Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
|
|
- Ann-Sofie Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV, 25 Syfte och mål Hållbara transporter i framtiden Utreda om växtnäring från klosettvatten kan gödsla energigrödor på åkermark i en växtföljd för att på sikt uppnå en mer hållbar produktion av drivmedel Partnerskap Alnarp vid SLU, Lunds Renhållningsverk Region Skånes miljövårdsfond finansierar Ekologisk Nötflytgödsel Klosettvatten Regelverk NV 2 Eko nöt flyt Regelverk NV KRAV KRAV Fosforklass I-II (35 kg P/ha) III-V (22 kg P/ha) Fosforklass I-II (35 kg P/ha) III-V (22 kg P/ha) Kg/ha 62 N-total NH4-N 93 N-tillgängligt Fosfor P 22 Kalium K CaO TS Våtvikt mm 42,3 Cd/P 12 N-Tot NO3-N NH4-N Fosfor Kalium Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn ppm mg/kg Kg/ha 118 N-total NH4-N 58 N-tillgängligt Fosfor P Kalium K 127 CaO TS Våtvikt mm 3,8 Cd/P 14 N-Tot NO3-N NH4-N Fosfor Kalium Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn ppm mg/kg Källsorterat klosettvatten från Lund är godkänt av Cerealia till energigrödor i en växtföljd med livsmedelsgrödor Ekologisk nötflytgödsel har jämfört med klosettvatten från Lund har liknande kvalitet ur växtnärings- och tungmetallsynpunkt 1
2 Silning av klosettvattnet vid inlagring i gödselbrunn Gotlandsmodellen, Roma Spridningsutrustning för lagrat klosettvatten På Gotland rivs mindre reningsverk och returvattendammar byggs istället Gotlandsmodellen Jordbruksgrödor har bevattnats med renat avloppsvatten sedan början av 198-talet Avloppsvattnet samlas i stora grävda dammar där det lagras i flera månader I dammarna sker en naturlig avdödning av sjukdomsframkallande mikroorganismer Gotlandsmodellen I Havdhem, Hemse, Roma, Stånga, Träkumla, och Väskinde bevattnas 9 ha med avloppsvatten från ca 5 personer Betor, raps, spannmål och vall bevattnas Metoden är intressant för mindre reningsverk där lantbrukarna har ett stort vattenbehov 2
3 Bevattning med renat avloppsvatten i Salix Bevattning av energiskog med biologiskt behandlat avloppsvatten medför ingen risk för smitta Klosettvatten används som gödselmedel vid odling av foderspannmål, istället för att transportera avloppsfraktionen till Visby reningsverk Klosettvattnet hämtas med traktordragen vakuumtankvagn av lantbrukare som entreprenörer Klosettvattnet lagras i minst 6 månader före spridning på åkermark i samband med vårsådd av fodergrödor Projektet under Odlingsförsök med majs och hampa som gödslats med klosettvatten (SLU Alnarp & LRV) Hygienisering av klosettvatten med urea (SVA, Uppsala) Majs och hampans potential för biogasframställning (Avd. för Bioteknik, Lunds Universitet) Från hampafrö till el och fjärrvärme 5-1 ha, delvis klosettvattengödslad (LRV & Lunds Energi AB & SLU Alnarp ) Skörd ton/ha Odlingsförsök i hampa 25 Kombisådd, 4, 8 kg N/ha ( ) + klosettvatten, 4, 6, 12 kg N/ha N-giva Klosettvatten ensamt eller i kombination med en kombisådd giva av 4 kg N/ha i form av NPK gav en hög TS-skörd 3
4 Hygienisering av klosettvatten med urea Hygienisering av klosettvatten med urea Rekommendationer från SVA: 1 månad med,5% urea ( 5 kg urea/m 3 ) Rekommendationer från SVA: 1 månad med,5% urea ( 5 kg urea/m 3 ) 2,5 månader med,1% urea ( 1 kg urea /m 3 ) Försök med majs och hampa som biogasgrödor (Avd för Bioteknik, LU) Försök med majs och hampa (25-27) Försök med majs och hampa (25-27) ca 2 MWh/ha Försök med majs och hampa (25-27) ca 2 MWh/ha Vid modifierad rötningsteknik ger hampa 4
5 Skörd av hampa till biogas Försök med majs och hampa (25-27) ca 2 MWh/ha Vid modifierad rötningsteknik ger hampa 35-4 l oljeekv. per ha under 28 Trekammarbrunnsslam till energigräs under 28 Seminarium den 9 juni på Alnarp - klosettvatten till energigrödor Kan systemet permanentas framöver med spridning av klosettvatten i en växtföljd med foder- och livsmedelsgrödor? Ytterligare försök med hampans biogaspotential Hampa på ca 6 hektar till biogasförsök och värmeverk Energigräs på en energiåker och inte i en växtföljd med foder och livsmedelsgrödor Hygienisering i flytgödselbrunn med hjälp av urea (SVA) Spridning med flytgödselspridare i växande gröda under växtsäsongen Odlingsförsök med gräsen Gräsens potential som biogassubstrat och stråbränsle 5
Klosettvatten i kretslopp
Klosettvatten i kretslopp Introduktion Projektet Klosettvatten i kretslopp utreder om källsorterat klosettvatten kan accepteras av livsmedelsindustrin som ett gödselmedel. Projektet genomförs av Inst.
Läs merVäxtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs Rapportering för åren 2007 och 2008 Christina Johansson Jan Erik Mattsson Sven-Erik Svensson
Läs merVäxtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor
Projektredovisning för 05 och 06 Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor Sven-Erik Svensson 07-01-31 SU Alnarp 2 53 Alnarp Tel 040-415000 Innehållsförteckning
Läs merKlosettvatten till energigrödor
Klosettvatten till energigrödor (projekt nr 36) Affärsmöjligheter kring stråbränslen (projekt nr 91) Jan Erik Mattsson Gunnar Svensson Charlott Gissén Sven-Erik Svensson Angelika Blom Thomas Prade Klosettvatten
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Workshop Sorterande system Alnarp den 3 mars 215 Föredraget baseras
Läs merHalter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte
Läs merVäxtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor
Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor Projektredovisning för 05 och 06 Plant nutrients from wastewater result in more sustainable production of annual energy
Läs merVäxtnäring från trekammarbrunnar till energigräs Plant nutrients from three-chamber septic tanks in production of energy grass
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs Plant nutrients from three-chamber septic tanks in production of energy grass Partnerskap Alnarp Christina Johansson,
Läs merFörslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merHalter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten
216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merHalmaska i kretslopp
Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser
Läs merRISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merSå kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun
Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun Kretsloppsseminarium Kungsbacka den 31 maj 2013 Ebba af Petersens & Marika Palmér Rivera WRS Uppsala
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merHandläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Linda Gårdstam 20 december 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-01-09 1 Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen
Läs merSLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merKällsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll
IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs merVarför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?
Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra
Läs merRörflen som biogassubstrat
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?
Läs merVärdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Läs merBOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Läs merIndustrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
Läs merBiogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal
Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merPA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin
PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin 1 Drygt 80 medlemmar i Partnerskap Alnarp 3 N Produkter AB, Abetong AB, Agrico Nordic AB, Alnarp Cleanwater Technology AB, Anolytech AB, Bara Mineraler AB, BASF
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merHitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
Läs merBiogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige
Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merKallelse Föredragningslista. Jävsutskott
Kallelse Föredragningslista Jävsutskott l (l) 2017-09-25 Sammanträde Jävsutskott Plats och tid Stadshuset, Barken, vån 3 kl. 08:40 onsdagen den 04 oktober 2017 Ordförande sekreterare Sonny Persson Annica
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
. upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,
Läs merSpola inte kretsloppet
Spola inte kretsloppet Bättre hantering av resurser i avlopp Annika Nordin, annika.c.nordin@slu.se Cecilia Lalander, cecilia.lalander@slu.se Framtida utmaningar 70% mer mat behöver produceras till 2050
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merAvlopp i kretslopp avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården
Avlopp i kretslopp avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården Euroopan maaseudun kehittämisen maatalousrahasto: Eurooppa investoi maaseutualueisiin 1 Innehåll Avlopp i kretslopp... 3 Vad är
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merRapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs merVad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merFosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosfor till stråsäd SVEA-konferensen Brunnby 2018-01-16 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 Skörd dt/ha 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 NPK till vårkorn,
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merKretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se
Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk
Läs merEkologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin
Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning
Läs merKnud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merUTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merVilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,
Läs merHur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Läs merEkonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03
Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merEnergigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merSommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merBiogödsel från rötning av musslor
Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merBilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige
Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning
Läs merEnergigrödornas ekonomi
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merP OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Läs merMellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merPlantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp. Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv
Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv Henrik Stridh, rådgivare: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what
Läs merSubstrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.
BILAGA 1 version 07 Sid 1 (2) Bilaga 1a Substrat Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. Om en anläggning önskar ta emot ett substrat
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs mer