Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Transkript

1 Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

2 Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas Inomfältsvariation utnyttjas för lite Stallgödsel Optimal spridningstidpunkt förbättras Ökad flytgödselanvändning ökar effektiviteten Tekniken dvs snabbt ner i jorden bör öka Fosfor och kalium Svag koppling mellan markkartering o tillförsel Teknik och sortimentet försvårar styrning Koncentration på djurgårdarna öka handeln

3 Kväveffektivitet

4 Resultat växtnäringsbalanser Förändring i kväveöverskott (absoluta tal) :a balans ca 5 år senare Förändring 12 1 kg N per ha Växt Mjölk Svin Kött Justerat -4 för grödsammansättning /- och djurtäthet Antal

5 Svin Köttdjur Mjölk Växtodling kg N per ha Ändrad kvävebalans N-fixering Animalier Foder Mineralgödsel Org. gödsel Strömedel Vegetabilier minskar överskottet Ökar överskottet

6 Västra Mellan Östra Sydvästra Sydöstra Halland Blekinge Nordväst Norra kg N per ha Ändrad kvävebalans på växtodlingsgårdar N-fixering Animalier Foder Mineralgödsel Org. gödsel Strömedel Vegetabilier minskar överskottet Ökar överskottet

7 Kväveprognoser

8 Kväveprognos Bästa teknik är förmodligen idag N-sensorn och den handsensor som är utvecklad för att läsa av i små rutor Handsensoranvändning i -rutor ger möjlighet att mäta mineraliseringen strax före sista kvävegivan Några exempel

9 Kväveupptag på växtodlingsgårdar 21 9 försök i stadium 37 Kväveupptag i stadium 37, kgn/ha Kvävegiva, kg N/ha Variation mellan 14 till 38 kg N/ha

10 Kväveupptag på djurgårdar 21 7 försök i stadium 37 Kväveupptag i stadium 37, kgn/ha Kvävegiva, kg N/ha Variation mellan 23 till 114 kg N/ha

11 Slutsatser kring generell N-prognos via handsensormätning i -rutor N-sensormätningar i nollrutor i DC 37 kan utnyttjas för att med förhållandevis god säkerhet (R2=,8) förutsäga markens totala kväveleverans under säsongen. Markens kvävelevererande förmåga skiljer mycket mellan olika platser varför vi, så gott det går, bör mäta på samma platser vid jämförelse mellan år. Mycket viktigt att mäta på både djurgårdar och växtodlingsgårdar. Oftast betydligt högre kvävemineralisering på djur- än växtodlingsgårdar. Möjlighet att mäta kort tid före gödsling ger större säkerhet i prognosen än N-min.

12 Inomfältsvariationer

13 Inomfältsvariationen Optimal N-giva beror av Skördepotentialen Markens kvävelevererande förmåga vilken beror av markens historia Satellitbild över biomassa Källa: POS

14 Stallgödselhantering

15 Stallgödselhanteringen Grundläggande att bevara så mycket som möjligt av kvävet fram till att växten kan ta upp kvävet Oftast lättare med flytgödsel Vårspridning bättre än höstspridning Band bättre än bred och myllning bäst Viktigt att få ner gödseln så snabbt som möjligt Snabb nedbrukning ofta en billig åtgärd Myllningsaggregat borde kunna utvecklas men dyrt och ger mer markpackning

16 Andel flytgödsel i nötproduktionen Andel flytgödsel (%) E H D K O N I AB M C Län 5 år senare 1:a balans - Andelen flytgödsel varierar mellan olika regioner - Andelen ökar ca 1 % per år

17 Spridningstidpunkt för nötflytgödsel år senare 1:a balans Andel (%) Vårvinter Vårbruk Sommar Tidig höst Senhöst - Vårbruk ökar och övriga minskar

18 Spridningsteknik för nötflytgödsel år senare 1:a balans 3 Andel (%) Bred Öppen Band öppen Bred_vall Band_vall Myll - Bandspridning ökar stadigt - Myllning endast ca 2 % och har inte ökat

19 Nedbrukningstid för nötflytgödsel år senare 1:a balans 12 Andel (%) tim 12 tim Nedbrukningstid - Något snabbare nedbrukningstid med tiden

20 Fosfor o Kalium

21 Fosforbalans på växtodlingsgårdar - 22 gårdar inom hela projektområdet kg fosfor per ha R 2 =, Svag koppling till markkartering

22 Fosforbalans på växtodlingsgårdar gårdar i sydvästra Skåne 3 2 kg fosfor per ha R 2 =,

23 Kaliumbalans på växtodlingsgårdar - 21 gårdar inom hela projektområdet 15 kg kalium per ha R 2 =,

24 P-AL

25 Bra pris jag fick på ! - Teknik och sortimentet försvårar styrning?

26 Nordväst Västra Fosforbalans på växtodlingsgårdar - vid senaste balansen P-Al-klass kg P per ha * Signifikans Mellan Östra Sydvästra Sydöstra Halland Blekinge

27 Koncentration på djurgårdar

28 Resultat växtnäringsbalanser Förändring i fosforöverskott Kg P/ha Första balans Senaste balans Förändring 2 4-1,6*** 1,4*** 2,2 ** 6 8 6,1** Växtodling Mjölk Gris Kött

29 Fosforöverskott på mjölkgårdar - 94 gårdar i P-AL-klass III kg P/ha ,5 1 1,5 2 djurtäthet (de/ha) R 2 =,191

30 Fosforöverskott på svingårdar - 29 gårdar i P-AL-klass IV kg P/ha ,5 1 1,5 2 djurtäthet (de/ha) R 2 =,699