Bilaga: Beräkningsunderlag

Transkript

1 Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel... 3 Luftföroreningar... 3 Utsläpp från bussar... 3 Utsläpp från personbilar... 5 Utsläpp från lastbilar... 6 Resurshållning... 7 Rötrest... 7 Klimateffekter Klimateffekt fordonsgas Beräkningarna av klimatnytta bygger på följande utsläpp/utsläppsminskningar för bensin, diesel, naturgas samt biogas från i sammanhanget relevanta substrat. Tabell 1 : CO2-utsläpp från olika bränslen samt biogas med olika substrat. Källor: Energimyndigheten (2016) samt Börjesson et al (2013). Drivmedel och substrat g CO2-ekv/MJ Bensin 91,50 Diesel 83,80 Biogas från vall 4,80 Biogas från avloppsslam (-82%) 13,00 Biogas från hushållsavfall (-106%) -2,30 Biogas från gödsel (-122%) -20,00 Biogas från industriavfall ** -2,30 Biogas från slakteriavfall -15,80 Biogas från energigrödor och odlingsrester* 21,00 Övrigt 4,80

2 Den samhällsekonomiska besparingen - fordonsrelaterad Stern (0,6 ASEK 6 (1,14 ASEK 6 högre (3,5 SEK/kg CO 2e) SEK/kg CO 2e) SEK/kg CO 2e) Vi går från kostnad (med t) Till kostnad (med gas) Samhällsekonomisk besparing Klimateffekt Industriell användning Emissionsfaktorer EmissionsFaktor (CO2) kg per MWh Gasol 234,36 Olja (medelvärde av eldningsolja ) 270,828 Naturgas 205,272 Biogas (viktat medelvärde, substrat för Skåne) -7,5492 Samhällsekonomiskt värde Byter ut CO2- besparing (ton) (Stern 0,60 kr/kg CO2) (ASEK 6 1,14 kr/kg CO2) (ASEK 6 3,5 kr/kg CO2) Gasol kr kr kr Olja kr kr kr Naturgas kr kr kr

3 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel Mängd handelsgödsel (NPK 15/15/15) som skulle ersätta kvävemängden från biogödsel (ton) Emissionsfaktor at plant gate, produktionsutsläpp (kg CO 2e/kg prod) 0,76 Utsläpp från NPK (ton CO2e) Utsläppsminskning ersatt handelsgödsel (ton CO2e) (Stern 0,60 kr/kg CO2) (ASEK 6 1,14 kr/kg CO2) (ASEK 6 3,5 kr/kg CO2) Luftföroreningar Värdet av minskade luftföroreningar är uträknat för partiklar (PM 2.5) samt kväveoxider (NO x) och dessutom uppdelat per bussar, personbilar och lastbilar. Värdet per utsläpp av partiklar (PM 2.5) bör, enligt ASEK 6, beräknas genom att multiplicera värdet per kg utsläpp med människors exponering. Det sistnämnda beräknas per tätort enligt följande formel: Exponering = 0,029 F v B 0,5 där F v är en s.k. ventilationsfaktor och B är tätortens befolkning. Ventilationsfaktorn är en siffra mellan 1 och 1,6 och beror på var i landet en ort befinner sig. Utsläpp från bussar Partikelutsläpp (PM) från bussar Befolkning i tätorten Ventilationsfaktor Exponering Värde (kr/kg) regional effekt Värde (kr/exponeringsenhet) lokal effekt Kr/kg PM Malmö , , ,93 Helsingborg , , ,37 Lund , , ,71 Referenstätort , , ,12 Utsläpp från konventionella bussar (PM partikelutsläpp) EURO III EURO IV EURO V Euro VI PM om dieselbussarna uppfyller viss 0,1 0,02 0,02 0,01 EURO-klass (g/kwh) NOx om dieselbussarna uppfyller viss 5 3,5 2 0,4 EURO-klass (g/kwh) Genomsnitt stadsbuss diesel (Biogas 4,2 4,2 4,2 4,2 Väst) (kwh/km) PM (g/km) 0,42 0,084 0,084 0,042 NOx (g/km) 21 14,7 8,4 1,68 Fördelning EURO-klasser i riket ,9% 69,5% 23,4% Fördelning EURO-klasser i Skåne ,9% 9,7% 61,9% 27,2% Källa: Fridaportalen samt Skånetrafikens hållbarhetsredovisning 2016

4 Samhällsekonomisk värdering av partikelutsläpp (PM) från bussar PMutsläpp gas bilar Malmö 23,2% Helsingborg 8,1% Lund 6,8% Referenstätort 42,0% Landsbygd 20,0% NOx-utsläpp från bussar Samhällsekonomisk värdering NOx-utsläpp från bussar Befolkning i Ventila Exponering Värde (kr/kg) Värde (kr/exp.) Kr/kg NOx tätorten tion regional effekt lokal effekt Malmö , , , , Helsingborg , , , , Lund , , , , Referenstätort , , , , Landsbygd 1 94, gas bilar Malmö 23,2% Helsingborg 8,1% Lund 6,8% Referenstätort 42,0% Landsbygd 20,0%

5 Utsläpp från personbilar NOx-utsläpp från bilar Biltyp NOx stadstrafik NOx landsbygd Källa Emissionsfaktor bensinbil (g/km) 0,44 0,22 Källa: ASEK 6 Emissionsfaktor NOx dieselbil (handbok) 0,43 0,42 Källa: ASEK 6 (g/km) Emissionsfaktor fördelning bensin/diesel 0,44 0,29 Framräknat Emissionsfaktor NOx gasbil (g/km) 0,11 0,05 Källa: ASEK 6 Samhällsekonomisk beräkning av NOx-utsläpp från bilar gas bilar Malmö 23,2% Helsingborg 8,1% Lund 6,8% Referenstätort 42,0% Landsbygd 20,0% Partikelutsläpp (PM 2.5) från bilar Biltyp PM stadstrafik PM landsbygd Källa Emissionsfaktor bensinbil (g/km) 0,0017 0,0028 Källa: ASEK 6 Emissionsfaktor NOx dieselbil (handbok) 0,0017 0,0028 Källa: ASEK 6 (g/km) Emissionsfaktor fördelning bensin/diesel 0,0017 0,0028 Framräknat Emissionsfaktor NOx gasbil (g/km) 0,0017 0,0028 Källa: ASEK 6 Samhällsekonomisk värdering av partikelutsläpp (PM) från bilar PMutsläpp gas bilar Malmö 23,2% Helsingborg 8,1% Lund 6,8% Referenstätort 42,0% Landsbygd 20,0%

6 Utsläpp från lastbilar Samhällsekonomisk beräkning av NOx-utsläpp från lastbil gas bilar gas Malmö 23,2% Helsingborg 8,1% Lund 6,8% Referenstätort 42,0% Landsbygd 20,0% Samhällsekonomisk värdering av partikelutsläpp (PM) från lastbilar PMutsläpp gas bilar Malmö 23,2% Helsingborg 8,1% Lund 6,8% Referenstätort 42,0% Landsbygd 20,0%

7 Resurshållning Ökad resurshushållning med matavfall Tabell 2: Ökad resurshushållning med matavfall, beräknat på antal hushåll. Skattad effekt (Bernstad & La Cour Jansen (2011)) per hushåll Miljöeffekt Effekt per hushåll Total effekt i Skåne Total monetär nytta Övergödning 22,8 0, , Försurning -82,6-0, , Klimateffekt -9199,2-5, , Summa Effekt per kg matavfall Tabell 3: Ökad resurshushållning med matavfall, beräknat på mängd avfall i Skåne. Skattad effekt (Bernstad & La Cour Jansen (2011)) per hushåll Effekt per kg avfall Total effekt (miljöeffekt) Total monetär nytta Övergödning 22,8 0, , Försurning -82,6-0, , Klimateffekt (kr/kg CO2e) -9199,2-0, , Summa Rötrest Levererade näringsämnen 2016 Näringsämne Mängd VA (ton) Mängd SPCR Totalt mängd Värde min Värde max 120 (ton) (ton) Ren kväve Fosfor 387, Summa