Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal"

Transkript

1 Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

2 Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar växtnäring och verkar för ett slutet kretslopp och bästa möjliga nyttjande av olika rest- och biprodukter. Läs mer på Eller ring Biototal på Denna rapport är sammanställd av: Janne Linder och Tomas Kjellquist. Linköping

3 Biogödsel från Rena Havs planerade anläggning i Kungshamn Biototal har ett uppdrag att bistå Rena Hav i planeringen för ett ekonomiskt och resurseffektivt omhändertagande av biogödseln. I denna rapport redovisas beräkningar och bedömningar om biogödselns kvalitet och användbarhet med ledning av de analyser som tagits fram i samband med provrötning. Beräkning på biogödseln utifrån analyser på ingående substrat- teoretisk biogödsel Med de analyser som finns på ingående substrat har vi beräknat hur en teoretisk biogödsel skulle kunna se ut. Analyser finns inte för alla substrat men med de analyser som finns och vissa antaganden kan näringsinnehållet för en substratmix räknas fram. För denna beräkning har samma substratmix används som i provrötningen. För bioslam och lakar finns aktuella analyser från Orcla. För fiskrens har en analys för skarpsill används i denna beräkning. De livsmedelsrester som ingår antas ha samma näringsinnehåll som skarpsill. Provrötningen på gav också aktuella ingångsvärden på utrötningsgrad och ammoniumhalt. När nu analyser från en verklig provrötning finns framme är det givetvis det bästa underlaget att räkna vidare på. Men beräkningen på en teoretisk gödsel ligger med i denna rapport för att kvalitetssäkra den slutliga analysen på verklig biogödsel. Den kan också användas för att bedöma vilken betydelse tillsatser vid rötningen har på biogödselns kvalitet och användbarhet. Se bilaga 1. Beräkning på verklig biogödsel från provrötningen och värdering av de olika fraktionerna Provrötningen har genomfört som en kontinuerlig rötning med de substrat som kommer att användas i Rena Havs anläggning. Vid igångsättningen används en ymp som inte har samma innehåll av ämnen som den substratblandning som har provrötats. Men eftersom provrötningen har pågått under så lång tid elimineras inverkan av ympen. De analyser som har tagits ut efter rötningen kan därmed förväntas ge en bra bild över hur biogödseln kommer att se ut i den verkliga anläggningen. Vi har utvärderat analysen från efterrötkammaren och de två fraktioner som tagits fram genom att i labbskala avvattna biogödseln. Jämfört med den teoretiska biogödseln så innehåller biogödseln från efterrötkammaren mindre kväve och natrium. Detta kan förklaras med osäkerheter i indata för beräkningen på den teoretiska biogödseln. För nickel, järn och kobolt är halterna höga i verklig biogödsel vilket är rimligt eftersom dessa ämnen har tillsatts som spårelement vid rötningen. För fosfor är överensstämmelsen god.

4 För de fortsatta beräkningarna har vi utgått från att totalt ca ton substrat rötas med en liten tillsats av processvatten. Detta ger totalt ton biogödsel från rötkammaren. Biogödselns värde för lantbruket Hur en lantbrukare upplever värdet på biogödseln är mycket beroende på typ av gård, vilka grödor som odlas, jordarter m.m. Innehållet av lättillgängligt kväve är den viktigaste parametern för värderingen. Fosforn har också sitt värde och eftersom fosfor är ganska orörligt i marken kommer tillförd fosfor till nytta förr eller senare. Det är bara gårdar som har mycket stallgödsel som inte värderar fosforn. Gårdar med lätta jordar har behov av kalium. På lerjordar finns ofta tillräckligt med kalium i marken. Utöver makronäring så tillför biogödseln, till skillnad mot handelsgödsel, även mikronäringsämnen. Särskilt på lättare jordar är detta värdefullt. Biogödseln bidrar också till att höja markens mullhalt. Detta är särskilt intressant för kreaturslösa gårdar och på jordar med svag struktur. Biogödsel har också, till skillnad mot mineralgödsel, en positiv kalkeffekt. Biogödseln från efterrötkammaren har en bra balans mellan kväve och fosfor och en låg kaliumhalt. Halten av lättillgängligt kväve är i nivå med flytgödsel från svin. Vår bedömning är att många lantbrukare skulle vara intresserade av denna biogödsel. I provrötningen har förutsättningarna för själva rötningen optimerats. I praktisk drift kan det finnas möjligheter att minska vattenmängder och ytterligare höja halten av torrsubstans och näringsinnehåll. För användning inom ekologisk odling är biogödseln ännu intressantare. Tillgången på ekologiska gödselmedel har minskat under senare år. Biogödseln från Rena Hav skulle kunna bidra till uppfylla det behovet i närområdet. Begränsning av givan Biogödseln bör vara certifierad enligt SPCR 120. Reglerna för SPCR 120 innehåller begränsningar i hur mycket tungmetaller som får tillföras per år med biogödseln. Den teoretiska biogödseln innehåller låga halter av alla tungmetaller. Givan begränsas av bly men då är givan över 50 ton/ha. Normalt ger man aldrig mer än ca 30 ton/ha så den begränsningen har ingen praktisk betydelse. I de fraktioner av biogödsel som kommit från provrötningen är det generellt låga halter av tungmetaller. Däremot är det högre halter av nickel än i den teoretiska biogödseln. Det beror på att nickel har tillsatts i rötprocessen för att stimulera bakterierna som producerar gasen. För biogödseln direkt från efterrötkammaren är begränsningen på grund av nickel på 46 ton per hektar och har ingen praktisk betydelse. Vid en avvattning av biogödseln ökar naturligtvis inte mängden av tungmetaller. Däremot kommer de olika ämnena att fördelas olika mellan accept och rejekt.

5 Huvuddelen av tungmetallerna hamnar i acceptet. Med den nickelhalt som redovisas från efterrötkammaren innebär det att acceptet inte kan tillföras i högre giva än 3,4 ton/ha räknat som en ettårsgiva. Detta är naturligtvis en nackdel för användaren. Därför är det angeläget att diskutera med lämplig processingenjör om det skulle vara möjligt att begränsa tillförseln av nickel och ändå få en stabil rötningsprocess. Skulle inte nickel begränsa är det istället koppar som begränsar på en giva av 10 ton/ha. Denna giva är fullt tillräcklig för lantbrukaren. Vid avvattning av ton biogödseln förväntas en produktion av ton accept (Avvattnad biogödsel). Risken för försaltning Vid en giva på 30 hektar av biogödseln från efterrötkammaren eller av rejektet tillförs ca 150 kg natrium per hektar. Vid bevattning med havsvatten på östkusten kan tillförseln vara upp till 3000 kg natrium per hektar. Detta kan vid torra förhållanden leda till försaltning. Med de nederbördsmängder som är aktuella på västkusten ser vi den aktuella tillförseln som hanterbar och den bör inte leda till några större försaltningsproblem. Det finns ändå skäl att försöka hålla ner natriummängderna under 100 kg per hektar för att inte påverka markstruktur och näringssammansättning i marken. Saltkänsliga grödor kan påverkas om tillförseln överstiger 100 kg per hektar. Miljövärdering Vid användning av biogödsel uppnås stora miljövinster. Förutom att avfallet från fiskindustrin omhändertas utan att belasta miljön så minskar användningen av icke förnyelsebar växtnäring. Den energi som skulle ha gått åt för att producera denna växtnäring kan också sparas in. Biogödseln tillför också värdefulla mullämnen till åkermarken.

6 I tabell 1 framgår den samlade årliga miljövinsten som beräknas uppnås vid återföring av biogödsel från Rena Havs produktionsanläggning till åkermark. Medelavstånd för biogödseltransporter är satt till 40 km (enkel resa). Tabell 1. Samlad årlig miljövinst vid biogödselspridning till åkermark Inbesparad fosforgödsel 12 ton Inbesparad kvävegödsel 79 ton varav lättillgängligt kväve 58 ton Inbesparad kaliumgödsel 9 ton Tillförsel av mullämnen till åkermark 310 ton (ts) Ersatt energi för tillverkning av gödsel 53 m 3 oljeekvivalenter Klimateffekt 425 ton CO 2 I detta är inte inräknat den mängd fossila bränslen som biogasen ersätter och minskningen av utsläppen av klimatgaser som detta leder till. Lagring av biogödseln För att kunna köra biogasanläggningen är det en förutsättning att det finns möjligheter att köra undan biogödseln kontinuerligt till de lantbrukare som ska använda den som gödselmedel. I första hand bör befintliga lagringsbehållare som inte används till annat inventeras och kontrakteras. När den volymen är klar kan det finnas behov av att bygga nya lager. Detta arbete bör vara gjort innan biogödseln börjar produceras. Om avsikten är att biogödseln ska vara KRAVtillåten måste detta vara klart från början så att arbetet med att hitta och bygga brunnar kan koncentreras till ekologiska gårdar. Avsättningsproblem får inte uppstå. Det finns sällan någon annan praktisk möjlighet att avsätta flytande biogödsel än att köra den till lantbruk. Det är därför det är så viktigt att kontraktera lagringsvolymerna innan biogödseln börjar produceras. För avvattnad biogödsel kan det vara möjligt att hitta avsättning till annat än lantbruk t.ex. jordtillverkning. Det är normalt inte aktuellt eftersom den tål lite längre transporter och inte behöver lagras i en gödselbrunn. För att försäkra sig om att alltid ha tillgång till lager bör en volym motsvarande 10 månaders produktion utan avvattning kontrakteras. Spridning av biogödsel är möjlig från vårbruket, över sommaren och fram till höstsådd. Någon spridning kan vara aktuell i växande vallar på lite senare på hösten. Med den spridningsperioden ger en lagringsvolym motsvarande 10 månader en god säkerhetsmarginal. Med avvattning finns en möjlighet att totalt sett sänka transportavstånden. I den avvattnade biogödseln har fosforn koncentrerats i en liten volym och kan därmed transporteras lite längre bort och fördelas på en större areal. Det kväverika rejektet kan användas som kvävegödselmedel på gårdar i närområdet utan att den totala fosforgivan blir för hög i förhållande till grödans behov.

7 Spridningsareal Den mängd fosfor som produceras kräver en spridningsareal på ungefär 600 hektar per år. Denna areal går alltid att hitta. Det gäller att hitta rätt balans mellan transportkostnad och lantbrukarens pris. Säljer man gödseln till ett lågt pris kan man minska transportavstånden. Ett högt pris medför att man kan behöva söka avsättning lite längre bort. Det som i praktiken ofta begränsar avsättningsmöjligheterna är tillgången på lagringsbehållare. Utöver vinterlagringen kan en viss volym kontrakteras för direktspridning under säsong. Det innebär att biogödseln inte lagras på gården. Den körs istället direkt ut till spridningen. Eftersom det inte är troligt att mottagarna av biogödsel vill sprida på alla fält alla år så är det rimligt att den areal på ca hektar behövs för den planerade mängden biogödsel. På ekologiska gårdar skulle förmodligen 1200 hektar räcka eftersom man där är mer benägen att använda biogödsel i alla grödor. Tillgänglig spridningsareal För att bedöma om tillräcklig spridningsareal finns tillgänglig inom rimligt avstånd från den planerade anläggningen har vi gjort en beräkning utifrån arealstatistik per församling. Se tabell 2. Ett medelavstånd har tagits fram till varje församling. Vi har också tagit fram en justerad areal där vi dragit bort den areal som behövs för att sprida stallgödseln från de djur som finns i området. Resultatet visar att det är begränsat med spridningsareal inom 2 mil. Mellan 2 och 3 mil finns det däremot ca hektar och är man beredd att transportera 4 mil tillkommer 4000 hektar till. Nu är naturligtvis all teoretisk areal inte tillgänglig för spridning. Mycket av arealen ligger på små gårdar som inte har intresse eller möjlighet att ta emot biogödsel. För den mängd biogödsel som planeras (ca ton och en årlig spridningsareal på 600 hektar) behövs 13% av den tillgängliga arealen inom 4 mil eller 6% av arealen inom 6 mil.

8 Tabell 2 Tillgänglig spridningsareal inom olika avståndsintervall Total Justerad Avstånd areal areal km Ha Ha > Alla församlingar i följande kommuner har tagits med: Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Lysekil, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan.

9 Bilaga 1. Sammanställning av analyser från provrötning och teoretisk biogödsel Efterrötkammare "Teoretisk" Rejekt Accept Torrsubstans (%): 2,9% 3,3% 1,7% 18,6% ph 8,0 8,1 8,5 Kalkverkan (CaO) (% av TS): 2,0% 5,1% Organiskt innehåll (g/kg TS): Totalkväve, N-tot (g/kg TS): 147,5 97, ,4 Amm kväve, NH4- N (g/kg TS): 103,27 71, ,0 Fosfor, P (g/kg TS): 15,9 15,8 3,1 29,8 Kalium, K (g/kg TS): 15,3 11,5 19,1 2,5 Natrium, Na (g/kg TS): 324, ,4 Järn, Fe (g/kg TS): 0,3 11,7 0,17 23,4 Bly, Pb (mg/kg TS): 16,7 <5,0 <0,47 6,1 Kadmium, Cd (mg/kg TS): 0,17 0,13 <0,022 0,22 Koppar, Cu (mg/kg TS): ,1 162 Krom, Cr (mg/kg TS): 13,1 6, Kvicksilver, Hg (mg/kg TS): 0,08 0,006 0,15 Nickel, Ni (mg/kg TS): 9,5 17 1,4 40 Zink, Zn (mg/kg TS): ,0 288 Silver, Ag (mg/kg TS): 0,9 0,12 <0,95 Kobolt, Co (mg/kg TS): 4,2 13,4 2,2 28,3 Total mängd kväve ton: 127,0 79,0 Total mängd ammoniumkväve ton: Total mängd fosfor ton: 13,7 12,8 Total mängd kalium ton: 13,1 9,3 Total årlig spridningsareal hektar:

10 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för ej avvattnad biogödsel: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 30,0 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 3,3% ph (värde) 8,0 Askhalt (% av TS) 62% Organiskt kväve 0,9 26 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 0, , Kalium 0, ,03 80 Svavel 0, ,02 - Kalcium 0, Magnesium 0, ,50 1 Kalk 0, ,50 10 Bördighetshöjande effekt 149 Summa växtnäringsvärde: Maxgiva (ton/ha): 45,9 Begränsande ämne för tillförsel: Nickel Miljövinst Genom att ovanstående produkt används inom lantbruk och därigenom ersätter mineralgödsel, uppnås följande miljövinst: Beräknat på: vilket motsvarar: Energi: Växthusgaser: 600 hektar ton med den giva som anges ovan liter oljeekvivalenter kg CO 2 -ekvivalenter

11 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för rejektet: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 30,0 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 1,7% ph (värde) 8,1 Askhalt (% av TS) 91% Organiskt kväve 0,2 6 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 0, ,75 31 Kalium 0, ,03 68 Svavel 0, ,02 - Kalcium 0, Magnesium 0, ,50 0 Kalk 0, ,50 5 Bördighetshöjande effekt 77 Summa växtnäringsvärde: 779

12 Exempel på hur ett produktblad skulle kunna se ut för acceptet: PRODUKTBLAD Certifierad Biogödsel SPCR 120 Leverantör: Rena Hav Framräknat växtnäringsvärde Analyser: Provrötningsgödsel i konventionell odling För giva ton/ha: 9,9 Priser på mineralgödsel från dec 2013 TS (%) 18,6% ph (värde) 8,5 Askhalt (% av TS) 29% Organiskt kväve 9,2 91 Halt Tillfört Värderat Värde Värde (kg/ton) (kg/ha) (kg/ha) kr/kg kr/ha Ammoniumkväve 2, , Fosfor 5, , Kalium 0, ,03 32 Svavel 0, ,02 - Kalcium 2, Magnesium 0, ,50 2 Kalk 9, ,50 47 Bördighetshöjande effekt 277 Summa växtnäringsvärde: 1 701

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:11 Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 Förord För att kunna realisera ett biogasprojekt är det viktigt att det råder klarhet gällande både lagstiftning

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas Biogödsel i Västra Götaland Rapport inom Lantbruksgas Hushållningssällskapen Västra Götaland november 2011 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 1.1 Förklaring av begrepp... 3 2 BIOGÖDSEL I VÄSTRA GÖTALAND...

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden RAPPORT B2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092 Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel RAPPORT B2012:02 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har uppdragit åt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att tillsammans med JTI - Institutet

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

RVF Utveckling 2005:10

RVF Utveckling 2005:10 Användning av biogödsel RVF Utveckling 2005:10 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning och utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Delprojekt

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

BIOGASANLÄGGNING FÖR BEHANDLING AV ORGANISKT AVFALL. UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-02-11. Leif Lindow BioSystem AB

BIOGASANLÄGGNING FÖR BEHANDLING AV ORGANISKT AVFALL. UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-02-11. Leif Lindow BioSystem AB BIOGASANLÄGGNING FÖR BEHANDLING AV ORGANISKT AVFALL. UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-02-11 Leif Lindow BioSystem AB Adress Telefon Telefax Momsreg nr/f-skatt/vat Postgiro Bankgiro BIOSYSTEM

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Årsrapport Certifierad

Årsrapport Certifierad Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 produktionsåren 2012, 2011, 2010 RAPPORT B2013:04 ISSN 1103-4092 förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning,

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla

Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Sammandrag av Rapport Malmö 2008-03-17 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter

Läs mer

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Resultatet! 100 000 m 3 /ton rötbart substrat 50 GWh motsvarande ca 5,6 miljoner liter bensin 8,7 miljoner mil á 0,64 Nm 3 CH 4 CO 2 reduktion ca 15

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Hur mycket kostar äldres fallskador i Lysekil

Hur mycket kostar äldres fallskador i Lysekil Lysekil invånare i Lysekil för respektive Fallskadorna i Lysekil kostar varje år: Regionens kostnad 4,9 milj. kr Kommunens kostnad 5,0 milj. kr Individens kostnad 0,2 milj. kr Total kostnad 10,1 milj.

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Förord Varför har vi skrivit denna bok?

Förord Varför har vi skrivit denna bok? Innehåll Förord... 7 1. Jordbrukets framväxt under århundradena...9 2. Den ekologiska odlingens rötter...27 3. Räcker maten vid omställning till ekologisk odling?... 35 4. Är ekologisk mat nyttigare?...

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Biogasproduktion i sydnärke

Biogasproduktion i sydnärke Biogasproduktion i sydnärke Slutredovisning Peter Åslund Bakgrund Syfte och mål Tidigare genomförda utredningar Omfattning och metodik för utredningen Projektorganisation Substratinventering Genomförd

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik juli 2009

Inkvarteringsstatistik juli 2009 Inkvarteringsstatistik juli 2009 Gästnattsutveckling juli 2009, län Jfr. med samma period föregående år. 16% 14% 14% 14% 1 9% 11% 8% 6% 4% 0% Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 07/09/2010

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer