Exempelgården Potatis och svin

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Exempelgården Potatis och svin"

Transkript

1 Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel och en del via potatisgödningen. Total tillförsel uppgår till 22 kg P/år. Varierad PK giva. Kalkylen visar på en vinst på 122 kr/ha och år för att variera P givan (räknat på höstsädsmodellen). Detta är ganska missvisande då 120 kr av 122 är sänkning av P nivån och 2 kr är skördeökning. I detta fall är det inte aktuellt att minska stallgödselgivorna och då har vi egentligen ingen vinst av varierad giva. Men det kan uppstå en förändring i arealunderlaget eller driftsinriktningen vilket gör att den totala P tillförseln minskar (Ändra tillförseln från 22 till 16 kg i modellen), då blir vinsten 47 kg ökad skörd per ha om givan varieras. Lantbrukaren tillför även kalimagnesia som övergödsling i potatisen och där varierar det faktiska behovet mellan olika platser på fältet med 75 kg kalium. Vinsten av att variera denna givan kan bli väldigt stor. Kalkbehovet är relativt litet endast 27 ha av totalarealen har ett behov, men lönsamheten för att variera givan är betydligt större än att köra enhetlig. Då är det ingen hänsyn tagen till att det är potatis i växtföljden.

2 NDVI karta över gården.

3 Nyckeltal Gård / Lantbrukare Potatis och Svin Antal prover 93 Areal 93 ha Fosfor Min P-behov Medel P-behov Max P-behov 5,4 kg P/ha 16,0 kg P/ha 24,1 kg P/ha Medelavvikelse 3,5 kg P/ha Maxavvikelse 10,6 kg P/ha Mängd i klass IV-V 0 kg P % av arealen i klass IVb-V 0 % Kalium Min K-behov Medel K-behov Max K-behov Medelavvikelse Maxavvikelse Mängd i klass IV-V 0,0 kg K/ha 15,8 kg K/ha 33,5 kg K/ha 8,4 kg K/ha 17,7 kg K/ha 120 kg K Kalk Min Kalk-behov Medel Kalk-behov Max Kalk-behov Medelavvikelse Maxavvikelse Mängd utan behov 0,0 ton kalk/ha 0,8 ton kalk/ha 10,2 ton kalk/ha 1,1 ton kalk/ha 9,3 ton kalk/ha 54 ton kalk

4 PK-kalkyl Utvärdera den ekonomiska nyttan med behovsanpassad PK gödsling Merkalkyl för precisionsspridning av P och K Gård Potatis och Svin Resultatet i kalkylen är beroende av mängd normalt spridd P och K,0 ton/ha kg/ha N P K Areal som kalkylen omfattar 93 ha Normalt spridd P & K kg/ha Medelskörd Höstsäd 6,0 ton/ha gödselmedel under säsongen kg/ha Pris på skörden 1,2 kr/kg Eller bara uttryckt i kg P och K /ha kg/ha Pris per kg P 20 kr/kg Summa P och K 16,0 30,0 kg/ha Pris per kg K 15 kr/kg Normalt medel behov enligt jordproverna 16,0 20,6 kg/ha skostnad 225 kr/ha Antal Medel P-behov P diff mot Skörde- P-AL prov P-AL utifrån jordproverna medelgivan förlust I kg P/ha -7 kg P/ha -219 kg/ha Vinst av behovsanpassad P-giva II kg P/ha -4 kg P/ha -124 kg/ha jämfört med enhetlig giva. III kg P/ha 1 kg P/ha 0 kg/ha Skördeökning 47 kg/ha 56 kr/ha IVa kg P/ha 8 kg P/ha 0 kg/ha Ändrad P behov 0,0 kg/ha 0 kr/ha IVb kg P/ha 0 kg P/ha 0 kg/ha Summa 55 kr/ha V > kg P/ha 0 kg P/ha 0 kg/ha Summa på hela arealen kg P -2 kg P kg Medel 5,1 16,0 kg P/ha 0,0 kg P/ha -47 kg/ha Antal Medel K-behov K diff mot Skörde- Vinst av behovsanpassad K-giva K-AL prov K-AL utifrån jordproverna medelgivan förlust jämfört med enhetlig giva. I kg K/ha 0 kg K/ha 0 kg/ha Skördeökning 12 kg/ha 14 kr/ha II kg K/ha -3 kg K/ha -41 kg/ha Ändrad K behov -9,4 kg/ha -141 kr/ha III kg K/ha 13 kg K/ha 0 kg/ha Summa 155 kr/ha IV kg K/ha 30 kg K/ha 0 kg/ha V > kg K/ha 0 kg K/ha 0 kg/ha Summa P & K 210 kr/ha Summa på hela arealen kg K 875 kg K kg Summa för hela gården kr Medel 10,4 20,6 kg K/ha 9,4 kg K/ha -12 kg/ha Mängd som kan sparas genom att bara stänga av spridaren på klass IV-V P K Areal i klass IV-V som inte behöver gödslas 0 4 ha Kilo fosfor och kalium som kan sparas kg Kostnad för den outnyttjade P och K gödningen kr Kalkyl som inkluderar kostnader för utrustning till GPS-spridning GPS styrning av gödselspridaren Investering Kost./år Styrmodul med DGPS delad på 3år kr kr -125 kr/ha & år Underhåll support på utrustning kr -11 kr/ha & år 1/2 av markkarterings kostnaden delad på år 7år mellan markkartering 113 kr -16,1 kr/ha & år Gödslingskartor och styrfiler delad på år 500 kr/fält 5 fält -0,15 kr/ha & år Summa vinst för platsanpassad PK-gödsling 210 kr/ha & år Summa per år & ha inkl GPS styrning av gödselspridaren: 58 kr/ha & år Summa för hela gården/år: kr/år

5 PK-kalkyl Utvärdera den ekonomiska nyttan med behovsanpassad PK gödsling Merkalkyl för precisionsspridning av P och K Gård Potatis och Svin Resultatet i kalkylen är beroende av mängd normalt spridd P och K,0 ton/ha kg/ha N P K Areal som kalkylen omfattar 93 ha Normalt spridd P & K kg/ha Medelskörd Höstsäd 6,0 ton/ha gödselmedel under säsongen kg/ha Pris på skörden 1,2 kr/kg Eller bara uttryckt i kg P och K /ha kg/ha Pris per kg P 20 kr/kg Summa P och K 22,0 30,0 kg/ha Pris per kg K 15 kr/kg Normalt medel behov enligt jordproverna 16,0 20,6 kg/ha skostnad 225 kr/ha Antal Medel P-behov P diff mot Skörde- P-AL prov P-AL utifrån jordproverna medelgivan förlust I kg P/ha -1 kg P/ha -39 kg/ha Vinst av behovsanpassad P-giva II kg P/ha 2 kg P/ha 0 kg/ha jämfört med enhetlig giva. III kg P/ha 7 kg P/ha 0 kg/ha Skördeökning 2 kg/ha 3 kr/ha IVa kg P/ha 14 kg P/ha 0 kg/ha Ändrad P behov -6,0 kg/ha -120 kr/ha IVb kg P/ha 0 kg P/ha 0 kg/ha Summa 122 kr/ha V > kg P/ha 0 kg P/ha 0 kg/ha Summa på hela arealen kg P 556 kg P -194 kg Medel 5,1 16,0 kg P/ha 6,0 kg P/ha -2 kg/ha Antal Medel K-behov K diff mot Skörde- Vinst av behovsanpassad K-giva K-AL prov K-AL utifrån jordproverna medelgivan förlust jämfört med enhetlig giva. I kg K/ha 0 kg K/ha 0 kg/ha Skördeökning 12 kg/ha 14 kr/ha II kg K/ha -3 kg K/ha -41 kg/ha Ändrad K behov -9,4 kg/ha -141 kr/ha III kg K/ha 13 kg K/ha 0 kg/ha Summa 155 kr/ha IV kg K/ha 30 kg K/ha 0 kg/ha V > kg K/ha 0 kg K/ha 0 kg/ha Summa P & K 277 kr/ha Summa på hela arealen kg K 875 kg K kg Summa för hela gården kr Medel 10,4 20,6 kg K/ha 9,4 kg K/ha -12 kg/ha Mängd som kan sparas genom att bara stänga av spridaren på klass IV-V P K Areal i klass IV-V som inte behöver gödslas 0 4 ha Kilo fosfor och kalium som kan sparas kg Kostnad för den outnyttjade P och K gödningen kr Kalkyl som inkluderar kostnader för utrustning till GPS-spridning GPS styrning av gödselspridaren Investering Kost./år Styrmodul med DGPS delad på 3år kr kr -125 kr/ha & år Underhåll support på utrustning kr -11 kr/ha & år 1/2 av markkarterings kostnaden delad på år 7år mellan markkartering 113 kr -16,1 kr/ha & år Gödslingskartor och styrfiler delad på år 500 kr/fält 5 fält -0,15 kr/ha & år Summa vinst för platsanpassad PK-gödsling 277 kr/ha & år Summa per år & ha inkl GPS styrning av gödselspridaren: 125 kr/ha & år Summa för hela gården/år: kr/år

6 Vad tjänar du på precisionskalkning? Precisionsspridd kalk jämfört med enhetlig giva Medelskörd 6000 kg/ha Pris på skörden 1,20 kr/kg Kalkningskostnad 350 kr/ton CaO innehåll i kalkprodukten 50% Areal 93 ha Antal år mellan Merkostnad för kalkning med GPS / antal år mellan kalkningarna 18 kr/ton 7 år skostnaden per hektar / antal år mellan markkarteringarna 225 kr/ha 7 år Ev. grödjustering av målph. tex. 0.5 till sockerbetor 0 Del av fält utan Del av fält med låga Del av fält med medel Del av fält med höga Fördelning analysresultat på olika delar av fältet ph 6,4 6,1 5,8 5,2 Lerhalt 10,1 10,9 10,1 10,6 Mullhalt 3,2 3,7 3,6 4,0 Andel av arealen 66 ha 10 ha 12 ha 5 ha MålpH 6,2 6,2 6,1 6,1 Kalkbehov ton CaO/ha 0,4 ton/ha 1,2 ton/ha 3,8 ton/ha Kalkbehov på delar av fält, ton kalk/ha 0,8 ton/ha 2,4 ton/ha 7,6 ton/ha Vinst med medelgiva kalk på del av areal med behov Medelbehov av kalk på del av areal med behov (behovet <500kg/ha = 0 ton/ha) 0,0 ton/ha 2,8 ton/ha 2,8 ton/ha 2,8 ton/ha Total kalkmängd på del av areal med behov (27 ha) 75 ton Halva markkarteringskostnaden (225 kr/ha) delad på 7 år mellan karteringarna 16 kr/ha 16 kr/ha 16 kr/ha 16 kr/ha Kostand för kalkning på del av areal med behov delat på 7 år mellan kalkningarna 16 kr/ha 155 kr/ha 155 kr/ha 155 kr/ha Ökad risk för manganbrist där det sprids för mycket kalk ca. 2% av skörden 0 kg/ha -77 kg/ha Skördeökning på areal med stort ca.4% vid normal effekt 259 kg/ha 81 kg/ha Skördeökning i kroner för kalkningen 0 kr/ha -93 kr/ha 311 kr/ha 97 kr/ha Summa kalkkostnader minus skördeökning -16 kr/ha -247 kr/ha 156 kr/ha -58 kr/ha Vinst med medel kalkning kr/ha & år (27 ha & 7 år) -72 kr/ha Total vinst med medelgiva på del av areal med behov (27 ha) /år kr Vinst med behovsanpassad kalkning Kalkbehov på delar av fält, ton kalk/ha (behovet <500kg/ha = 0 ton/ha) 0,0 ton/ha 0,8 ton/ha 2,4 ton/ha 7,6 ton/ha Total kalkmängd på hela arealen 75 ton Merkostnad / ha för kalkning med GPS (18 kr/ton kalk) delat på 7 år 6 kr/ha 6 kr/ha 6 kr/ha 6 kr/ha Halva markkarteringskostnaden (225 kr/ha) delad på 7 år mellan karteringarna 16 kr/ha 16 kr/ha 16 kr/ha 16 kr/ha Kostand för kalknig med GPS delat på antal år mellan kalkningarna 22 kr/ha 64 kr/ha 141 kr/ha 402 kr/ha Minskad manganbrist där det inte sprids för mycket kalk på hög ph ca. 2% 0 kg/ha 61 kg/ha Skördeökning på areal med stort Ca.4% vid normal effekt 190 kg/ha 608 kg/ha Skördeökning i kronor för kalkningen 0 kr/ha 73 kr/ha 228 kr/ha 729 kr/ha Summa kalkkostnader minus skördeökning -22 kr/ha 9 kr/ha 87 kr/ha 327 kr/ha Vinst med behovsannpassad kalkning med GPS, kr/ha & år 14 kr/ha Total vinst med behovsannpassad kalkning med GPS / år kr OBS. et som beräknas endast utifrån lågt, medel och högt behov. Behovet kan avvika från det verkliga behovet

Instruktion till kalkylerna

Instruktion till kalkylerna Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Material & metoder. Bilaga C

Material & metoder. Bilaga C Bilaga C Indelning av jordbruksskiften i brukningszoner med hjälp av markens ledningsförmåga skillnader i markegenskaper och skörd inom tre skiften i Västergötland Mats Söderström, Inst f mark och miljö,

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Precisionsskolan 2010

Precisionsskolan 2010 Precisionsskolan 2010 Introduktionsmaterial om principer och teknik för Greppa näringens Precisionsodlingsmodul Precisionsskolan 2010 Introduktionsmaterial om principer och teknik för Greppa näringens

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark När och hur provtagning ska göras Vilka analyser som bör beställas Gödslings- och kalkningsråd baserade på analysresultaten Jordbruksinformation

Läs mer

Gödselsepareringsdag!

Gödselsepareringsdag! Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?! Jordbruket i Kalmar

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002

Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Författare Söderström M. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Precisionsodling

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS 132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve Gödselbehov kväve Generellt Kväve behovet för de olika grödorna baseras på Jordbruksverkets riktlinjer som presenteras varje år i publikationen Jordbruksverkets rekommendationer för gödsel och kalkning.

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt

Läs mer

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner! Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material Gör lokala anpassningar i programmet. Om du inte arbetat i programmet Odlingsperspektiv tidigare i ditt område eller om kunden har andra förutsättningar

Läs mer

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer