SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Transkript

1 Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete I höstvete har försök varit utlagda under I försöken bekämpas två av fyra samrutor mot svamp. Varje försök redovisas därmed både som obehandlat och behandlat led. Några försök har fått utgå under året. Straxt över 30 sorter har provats under året, varav 13 helt nya. Det varierar på de olika försöksplatserna vilken sort som gått bäst. I H-län och N-län där många av de nya sorterna varit med har några av dessa givit hög skörd. Opus, Olivin Cubus Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2006 Höstvete 2006 I-län I-län Tulsa och Gnejs har i flera försök haft hög skörd. Som obehandlad verkar Opus och Olivin gått bra med hög skörd på många platser. Svampbehandlingen har i tre försök givit skördeökning och i fem försök ingen skördeökning för behandling. I ett försök gav svampbehandlingen upp till 2-30 % högre skörd. Mycket stora skillnader detta år. Resultaten från enskilda försök redovisas i tabell 1. Flerårsmedeltal återges i diagram 1, och kvalitetsbestämning i tabell 2. Stenstugu FörsöBehandling: R Rodebjer Behandling: L7- Endre Stereo 1, l/ha Rodarve HogränStereo 1, l/ha Visby senare Visby senare mmh ML Comet 0,3 l/ha + nmh l Mo Comet 0,3 l/ha + Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Olivin SSD SW Harnesk SW Lars SSD Marshal SW SW Gnejs SW Cubus SSD Skotte SW Tommi SSD Aperitif SW Opus SSD Fidelio SW CV % 3,9 8,8 LSD kg/ha

2 Tabell 1 fortsättning Höstvete 2006 H-län K-län Wiströms LantbBehandling: M Petersson Behandling: L7- Hagby Comet 0,3 l/ha + Stubbetorp Stereo 1,0 l/ha Borgholm Proline 0,4 l/ha Lyckeby senare mmh LL mf svl Sa Comet 0,3 l/ha + Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Olivin SSD SW Harnesk SW Kris PL Marshal SW SW Gnejs SW Cubus SSD Tommi SSD Tulsa PL Aperitif SW Jenga SSD Opus SSD Florett PL Partel SW Mulan SSD Akratos SSD Hermann SSD Asano SSD Torrild SSD Anthus SSD Skalmeje SSD Terrier SW Samyl SW Stru SSD Ephoros SSD Skywalker SSD Samurai SSD Akteur SSD Robigus PL Tuareg SSD Tulkan SSD Fidelio SW CV % 7,1,1 LSD kg/ha

3 Tabell 1 fortsättning Höstvete 2006 G-län H-län Naturbruks gy. Behandling: Naturbruks gy. Behandling: L7- Ingelstad Stereo 1,0 l/ha Valstad Stereo 1,0 l/ha Växjö senare Gamleby senare mmh l Mä Comet 0,3 l/ha + mh ML Comet 0,3 l/ha + Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning SW Olivin SSD SW Harnesk SW Kris PL Marshal SW Tulsa PL Opus SSD Fidelio SW Dinaro SW CV % 7,1 13,9 LSD kg/ha Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkastning under skiftande förhållanden. Övervintringen har varit något sämre jämfört med Kosack. Blandningen är medeltidigt mognande, medellång med god stråstyrka. Den har medelhög kärnvikt och medelhög rymdvikt. Sortblandningarna har varit: 2003: Harnesk, Agaton, Kris, Ritmo. 2004: Harnesk, Agaton, Kris, Olivin. 200: Harnesk, Virke, Kris, Olivin. 2006: Harnesk, Tulsa, Kris, Olivin. LARS är ett tyskt brödvete med god övervintring och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög avkastning. Lars är ganska lång och har medellåg till något svag stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnan ganska stor med medelhög proteinhalt och ganska lågt falltal. Brödvolymen är bra. Lars är känslig för mjöldagg. KRIS är ett tyskt brödvete med blandkvalitet. Övervintringen är relativt god, med hög avkastning i södra Sverige, och även i Svealand avkastar Kris bra. Kris är kort och har god stråstyrka. Sorten är medeltidigt mognande. Kärnan är medelstor med medelhög rymdvikt, något låg proteinhalt och ganska lågt falltal. Sorten är relativt frisk med ganska små angrepp av de vanligaste sjukdomarna men kan angripas av mjöldagg och gulrost. Kris har högt stärkelseinnehåll. MARSHAL är ett engelskt fodervete som har gett mycket hög avkastning i södra Sverige och Östergötland. Övervintringsförmågan är dock inte alltid tillräcklig i norra Götaland och Svealand. Marshal är kortvuxen, mycket stråstyv och medeltidigt mognande. Sorten har medelstor kärna med låg rymdvikt och låg proteinhalt och mycket lågt falltal. Marshal kan angripas av mjöldagg. SW GNEJS har hög avkastning i framförallt södra Sverige. Vinterhärdigheten är inte alltid tillräcklig i Svealand. Sorten är medelkort, har medelgod stråstyrka och mognar mycket tidigt. Tusenkornvikt och rymdvikt är medellåga. Proteinhalten är något låg och falltalet medelhögt. Gnejs har ganska hög brödvolym. Sorten kan angripas av bladfläcksvampar. 32

4 Tabell 1 fortsättning Höstvete 2006 N-län N-län ISA Lantbruks ABehandling: G Ramstedt Behandling: L7- Eldsberga Stereo 1,0 l/ha Stafsinge Stereo 1,0 l/ha Halmstad senare Falkenberg senare mmh LL Comet 0,3 l/ha + mmh LL Comet 0,3 l/ha + Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Olivin SSD SW Harnesk SW Kris PL Marshal SW SW Gnejs SW Cubus SSD Tommi SSD Tulsa PL Ballad SW Aperitif SW Jenga SSD Opus SSD Florett PL Mulan SSD Partel SW Akratos SSD Hermann SSD Asano SSD Torrild SSD Anthus SSD Skalmeje SSD Terrier SW Samyl SW Stru SSD Ephoros SSD Skywalker SSD Samurai SSD Akteur SSD Robigus PL Tuareg SSD Tulkan SSD Fidelio SW CV % 4,4,3 LSD kg/ha

5 Diagram 1 Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort anväds sortblandning. Kalmar, H-län 90 1 Halland, N-län Sortbl. 12 Sortbl. 13 Kosack 1 92 Olivin 16 Olivin 1 Kosack 14 3 Marshal 13 Marshal 13 Harnesk Kris 13 Tommi 12 Kris 11 Cubus 11 Lars Opus Harnesk 12 Tommi 12 Cubus 11 Lars Gnejs 7 3 Gnejs 9 Elvis 6 Opus 7 Tulsa Elvis 6 Patrel 7 Patrel 99 Fidelio 11 6 Fidelio 11 34

6 Diagram 1 fortsättning Blekinge, K-län Gotland, I-län 90 1 Sortbl. 4 Kris Sortbl. 8 Olivin Marshal 97 Marshal Harnesk Kosack 4 9 Cubus Gnejs Gnejs 4 Kris 8 Olivin 4 Harnesk 3 9 Tommi 8 Lars 8 Kosack Tommi 3 Fidelio Opus 6 Magnifik 6 Fidelio SW HARNESK är ett brödvete med hög avkastning i samtliga områden. Sorten har god övervintringsförmåga. Harnesk är medeltidigt mognande och kortvuxen med god stråstyrka. Kärnan är ganska liten och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg och falltalet medelhögt. Sorten har ganska hög brödvolym. OLIVIN (EU) är ett tyskt brödvete med hög avkastning och mycket god övervintrings-förmåga. Olivin mognar medeltidigt, är ganska lång och har god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalten är hög och falltalet högt. Bakningsegenskaperna är goda med hög brödvolym. Olivin angrips av mjöldagg, men synes för övrigt ha en god resistens och ger små skördeökningar vid svampbehandling. CUBUS (EU), särskilt tidigt brödvete från Tyskland har visat hög avkastning i södra Sverige. Sorten övervintrar något sämre än Olivin. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet ganska lågt. Falltal och stråstyrka kan dock ha påverkats av den för sorten sena skördetidpunkten. Cubus har något låg brödvolym. SW SKOTTE, brödvete som har visat ganska hög avkastning i samtliga områden. Övervintringsförmågan är något sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, kortvuxen med mycket god stråstyrka. Sorten är ganska småkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är medelhög, falltal relativt lågt och brödvolymen mycket hög. 3

7 Tabell 2 Sortegenskaper Höstvete Odlingsegenskaper och kärnkvlitet Flerårsmedeltal Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Sortblandning Vinterhärdighet Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein- Stärkelse -0** längd styrka nad vikt korn- halt % Sort cm -0** dagar g/l vikt, g % av ts av ts Sortblandning* ,7 12,0 69,6 Sortmedeltal ,9 12,0 69,8 Lars ,6 12,2 69,1 Kris ,0 12,1 70,2 Marshal ,7 11, 69,8 Gnejs ,6 11,9 69,9 SW Harnesk ,0 11,8 69,6 Olivin , 12,4 69,6 Cubus , 11,9 69,7 SW Skotte ,4 12,4 68,9 Tommi ,6 12,6 69,4 Tulsa ,6 12,0 69,9 Provade 4 år SW Aperitif ,9 12,0 69,6 Jenga ,9 11,8 70,4 Opus ,3 11,7 71,0 Provade 3 år Florett , 11,8 70, Mulan ,0 12,0 69,6 Hermann ,0 11, 70, Magnifik Provade 2 år Akratos , 11,9 70, Asano ,1 12,3 70,0 Torrild ,2 12,6 69,2 Skalmeje ,1 11,6 71,3 Terrier ,6 12,2 69,3 Samyl ,1 11,6 69,9 * Sortblandning: Harnesk, Kris, Olivin, Tulsa ** Vinterhärdighet, = full övervintring. Utvintring av betydelse endast *** Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. TOMMI (EU), brödvete från Tyskland visade hög avkastning 2002 och 2004, men skadades av vintern 2003 och 200. Övervintringsförmågan kan ha påverkats av utsädeskvaliteten, men Tommi bedöms som mindre vinterhärdig än Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, medelkort med god stråstyrka. Sorten är ganska storkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är hög, falltalet medellågt och brödvolymen ganska hög. TULSA (EU), bröd/industrivete från Holland som har visat mycket hög avkastning. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med mycket god stråstyrka. 36

8 Tabell 2 forts. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och bakningsegenskaper. Behandlade led, Mätare: Sortblandning Brödvolym Antal Mog- Rymd- Tusen- Stärk- Protein- ml/ g mjöl*** provnad vikt korn- else Falltal halt Mätare Mätare bak- Klass- Sort dagar g/l vikt, g % av ts sek** % av ts Kosack Olivin ningar ning*** Sortblandning* ,1 69,8 Sortmedeltal ,2 70,1 Kosack ,4 69, , A Lars ,0 69, ,2 24 (+29) 1 A Kris ,3 70, ,0 22 (-129) 1 A/B Marshal ,0 70, , C Gnejs ,0 70, , A SW Harnesk ,4 69, , A Olivin ,7 69, , A Cubus ,6 69, , A SW Skotte ,8 69, , A Tommi ,8 69, , A Tulsa ,7 70, ,8-9 (-) 1 B Provade 4 år SW Aperitif ,2 69, , A Jenga ,3 70, , A Opus ,7 71, , B Provade 3 år Florett ,8 70, , Mulan , 69, , B Hermann ,6 70, , C Provade 2 år Akratos ,0 70, , A Asano ,4 70, , A Torrild ,6 69, , A Skalmeje ,6 71, , C Terrier ,1 69, , B Samyl , 70, , C * Sortblandning: Harnesk, Kris, Olivin, Tulsa ** Falltal vid skördetillfället, samtidig skörd. Tidiga sorter missgynnas. *** Brödvolym, ml/ g mjöl.resultat från officiella och kvarntekniska försök.klassning efter bla. brödvolym, utmalning, falltal. Avser svenskaförhållanden och jämförelser kan inte göras med utländska indelningar. För några sorter anges klassning i Tyskland med under strykning. E = Elitvete. A = Brödvete, A-kvalitet. Vete med fullgod bakningsförmåga. B = Brödvete, B-kvalitet. Kan behöva blandas med E- eller A-vete. K = Kexvete. C = Foder- eller industrivete. Sorten är småkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är medellåg och falltalet medelhögt. SW APERITIF, brödvete som har visat hög till mycket hög avkastning. Övervintringsförmågan förefaller vara något sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mog- 37

9 Tabell 2 forts. Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta. Obehandlade led Flerårsresultat. Bladfläck- Svartprick- Sort Mjöldagg sjuka sjuka Brunrost Gulrost* Sortblandning Sortmedeltal Lars Kris Marshal Gnejs SW Harnesk Olivin Cubus SW Skotte Tommi Tulsa Provade 4 år SW Aperitif Jenga Opus Provade 3 år Florett Mulan Hermann Provade 2 år Akratos Asano Torrild Skalmeje Terrier Samyl * Gulrost förekommer sällan, men kan ge allvarliga skördeförluster i känsliga sorter. nande, kortvuxen med god stråstyrka. Sorten är ganska storkärnig och rymdvikten låg. Proteinhalten är medellåg, falltalet relativt lågt och brödvolymen medelhög. Sorten har högt stärkelseinnehåll. JENGA, tyskt brödvete som har visat hög till mycket hög avkastning i samtliga områden. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medelsent mognande, medelkort med god stråstyrka. Den är ganska storkärnig och rymdvikten hög. Proteinhalten är låg, falltalet lågt och brödvolymen ganska hög. Sorten har högt stärkelseinnehåll. OPUS (EU) har främst provats i Skåne. Avkastningen är hög. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, medellång med något svag stråstyrka. Sorten är storkärnig och rymdvikten något låg. Proteinhalten är låg och falltalet relativt lågt. Sorten har högt stärkelseinnehåll. 38

10 FLORETT (EU) är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medelkort med medellåg stråstyrka och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och tusenkornvikt. Proteinhalten är medellåg, falltalet medellågt och brödvolymen låg. MULAN är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med mycket god stråstyrka och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och stor kärna. Proteinhalten är medelhög, falltalet relativt lågt och brödvolymen medelhög. HERMANN är ett tyskt fodervete som främst provats i Skåne, där sorten visat mycket hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har låg rymdvikt och ganska stor kärna med låg proteinhalt. AKRATOS (EU), tyskt brödsort med hög avkastning. Sorten är relativt lång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har hög rymdvikt och mycket stor kärna med relativt låg proteinhalt och medelhög brödvolym. ASANO (EU), tyskt brödvete med hög avkastning. Den är medellång med mycket bra stråstyrka och tidig mognad. Asano har relativt hög rymdvikt och mycket stor kärna med hög proteinhalt. TORRILD (EU), tyskt brödvete med ganska hög avkastning. Övervintringsförmågan är god. Den är medellång, har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Sorten har hög rymdvikt och relativt liten kärna med hög proteinhalt. SKALMEJE (EU), tyskt fodervete med mycket hög avkastning. Den är medellång och har mycket god stråstyrka. Skalmeje mognar relativt sent, har medelhög rymdvikt och liten kärna med hög stärkelsehalt. TERRIER (EU), holländskt vete av B-kvalitet som provats i Skåne, där den gett hög avkastning. Den är ganska lång med god stråstyrka och ganska sen mognad. Terrier har hög rymdvikt och ganska stor kärna. SAMYL (EU), danskt industrivete, är främst provad i Skåne och har där gett genomsnittlig avkastning. Den är kortvuxen med god stråstyrka och medeltidig mognad. Samyl har låg rymdvikt och liten kärna. 39