Mykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk
|
|
- Alf Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk Seminarium 29 mars kl Anteckningar 1. Välkomna! Hans Thuresson, SBI Flera händelser har drabbat jordbruket, och kan riskera att rubba förtroendet för jordbrukets produkter, aflatoxin i foder, BSE och fågelinfluensan är de senaste. Pressade växtföljder och reducerad jordbearbetning ökar risken för svampinfektioner och därmed bildning av mykotoxiner. Miljökrav, miljöprofil med minskat näringsläckage och minskad användning av kemikalier och nya sorter som är mottagligare för svampinfektioner är andra faktorer. En viktig fråga är vad minskad användning av växtskyddsmedel leder till. Vad innebär en ökad ekologisk odling ur riskhänseende? Vilka blir analyskostnaderna och vem ska bekosta dem? Finns det snabbanalyser som kan rikta insatserna åt rätt håll? Vår förhoppning är att den här dagen ska kunna ge svar på några av dessa frågor. Välkomna. 2. Aflatoxin i mjölk ett aktuellt fall Birgitta Svensson, Svensk Mjölk Aflatoxin som finns i olika former och produceras av Aspergillus flavus och A parasiticus. Vanligat är A. flavus och vanligaste toxinet är aflatoxin B1, levertoxiskt och bland de mest cancerogena ämnen vi känner till. I mjölk förekommer en metabolit som benämns M1. Enligt EG-förordning 466/2001 får produkter med halter över gränsvärdena 50 nanogram för M1 i mjölk och 25 nanogram i mjölkersättningar till barn inte säljas eller spädas ut i andra livsmedel. I barnmat är gränsvärdet på väg att begränsas till 10 ng i den färdiga produkten. Enligt EG-förordning 1594/1999 är det för ej lufttät konservering med syra av fuktig oberedd spannmål med en vattenhalt på mer än 15% förbjudet att använda myrsyra rent eller i blandning med andra syror i vilken den utgör mer än 50%. Enligt jordbruksverkets foderföreskrifter är tillverkare eller övriga skyldiga att rapportera misstanke om överskridande av gränsvärden. Risker ska kartläggas och spårbarhet är ett krav. Foder får inte säljas eller användas om gränsvärdet i råvaran överskrids, och får inte heller späs ut. Åtgärder för att lägga tillrätta görs i samarbetet med SJV. Vissa importerade foderråvaror ska analyseras på innehåll av aflatoxin och delas in i tre klasser: För babassukaka, kokos- och sheanötsexpeller ska en analys göras per 200 ton, för palmkärnexpeller per 500 ton och för majs och soja per ton. För att klara EU-gränsvärderna för M1 i mjölken har jordbruksverket fastställt rekommenderade gränsvärden för Aflatoxin B1 i spannmål på 1 mikrog/kg i övriga foderråvaror 10 mikrog/kg i fullfoder, 1,5 mikrog/kg i foderblandningar utan grovfoder 3 mikrog/kg. För svin gäller följande rekommenderade gränsvärden i helfoder: Aflatoxin B1 20 mikrog/kg
2 Ochratoxin A 100 mikrog/kg Deoxynivalenol 400 mikrog/kg. Fungerar systemet och regleringen i verkligheten? De sattes på prov under vintern. Prover på mjölk från Skånemejerier visade på halter över den aktionsnivå på 8 nanogram som mejerierna har i sitt egenkontrollprogram. Spårning började på mejeriet och man fann då siloprov med halter på 35, 10 och 4 nanogram. Variationen visade på en större kontaminering. Samtliga linjer provtogs och SJV och SLV underrättades om att utredning pågick. I prover från poolade mjölkhämtningslinjer hittades halter från 2 till 47 nanogram. Genom fortsatt uppdelning hittades linjer med upp till 75 nanogram och det visade sig de leverantörerna hade en sak gemensamt, nämligen att de hade foder från Svenska Foder, som kontaktades. Svensk mjölk informerade även Arla att de hade leverantörer som hade fått kontaminerat foder från Svenska Foder. Från första upptäckten till att källan var spårad hade det gått fem dagar. Foderprover togs på samtliga gårdar och Svenska foder tog upp arkivprov på de råvaror som inte ingick i A-klasserna, det tog ytterligare två dagar. Det framgick sig då att fodret innehöll aflatoxinhalter över gränsvärdet och källan visade sig vara ett risfodermjöl. Alla gårdar som fått fodret spårades upp och stängdes av för leverans av mjölk. Fodret hämtades, silor rengjordes och nytt foder levererades. 72 timmar efter foderbytet får mjölk för börja samlas igen för leverans. Efterkontroll har gjorts på mjölken, gårdar som följt handlingsplanen har haft värden under action level. I slutändan visar det sig att mjölk på mejeriet aldrig överskred gränsvärdet, medan mjölk från enskilda gårdar gjorde det. Någon mjölk med för höga halter nådde heller aldrig konsumenten. Det visade sig alltså att rutinerna fungerade, de förhöjda halterna upptäcktes innan de kom att utgöra någon risk för konsumenterna, källan kunde spåras och rättas till och kontaminerat foder avlägsnas. Källan visade sig vara en råvara som normalt inte ingår i kontrollprogrammet, men foderleverantören har fortfarande ansvar för att tillhandahålla okontaminerat foder. Utmaningen för framtiden är att förstå hur problemet kunde uppstå, vad kan vi göra för att förhindra att det händer igen, och vilka andra faktorer är det vi ännu inte har kontroll på? 3. Vad kan göras på fältet? Lise Nistrup Jørgensen, DJF Förekomst och symtom Typiska symptom på fusariumsmitta i fält är vitax i juli och rödfärgade kärnor, men dessa kan inte alltid iakttas. Många arter kan ge symtom, F avenaceum, F acuminatum, Fculmorum, F equiseti, F graminearim och F poa är de mest bekanta. Problem i fält mest med F culmorum och F graminearum. Svampens mycel sitter främst i kliet, infiltrerar kärnan och påverkar livsmedelskvaliteten bland annat hos maltkorn till bryggning, där fusariuminfektion ger problem med främst överskumning hos den färdiga ölen. Utsädesburen smitta har liten betydelse tack vare betningsrutiner och utvecklar sig endast vid tillräckligt hög vattenaktivitet i kärnan.
3 Stora variationer mellan åren med variation mellan arterna. Inte alltid god korrelation mellan svampförekomst och toxinbildning. Fysiologiska effekter Medicinskt påverkar mykotoxinerna immunsystemet, bildning av cancer, samt påverkan på nervsystemet. Hos grisar ger DON minskad aptit, som märks som minskad foderförbrukning, minskad tillväxt, och i allvarliga fall könsbunda sjukdomar hos smågrisar. Riskfaktorer Risk för bildning av DON vid regn under blomning, i synnerhet med majs och vete som förfrukt. Liggsäd och reducerad jordbearbetning ökar risken. Svampen är så gott som alltid förekommande, men ger sällan bladsymtom. Axangrepp börjar efter minst 3mm nederbörd och temperatur över 15 C. Symtom synliga efter 8 dagar. Smitta sker via regnstänk, och vindspridning av F graminearum med majs som mellanvärd. Majs som värdväxt ger fullt utbildad svamp med sexuellt bildade sporer (ascosporer), vilket ökar risken för uppkomst av nya virulenta stammar. Sen skörd ökar risken för smitta. Gränsvärden Rekommenderade gränsvärden från 1 juli DON vete mikrogram/kg, korn mikrogram/kg. I Danmark gränsvärden för DON i svinfoder, 1g/kg i fullfoder till smågrisar, 2 g till vuxna. När det gäller analysmetoder finns god korrelation mellan Eliza och HPLC. Monitoring Lise redovisade resultat från ett femårigt övervakningsprojekt som pågått i tre år hittills avseende förekomst av fusariumtoxiner i spannmål. Prover uttas i samband med försök, 100 veteprov årligen, som analyseras för DON, NIV, ZEA, HT2 samt T2. Toxinerna förekommer allmänt, DON i procent av proverna under de tre åren. Låga detektionsnivåer på 10 mikrog/kg. Halter i vanlig spannmål upp till mikrog, medan majs upp till mikrog. Vid reducerad jordbearbetning har hittills upp till en tredjedel av proverna överskridit gränsvärdet för DON, för ZEA är variationen större, men det finns viss korrelation mellan DON och ZEA. Vid år med generellt höga halter överskrids så gott som i 100 procent av undersökta fall halten DON gränsvärdet när majs är förfrukt. Stora halmmängder och dålig nedbearbetning ökar också risken för mykotoxinbildning. Riskhantering Riskschema med maxnivå på 2 mg/kg i fullfoder till grisar, vilket innebär max 2,8 mg/kg i veteråvaran. Resistent sort i vete halverar risken för att överskrida gränsvärdet för DON. Förfrukt majs bör undvikas generellt. Reducerad jordbearbetning på 10 procent av vetearealen, varav med vete som förfrukt 2 procent av arealen och majs som förfrukt på två procent av arealen, i alles 5 procent högre risk för överskridande av gränsvärdena i vete till foder till grisar.
4 Behandling med Juventus eller folicur eller Proline reducerar fusariumförekomsten med 50 procent. Motsvarande effekt ses inte generellt på DON, medan Proline kan reducera DONbildningen med 50 procent. Förebyggande behandling med Proline rekommenderas med majs som förfrukt, mottaglig sort och fuktigt under blomning. Behandling ska då göras under blomning. Kontraktsodling ej tillåtet med reducerad jordbearbetning, eller med majs och vete som förfrukt. Rågvete mer mottagligt än vete för DON bildning, med 50 procent högre halter än i vete. Undersökning av halm visar på halter ligger kring halva gränsvärdet. Sorter provas specifikt för mottaglighet för Fusarium, stor spridning från ett par procent till närmare 80 procent angrepp. Indelat i fyra klasser. Sortens grad av öppen blomning med ståndarna utanför har mindre risk för angrepp. Strålängden direkt korrelerad. Resistens inte artspecifik. Korrelation mellan angrepp av fusarium och DON med artificiell smitta inte samma samband i naturliga fall. Fungicider mot bladsvampar har sällan effekt mot axsmitta. Sortering för hög tkv kan avlägsna kärnor med högt innehåll av DON och zea. Rensresultatet också tydligt korrelerat med halten DON och zea. Även i korn olika känslighet. Råd: Odla resistenta sorter Undvik majs 8och vete) som förfrukt Undvik reducerad jordbearbetning Minimera halmmängden Undvik liggsäd Spruta om det regnar vid blomning. Lise avslutar med att vi behöver större kunskap om utbredning och artsammansättning när det gäller Fusarium. Det behövs också gränsvärden för sorternas känslighet för fusarium. Uppbyggnad av ett risksystem Certifieringsordning av spannmål till konsument. Snabbare och billigare analyser vid invägning. 4. Fysiologiska effekter av mykotoxiner Ursula Nord Bjerselius, SVA avdelning för foder Speciell uppmärksamhet ägnas foderrelaterade djurhälsostörningar. Om flera individer i en besättning drabbas, om störningen kan bindas till när djuren äter ett visst foder, och om det saknas annan rimlig förklaring dras slutsatsen att det är foderrelaterat. Oftast är det orsakat av spannmål, grovfoder eller halm. Effekten av mykotoxiner är dosberoende och enkelmagade djur mer känsliga än idisslare. Tre former av mykotoxikos: Akut primär höga halter vid ett eller ett fåtal tillfällen, tydligt på målorgan, ovanligt i Sverige. Kroniskt primär måttliga, låga halter under en längre tid med främst tillväxt- och fruktsamhetsstörningar
5 Sekundär mykotoxikos med mycket låga halter med effekter på främst immunförsvaret, vilket ger symtom i form av sekundärsmitta. Mycket svår att diagnostisera. De olika mykotoxinerna har effekt på olika organ och vävnader. Aflatoxinets målorgan är levern med levercancer som yttersta symtom. Akut gulsot, blödningar i mage-tarm, försvagat immunförsvar är andra symtom. Framför allt ett livsmedelsproblem kopplat till mjölk. Ochratoxin A är främst ett svinrelaterat problem. Målorgan njure, med akut allvarliga njurskador, skador på lever, tarm. Måttliga halter ger njursjukdom hos gris. Tidiga symtom är njurdysfunktion med högre vattenförbrukning. Diagnostiseras oftast på slakterierna genom förändringar av njure. Ochratoxinet ansamlas och finns kvar i kroppen, för djur tar det upp till en månad att bli av med. Trichotecener: DON vomitoxin, hämmar celldelning, angriper speciellt snabbtillväxande vävnader. Grisar känsligast. Svagt carcinogena, ger symtom som anorexi. Zearalenon östrogenliknande, ger i första hand reproduktionsstörningar. Grisar känsligast, främst gyltor som får svullna vulvor, vaginalframfall och andra medföljande åkommor. Suggor får störd hormonrytm, galtar minskad potens. Överförs också till smågrisar via mjölken. Fumonisiner liknar vissa lipider, stör cellcykelns kontrollfunktioner, dåligt utredda verkningsmekanismer. Har olika målorgan på olika djurslag, hästar mest känsliga. Svin och får får lungödem, råttor och möss får njur- och levercancer. Ännu ej något fall diagnostiserat i Sverige. Dos-effektnivåer svåra att fastställa, påverkas av olika interagerande och antagonistiska mykotoxiner. Känsligheten mycket olika mellan djurslag, ålder, kön och övrig stress. De halter vi hittar vid misstänkta diagnoser ligger betydligt lägre än de halter och gränsvärden som finns i litteraturen. För diagnos krävs påvisande av toxinet i foder, djur, kroppsvätskor eller avföring. Ta skyndsamt prover på alla fodermedel inklusive vatten och strö. Analysera de kandidater som man misstänker vara orsak. Mögelflora kan vara vägledande, mikrobiologisk analys. Toxinet är ofta ojämnt fördelat i materialet, i synnerhet mykotoxiner bildade av lagersvampar. Med undantag för ochratoxin omsätts ämnena snabbt i djuret. Åtgärder att ta bort fodret, bota symtom om det är möjligt. Varje år hittar SVA symtom som påminner om primär fusariumtoxikos och uppfattningen är att problemet ökar. Noggranna utredningar bör genomföras. 5. Bildning, förekomst och risker Hans Pettersson, SLU Riskbedömning inom EU i livsmedel grundad på högsta tolerabla dagliga intag (TDI): Ochratoxin 0,005 mikrg/kg kroppsvikt och dag DON 1 mikrog/kg kroppsvikt och dag NIV 0,7 mikrog/kg kroppsvikt och dag HT-2 och T2 0,06 mikrog/kg kroppsvikt och dag ZEA 0,2 mikrog/kg kroppsvikt och dag Fumonisin 2 mikrog/kg kroppsvikt och dag
6 För ochratoxin ligger vi strax under TDI, för DON ibland vid, ibland över, NIV normalt under TDI, ZEA strax under TDI. Riskerna störst med DON, HT2 och T2. Detta är förklaringen till EUs fastställande av gränsvärden för DON Spannmål mikrog/kg Durum och havre mikrog/kg Mjöl och pasta 750 mikrog/kg Bröd 500 mikrog/kg Barnmat 200 mikrog/kg För ZEA Spannmål 100 mikrog/kg mjöl 75 mikrog/kg Bröd 50 mikrog/kg Barnmat 20 mikrog/kg För ochratoxin Spannmål 5 mikrog/kg Spannmålsprodukter 3 mikrog/kg Riktvärden för T2 och HT2 kan sannolikt börja gälla från 2007 Spannmål 100 mikrog/kg Havre 500 mikrog/kg Havreprodukter 200 mikrog/kg Barnmat 50 mikrog/kg Kan eventuellt komma att hamna ännu lägre. Fumonisiner främst i majs, bestäms också De som gjort riskvärderingarna får inte vara med när beslut om riskhantering ska tas. Inom EFSA har en arbetsgrupp för riskvärdering avseende gränsvärden för foder tillsatts. Revidering av bedömning avseende aflatoxiner, rapporter finns på Efsas hemsida. DON grisar känsligast, lägsta observerade skadliga nivån (LOAEL) mikrog/kg foder. Fjäderfä mindre känsliga, LOAEL mg/kg. Väldigt låg överföring till ätbara produkter. Kan överföras till mjölk hos kor med allvarlig vomstörning. Totala nivåer för trichotecener DON 300 mikrog/kg, för kyckling mikrog/kg, för NIV saknas data, ungefär som för DON. T2 och HT2 200 mikrog/kg till grisar och 5 mikrog/kg till kyckling. ZEA LOAEL östroegen effekt på grisar mikrog/kg foder, kyckling endast androgena effekter på mikrog/kg foder, kor lite data, få beskrivna fall. Risken för överföring till kött och mjölk och ägg låg eller måttlig. Fumonisiner LOAEL till gris och häst 200 mikrog/kg kroppsvikt och dag. Mycket låg överföring. Ochratoxin gris LOEL njure 200 mikrog/kg foder, kyckling immunotox 500 mikrog/kg foder. Låg nedbrytning, vilket leder till överföring via blod, inälvsmat och muskelvävnad.
7 Aflatoxin B1 överförs till mjölk med 2 6 procent av intag, störst hos högmjölkande kor. Nivån i mjölken direkt korrelerad till intaget, endast ett fåtal överskridanden inom EU, främst fall med majs i Italien. Svårt att införa skärpta gränsvärden. För närvarande tillåts så höga halter att även vid tillåtna halter hamnar halten i mjölk över gränsvärdet för human konsumtion. Ergotalkaloider markörer saknas, olika alkaloider ingår och varierar. Grisar är känsliga men data saknas för att fastställa gränsvärden. Svenska gränsvärden skarpare för aflatoxiner, höga värden med tanke på toxiciteten. DON föreslagna värden i foder till gris 500 mikrog/kg, kalv och lamm mikrog/kg, nöt, fjäderfä mikrog/kg. Endast förslag, svårigheter att få konsensus. ZEA smågrisar 50 mikrog/kg Suggor och slaktsvin 250 mikrog/kg. Toxinförekomst som regel korrelerad till infektionsgrad i fält. Toxinmönstret beroende på arter, DON hittas främs i spannmål infekterade med F culmorum och F graminearum, medan NIV med F poae och HT2/T2 med F langsethia. Liten del toxin kan bildas efter skörd vid långsam nedtorkning. Högsta halter trichotecener återfinns i havre, sett vissa förändringar i vete. Risk i svinutfodring. Problem med halm och halmströ med DON och ZEA, vilket innebär problem för suggor. Havre visar lägre symtom vid fusariuminfektion, mykotoxinerna bildas främst i skaldelar, och problemen är svårast vid hästutfodring. Normalt mycket hög halt av HT2 och T2. Rekommendationer från Codex Alimentarium code of practice för att minska halten i cerealier. En intressant hemsida är 6. Analyser i praktiken Sune Eriksson, Analycen Nordic AB Från det kända till det okända analys av mögelgifter. Fram till nu analyser av det kända kontrollera det som är känt och deklarerat, näringsvärde, innehållsdeklaration, kända egenskaper. Blir mindre och mindre intressant, istället går vi alltmer över till att söka efter det okända, studera och hantera risker. Smittor, kretslopp, frihet från Allt går att analysera detektionsgränser, metaboliter, processförändringar. Frågan är istället var ska vi undersöka produkten eller måltiden? Varför detta skifte? Larm i media, konsumenters oro, media allergier, fusk/redlighet, vad är möjligt att analysera, hälsa/ohälsa. Övrigt i samhället HACCP, EUs livsmedelsdirektiv med bildande av EFSA, andra kvalitetssäkringssystem, ISO, med flera, kretsloppstänkande. Typer av risker: Av människan tillsatta, omedvetet eller medvetet, eller genom processförändringar.
8 Naturliga risker: Toxiner cerealier, svamp, musslor, felaktig förvaring aflatoxin, biogena aminer med flera. Gränsvärden risk. Ingen risk förrän ett gränsvärde är satt. Metodprinciper: Enstaka ämnen analyserar med immunotekniker som ELISA, kromatografi gas- och eller vätskekromatografi. Till screening är vätskekromatografi och masspektrometri lämpliga, LC-MS/MS. Frågan ett lab får är alltid: Vad kostar minst? Men frågan borde egentligen formuleras om till: Vilken metod ger det mest tillförlitliga resultatet? ELISA billigast för enskilda ämnen låg investering, enkelt utförande, utvecklad marknad med kits, de flesta mykotoxiner finns tillgängliga. Kan behöva bekräftas med annan metod. Dyrt med enstaka prover, kräver stor volym. LC-MS/MS ger säker identifiering, lämpar sig för flertal toxiner samtidigt upp till ett tiotal, används också som konfirmering, men kräver hög investeringskostnad. Analysbatteriet styrs av avnämarna. Analycen är också på väg att utveckla T2/HT2. Speciella svenska förhållanden finns egentligen inte, det som är problem i Sverige är också problem på annat håll. Ska vi endast titta efter gränsvärden? Bakgrundsproblemet finns även om ingen skulle bry sig så länge som det finns gränsvärden. Analycen startar en större monitorering/screening av bakgrundsdata det är först också då som man kan se och förstå förändringar i nivåer. Vad kan komma? Speciella gränsvärdeskontroller för spannmål. Framtidsfrågor: Processförändringar, gränsvärden, detektionsgränser, kompletterande analysteknik. 7. Nya analystekniker Peter Rådström, LTH Genom att analysera genen för bildande av mykotoxin kan vi se om svamparna bildar mögelgift. Två dygn innan toxinet börjar produceras kan man se att genen börjar uttryckas. PCR innebär en identifiering av en unik gensekvens. Används mycket inom sjukvården och kommer även att börja användas inom livsmedelsanalyser. Kostnadsnivå idag kring Elisa. Med PCR är specificiteten 100 procent. Snabba analyser, 20 min till några timmar jämfört med dygn för andra mikrobiologiska analyser. Utgör ett komplement och som screening ger inget isolat, utan går direkt på det genetiska spåret. Detektionsnivån är ett problem eftersom man arbetar med så små provvolymer. Också problem med acceptans för metoden, Peter har lärt sig att det tar tid innan standarder godkänns. Exemplet med Salmonella i foder, PCR jämfördes med NKMLs odlingsmetod. Fler positiva prover med PCR än med NKML, vilka var äkta positiva. Men metoden accepteras fortfarande inte som standard. Expressionsanalys av toxinbildning: mrna är den första signalen på att genen är aktiv. Aktiviteten hos genen är beroende av miljöfaktorer. Vilka faktorer är det som stimulerar generna, eller minskar risken för toxinbildning?
9 Exemplet Clostridium botulinum, där man följt bildning av botulin med realtids-pcr, kontrollerats med Elisa och mustest. Bildningen av botulin är ett stressymtom, toxinet bildas i början i syrerik miljö och i slutet. Bildningen av mrna ligger före bildningen av botulin, och det är en ren korrelation. Vilka faktorer skyddar maten? Nitrit hämmar bakterietillväxten, men mängden botulin lika hög, samma med salt. MAP stimulerade bildning av botulin med fem gånger högre halt än kontrollen. Faktorförsök genomfördes med faktorerna för att förutse bildandet av toxin. Mögelgifter klassisk analys med kromatografisk analys, mäter på slutprodukten. Odla fram svampen, eller analysera mängden svamp utgör ett otillräckligt mått på mykotoxinbildning. Med PCR kan man med hög precision fastställa. Realtids-PCR för att se hur stor aktivitet en gen har. Mikroarray med ett antal gener på ett chips, tittar på ett stort spektrum. Kan exempelvis ta fram ett chip för alla kända mykotoxingener. Med klassisk metod mer inriktat mot slutvärden, medan PCR kan användas proaktivt. Förutse och förhindra kontaminering. Identifiera kritiska faktorer. Hos svampen bildas mykotoxinerna under den mogna fasen, medan mrna bildas redan under tillväxtfasen. Finns idag ett tyskt mikrochip för mykotoxiner, Mycochip. 8. Erfarenheter från fältundersökningar Thomas Börjesson, Lantmännen Lantmännen har genomfört inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete. År 2004 togs 24 prover från 3 platser i Skåne, 2005 togs 66 prover från 28 platser fördelat över en större del av landet. Analyser: DON, NIV, ZEA, T2 och HT2, med LC-MS på Flakkebjerg, inventering av axfusarioser med realtids-pcr på ett laboratorium i Nederländerna. Medelvärde 2004 DON 245 mikrog/kg, stigande värden, framförallt höga halter 2004, tydligt med effekt av förfrukt, där vårvete gav högre halter än konservärt och höstraps. Sortvariationer med Ritmo och Marshal med högsta halter och Olivin och Tulsa med lägsta halter. Resultat 2005 DON 228 mikrog/kg i Skåne, 188 mikrog/kg i Mellansverige. Enstaka fall över mikrog/kg. ZEA lägre halter än DON. Förfrukt inte tillräcklig förklaring, flera fall med bästa förfrukt men ändå höga DON-halter. I Mellansverige med havre som förfrukt höga halter DON, även T2 och HT2. I Västsverige höga halter med reducerad jordbearbetning. Behandling med kemi inte entydigt. I vissa fall högre halt med Comet i bekämpat än i obekämpat. Proline effektivt i Ritmo och Harnesk. Sort 2005 i Skåne, Olivin bäst, Opus sämst. I Västergötland Olivin bäst, Opus och Harnesk sämst. Sort Östergötland och Mälardalen mindre enhetligt sannolikt beroende på ett lägre infektionstryck i Mälardalen. I Östergötland Olivin bäst, Harnesk sämst. Jordbearbetning på Charlottenlund, där reducerad jorbearbetning gett tydligt högre halter i sorten Tommi. Vädersamband svåra att se. All nederbörd är av ondo, i synnerhet om andra faktorer pekar åt annat håll.
10 Svamp-PCR visar tydlig korrelation mellan mängd svamp-dna från F graminearum och F culmorum och DON. Lantmännens undersökning bekräftar erfarenheter från Danmark avseende sort, förfrukt och bearbetning, men har inte kunnat se effekt av nederbörd. F graminearum förekommer i hela landet. Projekt Grindvakt där svampbiomassa mäts med NIT, som har viss korrelation med DON, kan komma in som ett riskvärderingsinstrument. Metoden fungerar i ett större flöde. Lantmännen kommer att arbeta vidare med sortering efter NIT-ergosterol. Komponenter i riskvärderingssystemet utgörs av sort, förfrukt, växtmaterial vid sådd, väder 9. Diskussion: Lilla Harrie, Paul Vighagen: Lilla Harrie kommer inte att ta upp mykotoxinhalter i kontrakten för i år, men för kommande år. I år görs en intensifierad stickprovsundersökning i kombination med riskbedömning före skörd. Lantmännen Spannmål Lars Sjösvärd: Lantmännen Spannmål hanterar 2,3 miljoner ton spannmål och är mitt i en omstrukturering med nedläggning av siloanläggningar. Arbetar med en verktygslåda med kvalitetssäkring: FoU, ledningssystem, ISO, HACCP, produktrevision, GTP-certifiering (good trading practice), kundanpassade kontraktstillägg standard (EU-standard) och premium (kundanpassad). Arbeta förebyggande sortval, jordbearbetning, liggsäd, branschen fått i uppgift att driva frågan och en nationell arbetsgrupp har bildats. Hot och möjligheter etanolfabriker med mer drank, ökad majsodling. Långsam logistik efter skörd, och torkar med låg kapacitet vid höga vattenhalter. Grindvakten används skarpt, koppling görs till odlingsdata, samla erfarenhet. Söderslätts Spannmålsgrupp, Kenneth Normark: Varför inte samla data i en gemensam databas? Har också gjort många analyser, valt att göra mycket utomlands. Har screenat och konstaterade mycket låga halter 2005, med 120 mikrog/kg som högsta värde. Föregående år högsta värde på 800 mikrog/kg. Svenska Foder, Mats Jönsson: Branschen fått ansvaret: Gå ut med gemensam info: Hur ska bonden agera? Prata med vädergudarna, kommer att ta stickprov, undersöka liggsädsfrekvens. Gå igenom kedjan för att hitta kritiska kontrollpunkter. Söker efter en snabb analys för rött eller grönt. Mest problem i skörden. Alternativet är bränslekärna när det blir rött. Spannmål är livsmedel redan på gården det kräver ett ansvar i hela kedjan.
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merMykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp 2006-03-29 Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder 018-674225, ursula.bjerselius@sva.se Foderrelaterade djurhälsostörningar Mykotoxikos Mykotoxiner
Läs merFusarium erfarenheter från Västsverige
Fusarium erfarenheter från Västsverige Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara ÖSF-konferens Linköping 28 november 2012 Källa: Land 18 november 2011 Vanliga frågor i väst Vad är DON?
Läs merSLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg,
Läs merLägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Läs mer2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Läs merODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG
ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG Josefine Elving & Erik Nordkvist Avdelningen fö kemi, miljö och foderäkerhet SVA ATT FÖREBYGGA BILDNING AV MYKOTOXINER
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs merKring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.
Skörderestens etydelse för fusarium i höstvete, SJV001 Rapport mars 2011 Michaela Baumgardt, HIR Malmöhus AB Cecilia Lerenius, Jordruksverkets växtskyddscentral, Skara Lars Persson, Brandserga gård Inledning
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merEkologiska spannmålsmarknaden 2015
Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk
Läs merAgenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?
Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merKontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 432/2011 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av salmonellasmitta hos nötkreatur och svin Utfärdad i Helsingfors
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merMykotoxinbildande mögelsvampar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Mykotoxinbildande mögelsvampar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här beskrivs de viktigaste typerna av mykotoxinbildande mögelsvampar och dess egenskaper. Här beskrivs också mögelsvamparnas
Läs merImportera färdigförpackade livsmedel
Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merKRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.
Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt
Läs mer2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:
2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merDiskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Läs merom förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:2) om bekämpande av salmonella hos djur;
Myndighet Statens jordbruksverk Diarienummer 33-7004/12 Rubrik Konsekvensutredning K102 om förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:2) om bekämpande av salmonella hos djur;
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12
FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merSlakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs mer1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merGRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006
med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merBehandling och sammansättning av prover som ingår i programmet för salmonellakontroll
Ansvarig person Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 6 Behandling och sammansättning av prover som ingår i programmet för salmonellakontroll 1 Lämplighet Denna arbetsbeskrivning tillämpas på behandling och sammansättning
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merSyrningshämmande substanser i mjölk. Frågor och svar
Syrningshämmande substanser i mjölk Frågor och svar Januari 2003 Frågor och svar rörande syrningshämmande substanser i mjölk. Eftersom påvisande av antibiotikarester i mjölk bara inträffar som enstaka
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merKontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen
1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen
Läs merSammanträdesdatum 2015-04-16. Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan
n sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-04-16 < ',1 -'T T,,-., '-~\,-W L, ~ _:) 2Cl5 29 (47) 76 Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Dnr2014/823
Läs merCelest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt
Paras lähtö hyvälle kasvulle NYHET för betning av spannmålsutsäde För betning av utsäde av stråsäd. Bekämpar utsädesburna och jordburna sjukdomar som angriper växten i grodd- och broddstadiet Flytande
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs mer3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069
PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen mooo Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merProjektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Läs merRapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79
Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36
Läs merMANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merNedan redovisas de olika enheternas arbete inom ramen för ekologiska livsmedel.
Bilaga I Nedan redovisas de olika enheternas arbete inom ramen för ekologiska livsmedel. Enheten Kem 2 Analys av ergosterol i spannmålsprodukter och sylt Huvudansvarig: Anders Staffas Från butiksledet
Läs merRapport. Restauranger tillsynsprojekt 2013. Åsa Fredriksson Joakim Johansson
Rapport Restauranger tillsynsprojekt 2013 Åsa Fredriksson Joakim Johansson SAMMANFATTNING Under år 2013 har miljökontoret i Luleå utfört offentlig livsmedelskontroll på restauranger och pizzerior inom
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merMögel och mykotoxiner i livsmedel
Rapport 4-2009 Riskprofil Mögel och mykotoxiner i livsmedel av Elisabeth Fredlund, Lilianne Abramsson Zetterberg, Anna-Maria Thim och Monica Olsen Foto: Flemming Lund, Mögelinfekterade bönor LIVSMEDELS
Läs merRiktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun
Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merMögel och mögelgifter
Mögel och mögelgifter i foder Förord Denna broschyr är framtagen på initiativ av Svensk Mjölk. Broschyren bygger på Lindberg, A. Berglund, G. (1986) Mögel och mögelgifter att se upp med, Svenska Mejeriernas
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs mer3. Checklista för dig som är: Inköpare för butik och detaljhandel
3. Checklista för dig som är: Inköpare för butik och detaljhandel Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelshanteringen säkrare. Att underlätta för allergiska och överkänsliga konsumenter. Att du vet
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merKontroll och kunskap ger säker mat
Kontroll och kunskap ger säker mat Matsäkerhet hör till Martin & Serveras viktigaste arbetsuppgifter. Rutiner, kontroller och uppföljningar är en del av vårt dagliga jobb. Du ska alltid känna dig trygg
Läs merMervärden i svensk kycklingproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merVarför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?
Varför säkerhetsarbete? Att arbeta med säkerheten medför högre kvalitet och ökar värdet av tjänsten. Ett högt säkerhetstänkande höjer företagets anseende och goodwill. Kunder, ägare och anställda känner
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merSchysst kött. För djuren, för människorna och för miljön
Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har
Läs merSödertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun
Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 52/32 Europeiska unionens officiella tidning 3.3.2010 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 178/2010 av den 2 mars 2010 om ändring av förordning (EG) nr 401/2006 vad gäller jordnötter, andra oljeväxter, trädnötter,
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merUppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan.
Tjänsteutlåtande Anne-Christine Hillman 2011-11-11 Sidan 1 av 4 Dnr 2011/32 BUN.640 Barn- och ungdomsnämnden Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs mer2. Checklista för dig som arbetar inom: Inköpare för tillverkare
2. Checklista för dig som arbetar inom: Inköpare för tillverkare Syfte: Förutsättningar: Att underlätta för inköpare för tillverkare att göra livsmedelshanteringen säkrare ur allergisynpunkt. Att underlätta
Läs merReach. Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of CHemicals. November 2015 Lisa Ekstig & Elisabeth Kihlberg
Reach Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of CHemicals November 2015 Lisa Ekstig & Elisabeth Kihlberg REACH EU-lagstiftning för kemikalier.. Lagstiftning för kemikalier inom EU EU-förordning
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merKadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö
Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i
Läs merKriterier för kolonial/specerier
Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs mer