Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder

Rörflen som biogassubstrat

Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Samodling av majs och åkerböna

Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av

Sådd av samodlad ekologisk majs och åkerböna i praktiken

Slutrapport för projekt H11-0153-ADA: Sådd av samodlad ekologisk majs och åkeröna i praktiken Eva Stoltz 1, Stefan Lundmark 2 och Ann-Charlotte Wallenhammar 1 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örero 2 HS

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Workshop Sorterande system Alnarp den 3 mars 215 Föredraget baseras

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, m.fl. SLU, Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU http://www.slu.se/biogas

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, Ogräsbekämpningsstrategi Sent sådda kulturer Bevattning () Flamning bek. Grödans * Förlängd groningstid Blindharvning Selektivharvning * kan även kallas

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Styrgruppen Certifierad återvinning Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

2001, Lönnstorp Slutrapport 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU ägs till lika delar av Danisco

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Framgångsrik precisionssådd

I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,

R E S U L T A T 2014 OS M S001

R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Mellangrödor före sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk

Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot

SLU Ekoforsk Årsrapport 2013 Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot Lars Andersson och Göran Bergkvist, inst. f. växtproduktionsekologi;

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1 Möjliga orsaker till skräppans

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2 Slutkonferens 5-6 december 2018 Tomas Johansson Mikael Gilbertsson Per-Anders Algerbo Anders TS Nilsson Anneli Lundkvist Theo Verwijst Bakgrund

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

grovfoderverktyget.se

grovfoderverktyget.se Hans Hedström Linda af Geijersstam Växjö möte 4 dec 2014 grovfoderverktyget.se kostnad för grovfoderproduktion dokumentera grovfoderproduktion information och kunskap samlad på ett

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,

Slamtillförsel på åkermark

Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Etablering och snigelförsök

Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik

Redovisning till SLU Ekoforsk

David Hansson*, Sven-Erik Svensson*, Anders TS Nilsson* och Lars Andersson** 218-3-14 * Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. ** Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Ultuna. Redovisning till

Praktiska försök med nya sorter 2006

Praktiska försök med nya sorter 2006 Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod 2006-1-2-105+108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas skörden?

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas skörden? Biogas maize in 50 or 75 cm row spacing how is the yield affected? Frida Wännman Kvantenå Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästarprogrammet

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

eteknik för hampa till energi och fiber Varför hampa? Hampa som energigröda snabb tillväxt, hög avkastning av biomassa multi-funktionell användning alla användningar är inte lönsama Hampa i Sverige ~600

Återpackning med traktorhjul 2001

2001 SBU Projektkod 2001-1-1-202 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010 Projekt Markstruktur för optimal oljeväxtodling Startade våren 2006, pågår t.o.m. 2009 Finansieras av SLF, SSOF och partnerskap Alnarp Innehåller

20t3 os3-191 w-jabzytz 03R011

JL FÄLTKoRT S L U FörsöksJed N, kg/ha Höst Försöksserie: organisk gödse1 ti1 höstraps Försöksvärd: lts f/"/*lbre fuo'je bq Gårl 237 q/ B 20t3 os3-191 w-jabzytz 03R011 vår NS 24-6 A. 65 kg Ki-eserit 583

Biogasproduktionens möjligheter

Referat från Biogasproduktionens möjligheter 2009 09 03, ett seminarium inom Partnerskap Alnarp Av Jan Larsson, jan.larsson@ltj.slu.se Sven Norup: Hållbara tankar om biogas Norups Gård är ett konventionellt

Att skriva Diskussionen i en vetenskaplig rapport. Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan

Att skriva Diskussionen i en vetenskaplig rapport Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan 2018-05-21 Varför är det viktigt att en Skogsmästare kan skriva vetenskapligt? 1. För det är ett examinationsmål

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Fältvandring - Tistelbekämpning i Sala Kan ny teknik underlätta kontrollen av tistlar i ekologisk odling? Hos Tomas Svensson finns två försök med tistelreglering m.h.a. ogrässkäraren. Det är en ny maskin

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter 2004 SBU Skriv Projektkod in försökets 2004-1-2-105, rubrik här 2004-1-2-108 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle Redovisning av Partnerskap Alnarp projekt nr 306 Christian Swensson 1, Elisabet Nadeau 2, Zohaib Mussadiq 3, Mårten Hetta 3 och Eva-Maria Lidström 4 1 Området för

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Rapport från 20/20 projektet

Rapport från 20/20 projektet Exempel söder om Uppsala sommaren 2008 29/5 0,25 Sumi Alpha 4/6 +6 dagar 0,25 Sumi Alpha 9/6 +5 dagar 0,1 Mavrik 15/6 +6 dagar 0,2 Mavrik 25/6 +10 dagar 0,3 Biscaya Fältet

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Sammanfattning. Inledning

Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg,

Kvävestrategi för höstvete som helsäd till biogas

Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Kvävestrategi för höstvete som helsäd till biogas Kväveoptimum för maximal biomassaskörd Nitrogen strategy for whole crop winter