Rörflen som biogassubstrat

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rörflen som biogassubstrat"

Transkript

1 Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer? Örebro Universitet

2 Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Biosystem och teknologi Box Alnarp

3 Metanpotential hos rörflen vid olika skördetider i 1 och 2-skördesystem på Jylland Chemical composition and methane yield of reed canary grass as influenced by harvesting time and harvest frequency Bioresource Technology, Volume 130, February 2013, Pages Tanka P. Kandel, Sutaryo Sutaryo, Henrik B. Møller, Uffe Jørgensen, Poul E. Lærke

4 Metanpotential hos rörflen vid olika skördetider i 1 och 2-skördesystem på Jylland Bamse NPK kg per ha, 4 april Biomassaskörd, var 14:e dag maj sept i 1-skördesystemet Biomassaskörd den 15 juni och 22 sept i 2-skördesystemet Gödsling ytterligare en gång med NPK kg efter skörden den 15 juni i hälften av försöksrutorna (TC-F resp. TC-U)

5 Slutsatser från denna artikel Tvåskördesystem med 2 x NPK kg per ha gav ton ts per ha Enskördesystemet med 1 x NPK kg per ha gav max 12 ton ts per ha 5430 m 3 jfr 3735 m 3 CH 4 per ha för tvåskördesystemet resp. enskördesystemet (+45%) Liknande skördenivåer, ca 12 ton ts per ha, för gödslad rörflen i enskördesystem, , på SLU Alnarp, och med samma avkastning för saltelm, Szarvasi-1. (LTJ-Rapport 2013:12, Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs)

6 Slutsats från denna artikel Tvåskördesystem med 2 x NPK kg per ha gav ton ts per ha Enskördesystemet med 1 x NPK kg per ha gav max 12 ton ts per ha 5430 m 3 jfr 3735 m 3 CH 4 per ha för tvåskördesystemet resp. enskördesystemet (+45%) Hur hållbart är då rörflen som substrat vid produktion av fordonsgas (biogas)?

7 Varför energigräs i renbestånd?

8 Försöksodlingar på åkermark (Röbäcksdalen, Umeå) 4 gräsarter (fårsvingel, hundäxing, rörflen, timotej); 4 baljväxter (alsikeklöver, käringtand, rödklöver, vitklöver); 4 örter (prästkrage, rölleka, smörblomma, ängssyra) Etablering 1996, skörd en gång per år i augusti Ingen gödsling mellan 1996 och kg N (ammoniumnitrat) till halva rutorna 2002 och 2003 Proceedings of the 20th General Meeting of the European Grassland Federation, Luzern, Switzerland, June 2004, pp

9 Biomass from marginal land - EU project GrassMargins, Effects of plant species composition, fetilization and harvest regime on biomass production and nitrogen fixation. Genomförs i Sverige på Alnarp och Götala

10 Biomass yield, ton DM per ha Mean +/- SD, n=4 Ellinge Biomass yield 17 Sep Biomass yield 26 June

11 Studiebesök till Nörreådalen och Foulum den 10 juni 2013!!

12 Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp Produktion av biogas och ekologisk biogödsel samt renare vatten

13 Odlingssystem för produktion av biogassubstrat på marginaljord Projektdeltagare Maria Berglund, HS Halland Charlott Gissén, SLU Alnarp Ida Helander, Falköpings kommun Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Redovisning vid BioM:s avslutningskonferens i Viborg Sven-Erik Svensson SLU Alnarp

14 Odlingssystem för produktion av biogassubstrat på marginaljord 1. Utvärdera grödor via odlingsförsök på marginaljordar med något högre mullhalt, med syfte att ge förslag på odlingssystem för produktion av biogassubstrat på kantzoner och andra marker.

15 Field experiment at Jättene, Falköping, Photos: Georg Carlsson (taken in July 2012)

16 Biogasgrödor på kantzon 1. Rörflen Bamse 100 % 2. Rörflen Bamse 50%, Timotej Switch 25% och Rörsvingel Swaj 25% 3. Rörflen Bamse 100 % + N-fix* 4. Rörflen Bamse 50%, Timotej Switch 25% och Rörsving. Swaj 25%+N-fix* 5. Biogasvall; SW 979 N-fix*= bottengröda med baljväxter bestående av: Alsikeklöver, Blålucern, Kärringtand och Vitklöver Gödsling: 0 resp kg N per ha samt PK efter markkartering (har ej behövts hittills) Skörd: 2 gånger per år; före 1 juli och efter 15 sept (justerat 2013)

17 kg DM per ha Mean +/- SE, n=4 kg DM per ha Mean +/- SE, n=4 kg DM per ha Mean +/- SE, n=4 kg DM per ha Mean +/- SE, n=4 Field experiment at Jättene, Falköping, Biomass yield in 2011 (one harvest in September) Biomass yield in 2012 (total of 2 harvests, July and October) N 30N N 60+40N Plant species composition Plant species composition Biomass yield 6 July 2012 Biomass yield 5 October N N N (+40) N Plant species composition Plant species composition

18

19

20 CO 2 -emissioner [kg ha -1 ] CO 2 -emissioner - odling 2500 Mineralgödsel Hampa Betor Majs Rågvete Vall

21 CO 2 -emissioner [kg ha -1 ] CO 2 -emissioner - odling Mineralgödsel Rötrest + mineralgödsel -56% -37% -53% -36% -49% Hampa Betor Majs Rågvete Vall

22 CO 2 -emissioner [kg ha -1 ] CO 2 -emissioner - odling Mineralgödsel Rötrest + mineralgödsel -56% -37% -53% -36% -49% Hampa Betor Majs Rågvete Hela kedjan till fordonsgas 62% 75% 64% 68% 93% Vall

23 ATL, 9 november 2012 En CO 2 reduktion på ca 5 till ca 10 ton per ha och år beroende på gröda

24 CO 2 -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] Vall som biogassubstrat Biogasproduktion Lagring och transport Biogen lustgas Odling och skörd Markkolsförändring Nettoemissioner av CO 2 -ekv. bensin -35 % -50 % -60 % Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur,

25 CO 2 -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] Vall som biogassubstrat rötrest + mineralgödsel NPK kg/ha Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] -35 % -50 % -60 % Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur,

26 CO 2 -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] Vall som biogassubstrat rötrest + mineralgödsel Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] -35 % -50 % -60 % Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur,

27 CO 2 -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] Vall som biogassubstrat rötrest + mineralgödsel Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] -35 % -50 % -60 % Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur,

28 CO 2 -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] Vall som biogassubstrat rötrest + mineralgödsel Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] -35 % -50 % -60 % Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur,

29 CO 2 -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] Vall som biogassubstrat mineralgödslad NPK kg/ha Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] -35 % -50 % -60 % Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur,

30 CO 2 -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] Vall som biogassubstrat ogödslad marginalmark Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] -35 % -50 % -60 % Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur,

31 CO 2 -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] Vall som biogassubstrat Högre produktivitet vid 160 kg N (100 kg N som biogödsel) Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] -35 % -50 % -60 % Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur,

32 Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Tack! Frågor? Foulum 10 juni ängsgräs till gas! Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Biosystem och teknologi Box Alnarp

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Biogasproduktion från vall på marginalmark Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya

Läs mer

1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat

1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat 1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat Bakgrund Extensiva gräsmarker som slåtterängar och naturbeten är mycket värdefulla för bevarande av biologisk mångfald, och utgör viktiga

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Biogasmajs på eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Växjö Möte den 8-9 dec 2015 Slutsats Ett radavstånd på

Läs mer

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Syfte Syftet med detta projekt är att demonstrera konsekvenserna av om alla grödor från åkermark skulle omfattas av samma regelverk

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin 1 Drygt 80 medlemmar i Partnerskap Alnarp 3 N Produkter AB, Abetong AB, Agrico Nordic AB, Alnarp Cleanwater Technology AB, Anolytech AB, Bara Mineraler AB, BASF

Läs mer

Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs Plant nutrients from three-chamber septic tanks in production of energy grass

Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs Plant nutrients from three-chamber septic tanks in production of energy grass LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs Plant nutrients from three-chamber septic tanks in production of energy grass Partnerskap Alnarp Christina Johansson,

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION LOVISA BJÖRNSSON ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION DEL 1, ODLING OCH AREALEFFEKTIVITET SAMMANFATTNING AV ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter

Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter Charlott Gissén Agrosystem SLU Alnarp Håkan Eriksson EON Gas Sverige AB Nobelvägen, Malmö Gasdagarna, oktober 2012, Trollhättan Kretslopp för urban växtnäring

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING Henrik Olsson 1, Johan Andersson 1, Ulf Hävermark 2 och Åke Nordberg 2 1 RISE Jordbruk och livsmedel. 2 SLU Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Energigrödor för biogasproduktion : Del 3, energi- och växthusgaseffektiviet Björnsson, Lovisa

Energigrödor för biogasproduktion : Del 3, energi- och växthusgaseffektiviet Björnsson, Lovisa Energigrödor för biogasproduktion : Del 3, energi- och växthusgaseffektiviet Björnsson, Lovisa Publicerad: 2013-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Björnsson, L. (2013). Energigrödor

Läs mer

Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping

Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping Område Jordbruk SLU Alnarp 2009-03-26 C Gissén, S-E Svensson Box 104, 230 53 Alnarp 040-41 50 00 Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping Projektbakgrund Under år

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp. Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv

Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp. Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv Henrik Stridh, rådgivare: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Vall och helsäd som biogassubstrat Utvärdering av skördetidpunktens och snittlängdens påverkan på energiutbytet och substratkostnaden

Vall och helsäd som biogassubstrat Utvärdering av skördetidpunktens och snittlängdens påverkan på energiutbytet och substratkostnaden LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Substratkostnad resp. betalningsfömåga [kr/mwh] 7 6 5 4 3 2 1 Vall 2 skördar Vall 3 skördar digt Betalningsförmåga Substratkostnad, utan

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION LOVISA BJÖRNSSON & MIKAEL LANTZ ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION DEL 2, KOSTNADSEFFEKTIVITET & STYRMEDEL SAMMANFATTNING AV ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SVERIGES

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik

Läs mer

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

Rörflen till biogas och strö Ett innovativt kombisystem i norr

Rörflen till biogas och strö Ett innovativt kombisystem i norr JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 436 Rörflen till biogas och strö Ett innovativt kombisystem i norr Reed canary grass for biogas and bedding An innovative combination system

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Rörflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial Slutrapport till SLF

Rörflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial Slutrapport till SLF Rörflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial Slutrapport till SLF Cecilia Palmborg och Eva Lindvall Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, 90183 Umeå. E-post

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs

Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs Rapportering för åren 2007 och 2008 Christina Johansson Jan Erik Mattsson Sven-Erik Svensson

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer . upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Odlingssystemforskning för framtiden

Odlingssystemforskning för framtiden Välkommen till Odlingssystemforskning för framtiden Partnerskap Alnarp ett möte mellan akademi och näringsliv 1 Henrik Stridh, adviser: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what they

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D. Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar 2013 Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D. mga@vfl.dk Institut for Agroøkologi Aarhus Universitet 2... Videncentret for Landbrug

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Hur klimateffektiv är etanol?

Hur klimateffektiv är etanol? Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet

Läs mer

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB Biogas till tung trafik Hans Johansson FordonsGas Sverige AB FordonsGas Sverige AB Bildades: 1998 Antal anställda: 33 stycken Ägare: Air Liquide 42 CNG-stationer 2 BiGreen (LBG) stationer 4 bussdepåer

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer