Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Transkript

1 Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

2 Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss

3 Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete Vårkorn Raps/rybs Nn Slåttervall Vårkorn Raps/rybs Gsk Slåttervall Vårkorn Raps/rybs Nö Slåttervall Vårkorn Raps/rybs Vad odlar vi var? Ss Slåttervall Höstvete Raps/rybs Gmb Slåttervall Höstvete Raps/rybs Ssk Slåttervall Vårkorn Raps/rybs Gns Höstvete Slåttervall Raps/rybs Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2018, kap 3 Åkerarealens användning 2016

4 Gödsling alla grödor kväve i stall- och mineralgödsel [Kg N/ha] [Andel av gödslad areal] Skåne kg N/ha Östergötland Uppsala Västra Götaland eller 1-50 Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB

5 Kvävegödsling - de tre vanligaste grödorna [Kg N/ha] [Andel av gödslad areal] Vårkorn kg N/ha Höstvete Slåttervall 1-50 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB

6 Fosforgödsling för några grödor [Kg P/ha på gödslad areal] Fosforgödslingen har minskat från 23 till 19 kg/ha Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB

7 Vilket gödselslag är vanligast i Sverige? Saknas något djurslag? [Andel av totalt antal djurenheter] Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB

8 [Andel av totalt antal djurenheter för respektive djurslag] Gödseltyp utifrån djurslag Vanligaste gödseltypen? Flyt - mjölkkor, grisar Flyt/djupströ - övriga nöt Djupströ - hästar Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB

9 Lagringskapacitet NÖT mjölk och kött ca 90% kan lagra gödseln minst 8 månader LAGSTIFTNING har styrt GRIS slaktsvin och suggor 98% kan lagra gödseln minst 8 månader, och 88% mer än 10 mån Foto: Mårten Svensson Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1702

10 Spridningsteknik för flytgödsel [Andel av stallgödslad areal] % Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1702

11 Vilka problem har vi i odlingen? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem Klimatgaser Bördighet Kväveläckage Fosforläckage

12 Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Nollruta kvävegödsling höstvete

13 Flera Kvävegödslar efter grödans behov Markkarterar regelbundet Använd Rekommendationer för gödsling och kalkning CropSAT - gödsla efter satellitbilder Nollrutor få ett mått på markens mineralisering, läs i Säsongsnytt Stallgödselkalkylen - beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik Kvävesimulatorn - optimera kvävegivan utifrån skörd och priskvot Åtgärder kväve och fosfor Potential att anpassa fosforgödslingen oftare utifrån markkarta, gröda och skördenivå

14 Smart farming Källa: Kverneland Snabb teknikutveckling Andra som IBM, Apple börjar få upp ögonen för lantbrukets möjligheter Vem äger data?

15 Kg N/ha Växtodlingsgårdar och kvävebalans konventionella gårdar Realistiskt med +/- 20 till 30 kg N/ha Högre N-giva kg/ha 25 kg/ha 0-50 Högst N-eff, 229 gårdar Medel N-eff, 1122 gårdar Lägst N-eff, 224 gårdar Större skördar Kväve in Kväve ut Kvävebalans

16 Växtodlingsgårdar Kväve in 180,0 Kg N/ha 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Vegetabilier* Strömedel* Org. Gödsel Mineralgödsel*** Foder*** Animalier* Kvävefixering 0,0 Högst N-eff, 451 gårdar Mellan N-eff, 1355 gårdar Lägst N-eff, 451 gårdar Kvävenedfall***

17 kg N/ha Realistiskt med +/- 35 till 45 kg N/ha vid ca 1 de/ha Mjölkgårdar och kvävebalans konventionella gårdar Kväve in Kväve ut Kvävebalans kg N/ha +42 kg Nha 0-50 Högst N-eff, 240 gårdar, 1,18 de/ha Medel N-eff, 1214 gårdar, 1,01 de/ha Lägst N-eff, 240 gårdar, 0,97 de/ha -100

18 Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande marknad? Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk

19 Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike

20 Åtgärder stallgödsel Flera Sprider mindre flytgödsel på hösten till höstsäd Tar hänsyn till direkt stallgödseleffekt Tar hänsyn till långsiktig kväveeffekt Myllar gödseln snabbare Tar mera hänsyn till vädret vid stallgödselspridningen Foto: Mårten Svensson

21 Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike Foto: Janne Andersson

22 Åtgärder kväve- och fosforutlakning Flera bearbetar på våren istället för hösten Bearbetar sen höst istället för tidig höst Bryter vallen senare Foto: Mårten Svensson

23 Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike

24 Åtgärder kväve- och fosfor Flera har anlagt skyddszoner våtmarker Minskad areal fånggrödor Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2018, kapitel 9 Stödåtgärder

25 Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, fosfordamm, våtmarker och skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike

26 Mycket görs men det går att göra mycket mer! Och rådgivning ger effekt