Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008
|
|
|
- Kerstin Mattsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008 SKEPPARSLÖV
2 Bollerup Traditionella lantbruksgrödor, energi, vallfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, biodynamisk Ekologisk, KRAV Ekologisk, KRAV utan kreatur lantbruksgrödor, fröodl, energiprod. med kreatur trad lantbruksgrödor med kreatur trad lantbruksgrödor utan kreatur lantbruksgrödor, energi, biogasprod, gödsl rötrest Inköpt Biofer + Biovinasse utan kreatur lantbruksgrödor, fröodling, biogasprod, gödsl rötrest Inköpt Biofer + Biovinasse A B C D E omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 S-betor S-betor S-betor Hampa Sockerbetor Korn malt ins vitklöver Havre Blålupin/Havre Blålupin Blålupin Vitklöver till frö H-vete (foder) Rågvete Höstspeltvete Höstrvete ins vitklöver Hampa Korn ins fodervall Grönfoder (ärt+ha), ins fodervall Havre ins biogasvall Vitklöver till frö Havre Fodervall l Fodervall l Biogasvall l Vårvete insådd biogasvall Hvete (etanol) Fodervall ll Fodervall ll Vårvete Biogasvall l
3 L Växtföljder omlopp 4, Önnestad Traditionella lantbruksgrödor, grönsaker /rödklöverfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, KRAV Ekologisk, KRAV Ekologisk, KRAV utan kreatur. Med grönsaker och rödklöverfrö med kreatur trad lantbruksgrödor utan kreatur; grönsaker, rötrest fr biogas vad systemet kan bära med kreatur trad lantbruksgrödor A B C D E Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Morötter S-betor Morötter S-betor Morötter utan kreatur m grönsaker och rklöverfrö Inköpt Biofer + Biovinasse Sådd lök Havre Korn Havre/ärt ins rg Ettårig gröngödsling (Havre/fodervicker) Potatis Potatis Plantlök Potatis Plantlök Råg + klöverinsådd vår Vårvete ins Vårvete ins Korn ins Korn malt Rödklöverfrö Vall l Biogasvall l Vall l Råg + klöverinsådd vår S-betor Vall ll Biogasvall ll Vall ll Rödklöverfrö
4 6 Avvikelse i grader C Tomelilla(Skillinge) 2008 Kristianstad(Legeved) 0-1 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
5 Tomelilla(Skillinge) 2008 Kristianstad(Legeved) Avvikelse i mm JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
6
7
8
9 Höstspannmål 2008, M-tal , Bollerup 14 0,0 12 0,0 10 0,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Etanolve Etanolve Fodvete Fodvete Rågvete Rågvete Hspelve Hspelve Brödvete Brödvete A A B B C C D D E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 kärna 15%Vh dt/ha 95,7 74,9 87,1 76,5 73,6 43,2 70,3 27,7 67,2 43,0 Protein %av t s 11,9 11,8 11,7 11,9 8,5 10,1 10,0 12,1 9,8 9,1 Srärkelse % av ts 72,8 73,0
10 Höstråg 2008, M-tal ,0 70,0 60,0 Önnestad 2008 A Önnestad A 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 A A E E Önnestad Önnest ad Önnestad Önnest ad kärna 15%Vh dt/ha 73,7 56,2 39,6 39,3
11 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Vårvete, skörd 2008, M-tal Miljömedvetna och uthålliga 18,0 16,0 14,0 12,0 Skörd 10,0 kärna 15%vh, dt/ha Protein 8,0 %av t s 6,0 4,0 2,0 0,0 pot pot lök lök biovall biovall vklfrö vklfrö B B C C D D E E Önn Önn Önn Önn Boll Boll Boll Boll 0,0 Förfrukter Skörd kärna 15%vh, dt/ha 68,5 42,5 22,8 23,8 44,1 35,2 20,7 29,7 Protein %av t s 12,4 13,3 12,0 13,2 14,2 14,3 16,8 13,5
12
13
14 Vårkorn, skörd 2008, M-tal Miljömedvetna och uthålliga 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Viltskada Malt ko Malt ko Fodko Fodko Fodko Fodko Fodko Fodko Malt ko Malt ko A A B B C C D D E E Bol Bol Bol Bol Önn Önn Önn Önn Önn Önn 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Skörd kärna 15%Vh Dt / Ha 40,4 33,2 39,1 41,0 45,7 59,6 40,7 41,2 28,0 Prot ein % av t s 13,2 12,3 10,8 12,9 11,2 11,0 11,7 11,6 10,2
15 Havre, skörd 2008, M-tal ,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Hampa Hampa S-betor S-betor Speltvete Speltvete S-betor S-betor A A B B D D B B Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Önnestad Önnestad Förfrukter Skörd kärna 15%Vh Dt/Ha 46,9 47,0 44,6 48,6 33,3 34,6 60,5 42,9
16 Havre/Ärt t mogen skörd 2008, M-tal , Önnetstad 60,0 50,0 40,0 Önnestad 2008 D Önnestad D 30,0 20,0 10,0 0,0 Skörd Dt/ha Prot %av ts Prot dt/ha Önnestad 2008 D 53,2 13,2 5,94 Önnestad D 29,1 13,0 3,21
17 Blålup/Havre t mogen skörd 2008, 2007, 2006, Bollerup 40,0 35,0 Utsmängd 195 kg/ha varav lupin ca 75% 30,0 25,0 20,0 15,0 Skörd Dt/ha Prot dt/ha 10,0 5,0 0,0 35% 32 % 31% C C C Bollerup Bollerup Bollerup Skörd Dt/ha 23,4 31,8 33,4 Prot dt/ha 4,57 5,24 5,12
18
19
20 Blålupin renbestånd, skörd 2008, 2007, 2006, Bollerup Miljömedvetna och uthålliga 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0? hampa Hampa S-betor S-betor S-betor S-betor D D D E E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Förfrukter kärna 15%vh dt/ha 17,5 29,0 27,9 24,2 27,3 Prot dt/ha 5,5 7,7 7,9 6,7 7,3 Protein %av ts 36,7 31,2 33,2 32,4 31,3
21
22 Led E 16/5 08
23 Led E 29/7 08
24 Led A 29/7 08
25
26 Skördeutveckling rödklöverfrö, Medelskörd % 85 % Grobarhet 15% vattenhalt 0 A A E E Önnestad Önnestad Önnestad Önnestad Rkl Rkl Rkl Rkl Led A, konv.u stg. Led E, ekol. m frukts, Biofer skörd vallfrö kg/ha
27
28
29
30 Skördeutveckling vitklöverfrö, Medelskörd % 88 % Grobarhet 15% vattenhalt 0 A A E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Led A, konv.u stg. Led E, ekol. biogas, Biofer Vkl Vkl Vkl Vkl skörd vallfrö kg/ha
31 Klöverfrö 2007/ % vattenhalt A, konv A, konv E, ekol E, ekol A, konv A, konv E, ekol E, ekol Önnestad Önnestad Önnestad Önnestad Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Rkl Rkl Rkl Rkl Vkl Vkl Vkl Vkl skörd vallfrö kg/ha
32
33
34 Hampa, ts-skörd, dt/ha 2088, 2007, 2006 Bollerup ts dt/ha ts-halt % 20 0 A A A D D D Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup ts dt/ha 54,6 109,6 63,9 40,2 58,4 63,4 ts-halt %
35 Sockerbetor, skörd 2008, M-tal, , , Bollerup 14,0 0 12,0 0 10,0 0 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 A A A B B B C C C E E E Bol Bol Bol Bol Bol Bol Bol Bol Bol Bol Bol Bol po lso cker to n/ha 8,34 11,30 10,94 7,98 11,60 10,17 9,13 8,90 8,90 7,00 6,80 5,98
36 Sockerbetor, skörd 2008, M-tal, , , Önnestad 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 A A A B B B D D D Önn Önn Önn Önn Önn Önn Önn Önn Önn polsocker t on/ ha 12,01 16,33 13,73 11,83 16,30 13,11 10,88 15,20 12,13 Rotskörd ton/ha 93,3 92,3 87,6
37 Potatis
38
39
40 29/7
41
42
43
44 Skördeutveckling Potatis, Önnestad Miljömedvetna och uthålliga Tidig bevattn 2/6 5 ggr á 20 mm 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Led A, konv.u stg. Led B, konv.m stg. Led D, ekol. m stg A A A B B B D D D Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön Brutto ton/ha 46,4 41,9 51,9 41,1 43,1 50,6 25,3 24,5 49,7 Försäljn ton/ha 40,7 32,7 44,9 34,9 35,0 44,2 19,7 19,9 42,6 ff, N lök, 105 havre, 75 NH4N ha/ärt, 75 NH4N
45 Matpotatis, skörd 2008, 2007, 2006, ton/ha 60,0 Brutto ton/ ha 50,0 Försäljn ton/ha 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 A A A B B B D D D Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön Brutto ton/ ha 51,9 41,9 46,4 50,6 43,1 41,1 49,7 24,5 25,3 Försäljn ton/ha 44,9 32,7 40,7 44,2 35,0 34,9 42,6 19,9 19,7
46 Matpotatis, storleksutfall %, 2008, 2007, 2006, Önnestad 100% 80% 60% 40% 20% > 75 mm mm < 40 mm Försäljn ton/ha 0% A A A B B B D D D Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön Ön > 75 mm 0 0,7 0,0 0 0,0 0,0 0 0,0 0, mm 2,8 4,5 3,4 2,7 2,0 3,0 3,2 3,0 3,6 < 40 mm 4,3 4,0 2,3 3,6 6,1 3,2 3,9 1,7 2,0 Försäljn ton/ha 44,9 32,7 40,7 44,2 35,0 34,9 42,6 19,9 19,7
47 Morötter Miljömedvetna och uthålliga
48 Morötter Miljömedvetna och uthålliga
49 Nacke mm Längd > 13 cm
50 Skördeutveckling Morötter, Önnestad Miljömedvetna och uthålliga Led A, konv.u stg. Led C, ekol. m rötrest. Led E, ekol. m frukts, Biofer Bevattn 2 ggr á 10 mm 5 ggr á 20 mm A A C C E E Önnestad Önnestad Önnestad Önnestad Önnestad Önnestad Brutto ton/ha 119,44 128,81 66,43 102,05 54,91 108,62 Godkänd ton/ha 92,47 97,51 46,46 69,13 39,61 85,63 Ej godk ton/ha 26,97 31,30 19,97 32,92 15,30 22,99 ff, N s-bet, 100 N biovall 2, 40 NH4N rklfrö, ca 60 N
51 Morötter, skörd, ton/ha 2008, M-tal , Önnetstad Miljömedvetna och uthålliga 140,0 120,0 ff biovall 2 ff rkl Brutto ton/ha 100,0 Godkänd ton/ ha 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 A A C C E E Önnest ad Önnestad Önnest ad Önnest ad Önnest ad Önnestad Brutto ton/ha 128,8 110,2 102,5 74,4 108,6 63,3 Godkänd ton/ha 97,5 86,3 69,1 48,0 85,6 35,5
52 Morötter, kvalitet skörd, 2008, M-tal , Önnestad Miljömedvetna och uthålliga 10 0 % 80% 60% 40% 20% För små ton/ ha Rötor ton/ha M issform ton/ ha Insekt ton/ ha Brutna ton/ ha Godkänd ton/ ha 0% A A C C E E Önnest ad Önnest ad Önnest ad Önnest ad Önnest ad Önnest ad För små ton/ ha 3,10 3,06 4,94 5,16 3,50 4,88 Rötor ton/ha 23,28 3,33 19,13 10,93 8,54 8,62 M issform ton/ ha 0,78 12,77 3,50 7,99 5,47 12,40 Insekt ton/ha 4,14 3,34 5,35 1,26 4,60 1,57 Brutna ton/ ha 0,00 1,32 0,00 1,06 0,88 0,37 Godkänd ton/ ha 97,5 86,3 69,1 48,0 85,6 35,5
53 Lök Miljömedvetna och uthålliga
54 Lök Miljömedvetna och uthålliga
55
56
57 Skördeutveckling Lök, Önnestad Miljömedvetna och uthålliga Led A, konv.u stg. Led C,ekol. m rötrest. Led E, ekol. m frukts, Biofer Bevattn 5 ggr á 20 mm 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 sådd Sådd 22/4 plantlök plantlök 28/5 28/5 Bevattn 1 ggr 15 mm 6 ggr á 20 mm 20,0 0,0 A A C C E E Önnestad Önnestad Önnestad Önnestad Önnestad Önnestad Brutto ton/ha 89,9 117,0 77,7 77,2 68,6 69,5 godk ton/ha 86,8 110,3 74,7 70,9 61,5 62,9 ff, N morött, 120 N korn, 45 NH4N gröng, ca 70 N
58
59 Lök, skörd ton/ha 2008, M-tal , Önestad Miljömedvetna och uthålliga 120,0 Brut to ton/ha 100,0 80,0 ff korn ff gröngödsl godk ton/ha 60,0 40,0 20,0 0,0 Lök,sådd Lök,sådd Lök, plant Lök, plant Lök, plant Lök, plant A A C C E E Önnest ad Önnestad Önnestad Önnest ad Önnestad Önnestad Brutto ton/ha 117,0 76,1 77,2 75,8 69,5 63,0 godk ton/ha 110,3 73,9 70,9 74,0 62,9 58,2
60 Lök, storleksutfall i % av försäljnbar skörd, 2008, M-tal , Önnestad 100% Miljömedvetna och uthålliga 80% 60% 40% 20% >80mm ton/ ha 60-80mm ton/ha 45-60mm ton/ha 40-45mm ton/ha <40mm ton/ ha 0% A A C C E Önnestad Önnest ad Önnest ad Önnestad Önnest ad >80mm ton/ ha 45,95 0,88 13,30 0, mm ton/ha 65,84 37,67 57,12 42,40 48, mm ton/ha 5,21 33,69 6,26 29,02 17, mm ton/ha 0 1,70 0,47 1,91 2,97 <40mm ton/ ha 0 0,71 0,00 0,58 0,42
61 Biogasvall, ts-skörd, ton/ha,2008, , Bollerup 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Ts-skörd t on/ ha sk1 Ts-skörd t on/ ha sk2 Ts-skörd t on/ ha sk3 Ts-skörd skörd t on/ ha - D D E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Ts-skörd t on/ ha sk1 4,65 6,25 5,03 4,59 Ts-skörd t on/ ha sk2 1,38 3,37 1,24 3,02 Ts-skörd t on/ ha sk3 2,57 0,89 1,92 0,89 Ts-skörd skörd t on/ ha 8,60 10,51 8,19 8,49
62 Biogasvall, ts-skörd, ton/ha,2008, , Önnestad Ts ton/ha 12,0 0 10,0 0 8,00 6,00 4,00 2,00 Ts-skörd ton/ha sk1 Ts-skörd ton/ha sk2 Ts-skörd ton/ha sk3 Ts-skörd skörd ton/ha 0,00 biovall I biovall I Biovall ll Biovall ll C C C C Önnest ad Önnest ad Önnestad Önnestad Ts-skörd ton/ha sk1 2,20 2,97 4,05 3,21 Ts-skörd ton/ha sk2 1,20 2,68 2,85 1,55 Ts-skörd ton/ha sk3 1,07 2,80 3,03 2,73 Ts-skörd skörd ton/ha 4,47 8,45 9,93 7,49
63 N P K bortförsel från biogasvall M-tal från 06/07 Önnestad Vall 1+2 led C Ej försäljningsbara morötter Bollerup Vall 1 led D,E N P K
64 8/4, 2008
65 8/4, 2008
66
67
68
69 Olika Odlingsformer L Resultat Resultat tom tom
70 Fodervall 1+2 ts-skörd, 2008,M-tal ,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 fodervall fodervall fodervall fodervall fodervall fodervall fodervall fodervall B B C C B B D D Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Önnest ad Önnestad Önnest ad Önnestad tot skörd Ts dt/ha 124,7 135,6 119,3 112,1 111,3 102,4 107,6 101,5
71 Fodervall 1+2 prot-skörd 2008, M-tal Rå-protein kg/ha tot B B C C B B D D Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Önnestad Önnest ad Önnest ad Önnest ad Rå-protein kg/ha tot
72 De skånska odlingssystemförsöken med dess långsiktighet ?? en källa att ösa ur!
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
. upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008 Skepparslöv 2009-02-05 Innehåll sid Växtodlingssäsongen 2008 Hemsida, www.odlingssystem.se Växtföljder Fältkort år
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007
Kristianstad Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007 HELGEGÅRDEN 2008-02-26 Innehåll sid Växtföljder Fältkort år 2007 Växtodlingssäsongen 2007 Hemsida, www.odlingssystem.se
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010
odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010 2011-03-04 Innehåll sid Växtodlingssäsongen 2010 1 Hemsida, www.odlingssystem.se 2 Växtföljder 3 Fältkort år 2010 4-5 Skörderesultat Höstspannmål, Höstråg 6
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
De skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB SYSTEM: utan kreatur NUMMER: NUMMER:
ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB- A gröns o klfrö ÖNNESTAD L4-3410 133/86 HL4365 RUTNUMMER 10 14 1 30 27 23 Förfrukt Vårkorn Morötter Plantlök Potatis Råg Vitklöver GRÖDA Morötter Plantlök
Rapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken
1 Rapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken 2007-2012 2 Förord Projektet Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingssystem med jordbruks- grönsaksoch energigrödor 2006-2012
Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling
Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling resultat och tankegångar från grönsaksväxtföljderna i odlingsförsökssystemet i Önnestad 2007-2010 Marie-Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem. Slutrapport KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem Slutrapport 2013-2014 RAPPORT Hushållningssällskapet Skåne Per Modig, HIR Skåne Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet
Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer inom Skåne län 2003-2005 Sara Löfvendahl, Ingemar
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande försök. Lägesrapport för Per Modig Anita Gunnarsson Anna Winge RAPPORT NR 1/2014
Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande försök Lägesrapport för 2013 RAPPORT NR 1/2014 Per Modig Anita Gunnarsson Anna Winge 1 Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
POM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Lämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret 8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Förfrukter till sockerbetor 2000
Förfrukter till sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Frilevande nematoder i långliggande odlingssystemförsök
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Frilevande nematoder i långliggande odlingssystemförsök Slutrapport 2013-2014 RAPPORT NR 3/2015 Hushållningssällskapet Skåne Per Modig, HIR Skåne Frilevande nematoder i långliggande
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök 2013-2015 Hushållningssällskapet Skåne Rapport 1-2017 Per Modig, HIR Skåne Maria Viketoft, SLU Lars
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Marknadsråd Spannmål 17 januari 2017 Jönköping
Marknadsråd Spannmål 17 januari 217 Jönköping 217-1-18 1/1/213 12/3/213 21/5/213 3/7/213 8/1/213 17/12/213 25/2/214 6/5/214 15/7/214 23/9/214 2/12/214 1/2/215 21/4/215 3/6/215 8/9/215 17/11/215 26/1/216
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)
ODLINGSSYSTEMFÖRSÖKEN I SKÅNE VÄXTNÄRINGSFRÅGOR. Göte Bertilsson Greengard AB
ODLINGSSYSTEMFÖRSÖKEN I SKÅNE VÄXTNÄRINGSFRÅGOR Göte Bertilsson Greengard AB KVÄVE. Grund: Jan Persson. Kortsiktiga och långsiktiga markbiologiska processer med speciell hänsyn till kvävet Organisk substans
Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag
Ärtrotröta Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Brandsberga gård/sbu AB Aphanomyces euteiches orsakar ärtrotröta Ser ut som en svamp Har mycel, men är närmare släkt med alger Infekterar rötter
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Miljöersättningar Minskat kväveläckage
Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J
Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Långvariga odlingssystemförsök. Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök. Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg
Långvariga odlingssystemförsök Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg www.hushallningssallskapet.se Existerande långvariga försök
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
R E S U L T A T 2009 M LB L126
1 KÄRNA REL- REL- REL- AV- VATT. RYMD- 1000- PRO- ERGO- STÄR- N % N- MALTK RENV. TAL TAL TAL RENS- HALT VIKT KORN- TEIN- STEROLKELSE AV TS SKÖRD UTBY- 15% F1 F1 F2 % VID G/L VIKT HALT% % KÄRNA KG/HA TE
Resultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd
Gröda i Näsgård Mark som ger bestämd SAM grödkod 2014 SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn,
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Biogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor
Spannmål 15 januari 2019 Jönköping
Spannmål 15 januari 219 Jönköping milj ton milj ton Världsmarknaden, spannmål 225 2 175 15 125 1 75 5 25 2 5 2 25 2 1 75 1 5 1 25 1 75 5 25 2137 278 213 216 279 2137 62 618 56 216/17 217/18 218/19 2 17
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Omläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Lönsamheten i ekologisk produktion
EKOfakta! Lönsamheten i ekologisk produktion Projekt Ökad svensk ekologisk produktion FAKTAKOMPENDIUM 4 AV 4 FAKTAKOMPENDIUM NR. ÖKAD SVENSK PRODUKTION UNDERLAG, TEMA RESEARCH, & TEXTER 1 2 SVERIGE SOM
Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Uthålliga odlingsformer försök med ekologisk och konventionell odling i 18 år
Uthålliga sformer försök med ekologisk och konventionell i 18 år Jordbruksinformation xx 2008 Uthålliga sformer försök med ekologisk och konventionell i 18 år Text: Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet
trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök
1 VÄXTFÖLJD UTAN VALL OCH STALLG. (II) KÄRNA REL- REL- AV- VATT. RYMD- PRO- N N- P K STRÅ- ph P-AL K-AL RENV. TAL TAL RENS- HALT VIKT TEIN- % SKÖRD % % STYR- H2O MG/ MG/ 15% % VID G/L HALT% AV TS AV TS
Sorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Tolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen