Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)"

Transkript

1 SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av ojämnt resultat (torkskador). Nya sorter för året är Frument, Kerubino, Papageno och Retro. Avkastning ungefär som mätarsorten, både som obehandlat eller behandlat led. Retro har givit något lägre skörd. Skördenivån varierar mellan de olika försöksplatserna. I Kalmarförsöken var skörden mycket hög. Robigus gav hela 1 0 kg/ha. Svampbehandlingseffekten skiljer mellan länen. Som svampbehandlat har sorterna Oakley, Hereford, Akratos och Robigus givit högst skörd i många försök. På Gotland gav även Skotte hög skörd. Sorterna Elvis, Gnejs, Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 200 Sortförsök Höstvete 200 F-län H-län Cubus och Harnesk har i genomsnitt givit höga skördar, dock något under de högst avkastande. Som obehandlade har sorterna Cubus, Oakley, Akratos och Hereford varit bland de bästa i försöken, följt av Robigus. Vissa sorter har givit höga skördar i några enstaka försök. Mulan och Harnesk har på Gotland avkastat bra. Störst utslag för svampbehandling gav försöken i Halland med 17 % högre skörd och Kalmar med 10 %. Övriga gav mindre eller inget utslag för behandlingen. Resultaten från enskilda försök redovisas i tabell 1. Flerårsmedeltal återges i diagram 1, och kvalitetsbestämning i tabell 2. N Johansson Behandling: Wiström Lantb. Behandling: L7-101 Lyckås Stereo 2,0 l/ha Hagby Stereo 2,0 l/ha Huskvarna senare Borgholm senare Comet 0,2 l/ha + mmh l Mo Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Beh Proline 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Dinaro SW Harnesk SW Olivin SSD Cubus SSD Tulsa PL Opus SSD Mulan SSD Elvis SSD Skalmeje SSD Robigus PL Hereford SW CV %,, LSD kg/ha 0 0 2

2 Tabell 1, fortsättning Höstvete 200 H-län N-län O Nilsson Behandling: M Wattsgård Behandling: L7-101 Karlsborg Stereo 2,0 l/ha Vessigebro Stereo 2,0 l/ha Vassmolösa senare Falkenberg senare mmh l Mo Comet 0,2 l/ha + mr l Mo Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Beh Proline 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Dinaro SW Gnejs SW Harnesk SW Olivin SSD Cubus SSD Tulsa PL Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Kranich SW Akratos SSD Skalmeje SSD Akteur SSD Robigus PL Hereford SW Oakley PL Frument SSD Kerubino SSD Papageno SSD Retro SSD CV % 2,7,7 LSD kg/ha Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är uteslutande vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkastning under skiftande förhållanden, för att på så sätt ge tillförlitliga relativa tal för avkastningen för olika sorter under olika år. Syftet är att underlätta jämförelser mellan olika sorter under olika år. En enskild mätarsort påverkas mer av årsmån, utsädeskvalitet, mm. Däremot är sortblandningen inte avsedd för praktiskt lantbruk och jämförelser med sortblandningen är därför av mindre intresse. Sortblandningarna har varit: 200: Harnesk, Agaton, Kris, Olivin. 200: Harnesk, Virke, Kris, Olivin. 200 och 2007: Harnesk, Tulsa, Kris, Olivin Harnesk, Tulsa, Opus, Olivin. SW GNEJS har hög avkastning i framförallt södra Sverige. Vinterhärdigheten är inte alltid tillräcklig i Svealand. Sorten är medelkort, har medelgod stråstyrka och mognar mycket tidigt. Tusenkornvikt och rymdvikt är medellåga. Proteinhalten är något låg och falltalet medelhögt. Gnejs har relativt god brödvolym. Sorten kan angripas av gulrost. 2

3 Tabell 1, fortsättning Höstvete 200 I-län I-län Stenstugu FörsöBehandling: R Rodebjer Behandling: L7-101 Endre Stereo 1, l/ha Rodarve HogränStereo 1, l/ha Visby senare Visby senare mmh ML Comet 0, l/ha + mmh mo LL Comet 0, l/ha + Proline 0, l/ha Beh Proline 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Dinaro SW Gnejs SW Harnesk SW Olivin SSD Skotte SW Tulsa PL Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Kranich SW Robigus PL Hereford SW CV % 9,, LSD kg/ha SW HARNESK är ett brödvete med hög avkastning i samtliga områden. Sorten har god övervintringsförmåga. Harnesk är medeltidigt mognande och kortvuxen med god stråstyrka. Kärnan är ganska liten och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg och falltalet medelhögt. Sorten har hög brödvolym. OLIVIN (EU) är ett tyskt brödvete med hög avkastning och mycket god övervintringsförmåga. Olivin mognar medeltidigt, är ganska lång och har god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalten är hög och falltalet högt. Bakningsegenskaperna är goda med hög brödvolym. Olivin angrips av mjöldagg, men synes för övrigt ha god resistens och ger små skördeökningar vid svampbehandling. CUBUS (EU), särskilt tidigt brödvete från Tyskland, har visat hög avkastning i södra Sverige. Sorten övervintrar något sämre än Olivin. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har ganska svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet ganska lågt. Falltal och stråstyrka kan dock ha påverkats av den för sorten sena skördetidpunkten. Cubus har något låg brödvolym. SW SKOTTE, brödvete som har visat ganska hög avkastning i samtliga områden. Övervintringsförmågan är något sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, kortvuxen med mycket god stråstyrka. Sorten är ganska småkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är medelhög, falltalet relativt lågt och brödvolymen mycket hög. 2

4 Diagram 1. Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Kalmar, H-län Halland, N-län Sortbl. 12 Sortbl. 12 Olivin 12 Olivin 12 Opus Kris Cubus Cubus 11 9 Harnesk Opus Elvis Harnesk 9 99 Tulsa 9 Gnejs 9 9 Kris 10 Elvis 107 Skalmeje 10 Tulsa 10 Akratos 7 10 Akratos Kosack 9 Skalmeje 7 10 Gnejs 10 Kosack 10 Jenga 10 Jenga Robigus 110 Mulan 9 Hereford 109 Akteur 90 Akteur 9 Robigus 10 27

5 Diagram 1, fortsättning Gotland, I-län Jönköping, F-län Sortbl. 10 Sortbl. Olivin Olivin 9 Gnejs Harnesk 10 Opus Opus 107 Cubus Harnesk Tulsa 99 falltalet medelhögt. Tulsa är känslig för mjöldagg och gulrost, vilket påverkade avkastningen 200. Kris Skotte Magnifik Mulan Robigus OPUS (EU) från Tyskland har hög avkastning. Sorten är medeltidigt mognande, medellång med något svag stråstyrka. Sorten är storkärnig och rymdvikten något låg. Proteinhalten är låg. Sorten har högt stärkelseinnehåll.. MULAN är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med mycket god stråstyrka och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och stor kärna. Proteinhalten är medelhög, falltalet relativt lågt och brödvolymen medelhög. Hereford Elvis TULSA (EU), bröd/industrivete från Holland som har visat mycket hög avkastning. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med mycket god stråstyrka. Sorten är småkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är medellåg och ELLVIS (EU) är ett tyskt brödvete med god vinterhärdighet och med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Proteinhalten är medelhög, falltalet högt och brödvolymen ganska hög. KRANICH, tyskt brödvete med mycket tidig mognad och hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka. Sorten har medelhög rymdvikt och relativt liten kärna med hög proteinhalt, högt falltal och ganska hög brödvolym. Sjukdomsangreppen är låga.. 2

6 Tabell 2. Sortegenskaper höstvete. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvlitet. Flerårsmedeltal Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Sortblandning Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein- Stärkelse Fälthärdighet längd styrka nad vikt korn- halt % groning Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g % av ts av ts % Sortblandning , 11, 71, 7 Sortmedeltal ,0 11, 71, 11 Gnejs , 11, 71, SW Harnesk , 11, 71, 7 Olivin , 12,2 71,1 Cubus , 11,7 71, 9 SW Skotte , 12,1 70,7 Tulsa ,0 11,7 71, Opus , 11, 72,2 7 Mulan , 11, 71,2 Elvis , 71,2 2 Provade år Karnich ,0 12,1 71, Akratos ,7 11, 72,0 Skalmeje ,9 11, 72,9 Provade år Akteur ,9 12,7 71,1 9 Robigus ,0 11, 71, 9 Provade 2 år Hereford , 10,9 72,0 0 Oakley , 10, 71, * Vinterhärdighet, = full övervintring. ** Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. AKRATOS (EU), tyskt brödsort med mycket hög avkastning. Sorten är relativt lång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har hög rymdvikt och mycket stor kärna med relativt låg proteinhalt och medelhög brödvolym. SKALMEJE (EU), tyskt fodervete med mycket hög avkastning. Den är medellång och har mycket god stråstyrka. Skalmeje mognar medeltidigt, har medelhög rymdvikt och liten kärna med mycket hög stärkelsehalt. Följande sorter har provats i tre år: AKTEUR (EU), tysk brödsort med samma avkastning som Olivin. Den är högvuxen, men mycket stråstyv och mognar medeltidigt. Akteur har mycket god kärnkvalitet med hög rymdvikt, stor kärna samt hög proteinhalt och högt falltal. Sorten är klassad som elitvete i Tyskland. Akteur är känslig för gulrost, vilket påverkade avkastningen 200. ROBIGUS (EU), engelsk kex/industrisort med mycket hög avkastning i södra Sverige. Vinterhärdigheten förefaller vara sämre än normalt. Den är mycket kortvuxen med mycket god stråstyrka och medelsen mognad. Den har låg rymdvikt och proteinhalt. 29

7 Tabell 2, fortsättning Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta. Flerårsresultat Obehandlade led. Bakningsegenskaper. Behandlade led. Flerårsmedeltal. Mätare: Kosack och Olivin. Brödvolym Antal Blad- Svart- ml/ g mjöl** provfläck- prick- Brun- Gul- Mätare Mätare bak- Klass- Sort Mjöldagg sjuka sjuka rost rost* Kosack Olivin ningar ning*** Sortblandning Sortmedeltal 10 1 Kosack A Gnejs A Harnesk Olivin A Cubus A Skotte A Tulsa (-10) 1 B Opus B Mulan B Ellvis A Provade år Kranich Akratos Skalmeje Provade år Akteur Robigus Provade 2 år Hereford 1 Oakley Dinaro * Gulrost förekommer relativt sällan, senast 200, men kan ge stora skördesänkning i känsliga sorter. ** Brödvolym, ml/ g mjöl. Resultat från officiella och kvarntekniska försök. *** Klassning efter bla. brödvolym, utmalning, falltal. Avser svenskaförhållanden och jämförelser kan inte göras med utländska indelningar. För några sorter anges klassning i Tyskland med understrykning. E = Elitvete. A = Brödvete, A-kvalitet. Vete med fullgod bakningsförmåga. B = Brödvete, B-kvalitet. Kan behöva blandas med E- eller A-vete. K = Kexvete. C = Foder- eller industrivete. Följande sorter har endast provats två år och vissa resultat är preliminära: HEREFORD (EU) är en dansk foder/industrisort med mycket hög avkastning. Den är medellång med medelgod stråstyrka och medeltidig mognad. Den har låg rymdvikt, är storkärnig med låg proteinhalt, relativt hög stärkelsehalt och lågt falltal. OAKLEY (EU), kortvuxen engelsk foder/ industrisort med mycket hög avkastning. Den har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Den har låg rymdvikt, har medelstor kärna med låg proteinhalt och lågt falltal. 0

8 Rågvete Rågveteförsöken har i år varit stycken till antalet. Avkastningen varierade mycket mellan försöksplatserna. Skörden var i flera försök mycket hög. Försöket i Kalmar har sorter som avkastade över kg/ha. Nya sorter för året i länsförsöken är Seguenz och S10, samt flera nummersorter i riksprovningen. Bäst i de flesta av försöken har mätarsorten Dinaro varit. Andra sorter som också har haft hög avkastning är Cando, de nya sorterna Seguenz, Galileo och Tulus. Skörden har varierat mycket mellan de olika försöken på grund av torka. Effekten av svampbehandling har i genomsnitt givit % högre skörd. Skillnaden är stor mellan försöken. På Gotland och i Jönköping gav behandlingen störst utslag. Övriga försök gav små eller inget utslag för behandling. I tabell redovisas de enskilda försöken och flerårsmedeltal återges i diagram 2, följt av en kvalitetsbestämning i tabell, samt en sortbeskrivning. Tabell. Enskilda rågveteförsök 200 Rågvete 200 H-län F-län J Nilsson Behandling: N Johansson Behandling: L7-212 Rockneby Stereo 0, l/ha + Lyckås Stereo 0, l/ha + Kalmar Amistar 0,2 l/ha Huskvarna Amistar 0,2 l/ha mr ML Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Dinaro SW Fidelio SW Tritikon SSD Cando SW Tulus SSD Adoro SW DED 122/00 SW Galileo SSD Sequenz SSD S10 SSD SPF 901-1B SSD CV % 2,,1 LSD kg/ha Sortbeskrivning DINARO från Polen har gett hög och stabil avkastning i samtliga områden. Den har god övervintringsförmåga. Sorten är mycket kortvuxen, stråstyv och mognar medeltidigt. Den har låg rymdvikt och medelstor kärna. FIDELIO från Polen har medelhög avkastning, är ganska kortvuxen med medelhög stråstyrka och mycket bra övervintringsförmåga. Den är sent mognande och rymdvikten är medellåg. Kärnan är stor med medellåg proteinhalt. TRITIKON (EU), tysk sort som har gett ungefär samma avkastning som Fidelio. Den är högvuxen, har medellåg stråstyrka samt mognar särskilt tidigt. Rymdvikten är medellåg och kärnvikten hög. 1

9 Tabell, fortsättning Rågvete 200 I-län N-län T Kotz Behandling: Hushållnings. Behandling: L7-212 Bomarve Stereo 0, l/ha + Eldsberga Stereo 0, l/ha + Vall Amistar 0,2 l/ha Halmstad Amistar 0,2 l/ha mmh mo LL Beh mh l Sa Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Dinaro SW Fidelio SW Tritikon SSD Cando SW Tulus SSD Adoro SW DED 122/00 SW Galileo SSD Sequenz SSD S10 SSD SW 1 SW LAD 9/01 SW SW a SW SW 17b SW DED 22/1 SW SPF 901-1B SSD Fr 22/0 SSD S 19 SSD Eng 72/99/2 SSD CV % 9,2 2, LSD kg/ha 70 0 Rågvete 200 I-län N-län Försöksstationen A Jönsson L7-212 Stenstugu Behandling: Kövlinge Behandling: Endre Stereo 0, l/ha + Laholm Stereo 0, l/ha + mr mo LL Amistar 0,2 l/ha Beh nmh svl Sa Amistar 0,2 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Dinaro SW Fidelio SW Tritikon SSD Cando SW Tulus SSD Galileo SSD CV %, 10, LSD kg/ha

10 Diagram 2. Flerårsmedeltal rågvete Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används Dinaro. Gotland, I-län Halland, N-län Dinaro Dinaro 7 Fidelio Fidelio 10 2 Tritikon 1 Tritikon 9 Cando 9 Cando 97 Tulus 9 Tulus 92 Adoro 9 Adoro 9 DED 122/00 91 DED 122/00 91 Galileo 92 SPF 901-1B 7 SPF 901-1B 92 Galileo 9 Kalmar, H-län Jönköping, F-län Dinaro Tritikon Fidelio Dinaro Fidelio 0 Cando 101 Tritikon 7

11 Tabell. Rågvete. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet, medeltal samt sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Dinaro. Svart- Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein Fält- Brun- prickhärdighet längd, styrka, nad vikt korn- halt, groning rost sjuka Sort -0* cm -0** dagar, g/l vikt, g % av ts % % % Dinaro ,0 10, 2 9 Sortmedel , 11, 17 9 Opus höstvete , 11,1 9 Fidelio ,0 11,7 1 7 Tritikon ,2 12, Provade år Cando ,9 11, Provade år Tulus , 11,7 2 Adoro ,1 11, 9 9 Provade 2 år Galileo ,1 11, SW , 11, 1 LAD 9/ , 11, * = full övervintring. * = fullt upprätt bestånd. CANDO, holländsk sort med hög avkastning. Sorten är mycket kortvuxen med god stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikten är relativt hög och kärnvikten mindre än genomsnittligt. LAD 9/01, polsk sort med hög avkastning. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka och har sen mognad. Kärnkvaliteten är god med hög rymdvikt och stor kärna. Följande sort har provats tre år: TULUS, tysk sort med hög avkastning, särskilt i norra Götaland och Svealand. Sorten är högvuxen, men har god stråstyrka. Den mognar medeltidigt. Rymdvikten är låg och kärnan stor. Tulus har små sjukdomsangrepp. Följande sorter har provats endast två år och vissa resultat är därför preliminära: GALILEO (EU), tysk sort med medelhög avkastning. Sorten är kort och stråstyv och mognar medeltidigt. Rymdvikten är ganska låg och kärnan medelstor SW 1, holländsk sort med medelhög avkastning. Den är medellång och stråstyv och har särskilt tidig mognad. Rymdvikten är ganska låg och kärnan liten.

12 Råg Två sortförsök med råg har legat på Gotland och på Öland i Kalmar län. Försöket på Gotland innehöll mestadels marknadsorter medan Kalmarförsöket var kompletterat med flera nya sorter i förprovning. I 200 års försöksserie ingick sorten Visello med en kompletterande utsädesmängd på 200 grobara kärnor/m2 för att jämföra med sortprovningens ordinarie utsädesmängd på 0 kärnor. I gotlandsförsöket har den lägre utsädesmängden varit skördesänkande medan i kalmarförsöket visat på liknande resultat. Av marknadsorterna har denna hybridsort givit klart högst utbyte i medeltal, både som svampbehandlad och obehandlad. I tabell återges de enskilda försöken, kvalitetsbestämning i tabell och flerårsmedeltal i diagram, samt en sortbeskrivning. Tabell. Enskilda rågförsök 200 Råg 200 H-län I-län Mörka Lantbruk Stenstugu försöksstation L7-201 Beteby Behandling: Endre Behandling: Mörbylånga Stereo 0, l/ha + Visby Stereo 0, l/ha + nmh l Sa Amistar 0,2 l/ha Beh mmh ML Amistar 0,2 l/h Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel ta rel tal Amilo SW Kaskelott SW Ottarp SW Visello SSD Marcelo SSD Condukt SW SWHY 22 SW SWHY 2 SW Rotari SSD Visello 200 grob SSD SW 017 H SW SW 0170 H SW SW 0719 H SW SW 0717 H SW SW 0719 H SW LPH 0 SW CV %,,2 LSD kg/ha Sortbeskrivning AMILO är en polsk populationssort med mycket hög, nästan lika hög mältningsresistens som den tidigare odlade sorten Otello. Amilo är långstråig, men har god stråstyrka. Sorten har god odlingssäkerhet, den klarar vintrarna bra och ser ut att tolerera sen sådd.. KASKELOTT är en svensk-tysk hybrid med hög avkastning. Den förefaller att ha god odlingssäkerhet i Mellansverige och ser ut att klara sen sådd. Sorten är medellång med medelgod stråstyrka.

13 Tabell. Höstråg. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal Mätare: Amilo. Sjukdomar i obehandlat, övriga egenskaper som medeltal. Över- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Fall- Protein Mjöl- Sköld- Brunvintring, längd, styrka, nad vikt, korn- tal, halt, dagg fläck- rost, Sort -0* cm -0** dagar, g/l vikt, g sek % av ts % % % Amilo , 29 9, Kaskelott , 1, 9 1 Ottarp ,2 199, Visello , 22, Marcelo , 21, 9 1 Provade år Conduct ,2 19,9 9 1 SWHY , 209,2 9 1 SWHY , 209, Provade 2 år SW , 20, 11 1 * Övervintring, = full övervintring. **Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. OTTARP är en svensk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten är medellång och har god stråstyrka. VISELLO är en tysk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten är kortvuxen, men har relativt låg stråstyrka. MARCELO är en populationssort från Tyskland med klart bättre avkastning än Amilo. Den är ganska lång och har sämre stråstyrka än Amilo. Följande sort har provats tre år: CONDUCT (EU), tysk populationssort, är lång med relativt låg stråstyrka. Sorten avkastar klart bättre än Amilo. Följande sort har provats två år och vissa resultat är preliminära: GIMLI, SW 0719, svensk hybridsort med mycket hög avkastning i Mellansverige. Den är relativt kortvuxen och har medelgod stråstyrka.

14 Diagram. Flerårsmedeltal höstråg Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Amilo. Kalmar, H-län Gotland, I-län Amilo Amilo 9 Visello 127 Kaskelott 117 Ottarp 117 Rorik 119 SWHY Ottarp 12 SWHY Halland, N-län Kaskelott Marcelo 11 Amilo Visello 12 Kaskelott 109 Rorik 11 Marcelo 7

15 Höstkorn I Kalmar län låg regionens enda sortförsök i höstkorn. Bombay och Chess tillhör det äldre sortmaterialet medan övriga är nyare sorter. Flera nya sorter visar på högt utbyte. Karyoki, som är en -radssort hade i medeltal högst avkastning, följd av Fredericus. Av 2-radssorterna hävdade sig Anisette och nummersorten Seejet 0 7 bäst. Skörden låg i genomsnitt på kg/ha. Svampbehandling har utförts i försöket på samma sätt som i övriga sortförsök. Utslaget för svampbehandlingen var på grund av årets relativt svaga sjukdomstryck lågt detta år. I tabell 7 återges de enskilda försöken, kvalitetsbestämning i tabell och flerårsmedeltal i diagram, samt en sortbeskrivning. Tabell 7. Enskilda höstkornförsök 200 Höstkorn 200 H-län Br, Johansson Behandling: L7-21 Galltorp Stereo 0, l/ha Borgholm Amistar 0,2 l/ha mmh mj LL Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Bombay SSD Chess SW Wintmalt SSD Fridericus SW Anisette SW Breunskylie SW Karyoki SW Cartel SW Queen SSD Sejet 07SSD Layka SSD CV %, LSD kg/ha 00 Sortbeskrivning BOMBAY (EU), tyskt tvåradskorn med ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten förefaller vara bättre än vad graderingarna visar. Bombay har god stråstyrka och medeltidig mognad, medelhög rymdvikt och stor kärna med medelhög proteinhalt och låg växttrådhalt. Sorten har genomsnittliga angrepp av mjöldagg. CHESS (EU), dansk tvåradssort med hög avkastning. Sorten är stråstyv och mognaden medeltidig. Rymdvikten är medelhög och kärnvikten medellåg. Den har låg proteinhalt och växttrådhalt. Chess har små mjöldaggsangrepp. WINTMALT (EU), tysk kortvuxen tvåradssort, har visat god avkastning och bra övervintring. Sorten har enligt tyska undersökningar maltkvalitet. Den har låga angrepp av sköldfläcksjuka. Följande sorter har provats två år: FRIDERICUS (EU), tysk högvuxen sexradssort med hög avkastning och bra vinterhärdighet. Den har relativt låg rymdvikt och liten kärna. ANISETTE (EU), dansk relativt kort tvåradssort med hög avkastning. Den har relativt hög rymdvikt och stor kärna. BREUNSKYLIE (EU), tysk tvåradssort med med god avkastning och bra kärnkvalitet, mycket hög rymdvikt och kärnvikt. Den är relativt lång, men har god stråstyrka.

16 Tabell. Höstkorn. Odlingsegenskaper, flerårsmedeltal Mätare: Bombay. Medeltal obehandlat/behandlat. Strå- Strå- Strå- Moglängd Övervintring styrka brytning nad Sort -0 Ant cm -0* -0** dagar Bombay Provade år Chess Provade år Wintmalt Fridericus Provade 2 år Anisette Breunskylie Diagram. Flerårsmedeltal höstkorn Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort.mätarsort Bombay. Bombay Kalmar, H-län Anisette Chess 2 Tabell. Höstkorn. Kärnkvalitet, behandlade led och sjukdomar, obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Bombay. Rymd- Tusen- Växt- Pro- Sköld- Blad- Mjöl- Kornvikt korn- tråd tein % fläck- fläcksj. dagg rost Sort g/l vikt, g % av ts av ts % % % % Bombay 70,2 11,7 Provade år Chess 7,, 11, Provade år Wintmalt 9,, 10,9 1 Fridericus 9,, 11, Provade 2 år Anisette,9 11, Breunskylie 707, 12,

17 Vårkorn Säsongen 200 har som föregående år haft 10 försök med vårkorn. Sju sortförsök med marknads- och nya material, ett med nya EUsorter samt två riksförsök med förprövning av nyare sortmaterial. Till detta året har många nya sorter kommit med. I de vanliga sortförsöken har 12 st nya sorter provats, vilket gör att de stora försöken till hälften består av nytt material. Sorter som i genomsnitt avkastat mest är Fairytale, Waldemar, Tocada, Quench och Anakin. Några av dessa är helt nya i provning. Bra har även Gustav och Isabella gått i behandlade led. Som obehandlad är Mercada högst avkastande sort. I genomsnitt har svampbehandlingen inte givit någon skördeökning i år. Endast ett försök har givit effekten av svampbehandling, då med hela 2 % effekt. Enskilda försök presenteras i tabell 9, flerårsmedeltal i diagram och odlings- och sortegenskaper med maltkvaliteter i tabell 10. Vårkornets sortbeskrivning redovisas mellan tabellerna. Tabell 9. Enskilda vårkornförsök 200 Vårkorn 200 F-län H-län N Johansson Behandling: Wiström Lantb. Behandling: L7-01 Lyckås Stereo 0, l/ha + Hagby Stereo 0, l/ha + Huskvarna Amistar 0,2 l/ha Borgholm Amistar 0,2 l/ha mmh l Sa Beh nmh l Mo Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Orthega SSD Gustav SW Tipple PL Justina SSD Waldemar SW Christina SW Mercada SW Henley SSD Mitja SW SW 7 SW SW 77 SW Quench PL Anakin SW Tocada SSD Marthe SSD Afrodite SW Thorgall SSD Conchita SSD SWÅ 01 SW Fairytale SSD Isabella SSD Keops SSD CV %,7,2 LSD kg/ha 0 0 0

18 Tabell 9, fortsättning Vårkorn 200 I-län N-län Stenstugu försöksstation Br Heurén Behandling: L7-01 Endre Behandling: Harplinge Stereo 0, l/ha + Visby Stereo 0, l/ha + Halmstad Amistar 0,2 l/ha mmh mo LL Amistar 0,2 l/h Beh mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Orthega SSD Gustav SW Tipple PL Justina SSD Waldemar SW Christina SW Mercada SW Henley SSD Mitja SW SW 7 SW SW 77 SW Quench PL Anakin SW Tocada SSD Marthe SSD Afrodite SW Thorgall SSD Conchita SSD SWÅ 01 SW Fairytale SSD Isabella SSD Keops SSD CV %,0, LSD kg/ha 0 0 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är avkastningsmätare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med flera sorter i blandning minskas riskerna med att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller drabbas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar. Sortblandningen förnyas kontinuerligt. Blandningarna har varit följande: 200 och 200: Barke, Annabell, Orthega, Otira. 200: Prestige, Annabell, Orthega, Otira. 2007: Prestige, Annabell, Orthega, Gustav. 200: Prestige, Justina, Orthega, Gustav. SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för samtliga i provningen ingående sorter. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är hög, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. 1

19 Tabell 9, fortsättning Vårkorn 200 H-län I-län O Nilsson Behandling: Stenstugu försöksstation L7-01 Vassmolösa Stereo 0, l/ha + Endre Behandling: Kalmar Amistar 0,2 l/ha Visby Stereo 0, l/ha + mmh Mo Beh M Amistar 0,2 l/h Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Orthega SSD Gustav SW Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Quench PL Tocada SSD Marthe SSD CV %,, LSD kg/ha 0 70 Vårkorn 200 N-län B Svensson Behandling: L7-01 Hällarp Stereo 0, l/ha + Falkenberg Amistar 0,2 l/ha mmh Sa Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Orthega SSD Gustav SW Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Quench PL Tocada SSD Marthe SSD CV %,2 LSD kg/ha 0 ORTHEGA är ett tyskt foderkorn med hög avkastning. Sorten är ganska lång, men har god stråstyrka. Den mognar medelsent, har hög kärnvikt, hög rymdvikt och medellåg proteinhalt. Sorten angrips av mjöldagg, men mindre än normalt av bladfläcksjuka. Den ger små skördeökningar vid svampbehandling och klarar låga ph. PRESTIGE, engelskt medeltidigt maltkorn med medelhög avkastning. Den är medellång och mycket stråstyv. Sorten mognar medeltidigt, har hög rymdvikt och mycket stor kärna med ganska hög proteinhalt. Den är nematodresistent, har mycket god resistens mot mjöldagg, men angrips av bladfläcksjuka. Prestige är mätarsort i de europeiska maltkornstesterna. 2

20 Tabell 9, fortsättning Vårkorn 200 N-län B Svensson Behandling: L7-011 Hällarp Stereo 0, l/ha Falkenberg Amistar 0,2 l/ha EU sorter mmh Sa Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Publican NoS Calcule SSD PF SW Cropton SW Viktoriana SW Sej 007 SW Sej 070 SW Sej 0721 SW Primadonna SSD Audrey SSD LP SSD Kangoo SSD PF NoS CV %, LSD kg/ha 10 GUSTAV, foderkorn med mycket hög avkastning och god odlingssäkerhet. Sorten är kortvuxen med mycket god stråstyrka och medelsen mognad. Den har medellåg rymdvikt, ganska liten kärna och låg proteinhalt. Sorten angrips av mjöldagg men har bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna med låg proteinhalt. Sorten har nematodresistens och för övrigt goda resistensegenskaper. JUSTINA (EU), tysk fodersort med hög avkastning. Sorten är högvuxen men har god stråstyrka. Den mognar medelsent. Genomsnittlig rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. Låga angrepp av mjöldagg. WALDEMAR är en mycket kortvuxen och mycket högavkastande fodersort med god stråstyrka. Den mognar medelsent. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Sorten har bra resistensegenskaper, bl.a. nematodresistens. CHRISTINA (EU), dansk maltsort med hög avkastning. Sorten är kortvuxen med mycket god stråstyrka. Christina mognar sent. Den har medelhög rymdvikt och liten kärna. MERCADA (EU) från Tyskland har mycket hög avkastning. Den är medelkort med god stråstyrka och mognar medelsent. Sorten har ganska låg rymdvikt och relativt stor kärna samt låg proteinhalt. HENLEY (EU) är en medellång engelsk maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Avkastningen är hög. Rymdvikten är låg och kärnan medelstor. Små angrepp av mjöldagg.

21 Tabell 9, fortsättning Vårkorn 200 I-län N-län Stenstugu försöksstation Br. Heurén R7-10 Endre Behandling: Harplinge Behandling: Visby Stereo 0, l/ha + Halmstad Stereo 0, l/ha + nmh l Mo Amistar 0,2 l/h Beh mmh l Mo Amistar 0,2 l/h Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Prestige SW SW SW CSBC Bor Hadm SW SW Bor CV %,, LSD kg/ha 0 10 Följande sorter har provats tre år: QUENCH (EU), sent mognande engelskt maltkorn med mycket hög avkastning. Den är medellång med goda stråegenskaper. Sorten har medelhög rymdvikt och ganska liten kärnvikt och låg proteinhalt. Mjöldaggsangreppen är små och sorten har nematodresistens. ANAKIN (EU), danskt maltkorn med medellångt strå och god stråstyrka. Avkastningen är mycket hög och mognaden medelsen. Anakin har medelhög rymdvikt och mycket hög kärnvikt. Små mjöldaggsangrepp. Sorten har nematodresistens. MARTHE (EU), tysk maltsort med hög avkastning. Den är medelkort med god stråstyrka och mognar medelsent. Marthe har hög rymdvikt och ganska låg kärnvikt samt hög proteinhalt. Små mjöldaggsangrepp. Följande sorter har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära: SW 9, medellång maltsort med god stråstyrka och medelsen mognad. Den har mycket hög rymdvikt och ganska stor kärna. SW 717, ganska lång maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Rymdvikten är relativt hög och kärnan ganska stor. SW 929, medellång maltsort med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har genomsnittlig rymdvikt och ganska liten kärna med låg proteinhalt. LUHKAS, CSBC 901, tidigt mognade, medellång fodersort med genomsnittlig stråstyrka. Den har hög rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. AFRODITE (EU), högvuxen dansk maltsort med genomsnittlig stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har hög rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt.

22 Diagram. Flerårsmedeltal vårkorn Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Sortbland. 10 Orthega 10 Simba Gustav 7 Justina 7 Annabell Scandium Mercada Astoria Jönköping, F-län Sortbland. 11 Orthega 11 Justina 9 Simba Gustav Annabell Waldemar Pasadena Scandium Tocada Kalmar, H-län Mercada 107 Sebastian 99 THORGALL (EU), medellång dansk maltsort med god stråstyrka och medelsen mognad. Den har hög rymdvikt och hög tusenkornvikt samt hög proteinhalt. Marthe Henley CALCULE (EU), fransk, ganska lång maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Den har genomsnittlig rymdvikt och ganska liten kärna. Tipple Quench CONCHITA (EU), medellång tysk maltsort med genomsnittlig stråstyrka och medelsen mognad. Den har genomsnittlig rymdvikt och hög tusenkornvikt.

23 Diagram, fortsättning Halland, N-län Gotland, I-län Sortbland. 17 Orthega 10 Gustav 10 Justina 9 Scandium Tipple Simba Pasadena Waldemar Prestige Annabell Makof Mercada Quench Christina SW 7 SW 77 Publican Marthe Tocada Sortbland. 1 Orthega 11 Justina 10 Simba 9 Gustav 9 Scandium Waldemar Pasadena 7 Annabell 7 Prestige Mercada Henley Marthe Tocada Tipple SW 7 SW 77 Quench Publican

24 Tabell 10. Sortegenskaper vårkorn. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Flerårsmedeltal Medeltal obehandlat/behandlat. Mätare: Sortblandning Strå- Tusen- Strå- bryt- Strå- Mog- Rymd- korn- Pro- Stärkelstyrka ning längd nad vikt vikt tein, sehalt, Sort -0* -0* cm dagar g/l g % av ts % av ts** Sortblandning ,9 11, 0, Sortmedeltal , 11, 0,9 Orthega , 11,9 0,2 Prestige , 12,0 0,7 Gustav ,7 11, 0, Tipple , 11,1 1,1 Justina , 11,7 0, Provade år Waldemar , 11, 0, Christina , 11, 0, Mercada ,1 11,2 0, Henley ,2 11, 0,9 Mitja ,2 12,0 1,0 Provade år SW , 11, 1,7 SW , 11,1 1,7 Quench 1 112, 11,2 1,7 Publican , 11, 1, Anakin , 11, 1,1 Marthe ,7 12,0 0,9 Provade 2 år SW , 11,7 1,2 SW , 11, 1, SW ,9 11,1 1, CSBC , 11, 1,2 Afrodite , 11, 1, Thorgall ,0 12,0 0,9 Calcule ,2 11,7 0, Conchita ,2 11,7 0, SWÅ ,9 12,0 1,1 * Stråstyrka: = fullt upprätt bestånd. Stråbrytning: = allt stråbrutet. (Bedömning vid skörd, tidiga sorter kan få förhöjda värden). ** Stärkelsehalt. Preliminära analyser. 7

25 Tabell 10, fortsättning. Sjukdomsangrepp flerårsmedeltal Obehandlat led. Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal. Relativt få analyser för sortering av nyare sorter. Mätare: Prestige. Blad- Sköld- Mjöl- fläck- fläck- Korn- Pro- Tusen- Relativ Relativ dagg sjuka sjuka rost Malt/ tein % korn- Fullkorn, % avkast- fullkorn- Sort % % % % foder av ts vikt, g >2, mm Ant ning skörd* Sortblandning 10 Sortmedeltal 9 Orthega F 11,9 9, Prestige M 12,1 0, 9 0 Gustav 7 F 11, 7, Tipple M 11,2 1, Justina 9 F 11,7 9, Provade år Waldemar 2 F 11,7 9, Christina 9 M 11,, Mercada 1 2 F 11,2 1, Henley 10 M 11, 0, Mitja 2 F 12,0, Provade år SW M 11,, SW 77 2 M 11,2 9, Quench 9 M 11,2, Publican 0 M 11,7 9, Anakin M 11,, Marthe M 12,1 7, Provade 2 år SW M 11, 9, SW M 11,7 0, SW M 11,1, CSBC901 F 11, 0, Afrodite 11, 9, Thorgall 11 12,0 1, Calcule ,7 7, Conchita , 1, SWÅ ,0 1, Relativ fullkornskörd är produkten av avkastning och fullkornsandel (sortering >2, mm). Beräkningen av fullkornsskörd är schablonmässig. Resultaten belyser dock betydelsen av en god sortering.

26 Havre Fem försök utfördes i år. Två i F-län, ett i H- län och två i N-län. Det ena försöket i Halland innehöll som vanligt även förprövning av nya nummersorter. Ett försök fick strykas på grund av skador. Nytt material för året i länsförsöken var Buggy, Ringsaker, GN 099 och SW 020. Mätarsorten Belinda har klarat sig bra i förhållande till det nyare materialet. Belinda var ju även den vinnande sorten i årets havre odlartävling. Gunhild, Aveny, Ingeborg och Kerstin har alla bra skörda i försöken. Som behandlad var Gunhild bäst sorten i F och H län Bor 012 som är en ny sort gav bra skörd som behandlat i Halland. Bland de övriga nya nummersorterna har ingen kommit upp i samma avkastning som Belinda. Svampbehandlingen har i år stannat vid måttliga % i medeltal. Ett försök gav en behandlingseffekt på 9 %. Övriga försök visade liten eller inget utslag för svampbehandling. Kvalitetsegenskaperna bör tillsammans med avkastningen beaktas i de olika havresorterna. I tabell 11 redovisas årets enskilda havreförsök och i diagram länsvisa flerårsmedeltal. Kvalitetsegenskaper presenteras i tabell 12 och en sortbeskrivning. Tabell 11. Enskilda havreförsök 200 Havre 200 F-län H-län N Johansson Behandling: Ingelstorp Naturbruksg. L7-01 Lyckås Tilt Top 0, l/ha + Ingelstorp Behandling: Huskvarna Comet 0,2 l/ha Kalmar Tilt Top 0, l/ha + Beh mh ML Comet 0,2 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW Gunhild SW Freddy SSD SW Kerstin SW Ingeborg SW Ivory SSD Aveny SW Scorpion SSD Buggy SSD Ringsaker SW GN 099 SW SW 020 SW CV % 11,, LSD kg/ha 0 00 Sortbeskrivning BELINDA förenar hög avkastning med god kvalitet och har visat god odlingssäkerhet. Sorten har något låg rymdvikt men är ganska storkärnig. Odlingsegenskaperna är bra. Belinda är medellång och mognar medelsent. GUNHILD avkastar något sämre än Belinda och foderkvaliteten är sämre, men sorten har resistens mot havrecystnematod. Gunhild har medelhög rymdvikt men ganska stor kärna. 9

27 Tabell 11. Enskilda havreförsök 200 Havre 200 N-län N-län B Svensson Behandling: L Tronarp Behandling: L7-01 Hällarp Tilt Top 0, l/ha + Harplinge Tilt Top 0, l/ha + Falkenberg Comet 0,2 l/ha Halmstad Comet 0,2 l/ha mh Sa Beh mmh l Mo Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW Gunhild SW Freddy SSD SW Kerstin SW Ingeborg SW Ivory SSD Aveny SW Scorpion SSD Buggy SSD Ringsaker SW GN 099 SW Bor 012 SSD Bor 009 SSD SW 0101 SW SW SW Nord 07/1 SSD Bor 010 SSD SW 020 SW CV %,, LSD kg/ha FREDDY har hög avkastning men sämre foderkvalitet jämfört med Belinda. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka. Freddy har hög rymdvikt och medelstor kärna. Freddy har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. SW KERSTIN har gett hög till mycket hög avkastning. Den är medellång, har god stråstyrka, mognar något sent, samt har låg rymdvikt och medelstor kärna. Sorten har små angrepp av mjöldagg. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. SW INGEBORG har avkastat som Belinda och har god foderkvalitet. Den är stråstyv och relativt kortvuxen. Sorten mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. IVORY (EU) är en särskilt storkärnig sort från Tyskland. Den har avkastat något sämre än Belinda. Sorten är stråstyv och mognar medeltidigt. Rymdvikten är medelhög och råfetthalten låg, men stärkelsehalten är mycket hög. Ivory har högst tusenkornvikt av de provade sorterna. Sorten är nematodresistent (Gotlandstypen). 0

28 Diagram. Flerårsmedeltal havre Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Belinda Freddy Ivory Gunhild Kronoberg, G-län Belinda 11 Freddy 10 Kerstin 10 Ivory 10 Ingeborg Jönköping, F-län Kerstin 99 Gunhild 99 Gotland, I-län Aveny 10 Belinda Freddy Ivory Ingeborg Kalmar, H-län Belinda 9 Freddy 9 Ivory 9 Kerstin Halland, N-län Belinda Ingeborg 9 Freddy 99 Gunhild 9 Ivory 97 Aveny 9 Kerstin 9 Scorpion 9 Gunhild 9 Betania Ingeborg 9 Dominik 70 1

29 Tabell 12. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet, medeltal obehandlat/behandlat. Sjukdomar obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Belinda Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Mjöl- Blad- Kronstyrka längd nad vikt korn- dagg** fläck- rost*** Sort -0* cm dagar g/l vikt g % sjuka % % Belinda ,0 7 7 Sortmedel ,9 7 Gunhild , 7 7 Freddy , 7 Kerstin ,7 Ingeborg , 7 Ivory ,2 Aveny ,1 0 7 Provade år SW ,0 7 Provade år Scorpion , 7 7 Buggy , * = fullt upprätt bestånd. ** Stora angrepp av mjöldagg förekommer vissa år i södra och västra Sverige. *** Kronrost förekommer lokalt vissa år och kan då ge stora skördesänkningar. Tabell 12, fortsättning. Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat Mätare: Belinda Råfett Växttråd- NDF* Protein- Stärkelse* Sort % av ts halt, % av ts % av ts halt, % av ts % av ts Belinda,0 12, 27,9 11,7 7, Sortmedel,1 12,2 2,1 11,7, Gunhild,9 12, 2, 11,, Freddy,2 12,9 29,9 11, 7, Kerstin, 11, 27, 11, 0,1 Ingeborg, 12, 2, 11,,7 Ivory,1 11, 2, 11, 0, Aveny, 11, 2,2 11, 9, Provade år SW 20,0 12,2 27,9 11,,9 Provade år Scorpion,7 11, 2,0 11, 9,2 Buggy,0 11,0 2,0 11, 1, * NDF och stärkelse, analyser endast

30 AVENY har avkastat bättre än Belinda och har gett särskilt hög avkastning utan svampbehandling i Mälardalen. Sorten har medelhög rymdvikt och kärnvikt. Den är relativt högvuxen med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Angreppen av kronrost är små, vilket kan ha påverkat avkastningsbilden. CIRCLE, SW 020 har avkastat ungefär som Belinda. Sorten har relativt hög rymdvikt och medelstor kärna. Kvalitetsegenskaperna är genomsnittliga. Följande sorter har provats tre år: SCORPION (EU), från Tyskland, har hög avkastning. Den har relativt hög rymdvikt och är storkärnig med hög stärkelsehalt. Sorten mognar medeltidigt, är relativt högväxt och har medelhög stråstyrka. Scorpion har nematodresistens. BUGGY (EU), tysk dvärgsort med hög avkastning. Den är särskilt kortvuxen och har också mycket god stråstyrka. Rymdvikten och kärnvikten är låga, men den inre kvaliteten är bra med bl.a. hög stärkelsehalt.buggy har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. När resultatet får bestämma SF Nora Nora bygger på nya rön kring baljväxternas ökade värde i foderstaten. En hög baljväxtandel kombineras med gräs med god återväxtförmåga för att få en jämn baljväxtandel även i återväxten. Nora får en hög kvalitet jämt fördelad över skördarna. Prova även att lita på klöverns kvävefixerande förmåga och spara pengar vid gödslingen. Anvil - FAO 190 Anvil är en tidig silo- och kärnmajs med bra och kraftig utveckling på våren. Det är en robust majssort med förmåga att utveckla stora välmatade kolvar under våra svenska förhållanden. Detta skapar förutsättningar för högsta stärkelseskörd i kombination med högsta totalskörd och ger dig som offensiv odlare ett oslagbart odlingsnetto. Box Lidköping Tel: info@svenskafoder.se Kundservice:

31 Vårvete Endast två försök var skördade 200, ett i Blekinge och ett på Gotland. Nya sorter i årets försök är Stilett, Marble och Zircon. Bra avkastning i Gotlandsförsöket har de nya sorterna Zircon och Stilett, följda av Kungsjet. I Blekinge var Taifun bäst, därefter kommer Triso och de tre nya sorterna. Effekten av svampbehandlingen var olika för de två försöken. På Gotland ökade skörden med % för behandling. Men bara hälften så mycket i Blekinge med ca %. Det nyare sortmaterialet har på Gotland haft större utslag för behandling är de äldre sorterna. Däremot var skillnaden i behandlingseffekt mellan sorterna liten i blekingeförsöket. I tabell 1 redovisas enskilda försök, sortegenskaper i tabell 1, flerårsmedeltal i diagram 7 och en sortbeskrivning. Tabell 1. Enskilda vårveteförsök 200 Vårvete 200 I-län K-län Stenstugu försbehandling: L.S Jönsson Behandling: L7-01 Endre Tilt Top 0, l/ha Gammalstorp Tilt Top 0, l/ha Visby senare Sölvesborg senare mmh mo LL Comet 0,2 l/ha + M Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Beh Proline 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Vinjett SW Triso SSD Quarna SSD Kungsjet SW Taifun SSD Stilett SW Ashby PL Azurite SW Marble SSD Zircon SW CV %,9 1, LSD kg/ha Sortbeskrivning VINJETT mognar medeltidigt och har hög till mycket hög avkastningsförmåga, särskilt i södra Sverige, men något sämre kvalitet jämfört med den tidigare mätaren Dragon. Vinjett har medelhög stråstyrka och ett medelkort strå. Sorten har ganska låg rymdvikt och medelstor kärna med något låg proteinhalt och relativt lågt falltal. Vinjett har ett relativt styvt gluten. Sorten har resistens mot mjöldagg och brunrost. TRISO är en tysk sort med mycket hög avkastningsförmåga, särskilt i de norra områdena. Den är medelkort med medelhög stråstyrka och mognar relativt sent. Triso har hög rymdvikt och stor kärna, något låg proteinhalt och relativt lågt falltal. Triso har ett styvt gluten. Sorten är känslig för mjöldagg och brunrost och även gulrost, men något mindre känslig för bladfläcksvampar.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens

Läs mer

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete I höstvete har försök varit utlagda under 2006. I försöken bekämpas två

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök är samma som förra året vilket innebär sju stycken till antalet. Ett

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Ingelstorp Naturbruks gy.

Ingelstorp Naturbruks gy. Vårkorn År 2004 var det utlagt 16 st sortförsök i vårkorn. Många nya sorter har provats under de senaste året. Hela 13 nya sorter finns med i länsförsöken (L7-401) samt några nya nummersorter i riksförsöken.

Läs mer

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA HÖSTSÄD INNEHÅLL Gröda sida Höstråg 2 Höstvete 5 Höstkorn 14 Rågvete 17 Staffan Larsson Inst. för växtproduktionsekologi Box 7043 750 07 UPPSALA 1 HÖSTRÅG SORTVAL 2007 Tabell 1a. Höstråg. Avkastning områdesvis.

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete

Läs mer

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik Havre I regionens tre havreförsök ingår mest marknadssorter men i det stora försöket i Halland ingår också 6 nya nummersorter som värdeprovas. Även havreförsöken följer den torra årsmånen 2016 och avkastningen

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Under 2002 har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom de Mellansvenska försöken. Där har 46 kornsorter, varav 16

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande

Läs mer

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka

Läs mer

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med

Läs mer

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst

Läs mer

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401. Försöken

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök

Läs mer

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101

Läs mer

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple

Läs mer

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Under har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom Mellansvenska försöken. Där har 30 kornsorter prövats i försöksserien för medeltidiga

Läs mer

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på

Läs mer

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2005 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på

Läs mer

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2004 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2010

Sortval i ekologisk odling 2010 Sortval i ekologisk odling 2010 Sortförsök 2000-2009 Höstvete Höstråg, rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och

Läs mer

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har

Läs mer

sortförsök i spannmål och trindsäd

sortförsök i spannmål och trindsäd sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans

Läs mer

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Jordbrukardag Alnarp.   sortval Nils Yngveson Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Olivin och Harnesk är två väl fungerande brödveten för hela området. Olivin har något bättre kvalitetsegenskaper och är ett något säkrare alternativ

Läs mer

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter

Läs mer

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Brödvete: Olivin hade en ovanligt låg skörd 2008 och överträffas i stort sett i hela Mellansverige av såväl Ellvis som Gnejs, både 2008 och

Läs mer

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401.

Läs mer

SORTVALSTABELLER 2005

SORTVALSTABELLER 2005 1 SORTVALSTABELLER 2005 Fältforskningsenheten SLU Staffan Larsson Jannie Hagman Desirée Börjesdotter Höstråg, 2 Höstvete, 5 Höstkorn, 13 Rågvete, 15 Vårvete, 18 Vårkorn, 21 Havre, 32 Ärter, 39 Oljeväxter,

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.

Läs mer

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100 Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Som odlare bör man ha en merbetalning på minst fem procent för Kosack, för att sorten ska kunna konkurrera med sorter som Olivin, Lars och Harnesk

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2003 SORTFÖRSÖK 2003 av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete 2003 H-län H-län Under 2003 har 8 försök varit utlagda. På några försöksplatser har en del utvintring

Läs mer

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra. Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland I hela området finns det idag sorter som med god marginal överträffar Kosacks avkastning, med bibehållen odlingssäkerhet. I D- och E-området

Läs mer

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök Sortprovningen SLU Första upplaga: November 2012 Reviderad: April 2013 Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök 2008-2012 Staffan Larsson Konventionell odling Innehåll, 1 Områdesfigur, 2 Höstråg,

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Rapporter från Fältforsk - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson Hur utvecklar vi svensk sortprovning? Nils Yngveson svensk sortprovning Var hämtar rådgivningen sortinformation? 1. Svenska sortförsök, men egna sammanställningar! svensk sortprovning Exempel sammanställning

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2011

Sortval i ekologisk odling 2011 Sortval i ekologisk odling 2011 Sortförsök 2004-2010 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Harnesk, Opus och Hereford är avkastningsmässigt tämligen likvärdiga i E- och

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se Vårkorn Generationsväxling fortsätter med nya sorter som höjer avkastningen i vårkornet. Av maltkornssorterna

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2016 skördades tre sortök inom

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T

R E S U L T A T B L A N K E T T R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Vatt. Stärk- Gluten-Ergo- Mog- Strå- Plantkg/ha Rel. Rel. Av- halt Liter 1000- Prot.- else halt sterol Mog- nads- styrka Strå- täthet vid tal tal rens skörd

Läs mer

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Östergötland sven-ake.rydell@hushallningssallskapet.se Rågvete Sådden av försöken hösten 2015 var relativt sen och nästan alla försök såddes i månadsskiftet september/oktober,

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Jordbrukardagarna 2010

Jordbrukardagarna 2010 Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070

Läs mer

Sortförsök i vårvete

Sortförsök i vårvete Av Ulrika Dyrlund-Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ulrika.dyrlund-martinsson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under 2017 skördades två ök i Skåne i serien L7-301.

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sortförsök i höstvete SAMMANFATTNING Under genomfördes i Skåne fyra sortförsök i höstvete. Antalet sorter som provades

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter

Läs mer

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Reform och Linus är mycket intressanta sorter för brödveteproduktion.

Läs mer

SORTVALSTABELLER 2004

SORTVALSTABELLER 2004 SORTVALSTABELLER 2004 Fältforskningsenheten, SLU Spannmål och ärter Höstråg, 2 Höstvete, 5 Höstkorn, 13 Rågvete, 15 Vårvete, 18 Vårkorn, 22 Havre, 33 Ärter, 40 1 Tabell 1a. Höstråg. Kärnavkastning områdesvis.

Läs mer

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat Vårvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Triso är den högst avkastande sorten i hela området och dominansen är särskilt påtaglig i F-området. och Curry har den högsta proteinhalten och

Läs mer

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida) 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med L respektive H i tabellerna). Som avkastningsmätare används en sortblandning av tre hybridsorter och en linjesort (DK Exstorm,

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Linus och Reform är mycket bra sorter för brödveteproduktion. Brons, Julius

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2013

Sortval i ekologisk odling 2013 Sortval i ekologisk odling 2013 Sortförsök 2008-2012 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete L7-101 Frontal och Mariboss är de högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford är ett fortsatt intressant alternativ i gynnsamma

Läs mer

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare

Läs mer

Sortval i ekologisk odling Innehåll

Sortval i ekologisk odling Innehåll Sortval i ekologisk odling 2014 Sortförsök 2009-2013 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter, potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson

Läs mer

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning? www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2005 Resultat från sortförsök

Sortval i ekologisk odling 2005 Resultat från sortförsök Fältforskningsenheten Sortval i ekologisk odling 2005 Resultat från sortförsök 2000-2004 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Åkerböna Lupin Potatis

Läs mer

S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal :48 L7-301 WHS10

S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal :48 L7-301 WHS10 S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal 2011-02-03 13:48 L7-301 WHS10 Skörd Omr A Omr B Omr F A-C D-G Kärna Kärna Kärna Kärna

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Skördeår: Plan: L Höstvete. Sort * behandling

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Skördeår: Plan: L Höstvete. Sort * behandling R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Vatt. Stärk- Gluten- Ergo- Mog- Strå- Plant- Koll kg/ha Rel. Rel. Av- halt Liter 1000- Prot.- else halt sterol Mog- nads- styrka Strå- täthet av Gulvid tal

Läs mer