Energigrödornas ekonomi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energigrödornas ekonomi"

Transkript

1 Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden är ekonomi, lantbruk och bioenergi Lantmästare, agronom, doktor och docent Har lantbruksföretag Salixodlare Jordbruksverket har beviljat projekt stöd för att jag håller presentationer om energigrödornas ekonomi. 1

2 Delmoment i presentation Produktionskostnad och lönsamhet Var aktiv vid försäljning Risk och riskreduktion Mark som begränsande resurs Beskrivning av Salixodlare Olika energigrödors lönsamhet i framtiden Slam och avloppsvatten i salixodling Egen salixodling CO2 reduktioner från jordbruket 2

3 Kostnader för CO2 minskning i DKK per ton CO2 ekvivalent Med sidoeffekter Utan sidoeffekter Med CO2 lagring i mark Med CO2 lagring i mark Energiskog, Salix, Fånggröda, sandjord Åkermark som permanent gräs, sandjordar Åkermark som permanent gräs, fuktiga marker Biogas från gödsel Åkermark som permanent gräs, lerjordar Eldning av fiber i biogasbehandlad gödsel Fånggröda, lerjord Växthusgasreduktion i 1000 ton CO2 ekvivalent Omfattning Med CO2 lagring i mark, 1000 ton O2 Energiskog, Salix, ha Fånggröda ha 229 Åkermark som ha permanent gräs Biogas från gödsel 10 % av gödsel Eldning av fiber i biogasbehandlad gödsel Beskogning av åkermark 30 % av biogasbehandlad gödsel ha Utan CO2 lagring i mark, 1000 ton CO2 3

4 Produktionskostnad och lönsamhet Priser för olika grödor i beräkningarna Gröda Salix, kr / ton ts Rörflen, kr / ton ts Hampa, kr / ton ts Höstvete bröd, kr / ton Vårvete, kr / ton Foderkorn, kr / ton Höstraps, kr / ton

5 Gröda Skördar för olika grödor i beräkningarna Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad 4,5 6,0 7,5 9,0 Salix med slam 4,5 6,0 7,5 9,0 Salix omdrev 4,5 6,0 7,5 9,0 Rörflen 4,5 5,5 6,8 8,2 Hampa 4,5 5,7 7,0 8,5 Höstvete bröd 4,2 5,5 6,8 8,3 Vårvete 3,5 4,5 5,5 7,0 Foderkorn 3,0 4,2 5,4 6,9 Höstaps 1,5 2,3 3,3 4,0 Produktionskostnad per MWh. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps

6 Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps

7 Var aktiv vid försäljning Viktigt att vara aktiv vid försäljning av skörd Kan finnas mycket att vinna genom att själv vara aktiv vid skörd och försäljning Har varit stor prisdifferens mellan värmeverkspriser och Lantmännen Agroenergis priser till odlare. Undersök gärna själv priser hos användare, transportkostnader och skördekostnader Jämför nettot av att sälja på rot med att organisera skörd, transport och försäljning själv alternativt tillsammans med andra odlare. 7

8 8

9 Stöd för energigrödor Salix minst 1 ha för stöd Investeringsstöd för etablering av Salix om max 40%, ca kr per ha. (5000 kr = 390 kr per år, 22 år, 6% ränta) Inhägnad av plantering: Stöd max 40 % och i stöd för inhägning. Rörflen ger rätt till grundersättning för stöd till vallodling. 300 kr per ha (500 kr / ha i område 9) Biogasstöd 30% (50% norra Sverige) av investering. Max 1,8 milj. per företag. Arealutveckling energiskog (källa: Pär Aronsson, SLU) 9

10 Prisutveckling skogsflis År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År kr per MWh 146 kr per MWh 158 kr per MWh 167 kr per MWh 181 kr per MWh 197 kr per MWh Kostnad skogsenergi och energiskog Odlings Kostnad Skörde kostnad Salix Hög Låg Skogsbränsle Låg Hög 10

11 Val av energigröda Kostnad per MWh och förändring på gårdsnivå står ofta i motsatsförhållande Liten förändring: Spannmål för etanol eller raps för RME Spannmål för helsäd eller hampa (ofta dyr energiproduktion) Större förändring: Gräs för energi (halvdyr energiproduktion) Stor förändring: Energiskog (billigaste energigrödorna) Exempel på situationer då salix kan vara lämpligt Stämma överens med företagarens mål Lönsamhet i befintliga grödor alltför låg Delar av gården har svag bördighet Vill minska sysselsättning Ett alternativ till utarrendering Vill utveckla affärskoncept med energigrödor som bas. 11

12 Exempel på affärskoncept med energigrödor som bas Sälja värme Torka och sälja flis Brikettering av olika grödor Ta hand om slam Rening av näringsrikt vatten genom vegetationsfilter Biogas Viktiga ekonomiska variabler i beslutsprocessen Lönsamhet Utnyttjande av befintliga resurser och dess alternativvärde Riskspridningsaspekter 12

13 Vad behöver lantbrukaren ha betalt för a) Odlingskostnader som t ex gödning, maskiner och overheadkostnader b) Alternativvärdet på mark c) Risk och kompensation för förändring till ny gröda Inkomst från kapital eller arbete som står för den största inkomsten? Varifrån kommer inkomsten? Ex. Växtodling 170 ha Kapital tot. 25 milj kr Skulder 5 milj kr EK 20 milj kr Kapitalkostnad EK kkr * 3 % = 600 kkr Arbete 1500 tim = 300 kkr 13

14 Mark som begränsande resurs Paradox Ökad bioenergianvändning i världen ökade spannmåls priser ökad lönsamhet för traditionella grödor minskade incitament för Salix? Salix ca halva produktionskostnad mot spannmål per MWh 14

15 Samband vetepris Salix kostnad 600 Produktions kostnad (kr/mwh) cost of land (short term) cost of risk cost of cultivation Vete pris (kr/ton) Konsekvenser Högre spannmålspris Relativpriser ändras Mark Direkta insatsmedel som t ex gödning ++ Maskiner och arbete + Motiverat med ändrad kombination av insatsmedel och ändring i vad som produceras 15

16 Gödsling i Salixodling Ökad bioenergiproduktion från energigrödor Ökad areal Ökad produktion per hektar 16

17 Resultat från gödslingsförsök Med gödsling första året i omdrevet var skördeökning 59 % i nya kloner Med ett nettoskördevärde på 300 kr per tts är det lönsamt att gödsla nyare kloner Med ett nettoskördevärde på 500 kr per tts är det lönsamt att gödsla äldre oförädlade kloner Gödsling i nya salixkloner Kostnad Marginal värde av ökad salixskörd (Kr/ton ts) N (Kr/kg N)

18 Behov av ny kalkylmetodik Dagens bidragskalkyler Ett hinder mot lönsam långsiktig förändring? 18

19 Svagheter med dagens bidragskalkyler Svagheter vid långsiktiga analyser Maskinkostnader underskattas Gemensamma företagsomkostnader beaktas ej Kan leda till felaktiga långsiktiga beslut Dagens bidragskalkyler missgynnar låg intensitet och grödor med specialmaskiner Grödor som tar lite gemensamma resurser i anspråk som bl. a: Reducerad jordbearbetning Träda Salix 19

20 Risk och riskreduktion Exempel på riskreduktion i energiskogsodling Ökad kunskap Odlingsteknik Bidrag Kontraktsutformning Portföljtänkande 20

21 Exempel kontraktsutformning Koppla pris för Salix flis till spannmålsodlingens lönsamhet Fördel för lantbrukare: Minskar risk för dåligt beslut jämfört med att odla spannmål Nackdel för lantbrukare: Ökad samvariation mellan spannmål och Salix Oftast ej kostnadseffektiv riskminskning i portföljen Olika energigrödors lönsamhet i framtiden 21

22 Grödor för idag eller framtiden? Olika kostnadssänkningspotential för olika grödor Dagens stora grödor har lägst kostnadssänkningspotential Finns kunskap och infrastruktur för dagens grödor som spannmål och raps Växtförädling, teknik och organisationsutveckling kan sänka framtida kostnader. Bedömd kostnadssänkningspotential relativt spannmål Salix 32% Elefantgräs 18% Rörflen 15% Hampa 12% Halm 7% Helsädesspannmål 6% 22

23 Beskrivning av Salixodlare Beskrivning av Salixodlare Strax över 3 ggr så stora gårdar som icke salixodlare Mindre andel unga eller gamla lantbrukare Mindre vanligt med djur jämfört med icke salixodlare Högre utbildning än genomsnittslantbrukare Planterar på huvudsakligen ägd mark 23

24 Orsaker till avveckling av salixodlingar under 1990 talet Problem med ogräs (15 st) Problem med torka (8 st) Problem med frost (4 st) Felaktigt klonval (4 st) Övriga anledningar (20 st) Bland övriga anledningar anges 6 st med direkt koppling till ekonomi. Skördar Kornskörden var i genomsnitt 12 % lägre på de fält som planterats med Salix än genomsnittet på gården. Det är 60 % av lantbrukarna som planterat på sämre mark än sin genomsnittligga mark - 29 % på genomsnittlig mark - 11 % på bättre mark än sin genomsnittligga mark. De gödslade fälten har haft 38% högre skörd än de ogödslade De ogräsbekämpade 25 % högre skörd än de fält som ej ogräsbekämpats. 24

25 Slam och avloppsvatten i salixodling Slam och avloppsbevattning Slam Omhändertagande av slam kan förbättra energigröderesultatet. Ersättningsnivåerna skiftar Vanlig lönsamhetsförbättring med slam ca 500 kr per hektar och år i salixodling 25

26 Kostnader per ton avvattnat slam för svenska reningsverk. Kostnaderna är exkl. spridning Metod Antal Genomsnittlig Kostnad, SEK Anläggningsjord Deponi inkl. skatt Förbränning Jordbruk Salix Tjäna pengar på slam Stor skillnad mellan odlares ersättning för att ta emot slam och reningsverkens kostnader för att bli av med slam Genomsnittlig kostnad år 2004 för reningsverk när slam sprids i energiskog var 220 kr per ton inkl. transportkostnad exkl. spridningskostnad Ersättning till lantbrukare ca 800 till 1200 kr per ha och ca 25 ton per ha ca 40 kr per ton 26

27 Avloppsbevattning Affärsidé för lantbruksföretag eller annat företag Ta hand om näringsrikt vatten med negativt ekonomiskt värde Största värde inbesparade kostnader för reningsverk (ca 85-90%) Ökad skörd och inbesparat handelsgödsel (ca 10-15%) Enköping tillämpar detta i stor skala. Photo WW 27

28 Kostnader i reningsverk för avskiljning av kväve och fosfor Kostnad Kväve Kostnad fosfor Reningsverk ( pe) 233 kr/kg N 730 kr/kg P Reningsverk ( pe) 97 kr/kg N 375 kr/kg P Reningsverk (> pe) kr/kg N kr/kg P Källa: NATURVÅRDSVERKET Kostnader avloppsbevattning Investering för bevattning ca kr per hektar vid 10 hektars bevattning Driftskostnad ca öre per kubikmeter vatten 28

29 Goda förutsättningar för avloppsbevattning vid: Nyinvesteringsbehov för reningsverk Korta avstånd till reningsverk När det ej behöver byggas dammar Rätt företagare och rätt folk på reningsverk och i kommunen Min egen Salixodling Utöver forskning/utredning har jag även lantbruk Åker, totalt 110 hektar Bra åkermark 85 ha Mindre bra åkermark 25 ha Skog 80 ha Salix 6 ha Salix på den sämre åkermarken Planterad 1994 Äldre lågavkastande kloner Ej gödslad Skördad 3 gånger Skördad senast januari

30 Skörd januari 2009 Skörd 16,4 ton ts efter 4 år Pris per ton ts 673 kr (150 kr per MWh) Intäkt per ha kr / ha Skördekostnad kr / ha Transport 65 km kr / ha Lastning 813 kr / ha Netto per ha kr / ha Misstag som jag gjort För små vändtegar Två olika kloner med olika skördenivåer Alltför vått i en del av det lilla fältet 30

31 Sammanfattning och slutsatser Några viktiga slutsatser 1 Olika grödor har olika framtida kostnadssänkningspotential Motsatsförhållande mellan förändring och lägsta produktionkostnad för energigrödor Tre kostnadstyper: odling, mark och risk Ökade markkostnader behov av nytänkande 31

32 Några viktiga slutsatser 2 Både verklig och upplevd risk går att minska Kalkylmetodik har betydelse för hur ekonomiskt intressanta olika grödor framstår TACK 32

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Lönsam salixodling. Tre goda exempel Lönsam salixodling Tre goda exempel Innehåll Salix och lönsamhet 3 Tre exempel på lönsam salixodling 4 Nynäs Gård 6 Åby Västergård 10 Puckgården Salsta 14 Så kan salix bli lönsamt 18 2 Salix och lönsamhet

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Energigrödornas ekonomi!

Energigrödornas ekonomi! Är det lönsamt eller hur blir det lönsamt att odla Salix? Länsstyrelserna i Uppsala län inbjuder er till tre intressanta kurser/seminarier angående odling och framtidsutsikt av energigrödor På denna kurs/seminarium

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen vall höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga,

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1 Tillgänglighet >14.200 ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01)

Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01) Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V0840056 K01) Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning 1 Bakgrund Det är många

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

grovfoderverktyget.se

grovfoderverktyget.se grovfoderverktyget.se Hans Hedström Linda af Geijersstam Växjö möte 4 dec 2014 grovfoderverktyget.se kostnad för grovfoderproduktion dokumentera grovfoderproduktion information och kunskap samlad på ett

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB

Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning Stig Larsson European Willow Breeding AB Produktion av bioenergi Betald Skydd mot vind och ljud riktad Rening av avloppsvatten

Läs mer

Energiodlare och användare tillsammans

Energiodlare och användare tillsammans Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Underlagsrapport (3) till Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar redovisning av ett regeringsuppdrag (NV rapport 5288)

Läs mer

JTI-INFORMERAR. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Inför plantering av energiskog Lokalisering, samråd och investeringsstöd

JTI-INFORMERAR. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Inför plantering av energiskog Lokalisering, samråd och investeringsstöd JTI-INFORMERAR JTI:s skriftserie 2014:1 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Inför plantering av energiskog Lokalisering, samråd och investeringsstöd INNEHÅLL Inledning (sid 3) Planering av plantering

Läs mer

Utvärdering av salixodlares erfarenheter och attityder till odling

Utvärdering av salixodlares erfarenheter och attityder till odling Utvärdering av salixodlares erfarenheter och attityder till odling Susanne Paulrud, Marie Rönnbäck, Carina Gunnarsson, Johanna Olsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport 2010:71

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Jordbruk, bioenergi och miljö

Jordbruk, bioenergi och miljö Kor tver Jordbruk, bioenergi och miljö sion Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro KSLA den 27 januari 2013 Varför ett kretsloppsmål? Att spara en resurs, t ex fosfor, energi Att minska miljöpåverkan,

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

Remissyttrande 2007-10-15 Jo2007/1715. Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36

Remissyttrande 2007-10-15 Jo2007/1715. Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36 Remissyttrande 2007-10-15 Jo2007/1715 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36 Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU.

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU. Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU. Bakgrund En annorlunda metod för anläggning av salixodlingar bedömdes

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Energiutbyte från åkergrödor

Energiutbyte från åkergrödor OBS: Rättelse införd på sid 4 nr 117 Energiutbyte från åkergrödor några exempel från odling till användning Mats Edström Maya Forsberg Carina Johansson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar

Läs mer

Författare Gustafsson S. Utgivningsår 2009

Författare Gustafsson S. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Lönsamhetsutveckling i växtodlingen Författare Gustafsson S. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår i... Rapport

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder

Läs mer

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och

Läs mer

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Sammanfattning Priserna för jordbrukets produktionsmedel har stigit kraftigtunder det senaste året, särskilt

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument

Läs mer

TRÄDA - Varför odlar man inte sin mark

TRÄDA - Varför odlar man inte sin mark RAPPORT 2009-09-15 TRÄDA - Varför odlar man inte sin mark Carina Lindh Energirådgivare LRF KONSULT AB Sammanfattning På uppdrag av LRF har LRF konsult fått i arbete att genomföra ett projekt där målet

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer