsel -balans Överskott orsakat av djuren 17

18 Schablonvärde för en mjölkko på flytgödsel In med foder Ut med produkter (netto) Stallbalansen Stall & lagr. förluster Före spridning Varav ammoniumkväve 50% Direkt kväveeffekt (49%) Långsiktig effekt Total effekt Total kväveeffekt Schablonvärde för en mjölkko % 67 18

19 Schablonvärden för beräkning av jämförelsevärden En mjölkko 8000 kg mjölk per år Gödselslag Flytgödsel Fastgödsel + urin Djupströgödsel Total N- eff 20% 20% 15% Överskott kg N

20 Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag 20

21 Överskott på gårdar med nötkreatur Fast Djupströ Flyt Mjölkkor och kvigor Antal Överskott Jmf-värde D.E./ha 0,88 0,99 0,92 Tjurar och dikor Antal Överskott Jmf-värde D.E./ha 0,43 0,54 0,59 21

22 Överoptimal giva Dålig teknik Växtodlings -balans % Foderstat Foderstyrning Produktionsplanering Stallbalans % Var uppstår överskottet? Vilka åtgärder kan vara aktuella? % Stallgödselbalans Dålig teknik Fel teknik (utrustning, tidpunkt, nedbrukning 22

23 Fosforbalans för en gård om gödslingsråd tillämpas P-AL klass I II III IV V Över/underskott per hektar /

24 Utmaningar/Fallgropar Stora interna flöden Naturliga beten Bortförsel av stallgödsel Skev fördelning av stallgödseln N-fixering 24

25 Stora interna flöden % av växtnäringstillförseln kommer från gårdens växtodling Osäkerhet kring: Lager Mängd Analys 25

26 Naturbeten Ej med i vn-balansen Tillförsel via tillväxt Exempel 60 kvigor*150 dagar*600 g tillväxt/dag= 135 kg N, 40 kg P och 9,2 kg K 26

27 Bortförsel av stallgödsel Osäkerhet kring: Mängd Analys 27

28 Skev fördelning av stallgödsel Gårdar med stora avstånd Rastfålla Exempel ensilageutfodring i foderhäck på betet (5ha) 120 dagar, 80 kor, 8 kg ts 77 ton ts Tillförseln ton ts bete 54 ton ts á 17 % råprotein -20 % som blir mjölk/kött 250 kg N/ha, 25 kg P/ha, 150 kg K/ha Gödslar kor enligt klocka eller konsumtion? 28

29 Utfodring/teknik Foderspill Flerfodersystem Fler kraftfodergivor/dygn Gruppera kor - fullfoder 29

30 Växande djur Uppfödningstid Foderstat Skötsel 30

31 Djurhälsa Mastit Fertilitet Benlidande 31

32 Grovfoder Vallproduktion Förluster (fält-foderbord) Foderkonservering 32

33 Sammanfattning Fallgropar Inköpt foder Vallproduktionen Fråga!!! Glöm ej vår uppgift, förmedla kunskap 33

34 Idélista för mjölkgård Justera överoptimala givor PK Anpassa till markkarteringen och skörd Bättre kvävestyrning Optimera spridning av stallgödseln Anpassa till skörden Radgödsling Delade givor Analyser, N-min, växtanalys Minimerad höstbearbetning Ej vallbrott på hösten, speciellt inte vall med klöver Fånggröda 34

35 Växtodlings -balans Stallbalans 75 % % Överskott: 130 kg/ha 20 % Stallgödsel -balans Utlakning: 20 kg/ha Denitrifikation: 20 kg/ha Ammoniak: 35 kg/ha Organisk pool: 20 kg/ha 35

36 N-fixering Det kan Janne!!!! Men kan lantbrukarna????? 36

37 Art N-giva Skörd Baljväxt andel Fixering Mängd fixerat N, kg N per ha kg ts per % kg per g per kg ha ha baljväxt Rödklöver Rödklöver?, vall ?, vall ?, vall Röd vitklöver Rödklöver Rödklöver Vitklöver Vitklöver Vitklöver Lusern

38 Modell för beräkning av kvävefixering N fix =ts baljväxt * N-halt * (1+P rot+stubb + P överföring-jord + P överföring-djur + P immobiliserat ) * P fix 38

39 Parametrar till N-fixmodell Gröda N-halt Pfix Prot+stubb Pöverföring-jord Pöverföring-djur Pimmobiliserat Faktor Ärter Åkerböna Lusern, renbestånd Rödklöver-gräs, 2 sk, vall Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 2 och Rödklöver + gräs, 3 sk, vall Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 2 och Vitklöver + gräs, 3 sk, vall Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 2 och Bete, vitklöver + gräs, vall Bete, vitklöver + gräs, vall 2 och äldre Gröngödsling, vall

40 Kväveeffektivitet för vallar Art N-giva Klöver halt N-eff N- balans Rödklöver Röd + vitklöver Rödklöver Vitklöver Vitklöver Vitklöver Lusern

41 N-fix i STANK Vall, typ Areal ha Skörd kg ts/ha Baljväxthalt Kvävegiva Råpro tein Kväve- Kväve halt i klöver effekt Fixering kg N/ha kg N totalt Rödklöver-gräs, 2 sk, vall % ,50% 68% Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 2 3,50% och 3 Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 1 3,90% Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 2 3,90% och 3 Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 1 4,30% Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 2 4,30% och 3 Bete, vitklöver + gräs, vall 1 5,00% Bete, vitklöver + gräs, vall 2 5,00% och äldre Renbetånd av baljväxt % ,60% Gröngödsling, vall 1 3,50% Övriga vallar 0,00% 41

42 Kvävefixering vid en klöverhalt på 25% med olika skördenivåer och kvävenivåer Nya Skördenivå kg ts/ha Kvävegiva 42

43 Kvävefixering vid en klöverhalt på 10% med olika skördenivåer och kvävenivåer kg ts/ha Nya Kvävegiva

44 Skörd och rp i skörden Vall, typ Skörd kg/ha Gss Gmb Gsk Gns Ss Ssk Nn Nö Råprotein i skörden g/kg ts Rödklövergräs, 2 sk Rödklöver gräs, 3 sk Vitklöver gräs, 3 sk Bete, vitklöver + gräs Renbetånd av lusern Rödklöverfrö vall Gröngödsling

45 Överskott och djurtäthet konv och ekol gårdar 350 y = 82,554x ÖVerskott y = 60,543x + 27 Konv Ekol Linjär (Konv) Linjär (Ekol) Justerad djurtäthet 45

46 Överskott och kg mjölk/ha konv och ekol gårdar y = 0,0106 x + 72 Överskott y = 0,0100x + 39 Ekol Konv Linjär (Ekol) Linjär (Konv) Kg mjölk per ha 46

47 Nyheter i STANK in MIND Ny stallgödselrapport Dokumentation av stallgödselberäkningar Skillnad mellan överskott och avvikelse från behov Hur kategorier definieras i databas Kvävefixering Betesdriften Djurkategorier 47

48 Vad händer med kvävet? Beräknat för 10 slaktsvin N bakom svans 36 kg N från stall 31 kg N efter lagring 30 kg NH 4 efter lagring 21 kg Organiskt kväve, 30 % Stallförluster, 14 % Lagringsförluster, 4 % 5 kg 1 kg 21 kg AMMONIAKFÖRLUSTER 48

49 Vad händer med kvävet? N bakom svans N från stall N efter lagring Organiskt kväve NH 4 efter lagring N eff + långsiktig effekt från org N Stall Lagring AMMONIAKFÖRLUSTER 49