Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Transkript

1 Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

2 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år * 5% 24% 37% 16% 7% 10% P-AL-tal * Naturvårdsverket : Tillståndet i Svensk åkermark

3 Vårkorn - försöksresultat 3

4 NPKS NS

5 Skördeökning uppdelad på P-AL klasser 25 försök , 100 kg N/ha, Sverigeförsöken och Yara försök Skördeökning, kg/ha kg P 7 kg P 10 kg P 17 kg P 27 kg P 18 kg P P-AL<4 P-AL 4-8 P-AL>8 Led: NS NPKS NPKS NPKS NPKS NPS

6 NPK till vårkorn, 6 försök, , YARA, YA1703 P-AL-klass II-III, K-AL-klass II-IV, Kombisådd 70,0 60,0 54,0 59,7 61,9 62,5 62,5 Bortförsel ca 21 kg P/ha Skörd dt/ha 50,0 40,0 30,0 37,5 20,0 10,0 0,0 Ogödslad Axan Yara Mila Yara Mila Yara Mila Yara Mila kg K/ha kg P/ha kg N/ha

7 120,0 NPK till vårkorn, 6 försök, P-AL-klass II-III, K-AL-klass II-IV, Kombisådd N-Skörd kg/ha 100,0 80,0 60,0 40,0 46,2 83,9 90,0 93,5 93,2 91,8 20,0 0,0 Ogödslad Axan Yara Mila Yara Mila Yara Mila Yara Mila kg K/ha kg P/ha kg N/ha

8 Kombisådd ökar effektiviteten av kväve och fosfor Relativtal Kombisådd till korn 14 försök P-AL-tal 4-6, H Bredspridd Bredspridd Kombisådd Kombisådd N28 NP 26-6 N28 NP 26-6 Gödselmedel och metod Skörd N-skörd 9

9 Sammanfattning vårsäd Underoptimal P-tillgång begränsar bestockning, försenar grödans utveckling och sänker kväveeffektiviteten. Synergi mellan P o K för att nå full effekt! Kombisådd av P till varje gröda för full skörd krävs i P-klass II o III? Direkt förstaårseffekt var i medeltal ca 800 kg för korn och 450 kg för havre i skördeförlust för enbart NS jämfört med NPKS motsvarande bortförsel av P i P-klass II. 10

10 Höstvete 11

11 Klostergården våren kg MAP vid höstsådd i fältet + 0-rute drag Foto: Niclas Malm 12

12 13

13 14

14 Yara försöksserie YA1702 Höstgödsling i höstvete,

15 95,00 90,00 87,28 Höstgödsling till höstvete, YA-1702 Medeltal 4 försök Lerjordar i P-AL klass II 89,93 88,03 90,57 90,49 91,87 87,29 Skörd dt/ha 85,00 80,00 84,66 85,17 84,93 75,00 70, Höstgödsling Ogödsl. P20 MAP PK Axan Test 1 Test 2 Test 3 NPK vår PK + 10 N vår Alla led 180 N som Axan på våren i 2 givor utom led 9 som fick NPK i första givan på våren. 16

16 700 Höstgödsling till höstvete, YA-1702 Medeltal 4 försök Skottantal vid huvudgiva Skott antal/ m Höstgödsling Ogödsl. P20 MAP PK Axan Test 1 Test 2 Test 3 NPK vår PK + 10 N vår Alla led 180 N som axan på våren i 2 givor utom led 9 17

17 480 Höstgödsling till höstvete, YA-1702 Medeltal 4 försök Axantal Ax antal/ m Höstgödsling Ogödsl. P20 MAP PK Axan Test 1 Test 2 Test 3 NPK vår PK + 10 N vår Alla led 180 N som axan på våren i 2 givor utom led 9 18

18 Fosfor till höstvete äldre försök 19

19 Källa: Mellansvenska försökssamarbetet 20

20 Källa: Mellansvenska försökssamarbetet 21

21 Källa: Mellansvenska försökssamarbetet 22

22 Höstgödsling till höstkorn, Yara försök

23 Foto: Erik Jönsson maj

24 Höstkorn, 14 april Försök i Vara Ingen höstgödsling NPK på hösten, 190 kg/ha Information om odlingsplatsen: Mellanlera, P-AL; 2, K-AL; 14, förfrukt höstvete 25

25 Gödsling på hösten till höstkorn P-AL klass II-III, K-AL-klass II-III 10 försök Skörd och merskörd N-skörd Skott, vår Ax Alla produkter med P ger 20 kg P/ha Produkt kg/ha, höst kg/ha kg/ha st/m2 st/m2 A Ogödslat , B P , C MAP, , D PK , E Axan , F YaraMila Höst , G NPK vår ( P20) , H PK N extra vår , LSD 223 3,

26 Höstgödsling till höstsäd- Sammanfattning Vid låg fosfortillgång begränsas bestockningen och grödans utveckling försenas. Effekten syns framförallt i den tidiga vårtillväxten Utelämnad höstgödsling i höstvete i P-klass II har medfört skördeförlust på ca kg/ha beroende på produktval Skörde-effekten av höstgödsling beror främst av påverkan på bestockning / axantal Utelämnad P/PK/NPK gödsling på hösten har medfört sämre kväveutnyttjande. ( Rotutveckling?? ) På lerjordar i P-AL-klass II har inte fosforgödslingen kunnat flyttas till våren utan skördeförlust I höstkorn har skördeeffekten varit minst lika stor som i höstvete ( ca kg/ha ) även vid något högre fosfortillstånd i marken. 1/20/

27 Fosforbalans över växtföljd, Mellansverige med oljeväxter Jordbruksverkets rekommendationer 2019 Rekommendation, tabell År Gröda Skörd Bortförsel kg P/år ton/ha kg P/ha o år klass II klass III klass IVA 1 Höstvete Höstraps Höstvete 7, Maltkorn Höstvete Havre Balans Långsiktig lönsamhet - mål * Balans

28 Fosforbalans över växtföljd, Mellansverige med potatis Jordbruksverkets rekommendationer 2019 Rekommendation, tabell År Gröda Skörd Bortförsel kg P/år ton/ha kg P/ha o år klass II klass III klass IVA 1 Havre Råg Potatis Maltkorn Höstvete 6, Balans

29 Fosforbalans över växtföljd, Sydsverige med oljeväxter och sockerbetor Jordbruksverkets rekommendationer 2019 Rekommendation, tabell År Gröda Skörd Bortförsel kg P/år ton/ha kg P/ha o år klass II klass III klass IVA 1 Höstvete Höstvete 7, Sockerbetor Maltkorn Höstvete 7, Höstraps Balans Långsiktig lönsamhet - mål * Balans

30 Rekommendationstabeller och växtodlingsprogram ger pedagogiska utmaningar! Tabellvärden för fosforrekommendationer är bara grova riktvärden som byggts av kortsiktiga beräkningar av lönsamhet med mineralgödsel ( ca 20 kr/ kg P) för enskilda grödor. Den enskilde odlaren måste titta på balansmål över växtföljd i förhållande till markstatus. Går man strikt på tabellrekommendationer hamnar man så småningom på så låg fosforstatus i marken att det sannolikt drabbar ekonomin i odlingen och ställer stora krav på utrustning och strategi för gödsling. 31

31 Stallgödsel skall inte värderas på samma sätt som mineralgödsel! Målkonflikter! Stallgödsel tillförs med hänsyn till kväve-effektivitet och markpackning helst i växande gröda och på väl upptorkad mark på våren. Vi kan därför inte räkna med att vi får den fosfor-effekt som krävs för att vi inte skall tappa skörd om vi har mark i klass II o III. Sannolikt borde målet för markstatus på gårdar med stallgödsel och spannmålsodling vara klass IVa ur växtodlingssynpunkt. 32

32 Medeltalens förbannelse: Ett exempel för markkarta 14 ha Medeltal, P-AL = 6,5 Källa: Henrik Stadig, Hushållningssällskapet Skara

33 Medeltalens förbannelse: Ett exempel för markkarta Behöver man ta hänsyn till variationen ur skördesynpunkt? JA absolut! Behöver man ta hänsyn till variationen ur miljösynpunkt???

34 Sammanfattning Tillräcklig fosfortillgång är naturligtvis avgörande för grödornas avkastning. Ju lägre fosfortillgången är i marken ju känsligare blir odlingen för att tidpunkt och teknik är bästa möjliga Bästa möjliga fosforeffekt av stallgödsel innebär sannolikt en målkonflikt för markpackning och kväveeffektivitet När det finns större variation i markstatus inom ett fält kan man inte använda medeltal som gödslingsrekommendation. 35

35