Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal"

Transkript

1 Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

2 Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar växtnäring och verkar för ett slutet kretslopp och bästa möjliga nyttjande av olika rest- och biprodukter. Läs mer på Eller ring Biototal på Denna rapport är sammanställd av: Janne Linder och Tomas Kjellquist. Linköping

3 Biogödsel från Rena Havs planerade anläggning i Kungshamn Biototal har ett uppdrag att bistå Rena Hav i planeringen för ett ekonomiskt och resurseffektivt omhändertagande av biogödseln. I denna rapport redovisas beräkningar och bedömningar om biogödselns kvalitet och användbarhet med ledning av de analyser som tagits fram i samband med provrötning. Beräkning på biogödseln utifrån analyser på ingående substrat- teoretisk biogödsel Med de analyser som finns på ingående substrat har vi beräknat hur en teoretisk biogödsel skulle kunna se ut. Analyser finns inte för alla substrat men med de analyser som finns och vissa antaganden kan näringsinnehållet för en substratmix räknas fram. För denna beräkning har samma substratmix används som i provrötningen. För bioslam och lakar finns aktuella analyser från Orcla. För fiskrens har en analys för skarpsill används i denna beräkning. De livsmedelsrester som ingår antas ha samma näringsinnehåll som skarpsill. Provrötningen på gav också aktuella ingångsvärden på utrötningsgrad och ammoniumhalt. När nu analyser från en verklig provrötning finns framme är det givetvis det bästa underlaget att räkna vidare på. Men beräkningen på en teoretisk gödsel ligger med i denna rapport för att kvalitetssäkra den slutliga analysen på verklig biogödsel. Den kan också användas för att bedöma vilken betydelse tillsatser vid rötningen har på biogödselns kvalitet och användbarhet. Se bilaga 1. Beräkning på verklig biogödsel från provrötningen och värdering av de olika fraktionerna Provrötningen har genomfört som en kontinuerlig rötning med de substrat som kommer att användas i Rena Havs anläggning. Vid igångsättningen används en ymp som inte har samma innehåll av ämnen som den substratblandning som har provrötats. Men eftersom provrötningen har pågått under så lång tid elimineras inverkan av ympen. De analyser som har tagits ut efter rötningen kan därmed förväntas ge en bra bild över hur biogödseln kommer att se ut i den verkliga anläggningen. Vi har utvärderat analysen från efterrötkammaren och de två fraktioner som tagits fram genom att i labbskala avvattna biogödseln. Jämfört med den teoretiska biogödseln så innehåller biogödseln från efterrötkammaren mindre kväve och natrium. Detta kan förklaras med osäkerheter i indata för beräkningen på den teoretiska biogödseln. För nickel, järn och kobolt är halterna höga i verklig biogödsel vilket är rimligt eftersom dessa ämnen har tillsatts som spårelement vid rötningen. För fosfor är överensstämmelsen god.

4 För de fortsatta beräkningarna har vi utgått från att totalt ca ton substrat rötas med en liten tillsats av processvatten. Detta ger totalt ton biogödsel från rötkammaren. Biogödselns värde för lantbruket Hur en lantbrukare upplever värdet på biogödseln är mycket beroende på typ av gård, vilka grödor som odlas, jordarter m.m. Innehållet av lättillgängligt kväve är den viktigaste parametern för värderingen. Fosforn har också sitt värde och eftersom fosfor är ganska orörligt i marken kommer tillförd fosfor till nytta förr eller senare. Det är bara gårdar som har mycket stallgödsel som inte värderar fosforn. Gårdar med lätta jordar har behov av kalium. På lerjordar finns ofta tillräckligt med kalium i marken. Utöver makronäring så tillför biogödseln, till skillnad mot handelsgödsel, även mikronäringsämnen. Särskilt på lättare jordar är detta värdefullt. Biogödseln bidrar också till att höja markens mullhalt. Detta är särskilt intressant för kreaturslösa gårdar och på jordar med svag struktur. Biogödsel har också, till skillnad mot mineralgödsel, en positiv kalkeffekt. Biogödseln från efterrötkammaren har en bra balans mellan kväve och fosfor och en låg kaliumhalt. Halten av lättillgängligt kväve är i nivå med flytgödsel från svin. Vår bedömning är att många lantbrukare skulle vara intresserade av denna biogödsel. I provrötningen har förutsättningarna för själva rötningen optimerats. I praktisk drift kan det finnas möjligheter att minska vattenmängder och ytterligare höja halten av torrsubstans och näringsinnehåll. För användning inom ekologisk odling är biogödseln ännu intressantare. Tillgången på ekologiska gödselmedel har minskat under senare år. Biogödseln från Rena Hav skulle kunna bidra till uppfylla det behovet i närområdet. Begränsning av givan Biogödseln bör vara certifierad enligt SPCR 120. Reglerna för SPCR 120 innehåller begränsningar i hur mycket tungmetaller som får tillföras per år med biogödseln. Den teoretiska biogödseln innehåller låga halter av alla tungmetaller. Givan begränsas av bly men då är givan över 50 ton/ha. Normalt ger man aldrig mer än ca 30 ton/ha så den begränsningen har ingen praktisk betydelse. I de fraktioner av biogödsel som kommit från provrötningen är det generellt låga halter av tungmetaller. Däremot är det högre halter av nickel än i den teoretiska biogödseln. Det beror på att nickel har tillsatts i rötprocessen för att stimulera bakterierna som producerar gasen. För biogödseln direkt från efterrötkammaren är begränsningen på grund av nickel på 46 ton per hektar och har ingen praktisk betydelse. Vid en avvattning av biogödseln ökar naturligtvis inte mängden av tungmetaller. Däremot kommer de olika ämnena att fördelas olika mellan accept och rejekt.

5 Huvuddelen av tungmetallerna hamnar i acceptet. Med den nickelhalt som redovisas från efterrötkammaren innebär det att acceptet inte kan tillföras i högre giva än 3,4 ton/ha räknat som en ettårsgiva. Detta är naturligtvis en nackdel för användaren. Därför är det angeläget att diskutera med lämplig processingenjör om det skulle vara möjligt att begränsa tillförseln av nickel och ändå få en stabil rötningsprocess. Skulle inte nickel begränsa är det istället koppar som begränsar på en giva av 10 ton/ha. Denna giva är fullt tillräcklig för lantbrukaren. Vid avvattning av ton biogödseln förväntas en produktion av ton accept (Avvattnad biogödsel). Risken för försaltning Vid en giva på 30 hektar av biogödseln från efterrötkammaren eller av rejektet tillförs ca 150 kg natrium per hektar. Vid bevattning med havsvatten på östkusten kan tillförseln vara upp till 3000 kg natrium per hektar. Detta kan vid torra förhållanden leda till försaltning. Med de nederbördsmängder som är aktuella på västkusten ser vi den aktuella tillförseln som hanterbar och den bör inte leda till några större försaltningsproblem. Det finns ändå skäl att försöka hålla ner natriummängderna under 100 kg per hektar för att inte påverka markstruktur och näringssammansättning i marken. Saltkänsliga grödor kan påverkas om tillförseln överstiger 100 kg per hektar. Miljövärdering Vid användning av biogödsel uppnås stora miljövinster. Förutom att avfallet från fiskindustrin omhändertas utan att belasta miljön så minskar användningen av icke förnyelsebar växtnäring. Den energi som skulle ha gått åt för att producera denna växtnäring kan också sparas in. Biogödseln tillför också värdefulla mullämnen till åkermarken.

6 I tabell 1 framgår den samlade årliga miljövinsten som beräknas uppnås vid återföring av biogödsel från Rena Havs produktionsanläggning till åkermark. Medelavstånd för biogödseltransporter är satt till 40 km (enkel resa). Tabell 1. Samlad årlig miljövinst vid biogödselspridning till åkermark Inbesparad fosforgödsel 12 ton Inbesparad kvävegödsel 79 ton varav lättillgängligt kväve 58 ton Inbesparad kaliumgödsel 9 ton Tillförsel av mullämnen till åkermark 310 ton (ts) Ersatt energi för tillverkning av gödsel 53 m 3 oljeekvivalenter Klimateffekt 425 ton CO 2 I detta är inte inräknat den mängd fossila bränslen som biogasen ersätter och minskningen av utsläppen av klimatgaser som detta leder till. Lagring av biogödseln För att kunna köra biogasanläggningen är det en förutsättning att det finns möjligheter att köra undan biogödseln kontinuerligt till de lantbrukare som ska använda den som gödselmedel. I första hand bör befintliga lagringsbehållare som inte används till annat inventeras och kontrakteras. När den volymen är klar kan det finnas behov av att bygga nya lager. Detta arbete bör vara gjort innan biogödseln börjar produceras. Om avsikten är att biogödseln ska vara KRAVtillåten måste detta vara klart från början så att arbetet med att hitta och bygga brunnar kan koncentreras till ekologiska gårdar. Avsättningsproblem får inte uppstå. Det finns sällan någon annan praktisk möjlighet att avsätta flytande biogödsel än att köra den till lantbruk. Det är därför det är så viktigt att kontraktera lagringsvolymerna innan biogödseln börjar produceras. För avvattnad biogödsel kan det vara möjligt att hitta avsättning till annat än lantbruk t.ex. jordtillverkning. Det är normalt inte aktuellt eftersom den tål lite längre transporter och inte behöver lagras i en gödselbrunn. För att försäkra sig om att alltid ha tillgång till lager bör en volym motsvarande 10 månaders produktion utan avvattning kontrakteras. Spridning av biogödsel är möjlig från vårbruket, över sommaren och fram till höstsådd. Någon spridning kan vara aktuell i växande vallar på lite senare på hösten. Med den spridningsperioden ger en lagringsvolym motsvarande 10 månader en god säkerhetsmarginal. Med avvattning finns en möjlighet att totalt sett sänka transportavstånden. I den avvattnade biogödseln har fosforn koncentrerats i en liten volym och kan därmed transporteras lite längre bort och fördelas på en större areal. Det kväverika rejektet kan användas som kvävegödselmedel på gårdar i närområdet utan att den totala fosforgivan blir för hög i förhållande till grödans behov.

7 Spridningsareal Den mängd fosfor som produceras kräver en spridningsareal på ungefär 600 hektar per år. Denna areal går alltid att hitta. Det gäller att hitta rätt balans mellan transportkostnad och lantbrukarens pris. Säljer man gödseln till ett lågt pris kan man minska transportavstånden. Ett högt pris medför att man kan behöva söka avsättning lite längre bort. Det som i praktiken ofta begränsar avsättningsmöjligheterna är tillgången på lagringsbehållare. Utöver vinterlagringen kan en viss volym kontrakteras för direktspridning under säsong. Det innebär att biogödseln inte lagras på gården. Den körs istället direkt ut till spridningen. Eftersom det inte är troligt att mottagarna av biogödsel vill sprida på alla fält alla år så är det rimligt att den areal på ca hektar behövs för den planerade mängden biogödsel. På ekologiska gårdar skulle förmodligen 1200 hektar räcka eftersom man där är mer benägen att använda biogödsel i alla grödor. Tillgänglig spridningsareal För att bedöma om tillräcklig spridningsareal finns tillgänglig inom rimligt avstånd från den planerade anläggningen har vi gjort en beräkning utifrån arealstatistik per församling. Se tabell 2. Ett medelavstånd har tagits fram till varje församling. Vi har också tagit fram en justerad areal där vi dragit bort den areal som behövs för att sprida stallgödseln från de djur som finns i området. Resultatet visar att det är begränsat med spridningsareal inom 2 mil. Mellan 2 och 3 mil finns det däremot ca hektar och är man beredd att transportera 4 mil tillkommer 4000 hektar till. Nu är naturligtvis all teoretisk areal inte tillgänglig för spridning. Mycket av arealen ligger på små gårdar som inte har intresse eller möjlighet att ta emot biogödsel. För den mängd biogödsel som planeras (ca ton och en årlig spridningsareal på 600 hektar) behövs 13% av den tillgängliga arealen inom 4 mil eller 6% av arealen inom 6 mil.

8 Tabell 2 Tillgänglig spridningsareal inom olika avståndsintervall Total Justerad Avstånd areal areal km Ha Ha > Alla församlingar i följande kommuner har tagits med: Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Lysekil, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan.

9 Bilaga 1. Sammanställning av analyser från provrötning och teoretisk biogödsel Efterrötkammare "Teoretisk" Rejekt Accept Torrsubstans (%): 2,9% 3,3% 1,7% 18,6% ph 8,0 8,1 8,5 Kalkverkan (CaO) (% av TS): 2,0% 5,1% Organiskt innehåll (g/kg TS): Totalkväve, N-tot (g/kg TS): 147,5 97, ,4 Amm kväve, NH4- N (g/kg TS): 103,27 71, ,0 Fosfor, P (g/kg TS): 15,9 15,8 3,1 29,8 Kalium, K (g/kg TS): 15,3 11,5 19,1 2,5 Natrium, Na (g/kg TS): 324, ,4 Järn, Fe (g/kg TS): 0,3 11,7 0,17 23,4 Bly, Pb (mg/kg TS): 16,7 <5,0 <0,47 6,1 Kadmium, Cd (mg/kg TS): 0,17 0,13 <0,022 0,22 Koppar, Cu (mg/kg TS): ,1 162 Krom, Cr (mg/kg TS): 13,1 6, Kvicksilver, Hg (mg/kg TS): 0,08 0,006 0,15 Nickel, Ni (mg/kg TS): 9,5 17 1,4 40 Zink, Zn (mg/kg TS): ,0 288 Silver, Ag (mg/kg TS): 0,9 0,12 <0,95 Kobolt, Co (mg/kg TS): 4,2 13,4 2,2 28,3 Total mängd kväve ton: 127,0 79,0 Total mängd ammoniumkväve ton: Total mängd fosfor ton: 13,7 12,8 Total mängd kalium ton: 13,1 9,3 Total årlig spridningsareal hektar:

10 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för ej avvattnad biogödsel: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 30,0 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 3,3% ph (värde) 8,0 Askhalt (% av TS) 62% Organiskt kväve 0,9 26 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 0, , Kalium 0, ,03 80 Svavel 0, ,02 - Kalcium 0, Magnesium 0, ,50 1 Kalk 0, ,50 10 Bördighetshöjande effekt 149 Summa växtnäringsvärde: Maxgiva (ton/ha): 45,9 Begränsande ämne för tillförsel: Nickel Miljövinst Genom att ovanstående produkt används inom lantbruk och därigenom ersätter mineralgödsel, uppnås följande miljövinst: Beräknat på: vilket motsvarar: Energi: Växthusgaser: 600 hektar ton med den giva som anges ovan liter oljeekvivalenter kg CO 2 -ekvivalenter

11 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för rejektet: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 30,0 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 1,7% ph (värde) 8,1 Askhalt (% av TS) 91% Organiskt kväve 0,2 6 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 0, ,75 31 Kalium 0, ,03 68 Svavel 0, ,02 - Kalcium 0, Magnesium 0, ,50 0 Kalk 0, ,50 5 Bördighetshöjande effekt 77 Summa växtnäringsvärde: 779

12 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för acceptet: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 9,9 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 18,6% ph (värde) 8,5 Askhalt (% av TS) 29% Organiskt kväve 9,2 91 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 5, , Kalium 0, ,03 32 Svavel 0, ,02 - Kalcium 2, Magnesium 0, ,50 2 Kalk 9, ,50 47 Bördighetshöjande effekt 277 Summa växtnäringsvärde: 1 701

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas Biogödsel i Västra Götaland Rapport inom Lantbruksgas Hushållningssällskapen Västra Götaland november 2011 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 1.1 Förklaring av begrepp... 3 2 BIOGÖDSEL I VÄSTRA GÖTALAND...

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden RAPPORT B2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter

Läs mer

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092 Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel RAPPORT B2012:02 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har uppdragit åt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att tillsammans med JTI - Institutet

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

RVF Utveckling 2005:10

RVF Utveckling 2005:10 Användning av biogödsel RVF Utveckling 2005:10 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning och utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Delprojekt

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla

Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Sammandrag av Rapport Malmö 2008-03-17 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

Årsrapport Certifierad

Årsrapport Certifierad Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 produktionsåren 2012, 2011, 2010 RAPPORT B2013:04 ISSN 1103-4092 förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning,

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion

Läs mer

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Resultatet! 100 000 m 3 /ton rötbart substrat 50 GWh motsvarande ca 5,6 miljoner liter bensin 8,7 miljoner mil á 0,64 Nm 3 CH 4 CO 2 reduktion ca 15

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis

Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis Landskap Trädgård Jordbruk Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis En litteraturstudie Joakim Ekelöf och Tora Råberg Område Jordbruk odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik juli 2009

Inkvarteringsstatistik juli 2009 Inkvarteringsstatistik juli 2009 Gästnattsutveckling juli 2009, län Jfr. med samma period föregående år. 16% 14% 14% 14% 1 9% 11% 8% 6% 4% 0% Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 07/09/2010

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Marie Mattsson Niklas Karlsson Sara Bergström Nilsson Titel: Biogas från hästgödsel i Halland Publiceringsdatum:

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas-relaterade projekt på Innovatum Teknikpark 2009-2010 TORRÖTNINGSTEKNIK BIOGAS Vårgårda Herrljunga SKARABORGSGAS Infrastruktur

Läs mer

Samhällsekonomisk analys

Samhällsekonomisk analys Bilaga 1. NV-00336-13 Samhällsekonomisk analys av förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel NATURVÅRDSVERKET Förord Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Analyser av dialys och dricksvatten

Analyser av dialys och dricksvatten Analyser av dialys och dricksvatten Britta-Lena Toftby 12 maj 2014 12/05/2014 www.eurofins.com En världsledare i analystjänster 15 000 anställda 190 laboratorier 36 länder Alla kundsegment: Industrier,

Läs mer

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Inverkan av ålder på halten näringsämnen och rotröta i rödklöver

Inverkan av ålder på halten näringsämnen och rotröta i rödklöver Rapport för projekt 09SVF003 Inverkan av ålder på halten näringsämnen och rotröta i rödklöver Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2010-06-01 Sammanfattning Rödklöver

Läs mer

Jordbruksinformation 21 2011

Jordbruksinformation 21 2011 Jordbruksinformation 21 2011 Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012 Innehåll 1 Inledning 5 2 Allmänt om gödsling 7 2.1 Markkartering 7 2.2 Skörderelaterad gödsling 10 2.3 Precisionsodling 10 2.4 Växtanalys

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Nätverket Renare Mark Linköping den 1 oktober 2013 Advokat Maria Paijkull Dumpningsförbud Muddermassor är avfall Förbud att dumpa avfall till havs

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Förstudie om biogas för fordon på Arlanda flygplats och i Sigtuna kommun 610324 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13

Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 MI 30 SM 1401 Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 Slutlig statistik Sales of fertilisers for agricultural and horticultural purposes in 2012/13. Final statistics I korta

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Energigrödor. Rapport Nr 2008-12. Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam

Energigrödor. Rapport Nr 2008-12. Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Rapport Nr 8- Energigrödor en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Johanna Olsson Eva Salomon Andras Baky Ola Palm Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling)

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 1 Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av ett reningsverk med tillhörande biogasanläggning på del av Gravarne 3:1 och 3:6, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-12-22 Bengt

Läs mer

Känsliga områden enligt nitratdirektivet

Känsliga områden enligt nitratdirektivet Känsliga områden enligt nitratdirektivet kustområde Nya känsliga området övriga länet Lagring av stallgödsel Inget läckage eller avrinning Täckning av urin- och flytgödselbrunn Påfyllning av urin och flytgödsel

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Hur kan vi få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion i Uppsala och Stockholms län? kartläggning, ekonomisk analys och handlingsplan

Hur kan vi få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion i Uppsala och Stockholms län? kartläggning, ekonomisk analys och handlingsplan Rapport 2011:23 Hur kan vi få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion i Uppsala och Stockholms län? kartläggning, ekonomisk analys och handlingsplan Projektet var ett samarbete mellan länsstyrelserna

Läs mer

Aluminium - den gröna metallen

Aluminium - den gröna metallen Aluminium - den gröna metallen Förekomst Aluminium är näst efter syre och kisel det vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ur mineralen bauxit framställs aluminiumoxid, utgångsmaterialet vid metalltillverkningen.

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från

Läs mer

BIOGAS I FÄRS LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

BIOGAS I FÄRS LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ BIOGAS I FÄRS Förstudie LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ BIOGAS I FÄRS FÖRSTUDIE Rapport Nr 9, APRIL 2010 Lovisa Björnsson och Mikael Lantz Envirum AB www.envirum.se Beställare: Biogas Färs BIOGAS I FÄRS

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Förslag till riktvärden för jordoch plantanalyser i ekologisk grönsaksodling

Förslag till riktvärden för jordoch plantanalyser i ekologisk grönsaksodling Förslag till riktvärden för jordoch plantanalyser i ekologisk grönsaksodling Vitkål ( prov) Morot ( prov) Magnesium i plantsaften, mg/l 8 8 8 Magnesium mg/l jord (Spurway) Margareta Magnusson, grd Högsta

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer

Undersökning av utökade användningsområden för Lotsbroverkets slam

Undersökning av utökade användningsområden för Lotsbroverkets slam W12012 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Undersökning av utökade användningsområden för Lotsbroverkets slam Examination of expanded uses for the sewage sludge that is produced in Lotsbroverket Elin Lindfors

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer