Slamspridning på åkermark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slamspridning på åkermark"

Transkript

1 Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV och Svenskt Vatten Utveckling. Lång- och kortsiktiga effekter på mark och gröda Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Skåne

2 Igelösa

3 Petersborg

4 Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva

5 Grödor År Igelösa Petersborg Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn? Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps

6 Igelösa Nationaldagen 2013

7 Igelösa, sockerbetor 2016

8 Fint besök i Petersborg HSM 2016 Conference on Holistic Sludge management

9 Vad har gjorts i försöken? Varje år har följande analyserats: Växtnäring och metaller i jord Växtnäring och metallupptag i växtens ätliga delar Skördens storlek och kvalitet Kväveanalys i jord, 0-30 och cm, vår och höst

10 Andra undersökande projekt i försöken Daggmaskar, vid två tillfällen. Torsten Gunnarsson, Lunds Universitet, 90-talet Mikrorganismer. Lennart Torstensson, SLU, 90-talet Organiska ämnen, vid tre tillfällen. Peter Nilsson m.fl Utökad statistisk bearbetning. Hans Larsson, SLU Alnarp, 2009 Utökad statistisk bearbetning. Jan-Erik Englund, SLU Alnarp, Four Swedish long-term field experiments with sewage sludge. Effect on soil microbes and on metal uptake by crops. Gunnar Börjesson, Holger Kirchmann & Thomas Kätterer, SLU, Nedbrytning av läkemedelsrester. Lars Rosenqvist, m.fl, IVL Massbalans, silver och koppar. Gunnar Bengtsson Screening av organiska föroreningar i slambehandlad åkermark. Naturvårdsverket, Mats Allmyr, WSP Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam. Marita Hörsing, SVU Mikroplaster i kretsloppet. Emelie Ljung, JTI Vetenskaplig publicering. Gunnar Börjesson, SLU. 2017

11 Vi drar oss tillbaka till 90-talet.. Daggmaskar Mikroorganismer

12 Slamanalyser, Igelösa

13 Slamanalyser, Igelösa

14 Slamanalyser, Igelösa

15 Slamanalyser, Petersborg

16 Slamanalyser, Petersborg

17 Slamanalyser, Petersborg

18 Skördeökning i alla grödor

19 Ekonomi Skördedifferens, kr/ha Antal försöksskördar B0-A0 B2-A2 Mt (B0,B1,B2)-Mt(A0,A1,A2) Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingelfrö Vägt medeltal Skulle man räkna enbart vad fosforn är värd i ett ton slam-ts, och anta att fosforeffekten är 75 % och fosforpriset är 21 kr per kg blir värdet av detta ca 600 kr/ha. Med dagens regler får endast 22 kg fosfor spridas per hektar och år och då blir värdet ca 350 kr/ha och år.

20 Slammet effekt på fosfortalen i jorden Igelösa

21 Slammet effekt på fosfortalen i jorden Petersborg

22 Mullhaltsutveckling Igelösa

23 Mullhaltsutveckling Petersborg

24 Cd, mg/kg TS Slammet har ingen effekt på upptag av kadmium i grödan Exempel Petersborg 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 S-betor H-vete H-raps V-korn S-betor H-vete H-raps V-korn S-betor H-vete H-vete V-korn S-betor H-vete H-raps V-korn V-korn S-betor H-vete V-korn H-vete H-raps H-raps V-korn H-vete Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

25 Slammet har ingen effekt på upptag av koppar i grödan Exempel Petersborg

26 Slamtillförsel medför inte ökad koncentration av tungmetaller i skördenav växtprover Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Mg S Cu Co Ni Pb Hg Ag B As Cd Cr Mn Zn Sn

27 Några slutsatser av slamtillförsel efter 35 år Skörden ökar i värde med kr/ha Slamtillförsel ökar inte upptaget av metaller i skördeprodukterna Stor del av fosforn i slammet är växttillgängligt Mullhalten är högre där man tillfört slam i jämförelse med försöksled som inte erhållit något slam Koppartalen, kvicksilverhalten och zinkhalten stiger i jorden Bördigheten stiger vid användning av slam Positivt för daggmaskar Positivt för mikrolivet Organiska ämnen? Berättar Maritha Hörsing om senare under förmiddagen

28 Tack för mig! Vi se ses vid julbordet Per-Göran Andersson

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Slamtillförsel på åkermark

Slamtillförsel på åkermark Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se

Läs mer

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark FÄLTFÖRSÖK MED KOMMUNALT AVLOPPSSLAM FRÅN MALMÖ OCH LUND UNDER ÅREN 1981 2014 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder

Läs mer

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE FÄLTFÖRSÖK MED KOMMUNALT AVLOPPSSLAM FRÅN MALMÖ OCH LUND UNDER ÅREN 1981 2008 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg,

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE 16 FÄLTFÖRSÖK MED KOMMUNALT AVLOPPSSLAM FRÅN MALMÖ OCH LUND UNDER ÅREN 1981 2011 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg,

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE 16 FÄLTFÖRSÖK MED KOMMUNALT AVLOPPSSLAM FRÅN MALMÖ OCH LUND UNDER ÅREN 1981 2011 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg,

Läs mer

Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter

Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter Februari 2013 Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter I diskussionen om slamspridningen brukar företrädarna hänvisa till odlingsförsök med slam som gjorts i Skåne under perioden

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Workshop Sorterande system Alnarp den 3 mars 215 Föredraget baseras

Läs mer

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark?

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark? Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark? Provtagning av försöksfälten vid Petersborg, Skåne Anna Ledin, Göteborgs stad Maritha Hörsing, KTH Eva Eriksson, DTU Charlott Gissén, SLU

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte

Läs mer

Organiska föreningar i slam En sammanställning av tidigare forskning. Maritha Hörsing

Organiska föreningar i slam En sammanställning av tidigare forskning. Maritha Hörsing Organiska föreningar i slam En sammanställning av tidigare forskning Maritha Hörsing Introduktion Slamgödsling av åker är det bra eller inte bra? Vad vet vi om organiska ämnen? Vet vi om det som finns

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten 216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp #slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%

Läs mer

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

Halmaska i kretslopp

Halmaska i kretslopp Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen

Läs mer

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök

Läs mer

Räkna med vallen i växtföljden

Räkna med vallen i växtföljden Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Hållbar återföring av fosfor

Hållbar återföring av fosfor Hållbar återföring av fosfor - kan förbränning vara ett alternativ? Östgötaslam, Linköping 2017-03-07 Kersti Linderholm PhD kersti.linderholm@silvberg.se www.silvberg.se Varför fosfor? Symptom av fosforbrist

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt

Läs mer

Rötslam på åkermark nya rön om påverkan på markmikrobiologin

Rötslam på åkermark nya rön om påverkan på markmikrobiologin Slutrapport Rötslam på åkermark nya rön om påverkan på markmikrobiologin Gunnar Börjesson, Thomas Kätterer, Holger Kirchmann Inst. f. mark och miljö, SLU, Box 7014, 750 07 Uppsala Bakgrund Hanteringen

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

vad behöver vi veta om oönskade organiska ämnen?

vad behöver vi veta om oönskade organiska ämnen? Rapport Nr 2018-4 Avloppsslam på åkermark vad behöver vi veta om oönskade organiska ämnen? Maritha Hörsing Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi

Läs mer

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Emma Lilliesköld, miljöingenjör Fortifikationsverket Pia Dromberg, miljöingenjör Stockholm Vatten och Avfall Säker

Läs mer

Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling

Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling Sammanfattning Ekonomiska beräkningar för fosforgödsling visar att det är mest lönsamt att underhållsgödsla fosforklass III (P-AL 4-8) i en växtföljd

Läs mer

Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter

Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter VA-Forsk rapport Nr 2006-09 Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter fältförsök Andras Baky Ola Palm Staffan Steineck VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om

Läs mer

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan Anna Maria Sundin Linköping 7 mars 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan och återföring av fosfor

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro KSLA den 27 januari 2013 Varför ett kretsloppsmål? Att spara en resurs, t ex fosfor, energi Att minska miljöpåverkan,

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens

Läs mer

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3). Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp

Läs mer

Slutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015

Slutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015 Slutrapport Projektnummer H0833513 Uppsala, den 11/6-2015 Mikronäringsämnen i svensk spannmål Holger Kirchmann och Karin Hamnér Centrala frågor Växter är i behov av ett antal mikronäringsämnen för att

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering

Läs mer

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Anja Enell a, Yvonne Andersson-Sköld a, Jenny Vestin a och Marlea Wagelmans b a Statens geotekniska institut, b Bioclear, Holland På säker grund för

Läs mer

Syra till gödsel sparar kväve

Syra till gödsel sparar kväve Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017

Läs mer

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3). Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp

Läs mer

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000 Buka ner, föra bort eller bränna halm och andra skörderester? Lennart Mattsson Avdelningen för växtnäringslära Box 7014 750 07 UPPSALA E-post: Lennart.Mattsson@mv.slu.se Sammanfattning Att hellre bruka

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara Fosfor till stråsäd SVEA-konferensen Brunnby 2018-01-16 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 Skörd dt/ha 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 NPK till vårkorn,

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Omsättning av metaller i slamgödslad Salixodling

Omsättning av metaller i slamgödslad Salixodling VA - F O R S K R A P P O R T Nr 2003-47 Omsättning av metaller i slamgödslad Salixodling Ingemar Lundström Kenth Hasselgren VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik.

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,

Läs mer

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt SLU Institutionen för mark och miljö Torbjörn Nilsson 1 Syftet och nyttan av projektet

Läs mer

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste

Läs mer

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Agronomiska perspektiv på slam som gödselmedel

Agronomiska perspektiv på slam som gödselmedel Agronomiska perspektiv på slam som gödselmedel Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk I Workshop 18 april 2012 RAPPORT KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN Innehåll: Inledning och bakgrund...2

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Markkemi Växtnäring Danisco, SBU Skåneförsöken NBR SLU Lunds Univ. LOVA SJV SLF H + H + Na + Na + H +

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer