SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete
|
|
- Joakim Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg, SJV Syd Göran Gustavsson, SJV Öst
2 Material 2004: 24 prover från 3 platser i Skåne 2005: 66 prover från 28 platser i Skåne och Mellansverige inkl. Halland. Ca hälften Skåne. 12 bekämpningsförsök, 11 sort, 4 jordbearbetning, 1 ogräs.
3 Analyser Toxiner: DON, NIV, ZEA, T-2 och HT-2 med LC-MS Inventering av axfusarios Trad. Odlingar PCR, TacMan (Kvantifiering av DNA)
4 Resultat från Medelvärde DON: 245 ppb Sortförsök ur serien L7-105 i Skåne, behandlade led. Medelvärde för 8 sorter. Plats ADB Förfrukt DON Zearalenon Sandby 07B256 Höstraps Åstorp 07B257 Konservärt Jordberga 07B258 Vårvete
5 Forts Medel för varje sort, 3 platser Sort Olivin Tulsa Gnejs Kosack Kris Opus Marshal Ritmo DON Zearalenon
6 Resultat 2005 i sammandrag Medel: 188 ppb DON Mellansverige, 228 för Skåne Inget värde över 1250 ppb, 4 över 1000 ppb. Zearalenon, inga värden över 100 ppb
7 Förfrukt Skåne Höstvete 13 Ritmo Anderslöv Höstvete 451 Cubus Simrishamn Vårvete 355 Kris Staffanstorp Korn 59 Gnejs Jordberga Korn 287 Tommi Charlottenlund Korn 192 Marshal Tomelilla Ärtor 150 Gnejs Ödåkra Ärtor 547 Gnejs Åstorp Ärtor 10 Marshal Tomelilla Höstraps 10 Gnejs Sandby, Borrby Höstraps 10 Gnejs Vallåkra Höstraps 10 Kris Landskrona Höstraps 495 Gnejs Kattarp Förfrukt DON Sort Plats
8 Förfrukt Mellansverige Havre 07b526: Förhöjt T-2, HT-2, höga DON-värden Höstvete, reducerad bearbetning 07b510: - förhöjda DON-värden.
9 Bekämpning Skåne Sort Behandling DON Gnejs Obeh. 160 Gnejs 31: Stereo 1,0, 49: Proline 0,4, Comet 0,3 495 Gnejs 37: Proline 0,4, 55: Proline 0,4 426 Kris Obeh. 220 Kris 31: Stereo 1,0, 49: Proline 0,4, Comet 0,3 355 Ritmo Obeh. 249 Ritmo 37:Proline 0,4, 55: Proline 0,4 13 Ritmo 37:Proline 0,6, 63: Proline 0,8 23 Ritmo 37:Com. 0,25, Prol 0,4, 63:Juv: 1,0 13
10 Bekämpning Mellansverige Region ADB Sort Behandling DON ZEA V-götl F39085 Harnesk Obehandlat 12 n.d. V-götl F39085 Harnesk 65:Proline 0,6 n.d. n.d. V-götl F39085 Harnesk 37:Proline 0,6, 65: Prol 0,6 n.d. n.d. Ö-götl Olivin Obehandlat 107 n.d. Ö-götl Olivin 65: Proline 0,8 65 n.d. Ö-götl Olivin 37: Proline 0,6, 65: Prol 0,8 n.d. n.d.
11 Sort Skåne Plats ADB Sort DON Åstorp 07b533 Gnejs 547 Åstorp 07b533 Harnesk 608 Åstorp 07b533 Hurtig 234 Åstorp 07b533 Kris 345 Åstorp 07b533 Olivin 114 Åstorp 07b533 Opus 1193 Åstorp 07b533 Tulsa 316
12 Sort Västergötland Plats ADB Sort DON Falköping 07B468 Harnesk 89 Falköping 07B468 Lars 94 Falköping 07B468 Olivin n.d. Götene 07B510 Harnesk 1015 Götene 07B510 Kris 887 Götene 07B510 Olivin 59 Götene 07B510 Opus 1210
13 Sort, Östergötland, Mälardalen Plats ADB Sort DON Brunnby 07B509 Harnesk n.d. Brunnby 07B509 Kris 232 Brunnby 07B509 Olivin 16 Brunnby 07B509 Opus 91 Vreta Kloster 07B526 Harnesk 985 Vreta Kloster 07B526 Olivin 152 Vreta Kloster 07B526 Opus 559
14 Jordbearbetning Plats Förfrukt Sort Behandling DON Halland Havre Harnesk Plöjningsfritt 10 Halland Havre Harnesk Plöjt 10 Charlottenl. Korn Tommi Plöjningsfritt 287 Charlottenl. Korn Tommi Grund plöjning 98 Charlottenl. Korn Tommi Plöjt 13 Vallåkra Höstraps Gnejs Plöjningsfritt 10 Vallåkra Höstraps Gnejs Plöjt 10
15 Väder Frågeställning: Samband DON och nederbörd vid blomning? Åtminstone liten nederbörd registrerad vid blomning då man haft höga DON-halter. Svårt hitta samband. Slutsats: Säker nederbördsmängd nära 0, om andra faktorer gynnar toxinbildningen.
16 Svamp PCR, sortförsök Toxininnehåll µg/kg. (ppb) Fusarium (pg DNA/mg torrvikt) ADB Led DON NIV ZEA HT-2 T-2 gram. culm. aven. M.niv. poae 07B509 H 10 n.d. n.d. n.d. n.d. 3,1 0 15,8 0,1 1 07B509 C 16 n.d. n.d ,1 0,1 1,1 07B509 N 91 n.d. n.d. n.d. n.d. 1,4 0 40,5 0,3 0,6 07B509 E n.d. n.d. 2,2 0,9 64,9 0,4 0,9 07B510 C 59 n.d. n.d. 17 n.d. 1,7 0 13,5 0,4 0,1 07B510 E n.d. n.d. 22,7 0,4 90,7 2,3 0,5 07B510 H 1015 n.d. 2 n.d. n.d. 31,3 0 67,8 2 0,2 07B510 N n.d. n.d. 72,8 0 90,7 3,3 0,7 07B526 a3a n.d. 18 n.d. 3,3 0 5,6 0,1 0,3 07B526 a3e n.d ,1 15,5 1,6 0,4 07B526 a3c 731 n.d. n.d. 12 n.d. 16,2 0,1 8,9 1,8 0,5 07B526 b3c n.d. 10,4 0 10,7 2,3 0 07b533 2N 114 n.d. n.d. n.d. n.d. 7,3 0 0,9 1,8 0,3 07b533 2J 299 n.d. 6 n.d. n.d. 1, ,7 1 07b533 2E 505 n.d. 28 n.d. n.d ,3 4 0,2 07b533 2D n.d. n.d. 25,4 0 19,5 4,5 0 07b533 2Q n.d. n.d. 23,8 0,2 9 5,4 0,2 07b534 2E n.d. n.d. n.d. 0,4 1 3,5 0,4 1 07b535 2E 150 n.d. 32 n.d. n.d. 4,8 0 1,7 0,4 0,4 07B536 2E 10 n.d. n.d. n.d. n.d. 0,7 2,7 7,5 0,7 0,3 07B554 2AE 45 n.d. 2 n.d. n.d. 0,1 1,1 21,7 1,7 0,1 07B554 2AH n.d. 0,3 1, ,1
17 Samband DON, pg DNA av F. graminearum och F.culmorum/mg ts 80,0 70,0 pg F.graminearum och F. culmorum DNA/mg torrvikt 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, DON (ppb)
18 Sammanfattning Bekräftar erfarenheter från Danmark. Sort, förfrukt, bearbetning viktigt. Bekämpningseffekt otydlig, vädereffekt har knappast kunnat ses F. graminearum förekommer i hela Sverige och tycks vara främsta orsaken till förhöjda DON-halter.
19 Kombination med Grindvakt Ort Sort Axfusarios?Ergosterol DON Åstorp Gnejs ja 16,9 505 Klagstorp Gnejs nej 7,0 59 Ödåkra Gnejs ja 14,3 150 Staffantorp Gnejs nej 10,5 n.d. Borrby Gnejs nej 9,6 n.d. Tomelilla Marshal ja 14,4 192 Kattarp Gnejs ja 14,3 341 Staffantorp Kris nej 10,0 355 Tomelilla Marshal nej 13,4 n.d. Anderslöv Ritmo nej 12,6 13
20 Grindvakt DON och ZEA NV Mjöhult 2005 Ergosterol Provnr mg/kg DON µg/kg ZEA µg/kg spm646 10,2 139 < 10 spm650 11,3 81 < 10 spm645 11,3 29 < 10 spm649 11,4 32 < 10 spm652 18, spm644 19, spm647 19, spm648 20, spm651 29,
21 Fördelning ergosterol på mottagningsplats 300 Predicted ergosterolvalues, Helsingborg 3 instruments Max: 17,5 Min:-1,6 Mean: 6,64 Stddev: 2,20 N: No of obs Predicted ergosterol mg/kg Expected Normal
22 INVENTERING - SKÖRD 2005 Inför införande av gränsvärden för vete till intervention skörd 2005 gjordes en inventering av status för skörd Antal prover: Totalt 75 analyser Utförare: LANTMÄNNEN, Svenska Foder och F&S Analys av: DON och ZEA samt hygien Tidsperiod: Augusti-oktober 2005 Lägsta Högsta DON < ZEA <10 59
23 Komponenter i riskvärderingssystem - fältflora Sort Förfrukt Växtmaterial vid sådd Väder Grindvakt Ev. toxinanalyser
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Läs mer2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Läs merFalltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål
Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål Ergosterol membrankomponent hos svampar som ger problem vid spannmålsodling/lagring. Indikator på förekomst av Fusariumtoxiner: Zearalenon
Läs merSortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2004 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på
Läs merHur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson
Hur utvecklar vi svensk sortprovning? Nils Yngveson svensk sortprovning Var hämtar rådgivningen sortinformation? 1. Svenska sortförsök, men egna sammanställningar! svensk sortprovning Exempel sammanställning
Läs merSortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2005 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på
Läs merFusarium erfarenheter från Västsverige
Fusarium erfarenheter från Västsverige Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara ÖSF-konferens Linköping 28 november 2012 Källa: Land 18 november 2011 Vanliga frågor i väst Vad är DON?
Läs merBekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
Läs merFusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson
Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson Projekt förprovsprojekt DON skörd 2012 Bakgrund Syfte Projektplan Resultat Spinoff: Enkäter och inventeringar som bearbetas inom
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Läs merKring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.
Skörderestens etydelse för fusarium i höstvete, SJV001 Rapport mars 2011 Michaela Baumgardt, HIR Malmöhus AB Cecilia Lerenius, Jordruksverkets växtskyddscentral, Skara Lars Persson, Brandserga gård Inledning
Läs merJordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Läs merMykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk
Mykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk Seminarium 29 mars kl 09.30 16.00 Anteckningar 1. Välkomna! Hans Thuresson, SBI Flera händelser har drabbat jordbruket, och kan riskera att rubba förtroendet
Läs merSorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Olivin och Harnesk är två väl fungerande brödveten för hela området. Olivin har något bättre kvalitetsegenskaper och är ett något säkrare alternativ
Läs merFusarium ett handelsperspektiv
Fusarium ett handelsperspektiv CG Pettersson, Lantbruk/Odlingsutveckling Agenda Jag kommer att fokusera på havre mest akut! Översikt av försörjningssituationen Hur påverkas jobbet för en spannmålshandlare
Läs merSammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Läs merJordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson
Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merSORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete I höstvete har försök varit utlagda under 2006. I försöken bekämpas två
Läs merNederbörd Brunnby
Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47
Läs merVäxtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merSkördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läs merVäxjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Läs merSortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk
Läs merOdlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs mer2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Läs merVäxjö möte 8 december 2009
Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim
Läs merDON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst
DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst Agenda Vädermodeller för prediktion av DON. Inomfältsvariation DON i Västsverige. - Söderström och Börjesson, 2012,
Läs merOdlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro Sveakonferensen 17-18 januari 2017 Foto: Eva Stoltz Bakgrund Deoxynivalenol (DON)
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merSortförsök i höstvete
Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens
Läs mer2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis
Höstvete - Slutangrepp brunrost och gulrost 1988-27 (DC 75) (VSC varningsfält Skåne, Blekinge, Halland) 27 Rostår Angripna blad, % 1 Växtskyddscentralen Alnarp 8 6 4 Brunrost Gulrost 2 88 89 9 91 92 93
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merResultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merSammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merSlutrapport beträffande förekomst av DON i 2014 års spannmålsskörd i Sverige
Slutrapport beträffande förekomst av DON i 2014 års spannmålsskörd i Sverige 1. Sammanfattning Detta branschgemensamma projekt har haft som syfte att, genom provtagning av spannmål före och under skörd,
Läs merSortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB
Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 36 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna varav 21 linjesorter och 15
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merOLJEVÄXTER. Höstrapssorter
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,
Läs merSlutrapport beträffande Foder & Spannmåls projekt om förekomst av DON i 2016 års spannmålsskörd i Sverige
Slutrapport beträffande Foder & Spannmåls projekt om förekomst av DON i 2016 års spannmålsskörd i Sverige 1. Sammanfattning Genom provtagning av spannmål är syftet med detta projekt att ge god information
Läs merVÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR
VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om
Läs merHöstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Som odlare bör man ha en merbetalning på minst fem procent för Kosack, för att sorten ska kunna konkurrera med sorter som Olivin, Lars och Harnesk
Läs merHÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA
HÖSTSÄD INNEHÅLL Gröda sida Höstråg 2 Höstvete 5 Höstkorn 14 Rågvete 17 Staffan Larsson Inst. för växtproduktionsekologi Box 7043 750 07 UPPSALA 1 HÖSTRÅG SORTVAL 2007 Tabell 1a. Höstråg. Avkastning områdesvis.
Läs merAv Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merJordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Läs merSlutrapport beträffande förekomst av DON i 2013 års spannmålsskörd i Sverige
Slutrapport beträffande förekomst av DON i 2013 års spannmålsskörd i Sverige 1. Sammanfattning Detta branschgemensamma projekt har haft som syfte att genom provtagning av spannmål före och under skörd
Läs merVäxtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Läs merI tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,
Fungicider i stråsäd - försöksresultat 2005 Av Gunilla Berg och Torbjörn Ewaldz Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Gunilla.Berg@sjv.se, Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Torr väderlek
Läs merBESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Läs merSammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2006 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merAnpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Läs merTillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd Växtskyddsrådet 6 mars 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Tillväxtreglering kort bakgrund Rådgivning kring tillväxtreglering Vad säger marknaden?
Läs merUtv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merR E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merVäxjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merVäxtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Läs merAv Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
Läs merSvampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Läs merVÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merHur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merBibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?
Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök
Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök ADB-nr: 07A100 Län-fnr: MA-718- Ansvarig vid FFE: Desirée Börjesdotter Förs.v: Magnus Larsson Utförar ansvarig: Sune Helmersson, 070 816 10 52 Fleninge Gunnestorp KATTARP
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merVäxjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merEtablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merGULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se
GULROST I VETE Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se Sammanfattning Dominerande svampsjukdomar i södra Sverige och Danmark var
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merResistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Läs merMajs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Majs L7-703 Artist och Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger fortfarande
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs mer