Energigrödornas ekonomi

Transkript

1 Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden är ekonomi, lantbruk och bioenergi Lantmästare, agronom, doktor och docent Har lantbruksföretag Salixodlare Jordbruksverket har beviljat projekt stöd för att jag håller presentationer om energigrödornas ekonomi. 1

2 Delmoment i presentation Produktionskostnad och lönsamhet Var aktiv vid försäljning Risk och riskreduktion Mark som begränsande resurs Beskrivning av Salixodlare Olika energigrödors lönsamhet i framtiden Slam och avloppsvatten i salixodling Egen salixodling CO2 reduktioner från jordbruket 2

3 Kostnader för CO2 minskning i DKK per ton CO2 ekvivalent Med sidoeffekter Utan sidoeffekter Med CO2 lagring i mark Med CO2 lagring i mark Energiskog, Salix, Fånggröda, sandjord Åkermark som permanent gräs, sandjordar Åkermark som permanent gräs, fuktiga marker Biogas från gödsel Åkermark som permanent gräs, lerjordar Eldning av fiber i biogasbehandlad gödsel Fånggröda, lerjord Växthusgasreduktion i 1000 ton CO2 ekvivalent Omfattning Med CO2 lagring i mark, 1000 ton O2 Energiskog, Salix, ha Fånggröda ha 229 Åkermark som ha permanent gräs Biogas från gödsel 10 % av gödsel Eldning av fiber i biogasbehandlad gödsel Beskogning av åkermark 30 % av biogasbehandlad gödsel ha Utan CO2 lagring i mark, 1000 ton CO2 3

4 Produktionskostnad och lönsamhet Priser för olika grödor i beräkningarna Gröda Salix, kr / ton ts Rörflen, kr / ton ts Hampa, kr / ton ts Höstvete bröd, kr / ton Vårvete, kr / ton Foderkorn, kr / ton Höstraps, kr / ton

5 Gröda Skördar för olika grödor i beräkningarna Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad 4,5 6,0 7,5 9,0 Salix med slam 4,5 6,0 7,5 9,0 Salix omdrev 4,5 6,0 7,5 9,0 Rörflen 4,5 5,5 6,8 8,2 Hampa 4,5 5,7 7,0 8,5 Höstvete bröd 4,2 5,5 6,8 8,3 Vårvete 3,5 4,5 5,5 7,0 Foderkorn 3,0 4,2 5,4 6,9 Höstaps 1,5 2,3 3,3 4,0 Produktionskostnad per MWh. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps

6 Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps

7 Var aktiv vid försäljning Viktigt att vara aktiv vid försäljning av skörd Kan finnas mycket att vinna genom att själv vara aktiv vid skörd och försäljning Har varit stor prisdifferens mellan värmeverkspriser och Lantmännen Agroenergis priser till odlare. Undersök gärna själv priser hos användare, transportkostnader och skördekostnader Jämför nettot av att sälja på rot med att organisera skörd, transport och försäljning själv alternativt tillsammans med andra odlare. 7

8 8

9 Stöd för energigrödor Salix minst 1 ha för stöd Investeringsstöd för etablering av Salix om max 40%, ca kr per ha. (5000 kr = 390 kr per år, 22 år, 6% ränta) Inhägnad av plantering: Stöd max 40 % och i stöd för inhägning. Rörflen ger rätt till grundersättning för stöd till vallodling. 300 kr per ha (500 kr / ha i område 9) Biogasstöd 30% (50% norra Sverige) av investering. Max 1,8 milj. per företag. Arealutveckling energiskog (källa: Pär Aronsson, SLU) 9

10 Prisutveckling skogsflis År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År kr per MWh 146 kr per MWh 158 kr per MWh 167 kr per MWh 181 kr per MWh 197 kr per MWh Kostnad skogsenergi och energiskog Odlings Kostnad Skörde kostnad Salix Hög Låg Skogsbränsle Låg Hög 10

11 Val av energigröda Kostnad per MWh och förändring på gårdsnivå står ofta i motsatsförhållande Liten förändring: Spannmål för etanol eller raps för RME Spannmål för helsäd eller hampa (ofta dyr energiproduktion) Större förändring: Gräs för energi (halvdyr energiproduktion) Stor förändring: Energiskog (billigaste energigrödorna) Exempel på situationer då salix kan vara lämpligt Stämma överens med företagarens mål Lönsamhet i befintliga grödor alltför låg Delar av gården har svag bördighet Vill minska sysselsättning Ett alternativ till utarrendering Vill utveckla affärskoncept med energigrödor som bas. 11

12 Exempel på affärskoncept med energigrödor som bas Sälja värme Torka och sälja flis Brikettering av olika grödor Ta hand om slam Rening av näringsrikt vatten genom vegetationsfilter Biogas Viktiga ekonomiska variabler i beslutsprocessen Lönsamhet Utnyttjande av befintliga resurser och dess alternativvärde Riskspridningsaspekter 12

13 Vad behöver lantbrukaren ha betalt för a) Odlingskostnader som t ex gödning, maskiner och overheadkostnader b) Alternativvärdet på mark c) Risk och kompensation för förändring till ny gröda Inkomst från kapital eller arbete som står för den största inkomsten? Varifrån kommer inkomsten? Ex. Växtodling 170 ha Kapital tot. 25 milj kr Skulder 5 milj kr EK 20 milj kr Kapitalkostnad EK kkr * 3 % = 600 kkr Arbete 1500 tim = 300 kkr 13

14 Mark som begränsande resurs Paradox Ökad bioenergianvändning i världen ökade spannmåls priser ökad lönsamhet för traditionella grödor minskade incitament för Salix? Salix ca halva produktionskostnad mot spannmål per MWh 14

15 Samband vetepris Salix kostnad 600 Produktions kostnad (kr/mwh) cost of land (short term) cost of risk cost of cultivation Vete pris (kr/ton) Konsekvenser Högre spannmålspris Relativpriser ändras Mark Direkta insatsmedel som t ex gödning ++ Maskiner och arbete + Motiverat med ändrad kombination av insatsmedel och ändring i vad som produceras 15

16 Gödsling i Salixodling Ökad bioenergiproduktion från energigrödor Ökad areal Ökad produktion per hektar 16

17 Resultat från gödslingsförsök Med gödsling första året i omdrevet var skördeökning 59 % i nya kloner Med ett nettoskördevärde på 300 kr per tts är det lönsamt att gödsla nyare kloner Med ett nettoskördevärde på 500 kr per tts är det lönsamt att gödsla äldre oförädlade kloner Gödsling i nya salixkloner Kostnad Marginal värde av ökad salixskörd (Kr/ton ts) N (Kr/kg N)

18 Behov av ny kalkylmetodik Dagens bidragskalkyler Ett hinder mot lönsam långsiktig förändring? 18

19 Svagheter med dagens bidragskalkyler Svagheter vid långsiktiga analyser Maskinkostnader underskattas Gemensamma företagsomkostnader beaktas ej Kan leda till felaktiga långsiktiga beslut Dagens bidragskalkyler missgynnar låg intensitet och grödor med specialmaskiner Grödor som tar lite gemensamma resurser i anspråk som bl. a: Reducerad jordbearbetning Träda Salix 19

20 Risk och riskreduktion Exempel på riskreduktion i energiskogsodling Ökad kunskap Odlingsteknik Bidrag Kontraktsutformning Portföljtänkande 20

21 Exempel kontraktsutformning Koppla pris för Salix flis till spannmålsodlingens lönsamhet Fördel för lantbrukare: Minskar risk för dåligt beslut jämfört med att odla spannmål Nackdel för lantbrukare: Ökad samvariation mellan spannmål och Salix Oftast ej kostnadseffektiv riskminskning i portföljen Olika energigrödors lönsamhet i framtiden 21

22 Grödor för idag eller framtiden? Olika kostnadssänkningspotential för olika grödor Dagens stora grödor har lägst kostnadssänkningspotential Finns kunskap och infrastruktur för dagens grödor som spannmål och raps Växtförädling, teknik och organisationsutveckling kan sänka framtida kostnader. Bedömd kostnadssänkningspotential relativt spannmål Salix 32% Elefantgräs 18% Rörflen 15% Hampa 12% Halm 7% Helsädesspannmål 6% 22

23 Beskrivning av Salixodlare Beskrivning av Salixodlare Strax över 3 ggr så stora gårdar som icke salixodlare Mindre andel unga eller gamla lantbrukare Mindre vanligt med djur jämfört med icke salixodlare Högre utbildning än genomsnittslantbrukare Planterar på huvudsakligen ägd mark 23

24 Orsaker till avveckling av salixodlingar under 1990 talet Problem med ogräs (15 st) Problem med torka (8 st) Problem med frost (4 st) Felaktigt klonval (4 st) Övriga anledningar (20 st) Bland övriga anledningar anges 6 st med direkt koppling till ekonomi. Skördar Kornskörden var i genomsnitt 12 % lägre på de fält som planterats med Salix än genomsnittet på gården. Det är 60 % av lantbrukarna som planterat på sämre mark än sin genomsnittligga mark - 29 % på genomsnittlig mark - 11 % på bättre mark än sin genomsnittligga mark. De gödslade fälten har haft 38% högre skörd än de ogödslade De ogräsbekämpade 25 % högre skörd än de fält som ej ogräsbekämpats. 24

25 Slam och avloppsvatten i salixodling Slam och avloppsbevattning Slam Omhändertagande av slam kan förbättra energigröderesultatet. Ersättningsnivåerna skiftar Vanlig lönsamhetsförbättring med slam ca 500 kr per hektar och år i salixodling 25

26 Kostnader per ton avvattnat slam för svenska reningsverk. Kostnaderna är exkl. spridning Metod Antal Genomsnittlig Kostnad, SEK Anläggningsjord Deponi inkl. skatt Förbränning Jordbruk Salix Tjäna pengar på slam Stor skillnad mellan odlares ersättning för att ta emot slam och reningsverkens kostnader för att bli av med slam Genomsnittlig kostnad år 2004 för reningsverk när slam sprids i energiskog var 220 kr per ton inkl. transportkostnad exkl. spridningskostnad Ersättning till lantbrukare ca 800 till 1200 kr per ha och ca 25 ton per ha ca 40 kr per ton 26

27 Avloppsbevattning Affärsidé för lantbruksföretag eller annat företag Ta hand om näringsrikt vatten med negativt ekonomiskt värde Största värde inbesparade kostnader för reningsverk (ca 85-90%) Ökad skörd och inbesparat handelsgödsel (ca 10-15%) Enköping tillämpar detta i stor skala. Photo WW 27

28 Kostnader i reningsverk för avskiljning av kväve och fosfor Kostnad Kväve Kostnad fosfor Reningsverk ( pe) 233 kr/kg N 730 kr/kg P Reningsverk ( pe) 97 kr/kg N 375 kr/kg P Reningsverk (> pe) kr/kg N kr/kg P Källa: NATURVÅRDSVERKET Kostnader avloppsbevattning Investering för bevattning ca kr per hektar vid 10 hektars bevattning Driftskostnad ca öre per kubikmeter vatten 28

29 Goda förutsättningar för avloppsbevattning vid: Nyinvesteringsbehov för reningsverk Korta avstånd till reningsverk När det ej behöver byggas dammar Rätt företagare och rätt folk på reningsverk och i kommunen Min egen Salixodling Utöver forskning/utredning har jag även lantbruk Åker, totalt 110 hektar Bra åkermark 85 ha Mindre bra åkermark 25 ha Skog 80 ha Salix 6 ha Salix på den sämre åkermarken Planterad 1994 Äldre lågavkastande kloner Ej gödslad Skördad 3 gånger Skördad senast januari

30 Skörd januari 2009 Skörd 16,4 ton ts efter 4 år Pris per ton ts 673 kr (150 kr per MWh) Intäkt per ha kr / ha Skördekostnad kr / ha Transport 65 km kr / ha Lastning 813 kr / ha Netto per ha kr / ha Misstag som jag gjort För små vändtegar Två olika kloner med olika skördenivåer Alltför vått i en del av det lilla fältet 30

31 Sammanfattning och slutsatser Några viktiga slutsatser 1 Olika grödor har olika framtida kostnadssänkningspotential Motsatsförhållande mellan förändring och lägsta produktionkostnad för energigrödor Tre kostnadstyper: odling, mark och risk Ökade markkostnader behov av nytänkande 31

32 Några viktiga slutsatser 2 Både verklig och upplevd risk går att minska Kalkylmetodik har betydelse för hur ekonomiskt intressanta olika grödor framstår TACK 32