Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal"

Transkript

1 Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

2 Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar växtnäring och verkar för ett slutet kretslopp och bästa möjliga nyttjande av olika rest- och biprodukter. Läs mer på Eller ring Biototal på Denna rapport är sammanställd av: Janne Linder och Tomas Kjellquist. Linköping

3 Biogödsel från Rena Havs planerade anläggning i Kungshamn Biototal har ett uppdrag att bistå Rena Hav i planeringen för ett ekonomiskt och resurseffektivt omhändertagande av biogödseln. I denna rapport redovisas beräkningar och bedömningar om biogödselns kvalitet och användbarhet med ledning av de analyser som tagits fram i samband med provrötning. Beräkning på biogödseln utifrån analyser på ingående substrat- teoretisk biogödsel Med de analyser som finns på ingående substrat har vi beräknat hur en teoretisk biogödsel skulle kunna se ut. Analyser finns inte för alla substrat men med de analyser som finns och vissa antaganden kan näringsinnehållet för en substratmix räknas fram. För denna beräkning har samma substratmix används som i provrötningen. För bioslam och lakar finns aktuella analyser från Orcla. För fiskrens har en analys för skarpsill används i denna beräkning. De livsmedelsrester som ingår antas ha samma näringsinnehåll som skarpsill. Provrötningen på gav också aktuella ingångsvärden på utrötningsgrad och ammoniumhalt. När nu analyser från en verklig provrötning finns framme är det givetvis det bästa underlaget att räkna vidare på. Men beräkningen på en teoretisk gödsel ligger med i denna rapport för att kvalitetssäkra den slutliga analysen på verklig biogödsel. Den kan också användas för att bedöma vilken betydelse tillsatser vid rötningen har på biogödselns kvalitet och användbarhet. Se bilaga 1. Beräkning på verklig biogödsel från provrötningen och värdering av de olika fraktionerna Provrötningen har genomfört som en kontinuerlig rötning med de substrat som kommer att användas i Rena Havs anläggning. Vid igångsättningen används en ymp som inte har samma innehåll av ämnen som den substratblandning som har provrötats. Men eftersom provrötningen har pågått under så lång tid elimineras inverkan av ympen. De analyser som har tagits ut efter rötningen kan därmed förväntas ge en bra bild över hur biogödseln kommer att se ut i den verkliga anläggningen. Vi har utvärderat analysen från efterrötkammaren och de två fraktioner som tagits fram genom att i labbskala avvattna biogödseln. Jämfört med den teoretiska biogödseln så innehåller biogödseln från efterrötkammaren mindre kväve och natrium. Detta kan förklaras med osäkerheter i indata för beräkningen på den teoretiska biogödseln. För nickel, järn och kobolt är halterna höga i verklig biogödsel vilket är rimligt eftersom dessa ämnen har tillsatts som spårelement vid rötningen. För fosfor är överensstämmelsen god.

4 För de fortsatta beräkningarna har vi utgått från att totalt ca ton substrat rötas med en liten tillsats av processvatten. Detta ger totalt ton biogödsel från rötkammaren. Biogödselns värde för lantbruket Hur en lantbrukare upplever värdet på biogödseln är mycket beroende på typ av gård, vilka grödor som odlas, jordarter m.m. Innehållet av lättillgängligt kväve är den viktigaste parametern för värderingen. Fosforn har också sitt värde och eftersom fosfor är ganska orörligt i marken kommer tillförd fosfor till nytta förr eller senare. Det är bara gårdar som har mycket stallgödsel som inte värderar fosforn. Gårdar med lätta jordar har behov av kalium. På lerjordar finns ofta tillräckligt med kalium i marken. Utöver makronäring så tillför biogödseln, till skillnad mot handelsgödsel, även mikronäringsämnen. Särskilt på lättare jordar är detta värdefullt. Biogödseln bidrar också till att höja markens mullhalt. Detta är särskilt intressant för kreaturslösa gårdar och på jordar med svag struktur. Biogödsel har också, till skillnad mot mineralgödsel, en positiv kalkeffekt. Biogödseln från efterrötkammaren har en bra balans mellan kväve och fosfor och en låg kaliumhalt. Halten av lättillgängligt kväve är i nivå med flytgödsel från svin. Vår bedömning är att många lantbrukare skulle vara intresserade av denna biogödsel. I provrötningen har förutsättningarna för själva rötningen optimerats. I praktisk drift kan det finnas möjligheter att minska vattenmängder och ytterligare höja halten av torrsubstans och näringsinnehåll. För användning inom ekologisk odling är biogödseln ännu intressantare. Tillgången på ekologiska gödselmedel har minskat under senare år. Biogödseln från Rena Hav skulle kunna bidra till uppfylla det behovet i närområdet. Begränsning av givan Biogödseln bör vara certifierad enligt SPCR 120. Reglerna för SPCR 120 innehåller begränsningar i hur mycket tungmetaller som får tillföras per år med biogödseln. Den teoretiska biogödseln innehåller låga halter av alla tungmetaller. Givan begränsas av bly men då är givan över 50 ton/ha. Normalt ger man aldrig mer än ca 30 ton/ha så den begränsningen har ingen praktisk betydelse. I de fraktioner av biogödsel som kommit från provrötningen är det generellt låga halter av tungmetaller. Däremot är det högre halter av nickel än i den teoretiska biogödseln. Det beror på att nickel har tillsatts i rötprocessen för att stimulera bakterierna som producerar gasen. För biogödseln direkt från efterrötkammaren är begränsningen på grund av nickel på 46 ton per hektar och har ingen praktisk betydelse. Vid en avvattning av biogödseln ökar naturligtvis inte mängden av tungmetaller. Däremot kommer de olika ämnena att fördelas olika mellan accept och rejekt.

5 Huvuddelen av tungmetallerna hamnar i acceptet. Med den nickelhalt som redovisas från efterrötkammaren innebär det att acceptet inte kan tillföras i högre giva än 3,4 ton/ha räknat som en ettårsgiva. Detta är naturligtvis en nackdel för användaren. Därför är det angeläget att diskutera med lämplig processingenjör om det skulle vara möjligt att begränsa tillförseln av nickel och ändå få en stabil rötningsprocess. Skulle inte nickel begränsa är det istället koppar som begränsar på en giva av 10 ton/ha. Denna giva är fullt tillräcklig för lantbrukaren. Vid avvattning av ton biogödseln förväntas en produktion av ton accept (Avvattnad biogödsel). Risken för försaltning Vid en giva på 30 hektar av biogödseln från efterrötkammaren eller av rejektet tillförs ca 150 kg natrium per hektar. Vid bevattning med havsvatten på östkusten kan tillförseln vara upp till 3000 kg natrium per hektar. Detta kan vid torra förhållanden leda till försaltning. Med de nederbördsmängder som är aktuella på västkusten ser vi den aktuella tillförseln som hanterbar och den bör inte leda till några större försaltningsproblem. Det finns ändå skäl att försöka hålla ner natriummängderna under 100 kg per hektar för att inte påverka markstruktur och näringssammansättning i marken. Saltkänsliga grödor kan påverkas om tillförseln överstiger 100 kg per hektar. Miljövärdering Vid användning av biogödsel uppnås stora miljövinster. Förutom att avfallet från fiskindustrin omhändertas utan att belasta miljön så minskar användningen av icke förnyelsebar växtnäring. Den energi som skulle ha gått åt för att producera denna växtnäring kan också sparas in. Biogödseln tillför också värdefulla mullämnen till åkermarken.

6 I tabell 1 framgår den samlade årliga miljövinsten som beräknas uppnås vid återföring av biogödsel från Rena Havs produktionsanläggning till åkermark. Medelavstånd för biogödseltransporter är satt till 40 km (enkel resa). Tabell 1. Samlad årlig miljövinst vid biogödselspridning till åkermark Inbesparad fosforgödsel 12 ton Inbesparad kvävegödsel 79 ton varav lättillgängligt kväve 58 ton Inbesparad kaliumgödsel 9 ton Tillförsel av mullämnen till åkermark 310 ton (ts) Ersatt energi för tillverkning av gödsel 53 m 3 oljeekvivalenter Klimateffekt 425 ton CO 2 I detta är inte inräknat den mängd fossila bränslen som biogasen ersätter och minskningen av utsläppen av klimatgaser som detta leder till. Lagring av biogödseln För att kunna köra biogasanläggningen är det en förutsättning att det finns möjligheter att köra undan biogödseln kontinuerligt till de lantbrukare som ska använda den som gödselmedel. I första hand bör befintliga lagringsbehållare som inte används till annat inventeras och kontrakteras. När den volymen är klar kan det finnas behov av att bygga nya lager. Detta arbete bör vara gjort innan biogödseln börjar produceras. Om avsikten är att biogödseln ska vara KRAVtillåten måste detta vara klart från början så att arbetet med att hitta och bygga brunnar kan koncentreras till ekologiska gårdar. Avsättningsproblem får inte uppstå. Det finns sällan någon annan praktisk möjlighet att avsätta flytande biogödsel än att köra den till lantbruk. Det är därför det är så viktigt att kontraktera lagringsvolymerna innan biogödseln börjar produceras. För avvattnad biogödsel kan det vara möjligt att hitta avsättning till annat än lantbruk t.ex. jordtillverkning. Det är normalt inte aktuellt eftersom den tål lite längre transporter och inte behöver lagras i en gödselbrunn. För att försäkra sig om att alltid ha tillgång till lager bör en volym motsvarande 10 månaders produktion utan avvattning kontrakteras. Spridning av biogödsel är möjlig från vårbruket, över sommaren och fram till höstsådd. Någon spridning kan vara aktuell i växande vallar på lite senare på hösten. Med den spridningsperioden ger en lagringsvolym motsvarande 10 månader en god säkerhetsmarginal. Med avvattning finns en möjlighet att totalt sett sänka transportavstånden. I den avvattnade biogödseln har fosforn koncentrerats i en liten volym och kan därmed transporteras lite längre bort och fördelas på en större areal. Det kväverika rejektet kan användas som kvävegödselmedel på gårdar i närområdet utan att den totala fosforgivan blir för hög i förhållande till grödans behov.

7 Spridningsareal Den mängd fosfor som produceras kräver en spridningsareal på ungefär 600 hektar per år. Denna areal går alltid att hitta. Det gäller att hitta rätt balans mellan transportkostnad och lantbrukarens pris. Säljer man gödseln till ett lågt pris kan man minska transportavstånden. Ett högt pris medför att man kan behöva söka avsättning lite längre bort. Det som i praktiken ofta begränsar avsättningsmöjligheterna är tillgången på lagringsbehållare. Utöver vinterlagringen kan en viss volym kontrakteras för direktspridning under säsong. Det innebär att biogödseln inte lagras på gården. Den körs istället direkt ut till spridningen. Eftersom det inte är troligt att mottagarna av biogödsel vill sprida på alla fält alla år så är det rimligt att den areal på ca hektar behövs för den planerade mängden biogödsel. På ekologiska gårdar skulle förmodligen 1200 hektar räcka eftersom man där är mer benägen att använda biogödsel i alla grödor. Tillgänglig spridningsareal För att bedöma om tillräcklig spridningsareal finns tillgänglig inom rimligt avstånd från den planerade anläggningen har vi gjort en beräkning utifrån arealstatistik per församling. Se tabell 2. Ett medelavstånd har tagits fram till varje församling. Vi har också tagit fram en justerad areal där vi dragit bort den areal som behövs för att sprida stallgödseln från de djur som finns i området. Resultatet visar att det är begränsat med spridningsareal inom 2 mil. Mellan 2 och 3 mil finns det däremot ca hektar och är man beredd att transportera 4 mil tillkommer 4000 hektar till. Nu är naturligtvis all teoretisk areal inte tillgänglig för spridning. Mycket av arealen ligger på små gårdar som inte har intresse eller möjlighet att ta emot biogödsel. För den mängd biogödsel som planeras (ca ton och en årlig spridningsareal på 600 hektar) behövs 13% av den tillgängliga arealen inom 4 mil eller 6% av arealen inom 6 mil.

8 Tabell 2 Tillgänglig spridningsareal inom olika avståndsintervall Total Justerad Avstånd areal areal km Ha Ha > Alla församlingar i följande kommuner har tagits med: Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Lysekil, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan.

9 Bilaga 1. Sammanställning av analyser från provrötning och teoretisk biogödsel Efterrötkammare "Teoretisk" Rejekt Accept Torrsubstans (%): 2,9% 3,3% 1,7% 18,6% ph 8,0 8,1 8,5 Kalkverkan (CaO) (% av TS): 2,0% 5,1% Organiskt innehåll (g/kg TS): Totalkväve, N-tot (g/kg TS): 147,5 97, ,4 Amm kväve, NH4- N (g/kg TS): 103,27 71, ,0 Fosfor, P (g/kg TS): 15,9 15,8 3,1 29,8 Kalium, K (g/kg TS): 15,3 11,5 19,1 2,5 Natrium, Na (g/kg TS): 324, ,4 Järn, Fe (g/kg TS): 0,3 11,7 0,17 23,4 Bly, Pb (mg/kg TS): 16,7 <5,0 <0,47 6,1 Kadmium, Cd (mg/kg TS): 0,17 0,13 <0,022 0,22 Koppar, Cu (mg/kg TS): ,1 162 Krom, Cr (mg/kg TS): 13,1 6, Kvicksilver, Hg (mg/kg TS): 0,08 0,006 0,15 Nickel, Ni (mg/kg TS): 9,5 17 1,4 40 Zink, Zn (mg/kg TS): ,0 288 Silver, Ag (mg/kg TS): 0,9 0,12 <0,95 Kobolt, Co (mg/kg TS): 4,2 13,4 2,2 28,3 Total mängd kväve ton: 127,0 79,0 Total mängd ammoniumkväve ton: Total mängd fosfor ton: 13,7 12,8 Total mängd kalium ton: 13,1 9,3 Total årlig spridningsareal hektar:

10 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för ej avvattnad biogödsel: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 30,0 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 3,3% ph (värde) 8,0 Askhalt (% av TS) 62% Organiskt kväve 0,9 26 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 0, , Kalium 0, ,03 80 Svavel 0, ,02 - Kalcium 0, Magnesium 0, ,50 1 Kalk 0, ,50 10 Bördighetshöjande effekt 149 Summa växtnäringsvärde: Maxgiva (ton/ha): 45,9 Begränsande ämne för tillförsel: Nickel Miljövinst Genom att ovanstående produkt används inom lantbruk och därigenom ersätter mineralgödsel, uppnås följande miljövinst: Beräknat på: vilket motsvarar: Energi: Växthusgaser: 600 hektar ton med den giva som anges ovan liter oljeekvivalenter kg CO 2 -ekvivalenter

11 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för rejektet: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 30,0 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 1,7% ph (värde) 8,1 Askhalt (% av TS) 91% Organiskt kväve 0,2 6 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 0, ,75 31 Kalium 0, ,03 68 Svavel 0, ,02 - Kalcium 0, Magnesium 0, ,50 0 Kalk 0, ,50 5 Bördighetshöjande effekt 77 Summa växtnäringsvärde: 779

12 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för acceptet: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 9,9 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 18,6% ph (värde) 8,5 Askhalt (% av TS) 29% Organiskt kväve 9,2 91 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 5, , Kalium 0, ,03 32 Svavel 0, ,02 - Kalcium 2, Magnesium 0, ,50 2 Kalk 9, ,50 47 Bördighetshöjande effekt 277 Summa växtnäringsvärde: 1 701

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat Rapport från en förstudie

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Hushållningssällskapet Väst Rapport nr. 2 2008 Innehållsförteckning: Sid. Inledning

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2012 Innehållsförteckning: Summary 3 Inledning 3 Syfte och mål

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012 Digital GIS Maps Höganäs Höganäs kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Höganäs kommun 20122 Sidan 2. (11) Innehållsförteckning 1. Slamanvändning 2012... 3 2. Översiktkarta över slamspridning

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten 216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:11 Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 Förord För att kunna realisera ett biogasprojekt är det viktigt att det råder klarhet gällande både lagstiftning

Läs mer

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125 Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Hästgödsel en resurs!

Hästgödsel en resurs! HÄSTGÖDSEL I KRETSLOPP SJUHÄRAD Hästgödsel en resurs! INFORMATION TILL STALLÄGARE OCH LANTBRUKARE Sprid hästgödsel på åkrarna. Det tjänar alla på! Du kan bidra till ökat kretslopp i Sjuhärad genom att

Läs mer

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. BILAGA 1 version 07 Sid 1 (2) Bilaga 1a Substrat Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. Om en anläggning önskar ta emot ett substrat

Läs mer

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas Biogödsel i Västra Götaland Rapport inom Lantbruksgas Hushållningssällskapen Västra Götaland november 2011 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 1.1 Förklaring av begrepp... 3 2 BIOGÖDSEL I VÄSTRA GÖTALAND...

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Fiskslam från problem till möjlighet-

Fiskslam från problem till möjlighet- Fiskslam från problem till möjlighet Resultat från provrötning och näringsåterföring Författare: Anette Jansson Dennis Wiström Rickard Wester Rapport: Dnr 2012/206 Titel: Fiskslam från problem till möjlighet-

Läs mer

Biogasanläggningen i Västerås

Biogasanläggningen i Västerås Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Mosekrog

Mosekrog Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Naturvårdsverkets föreslagna gränsvärden för hållbar återföring av fosfor

Naturvårdsverkets föreslagna gränsvärden för hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets föreslagna gränsvärden för hållbar återföring av fosfor en konsekvensanalys för biogasverksamheten inom Tekniska verken i Linköping AB och Svensk Biogas AB Sammanfattning Naturvårdsverkets

Läs mer

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Klosettvatten i kretslopp

Klosettvatten i kretslopp Klosettvatten i kretslopp Introduktion Projektet Klosettvatten i kretslopp utreder om källsorterat klosettvatten kan accepteras av livsmedelsindustrin som ett gödselmedel. Projektet genomförs av Inst.

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Fiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring

Fiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring Varför detta projekt? Viktig att värna om Östersjön! Vi behöver fler lokala substrat att göra fordonsgas (biogas)

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer