Värdet av vall i växtföljden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdet av vall i växtföljden"

Transkript

1 Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap Alnarp, SLU Alnarp

2 Vall i växtfölder Binder kol i marken som leder till förbättrade odlingsegenskaper (skördenivå, kväveffektivitet, markstruktur) Förfruktseffekt Vilken miljönytta gör vallodling?

3 Regioner Fokus Andel spannmål Andel vallodling Spannmålsproduktion hög låg Djurproduktion låg hög S2 D S1 SJV, Miljöeffekter av träda och olika växtföljder rapport från projektet CAP:s miljöeffekter, Jordbruksverket, Jönköping. Illustrationer: Anna Persson.

4 Hur mycket kan vall bidra? vete havre vete vete vårkorn havre Markkolseffekt [kg/ha] utan med havre vall I vall II vall III Markkolseffekt utan med S D vete s.betor vårkorn vete vårkorn raps Markkolseffekt utan med -35 S Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.

5 Vall som biogassubstrat Björnsson, L., Prade, T.,and Lantz, M., Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.

6 Ekonomiska effekter Kolinlagring * högre N-effektivitet * bättre markstruktur * mindre risk för markpackning Reduktion av växthusgasutsläpp Inkomster från försäljning som biogassubstrat Bonus för lantbrukaren Samhällsnytta! Ska täcka kostnaderna Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.

7 Ekonomi djurregion Kostnader och intäkter [kr/ha] nuvarande modifierad nuvarande modifierad nuvarande modifierad Odling Lagring Havre Djur Spannmål Övrigt 1 Spannmål 2 Skörd Transport Gräsvall Intern foderkostnad antas vara oförändrat Ett rimligt pris på biogassubstrat är 1 kr/kg Det ekonomiska resultatet kan förbättras! Kostnader [kr/ton ts] 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Råvara D Distribution Processenergi Kapital Fordonsgasens marknadspris Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.

8 Ekonomi spannmålsregioner Kostnader och intäkter [kr/ha] nuvarande modifierad nuvarande modifierad Spannmål 1 Spannmål 2 Odling Skörd Lagring Transport Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Havre Ett oförändrat ekonomisk resultat förutsatts Minimumpriset för vall som substrat beräknades Kostnader [kr/ton ts] 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 S1 Fordonsgasens marknadspris Kapital Processenergi Övrigt Distribution Råvara S2 Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.

9 Växthusgasemissioner [t CO2-ekv per hektar och år] 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Växthusgasutsläpp minskas Rötrestspridning Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner Rötrestspridning S1 nuvarande S1 modifierad S2 nuvarande S2 modifierad Mineralgödsel & material Diesel & övrig energiinsats Lustgas mineralgödsel Lustgas biogödsel Lustgas odlingsrester Lustgas indirekt Markkol Växthusgasreduktion i hela biogassystemet: S kg/ha CO 2 -ekvivalenter S kg/ha CO 2 -ekvivalenter Björnsson, L., Prade, T., and Lantz, M., Grass for biogas - Arable land as carbon sink. An environmental and economic assessment of carbon sequestration in arable land through introduction of grass for biogas production, Energiforsk, Stockholm, Sweden. Illustrationer: Anna Persson.

10 Sammanfattning Vallodling bidrar till markkolsuppbyggnad som kan förvandla åkermark från växthusgaskälla till kolsänka levererar biomassan till ett förnybart bränsle som dock fortfarande kräver finansiell stöd

11 Slutsatser Vallodling är en effektiv åtgärd för att vända den negativa markkolstrenden Vallodling är dock inte ekonomisk hållbart i spannmålsregionerna där vall skulle göra mest nytta!

12 Vad krävs? Finansiellt stöd, inte till vallodling, men istället i form av resultatbaserade miljöersättningar som tillåter lantbrukare att ha andra (ekonomiska) fördelar av åtgärden

13 Hur går vi vidare? Jordbruksverket utlyser finansiering för Pilot- och samarbetsprojekt om värde- och resultatbaserade miljöersättningar Vi föreslår: Ett samarbetsprojekt där vi konkret testar förslag för om resultatbaserade miljöersättningar Miljöeffekter Markkolseffekter av odling av vall och mellangrödor Reducering av växtnäringsförluster med hjälp av skördade mellangrödor Bidrag till biodiversitet och pollinering genom blommande växter (mellangrödor, grödor på ekologiska fokusarealer) Projektmål Verifiering av de teoretiska effekter Utredning av synergier och motsatta effekter Framtagning av enkla procedurer för att beräkna effekten Förslag på ersättningsnivåer

14 Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Tack! Frågor? Thomas Prade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Biosystem och teknologi Box Alnarp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp #slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk

Läs mer

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Boostra markkolen med vall och mellangrödor Boostra markkolen med vall och mellangrödor Thomas Prade, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp Seminarium Kol i backen, SLU Alnarp, 2019-06-17 1. Typiska växtföljder markkolstrender 2.

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Biogasproduktion från vall på marginalmark Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya

Läs mer

ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA

ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA LOVISA BJÖRNSSON, THOMAS PRADE & MIKAEL LANTZ ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA EN UTVÄRDERING AV MILJÖ- OCH KOSTNADS- EFFEKTER AV ATT INKLUDERA GRÄSVALL FÖR BIOGAS I SPANNMÅLSRIKA VÄXTFÖLJDER SAMMANFATTNING AV ETT

Läs mer

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017 Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping

Läs mer

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Varför mellangrödor? Vinter- och sommarmellangrödor i odlingssystemet: Ogräskontroll Minskat kväveläckage

Läs mer

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

17 Ersättning för minskat kväveläckage

17 Ersättning för minskat kväveläckage ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor

Läs mer

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts

Läs mer

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Räkna med vallen i växtföljden

Räkna med vallen i växtföljden Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök

Läs mer

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Räkna med vall ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade

Räkna med vall ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade Räkna med vall ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder Rapportens författare: Pernilla Tidåker, Håkan Rosenqvist och Göran Bergkvist Projektnummer: H1333202 Bakgrund Med vall

Läs mer

Energihushållning i växtodling

Energihushållning i växtodling Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg

Läs mer

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Syfte Syftet med detta projekt är att demonstrera konsekvenserna av om alla grödor från åkermark skulle omfattas av samma regelverk

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Avd Fysisk Resursteori, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Linköping 30 januari 2019 Innehåll

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

Energigrödornas ekonomi

Energigrödornas ekonomi Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Syfte: Undersöka företagsekonomiska effekter av förbud mot att använda neonikotinoider. Avgränsning: Beräknar inte skador

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Biogasforskning vid SLU Alnarp Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, m.fl. SLU, Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU http://www.slu.se/biogas

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar JO 13 SM 1901 Ekologisk växtodling 2018 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2018, converted areas and areas under conversion I korta drag 2018 brukades 20 % av jordbruksmarken

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning

Läs mer

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 JO 15 SM 0901 Normskördar för skördeområden, län och riket 2009 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 I korta drag Fler grödor med uppgift om normskörd Sedan

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 JO 15 SM 1301 Normskördar för skördeområden, län och riket 2013 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Lönsamheten i ekologisk produktion

Lönsamheten i ekologisk produktion EKOfakta! Lönsamheten i ekologisk produktion Projekt Ökad svensk ekologisk produktion FAKTAKOMPENDIUM 4 AV 4 FAKTAKOMPENDIUM NR. ÖKAD SVENSK PRODUKTION UNDERLAG, TEMA RESEARCH, & TEXTER 1 2 SVERIGE SOM

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker Välkomna! Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi 13. Inledning och presentation av resultat från tre års fältförsök med extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker;,

Läs mer

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument

Läs mer

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

De skånska odlingssystemförsöken

De skånska odlingssystemförsöken De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att

Läs mer

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Energi- och klimatåtgärder inom LBP 2007 2013 MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Utvärdering av energi- & klimatåtgärder inom LBP Programövergripande fråga: Vad kan man lära sig av hur

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

29 maj Jordberga gård

29 maj Jordberga gård 29 maj Jordberga gård Hållbart uttag av biomassa från jordbrukslandskapet i den cirkulära ekonomin John Andersson Jordbruksverket Förnybartdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer