sortförsök i spannmål och trindsäd

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sortförsök i spannmål och trindsäd"

Transkript

1 sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans med vall- och grovfoder vår största satsning på försöksverksamheten inom Animaliebältet. Sorternas egenskaper påverkas olika av regionens skiftande klimatförhållande. Därför är det viktigt att löpande undersöka kvalitet och avkastningspotential i nya sorter på utvalda platser inom området. Egenskaper som t.ex. fodervärde och halmmängd är här viktiga parametrar för rätt sortval. Även sorternas motståndskraft för sjukdomar undersöks i sortförsöken, där ett förutbestämt svampbekämpningsprogram tillämpas. Två av de fyra ingående samrutorna behandlas och i de två obehandlade graderas förekommande sjukdomar. Under 2011 skördades fem sortförsök i höstvete. På en del platser gav den kalla vintern utslag för sorternas olika vinterhärdighet. Två av försöken, ett på Gotland och ett i Halland, har legat som basförsök där sortföreträdarna bekostat provningen. I dessa har 1 olika sorter ingått. I de andra tre, s.k. kompletteringsförsök, har 1 sorter provats. Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 2011 Höstvete 2011 I-län N-län L7-101 R Rodebjer Rodarve, Hogrän Visby mmh l Mo Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha HS, Lilla Böslid Halmstad mmh ML Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh. effekt Obeh Beh Beh. effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Harnesk SW Olivin SSD Cubus SSD Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Kranich SW Boomer SW Skalmeje SSD Loyal SW

2 Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 2011 fortsättning Höstvete 2011 I-län N-län L R Rodebjer Rodarve, Hogrän Visby mmh l Mo Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha HS, Lilla Böslid Halmstad mmh ML Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh. effekt Obeh Beh Beh. effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Akteur SSD Hereford SW Aurora SW Inspiration SW Audi NSd Cumulus SW Nimbus SW Kerubino SSD SW 688 SW SW 7008 SW SW 78 SW Mariboss SSD Frontal SSD Event SSD Stru SSD Discus SSD Julius SW Premio SW KW ---0 SSD Hymac SSD Pentadur SSD Kepler SSD Razzano SSD Sj SSD Hadm SW Stigg SW R 1077 SW R 2089 RAGT Holeby NSd Jensen NSd CV %,8, LSD kg/ha 60 0

3 Tabell 2. Enskilda höstveteförsök 2011 Höstvete 2011 H-län H-län L7-101 M Ljungar Smedby, Kalmar mmh l Mo Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha +Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha Wiström Lant. Behandling: Hagby, Borgholm Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha mmh l Mo sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.effekt Obeh Beh Beh.effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Harnesk SW Olivin SSD Cubus SSD Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Kranich SW Boomer SW Skalmeje SSD Loyal SW Akteur SSD Hereford SW Aurora SW Inspiration SW Audi NSd Cumulus SW Nimbus SW Kerubino SSD SW 688 SW SW 7008 SW SW 78 SW Mariboss SSD Frontal SSD Event SSD Stru SSD Discus SSD Julius SW Premio SW KW ---0 SSD Hymac SSD CV %, 6,6 LSD kg/ha

4 Tabell. Enskilda höstveteförsök 2011 Höstvete 2011 N-län Behandling: L7-101 L Nilsson Vessigebro Falkenberg mmh l Mo Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel talrel tal Sortblandning Harnesk SW Olivin SSD Cubus SSD Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Kranich SW Boomer SW Skalmeje SSD Loyal SW Akteur SSD Hereford SW Aurora SW Inspiration SW Audi NSd Cumulus SW Nimbus SW Kerubino SSD SW 688 SW SW 7008 SW SW 78 SW Mariboss SSD Frontal SSD Event SSD Stru SSD Discus SSD Julius SW Premio SW KW ---0 SSD Hymac SSD CV % 8,0 LSD kg/ha 820 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är uteslutande vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkast-ning under skiftande förhållanden, för att på så sätt ge tillförlitliga relativa tal för avkast-ningen för olika sorter under olika år. Syftet är att underlätta jämförelser mellan olika sor-ter under olika år. En enskild mätarsort påver-kas mer av årsmån, utsädeskvalitet, mm. Däremot är sortblandningen inte avsedd för praktiskt lantbruk och jämförelser med sort-blandningen är därför av mindre intresse. Sortblandningarna har varit: 2007: Harnesk, Kris, Olivin, Tulsa. 2008: Harnesk, Olivin, Tulsa, Opus. 2009: Harnesk, Olivin, Tulsa, Opus. 2010: Harnesk, Olivin, Opus, Ellvis. 2011: Kranich, Opus, Olivin, Ellvis. 8

5 Diagram 1. Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Kalmar, H-Län Halland, N-Län Sortbl. 10 Sortbl. 10 Ellvis Olivin Hereford Opus Mulan Ellvis 9 10 Olivin 10 Hereford Opus Mulan 9 99 Skalmeje Skalmeje Harnesk 8 Akteur 7 92 Akteur 7 98 Harnesk 7 Cubus Cubus 6 98 Kranich 9 Kranich 96 Audi 99 Audi 101 Kerubino Kerubino 97 Loyal 10 Loyal 106 9

6 Diagram 2. Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Gotland, I-Län Jönköping, F-Län Sortbl. 8 Sortbl. Ellvis 8 97 Olivin 9 Hereford Opus 9 Mulan 8 10 Hereford 10 Olivin 8 97 Harnesk 101 Opus 8 10 Mulan 90 Harnesk Ellvis 96 Kranich Skalmeje Akteur HARNESK Höstvete med god vinterhärdighet och hög avkastning i Mellansverige. Kort, stryvt strå. Medeltidig mognad, Medelstor kärna med god rymdvikt, högt, stabilt falltal. Medelhög proteinhalt och god bakningsförmåga. God allmänresistens mot rost och mjöldagg. Allroundsort som passar till bröd, stärkelse, etanol eller foder. Cubus 101 OLIVIN Olivin är Sveriges mest sålda kvarnvetesort sedan 200. Olivin kombinerar utmärkta odling- och bakningsegenskaper, bl.a genom hög skörd, stabilt falltal, hög vattenupptagning och god proteinkvalitet. Olivin är ett mycket vinterhärdigt A- kvalitetsvete. 0

7 Tabell. Sortegenskaper höstvete. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvlitet. Flerårsmedeltal Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Sortblandning Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein- Stärkelse Fälthärdighet längd styrka nad vikt korn- halt % groning Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g % av ts av ts % Sortblandning , 12,1 71,6 Sortmedel , 11,9 71,7 SW Harnesk ,7 11,6 71,7 Olivin , 12,6 71, Cubus ,0 11,9 71,9 Opus ,8 11,7 72, Ellvis , 12,1 71,1 1 Kranich ,1 12, 72,2 2 Boomer ,2 11,9 72,2 Skalmeje ,0 11, 7,2 1 Loyal , 11,2 72,2 Hereford ,6 11,1 72, 19 Inspiration , 11,6 7, Audi ,6 11, 71,7 6 Provade år Cumulus ,9 11,8 72, Nimbus ,0 10,8 72,2 Provade år Mariboss , , Frontal ,7 11,7 72, Provade 2 år Julius ,9 11,8 71,1 Premio ,6 Hymack , 11, 72, * Vinterhärdighet, = full övervintring. ** Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. CUBUS Extremt tidigt mognande brödvete, A-kvalitet, med avkastningspotential som ligger nära sorter med B-kvalitet. Stabilt falltal och god kärnkvalitet. Särskilt lämplig i södra Götaland. OPUS Allsidig sort med mycket hög stärkelsehalt vilket gör den intressant till både foder- och destillerivete. Sorten är tidigt mognande och svarar lite på behandling med svamppreparat. B-kvalitet. MULAN B-kvalitetsvete som mognar mycket tidigt, med god stråstyrka och utmärkt tröskbarhet. En sort som trots sin tidighet har mycket hög avkastningspotential. B-kvalitetsvete som mognar mycket tidigt, med god stråstyrka och utmärkt tröskbarhet. En sort som trots sin tidighet har mycket hög avkastningspotential. 1

8 Tabell. Sortegenskaper höstvete Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta. Flerårsresultat Obehandlade led. Bakningsegenskaper. Behandlade led. Flerårsmedeltal. Mätare: Olivin. Mer- Bröd- Antal Svart- skörd Fall- volym* prov- Mjöl- prick- Brun- Gul- Beh. tal Mätare bak- Sort dagg sjuka rost rost* kg/ha sek Olivin ningar Sortblandning Sortmedel SW Harnesk Olivin Cubus Opus Ellvis Kranich Boomer Skalmeje Loyal Hereford Inspiration Audi Provade år Cumulus Nimbus Provade år Mariboss Frontal Provade 2 år Julius Premio Hymack * Brödvolym, ml/ g mjöl. Resultat från officiella och kvarntekniska försök. ELLVIS Ett kvalitetsvete med mycket goda odlings- och bakningsegenskaper.sorten är väl anpassad till våra nordiska förhållande och den goda falltalsstabiliteten har visat sig ge Ellvis mycket små fältgroningsskador under besvärliga år. Kort sagt är Ellvis en välbalanserad sort, som ger mervärde för både dig som lantbrukare och slutanvändaren KRANICH Vårt tidigaste höstvete som är vinterhärdigt, sunt och har mycket goda kvarn- och bakningsegenskaper. Erfarenhetsmässigt behöver Kranich en tidig start för att hinna bestocka sig väl innan vintern. Prioriteras även vid första körningen av kväve på våren för att utnyttja skördepotentialen fullt ut. Stabilt falltal. 2

9 BOOMER Brödvete som kvarnarna värderar högt med styrka både i avkastning och bakningsegenskaper. Kort strå med mycketr god stråstyrka. Mognar relativt tidigt och har visat att den är sund. Stor kärna, normal rymdvikt och bra falltal. SKALMEJE Skalmeje är ett C-kvalitetsvete med huvudsaklig användning till destilleri och foder. LOYAL Vår nyhet Loyal är ett etanol- och fodervete som visar robusta siffror och bra vinterhärdighet. Loyal avkastar i topp i Mellansverige och vi ser i försöken att den utnyttjar kvävet effektivt. Medellångt strå med något svagare stråstyrka. En hög avkastning i kombination med mycket hög stärkelsehalt gör sorten till ett riktigt bra etanolvete. AKTEUR vinterhärdig sort med E-kvalitet som bl.a. utmärker sig för sin goda stråstyrka och falltalsstabilitet. Akteur har dessutom mycket god kärnkvalitet och hög proteinhalt. HEREFORD Hereford är ett foder- och stärkelsevete som ger i genomsnitt 10 procent mer. Sorten har provats i samtliga områden och visar bra resultat i gynnade lägen. Hereford har klarat sig bra även under årets vinterförhållanden. Medellångt strå med bra stråstyrka. Stor kärna med hög stärkelsehalt. Resistent mot aktuella gulrostraser. AUDI Audi är ett högavkastande C-vete med huvudsaklig användning till destilleri och foder. Sorten har mycket hög stärkelseskörd och god vinterhärdighet. Audi ger relativt liten merskörd vid behandling med svamppreparat. MARIBOSS Nytt mycket högt avkastande fodervete med högt stärkelseinnehåll. Den har högt falltal, vilket gör att Mariboss inte har tendens till axgroning. Mariboss har mycket bra vinterhärdighet och är välägnad för odling på de flesta jordar och lokaler. FRONTAL Nytt mycket vinterhärdigt fodervete med hög avkastning och tidig mognad. En sort att räkna med vid besvärliga förhållanden.

10 Rågvete Rågvete har minskat i odlingsareal de senaste åren. Ändå finns flera nya intressanta sorter med i provningen som bestått i 1 sorter på fem platser. Vintern gick hårt åt rågveteförsöken och två har kasserats pga alltför stor lokal utvintring. I försöket i Kalmar kan tydliga sortskillnader i vinterhärdighet utläsas. På övriga platser har mätarsorten Tulus klarat sig bra. Tabell 1. Enskilda rågveteförsök 2011 Rågvete 2011 F-län H-län L7-212 Lyckås Huskvarna N Johansson Behandling: J Nilsson Behandling: mmh l Sa Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Tilt Top 0,2 l/ha Västerslätt Kalmar Försöket ej svampbehandlat. Obeh Beh Beh.effekt Obeh Beh Beh.effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Tulus SSD Dinaro SW Tritikon SSD Emporo SW Sequenz SSD Lad /0 SW Lad 1/0 SW Borwo SSD MAH 70 SSD BOH 1208 SSD MAH 90 SSD Leontino SW SW 162p SW CV %,6 1,2 LSD kg/ha Sortbeskrivning EMPERO Nyheten Empero ligger i topp när det gäller avkastning. Den har visat riktigt bra resultat framför allt i rågveteområdet i nordöstra Götaland. Empero har klartat angreppen av gulrost utmärkoch har god vinterhärdighet. Kort och styvt strå. Mycket stor kärna och står emot groning i axet betydligt bättre än äldre sortmaterial. DINARO Mycket hög avkastning i samtliga områden. Vinterhärdig sort med kort och mycket styvt strå. Mognar tidigt och har god sjukdomsresistens, men sorten är känslig för gulrost.

11 Tabell 2. Enskilda rågveteförsök 2011 Rågvete 2011 N-län Behandling: L7-212 HS, Lilla Böslid Halmstad mmh mo LL Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Tilt Top 0,2 l/ha Obeh Beh Beh. effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel talrel tal Tulus SSD Dinaro SW Tritikon SSD Emporo SW Sequenz SSD Lad /0 SW Lad 1/0 SW Borwo SSD MAH 70 SSD BOH 1208 SSD MAH 90 SSD Leontino SW SW 162p SW CV %,9 LSD kg/ha 10 BORWO Ett rågvete med polskt ursprung som särskilt utmärker sig för sin goda sjukdomsresistens. Sorten har utmärkt stråstyrka och är mycket god kärnkvalitet, men mognar senare än mätaren. TRITIKON Tritikon är en tidig stråstyv sort med mycket god kärnkvalitet. Att den dessutom har bra fältgroningsresistent och är lättröskad som få gör Tritikon till ett säkert val. SEQUENZ Högakastande rågvetesort med god sjukdomsresistens, särskilt när det gäller mjöldagg och brunrost. Sequenz är något kortare än mätaren Tritikon och har mycket god stråstyrka. Helt enkelt stråstyv och frisk. TULUS En ny sort som utmärker sig särskilt för hög skörd, relativt högvuxen, god stråstyrka, hög tusenkornvikt, god sjukdomsresistens och bra fältgroningsresistens. Diagram 1. Flerårsmedeltal rågvete Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används Tulus. Jönköping,F-Län Kalmar, H-Län Tulus Tulus Dinaro Dinaro 99 Tritikon 8 Tritikon 91 Borwo 9 Sequenz 110 Sequenz 98 Borwo 2 109

12 Tabell. Rågvete Sortegenskaper Kvalitet, medeltal behandlat samt sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Tulus. Vinter- Strå- Strå- Mog- Tusen- Protein Fält- Gul- Svartprick- Bladfläckhärdighet längd, styrka, nad korn- halt, groning rost sjuka sjuka Sort -0* cm -0** dagar vikt g % av ts % % % % Tulus ,2 11,6 Sortmedel , 11, Dinaro ,9 10, Tritikon ,0 12, Provade år Empero ,0 11, Sequenz ,6 11, Provade år Remiko , 11, Preludio , 11, 6 9 Borwo ,1 11, 8 * = full övervintring. * = fullt upprätt bestånd. Diagram 2. Flerårsmedeltal rågvete Gotland, I-Län Halland, N-Län Tulus 7 Tulus 8 Dinaro 8 86 Dinaro 9 92 Tritikon 8 87 Tritikon 9 89 Sequenz 97 Sequenz Borwo Borwo 101 Empero 9 Empero 102 Preludio Remiko 10 6

13 Höstråg Två försök redovisas här från Båda har legat på den östra sidan där försöket på Gotland fick tydlig påkänning av den tuffa vintern. Hybridsorterna får höga relativtal i jämförelse med mätaren Amilo, som är en populationsråg. Sortblandningen, som är en nyhet i dessa försök består av två populationssorter, Amilo och Marcelo tillsammans med två hybrider Evelo och Visello. Sortblandningen kommer att bli en ny och säkrare mätare i höstrågprovningen. Tabell 1. Enskilda rågförsök 2011 Råg 2011 H-län I-län O Nilsson Behandling: N Gardell L7-201 Ljungbyholm Försöket ej svampbehandlat. Hanes Endre Kalmar Visby nmh l Mo mmh ML Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Obeh Obeh Beh Beh. eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Amilo SW Sortblandning Ottarp H SW Visello SSD Marcelo SSD Evolo SW Conduct SW Caspian SW Palazzo SSD Herakles SH SSD Helltop H D Magniffico SW Guttino H SSD Aleci H SSD KWS-H 112 KWS KWS-H 11 KWS KWS-H 11 KWS KWS-H 11 KWS CV %, 6, LSD kg/ha

14 Tabell 2. Enskilda rågförsök Sortegenskaper Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal Mätare: Amilo. Sjukdomar i obehandlat, övriga egenskaper som medeltal. 8 Över- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Fall- Protein Mjöl- Sköld- Brunvintring, längd, styrka, nad vikt, korn- tal, halt, dagg fläck- rost, Sort -0* cm -0** dagar, g/l vikt, g sek % av ts % % % Amilo ,9 22 9, 6 10 <1 Rel.tal.Amilo= Ottarp , 19 8, Visello ,8 2 8, <1 Marcelo , <1 Evolo , 28 8, 1 1 Conduct ,2 12 <1 Caspian , , Provade 2 år Palazzo ,0 21 8, 10 2 Herakles , 20 9, Helltop ,2 17 9, <1 * Övervintring, = full övervintring. **Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. AMILO Välprövad populationsort med god avkastningsförmåga och god stråstyrka, som klarar vintrarna mycket bra. Marknadens högsta falltal och bästa falltalsstabilitet. OTTARP Hybridsort som visar bra avkastning i Svealand och södra Norrland. Den avkastar drygt 2 % mer än mätaren Amilo i dessa områden. Sorten kommer att ersätta Kaskelott. Fördelarna med Ottarp är förutom den höga skördepotentialen ett styvt strå. Vinterhärdigheten har varit god och Ottarp är en frisk sort. VISELLO Visello är höstrågen med % hybridutsäde och ökad pollenproduktion tack vare den nya teknologin PollenPlus, som innebär högre pollenproduktion och bättre resistens mot mjöldryga. Sorten har mycket hög avkastning och övertygande odlingsegenskaper. Visello är anpassad för södra och mellersta Sverige.

15 Diagram 1. Flerårsmedeltal höstråg Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Amilo. Kalmar, H-Län Gotland, I-Län Amilo Amilo Caspian 109 Marcelo 112 Marcelo 11 Ottarp 12 Ottarp 116 Visello 128 Visello 126 Caspian 1 Conduct 10 Conduct 10 Evolo 11 Evolo 129 MARCELO En högavkastande säker populationssort med medellångt strå och bra stråstyrka,som passar i alla rågodlande områden. Marcelo har små angrepp av brunrost och mjöldagg. Sorten är anpassad för södra och mellersta Sverige. EVOLO Hybridsort med överlägsen avkastning i hela rågområdet. Har visat god vinterhärdighet, står emot snömögel bättre än många andra sorter. Kort strå med måttlig stråstyrka. Medelsen mognad, medelhög rymdvikt och marknadens största kärna. Bra falltalsstabilitet. God resistensbild. Halland N-Län Amilo Visello Marcelo

16 CONDUCT Populationssort som ger riktigt bra avkastning även där potentialen är begränsad. I södra och östra götaland överträffar den mätaren amilo med 10 %. Sorten liknar vår trotjänare Amilo i flera egenskaper men stråstyrkan är något lägre. Även falltalet är lägre för Conduct liksom för övriga sorter jämfört med mätaren. CASPIAN Årets nyhet är hybridsorten Caspian som avkastar bäst i Svealand och södra Norrland. Sorten har varit med i de officiella försöken sedan 2006 och visar mycket bra övervintringsförmåga och skörd. Medellångt strå med mycket god stråstyrka. PALAZZO En ny säker PollenPlushybrid! Palazzo är en ny högavkastande hybrid med säker pollenproduktion tack vare PollenPlustekniken. Palazzo har goda odlings- och strågenskaper för platser med liten insats av stråregleringsmedel. Palazzo är en höstråg för kvarnindustrin som är anpassad till södra och mellersta Sverige. PollenPlus innebär en teknologi som ger högre pollenproduktion. Beståndet skyddas därmed bättre mot mjöldryga och ingen inblandning av populationsråg i utsädet krävs. HERAKLES Ny vinterhärdig sort med jämn och hög avkastning i hela landet. Herakles är en syntetisk hybrid med goda stråegenskaper och särskilt goda resistensegenskaper mot mjöldagg och brunrost. Herakles är anpassad för södra och mellersta Sverige. Höstkorn Odlingen har ökat under senare år och med störst intresse på regionens östra sida. Två sortförsök lades här ut i höstas men endast Gotlandsförsöket överlevde den hårda vintern. Flera nya sorter väntas komma in på marknaden de närmsta åren, men vinterhärdigheten är även här en viktig egenskap för odlingssäkerheten. Bombay välkänd sort med för 2-radssorter hög avkastning och god vinterhärdighet. Bombay har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Mycket god kärnkvalitet. Wintmalt 2-rads höstmaltkorn med maltegenskaper som ligger i nivå med vårkorn. Hög avkastning och god vinterhärdighet. 0

17 Tabell 1. Enskilda höstkornförsök 2011 Höstkorn 2011 H-län L7-21 G Runfelt Atlingbo Romakloster mmh l Mo Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Bombay SSD Wintmalt SSD Anisette SW Apropos SSD Jade SW Skamling SSD Matros SW Augusta SW Sec 129- SW Hobbit Syn SJ 0700 SW Cassia SSD CV % 8, LSD kg/ha 690 Diagram 1. Flerårsmedeltal höstkorn Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Bombay. Kalmar, H-Län Bombay Anisette Apropos Wintmalt Jade ANISETTE Det nya foderkornet Anisette är ett högavkastande höstkorn som ger drygt 10 % högre skörd i Skåne. Anisette är av tvåradstyp och har visat bra vinterhärdighet i höstkornsområdet. Sorten är sund har ett kort och styvt strå, som står emot stråbrytning bättre än övriga sorter. Anisette har en relativt stor kärna och bra rymdvikt. APROPOS Tvårads höstkorn med oöverträffad avkastningspotential, som dessutom är frisk och har goda stråegenskaper. En säker favorit! Ett höstkorn för södra Sverige. 1

18 Tabell 2. Höstkorn. Sortegenskaper Odlingsegenskaper flerårsmedeltal Mätare: Bombay. Medeltal obehandlat/behandlat. Rymd- Tusen- Pro- Sköld- Blad- Mjöl- Kornvikt korn- tein % fläck- fläcksj. dagg rost Sort g/l vikt, g av ts % % % % Bombay 686 7, 11,9 6 Wintmalt 67 1, 11, Anisette 67 7,1 11,7 7 1 Provade år Apropos 667 2,8 11, Provade år Jade 680 7, 11,8 7 Provade 2 år Matros 679 7,1 11, Augusta 680 7,1 11,7 1 2 Sec ,1 11, Hobbit 682 7, 11, 1 2 Tabell. Höstkorn. Sortegenskaper Kärnkvalitet, behandlade led och sjukdomar, obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Bombay. Över- Strå- Strå- Strå- Mog- Stärkelse vintring, längd styrka brytning nad % Sort -0* cm -0* -0* dagar av ts Bombay , Wintmalt ,8 Anisette , Provade år Apropos ,2 Provade år Jade , Provade 2 år Matros ,9 Augusta ,2 Sec ,8 Hobbit , 2

19 Vårkorn Under 2011 genomfördes sex sortförsök i vårkorn. Tre av försöken var s.k. basförsök med 29, respektive ingående sorter, där sortföreträdarna står för hela provningen och övriga tre var regionalt kompletterande sortförsök. I basförsöken ingår, utöver marknadssorter även nya sorter, som provas i Sverige första året. Liksom tidigare år testas sorterna med och utan ett svampbekämpningsprogram. Vårkornets sorter beskrivs mellan tabeller och flerårsdiagram. Tabell 1. Enskilda vårkornförsök 2011 Vårkorn 2011 F-län I-län N Johansson Behandling: Hallfreda förs.stn Behandling: L7-01 Lyckås, Huskvarna Flexity 0,12 l/ha Follingbo, Visby Flexity 0,12 l/ha mmh mo LL sen. Comet 0,2 l/ha+ M sen. Proline 0, l/ha Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Obeh Beh Beh.eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Catriona SW Gustav SW Tipple SW Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Amber SW Honey SW Quench SW Anakin SSD Luhkas SSD Fairytale SSD Natasia SSD Tam Tam SW Propion SW Roslina SSD Columbus SSD Shannon SW Shandy SW Soldo SSD Zeppelin SSD IGP F 06 SSD CV % 6,0,6 LSD kg/ha 680 0

20 Tabell 2. Enskilda vårkornförsök 2011 Vårkorn 2011 H-län I-län M Carlevad Behandling: Hallfreda förs.stn Behandling L7-01 Vallby Flexity 0,12 l/ha Follingbo Flexity 0,12 l/ha + Vassmolösa sen. Comet 0,2 l/ha Visby Tilt Top 0,2 l/ha mmh svl Mo + Proline 0, l/ha mmh ML sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Obeh Beh Beh. eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Catriona SW Gustav SW Tipple SW Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Amber SW Honey SW Quench SW Anakin SSD Luhkas SSD Fairytale SSD Natasia SSD Tam Tam SW Propion SW Roslina SSD Columbus SSD Shannon SW Shandy SW Soldo SSD Zeppelin SSD IGP F 06 SSD NSL A SW Shuffle SW HAD SW Editha SSD Nord 09/217 SSD NSL A SW CV %,,0 LSD kg/ha 20 0

21 Tabell. Enskilda vårkornförsök 2011 Vårkorn 2011 N-län N-län HS, Lilla Böslid Behandling: S Galko, Heberg Behandling: L7-01 Halmstad Flexity 0,12 l/ha Falkenberg Flexity 0,12 l/ha mmh mo LL sen. Comet 0,2 l/ha + mmh l Mo sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Obeh Beh Beh.eff Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Catriona SW Gustav SW Tipple SW Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Amber SW Honey SW Quench SW Anakin SSD Luhkas SSD Fairytale SSD Natasia SSD Tam Tam SW Propion SW Roslina SSD Columbus SSD Shannon SW Shandy SW Soldo SSD Zeppelin SSD IGP F 06 SSD forts på tabell se nästa sida CV %, Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är avkastningsmätare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med flera sorter i blandning minskas riskerna med att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller drab-bas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar. Sortblandningen förnyas kontinuerligt. LSD kg/ha 10 Blandningarna har varit följande: 2007: Annabell, Orthega, Prestig, Gustav. 2008: Orthega, Prestige, Gustav, Justina. 2009: Orthega, Tipple, Justina, Gustav.2010: Quench, Gustav, Justina, Tipple. 2011: Quench, Mercada, Justina, Tipple

22 Tabell. Enskilda vårkornförsök 2011 forts. Vårkorn 2011 N-län HS, Lilla Böslid Behandling: L7-01 Halmstad Flexity 0,12 l/ha mmh mo LL sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning NSL A SW Shuffle SW HAD SW Editha SSD Nord 09/217 SSD NSL A SW SW 928 SW SW 771 SW Salome SSD Albertha SSD SW SW SW SW CV %,6 LSD kg/ha 20 SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för samtliga i provningen ingående sorter. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är hög, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. Gustav foderkorn har marknadens högsta avkastning. Gustav är kort och har mycket bra stråstyrka. Medelstor kärna med bra rymdvikt. Sorten har heltäckande nematodresistens men är känslig för mjöldagg. TIPPLE Tipple är en robust maltkornsort med mycket god avkastningspotential och utmärkta kvalitetsegenskaper. Sorten är kort och har ett mycket styvt strå som står emot stråbrytning mycket bra. Den är nematodresistent mot ras 1 och 2 samt Gotlandsrasen och mognar i genomsnitt liktidigt med mätarblandningen. Tipple har mycket goda maltegenskaper och utmärkt storlekssortering. Sorten är storkärning, ger medelhög rymdvikt samt gynnsamt låg proteinhalt. Egenskaper som uppskattas av mälterierna. JUSTINA Ett säkert högavkastande foderkorn med ovanligt stor kärna. Sorten har långt starkt strå vilket ger fördelar i konkurrensen mot ogräs. MLO-resistent mot mjöldagg. 6

23 Diagram 1. Flerårsmedeltal vårkorn Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Jönköping, F-län Kalmar, H-län Sortbland. Sortbland. 8 Gustav Gustav Justina 98 Justina 8 99 Mercada 98 Waldemar Quench 102 Mercada Tipple 97 Quench 7 10 Waldemar 96 Anakin 10 Amber 96 Tipple 97 Anakin 10 Amber 10 Fairytale 108 Fairytale 101 Honey 99 Honey Luhkas 102 Luhkas 108 Tam Tam 10 Tam Tam 111 7

24 Diagram 2. Flerårsmedeltal vårkorn Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Gotland, I-län Halland, N-län Sortbland. 10 Sortbland. 12 Gustav Gustav 9 10 Justina 10 Waldemar 10 Mercada Justina 9 Waldemar 9 Mercada 8 Quench Quench 9 10 Anakin Anakin Tipple 7 Luhkas Luhkas 6 10 Tipple 6 Amber 98 Amber 102 Fairytale 10 Fairytale Honey Tam Tam Honey Columbus Natasia Propino Columbus 10 Rosalina 101 Rosalina 106 Tam Tam 107 8

25 Tabell. Sortegenskaper vårkorn. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Flerårsmedeltal Medeltal obehandlat/behandlat. Mätare: Sortblandning Strå- Tusen- Strå- bryt- Strå- Mog- Rymd- korn- Pro- Stärkelstyrka ning längd nad vikt vikt tein, sehalt, Sort -0* -0* cm dagar g/l g % av ts % av ts Sortblandning ,0 Sortmedeltal , SW Catriona ,7 11,6 9,1 Gustav ,8 11,2 9,0 Tipple ,2 10,8 9,8 Justina , 11, 9,1 Waldemar ,9 11, 8,8 Mercada ,0 11,0 9, Amber ,2 11, 60, Honey ,6 11,0 60,2 Quench ,0 10,9 60, Anakin , 11,1 9,7 Luhkas ,2 11, 9,8 Provade år Fairytale ,8 10,9 60,0 Provade år Natasia ,9 10,8 9, Tam Tam ,0 10,7 60, Propino ,0 11,2 9, SW ,0 12,1 8,9 Rosalina , 10,8 9,2 Columbus ,1 10,8 60,0 Provade 2 år SW ,0 11, 9,6 Salome ,9 11,0 9,6 Albertha ,7 10,8 8,6 Shannon , 11,2 9, Shandy ,7 10,7 9, Soldo , 11,1 9,2 Zeppelin ,9 11,2 9,7 IGP F ,0 11,1 9,2 * Stråstyrka: = fullt upprätt bestånd. Stråbrytning: = allt stråbrutet. (Bedömning vid skörd, tidiga sorter kan få förhöjda värden). 9

26 Tabell. Sortegenskaper vårkorn Sjukdomsangrepp flerårsmedeltal Obehandlat led. Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal. Relativt få analyser för sortering av nyare sorter. Mätare: Tipple. Blad- Sköld- Mjöl- fläck- fläck- Korn- Tusen- Relativ Relativ dagg sjuka sjuka rost korn- Fullkorn, % avkast- fullkorn- Sort % % % % vikt, g >2, mm Ant ning skörd* Tipple 2 2 2, Catriona 6 9 6, Gustav 1 6 7, Justina , Waldemar , Mercada 8, Amber 7 7 9, Honey 7 9, Quench 6 7 8, Anakin 6, Luhkas 6 8 1, Provade år Fairytale 1, Provade år Natasia 7 2, Tam Tam 6 9, Propino 6, SW , Rosalina 7 9, Columbus 6 7 9, Provade 2 år SW 771 9, Salome 6 9, Albertha 8, Shannon, Shandy 1 8 1, Soldo, Zeppelin 6 8, IGP F 06 1, * Relativ fullkornskörd är produkten av avkastning och fullkornsandel (sortering >2, mm). Beräkningen av fullkornsskörd är schablonmässig. Resultaten belyser dock betydelsen av en god sortering. 60

27 ANAKIN Stråstyvt foderkorn med mycket hög avkastning och hög kärnkvalitet. Medelsen mognad och god resistens mot sköldfläcksjuka. Mlo-resistens mot mjöldagg. För södra och mellersta Sverige WALDEMAR Nyheten Waldemar kombinerar en mycket hög avkastningspotential med god resistens mot mjöldagg. I områden med högt mjöldaggstryck ger Waldemar en betydande skördeökning. Sorten har ett markant kortare strå än genomsnittet, även ett normalår. Det är mycket styvt med mycket liten risk för stråbrytning. Waldemar bestockar sig kraftigt och visar därför god halmskörd torts att den är kort. Sorten är nematodresistent mot både ras 1 och 2. Den mognar liktidigt med mätaren. MERCADA Foderkorn med hög avkastningspotential och ett något längre strå. Trots sin längd är strået styvt och har liten tendens till stråbrytning. Mercada har god mjöldaggsresistens och mognar liktidigt med mätaren. Sorten har stor kärna. QUENCH Quench är marknadens högst avkastande maltkornsort. Den höga avkastnings-nivån gör att sorten också är mycket intressant att odla till foder. Sorten har ett medellångt strå med bra stråstyrka och har visat liten risk för stråbrytning. Quench har god mjöldaggsresistens och är nematodresistent mot ras 1 och 2. Sorten mognar ett par dagar senare än mätarblandningen. Den mycket goda storleks-sorteringen och gynnsamt låga proteinhalten uppskattas av mälterierna. LUHKAS Luhkas kännetecknas av tidig mognad kombinerat med mycket god avkastningsförmåga och kärnkvalitet. Sorten har även god stråstyrka och god sjukdomsresistens. Luhkas är en bra förfrukt till höstraps och har en MLO-resistens mot mjöldagg och medelmåttiga angrepp mot bladfläcksjuka. Luhkas är ett tidigt foderkorn anpassat för södra och mellersta Sverige. FAIRYTALE Medelsent foderkorn som utmärker sig för sin goda odlingsegenskaper, höga avkastning och höga stärkelseskörd. Anpassad för södra och mellersta Sverige. TAMTAM Nyheten Tamtam visar en hög och stabil avkastning över många försöksplatser och testodlingar. Den visar kombinationen av en frisk sort med bra stråstyrka och stråegenskaper som avkastar i topp. Tamtam har ett långt strå, vilket uppskattas av många som vill skörda även halmen. Den har mycket god mjöldaggsresistens och är nematodresistent mot ras 1 och 2. Sorten mognar någon dag senare än mätarblandningen. ROSALINA Rosalina kombinarar hög skörd med kvalitet. Ett tidigt maltkorn som har goda stråegenskaper och god resistens mot bladfläckssjukdommar och Mlo-resistens mot mjöldagg. Rosalina väljer du som vill ha ett bra maltkorn med låg proteinhalt, tidigt skörd och resistens mot mjöldagg. COLUMBUS Högavkastande maltkorn med god kvalitet och högt rensutbyte. Mognar ganska tidigt och är MLO-resistent mot mjöldagg. 61

28 Havre Av de fem regionala länsförsök som lades ut i havre kunde fyra genomföras helt. Ett av försöken i Halland kunde inte skördas fullt ut p.g.a. väta. Antalet provade sorter var 16 st men det större försöket i Halland innehöll även förprovning av nya sorter. Mätarsorten Belinda visar sig stabil genom åren och endast ett fåtal nya sorter ligger högre i avkastning. Behandlingseffekten har varit relativt låg, vilket avspeglar årets låga sjukdomstryck. Efter tabellerna med årets enskilda havreförsök följer länsvisa diagram med femårsmedeltal och aktuella sortbeskrivningar. Sorternas olika kvalitetsegenskaper är viktiga för användning till gryn- respektive foderhavre och i tabell redovisas sorternas olika kärnkvaliteter. Tabell 1. Enskilda havreförsök 2011 Havre 2011 F-län F-län N Johansson Behandling: Försöksstationen L7-01 Lyckås Tilt Top 0, l/ha + Riddersberg Behandling: Huskvarna Comet 0,2 l/ha Jönköping Tilt Top 0, l/ha + mmh l Mo Beh mmh Sa Comet 0,2 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW Gunhild SW Cilla SW SW Kerstin SW Ingeborg SW Ivory SSD Circle SW Scorpion SSD Buggy SSD Steinar SSD Galant SW Nike SW Flocke SSD Nord 09/128 SSD BAUB SW Haga SW CV %,0,9 LSD kg/ha

29 Tabell 2. Enskilda havreförsök Havre 2011 H-län N-län Ingelstops Naturbruksg. Hushållnings. Behandling: L7-01 Ingelstorp Behandling: Lilla Böslid Tilt Top 0, l/ha + Kalmar Tilt Top 0, l/ha + Halmstad Comet 0,2 l/ha mr ML Comet 0,2 l/ha Beh ML Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW Gunhild SW Cilla SW SW Kerstin SW Ingeborg SW Ivory SSD Circle SW Scorpion SSD Buggy SSD Steinar SSD Galant SW Nike SW Flocke SSD Nord 09/128 SSD BAUB SW Haga SW Betania SW SW SW Nord 09/127 SSD SW 0811 SW SW 0811 SW CV %,8,2 LSD kg/ha

30 Diagram 1. Flerårsmedeltal havre Riks- och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Jönköping, F-Län 9 10 Halland, N-Län 9 10 Belinda 9 Belinda 9 Gunhild 9 98 Gunhild 9 96 Ingeborg 9 96 Ingeborg 9 98 Ivory 9 9 Ivory 9 98 Kerstin 9 Scorpion 8 Buggy 6 Circle Kerstin 9 Scorpion 8 Circle Steinar 97 Buggy 98 Flocke 99 Galant Galant 98 Nike 10 Nord 09/ Steinar 98 Sortbeskrivning BUGGY Dvärghavre med hög avkastning och högsta stärkelsehalt av marknadssorterna. Fler utmärkande egenskaper är låg växtrådhalt, kort med mycket god stråstyrka, liten merskörd vid svampbehandling, rymdv- och tusenkornvikt lägre än mätaren. Resistent mot Gotlandstypen av nematoder. Buggy är en havresort anpassad för södra och mellersta Sverige. IVORY Passar som både gryn- och foderhavre. Havre med särskilt god kärnkvaltitet. Den tillhör med sin extremt höga tusenkornvikt och låga skalhalt en ny generation havresorter anpassad till både grynhavreoch foderindustrin. Ivory har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Ivory är en sort för södra och mellersta Sverige 6

31 Tabell. Sortegenskaper havre Sjukdomar obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Belinda Strå- Strå- Strå- Mog- Tusen- Mjöl- Blad- Kronstyrka längd brytning nad korn- dagg** fläck- rost*** Sort -0* cm -0 dagar vikt g % sjuka % % Belinda , 9 6 Sortmedel , 6 1 Gunhild , 6 Cilla ,0 9 2 Kerstin ,9 2 Ingeborg ,0 Betania ,9 2 Ivory ,2 8 Circle ,6 7 Scorpion ,8 7 1 Buggy , Steinar ,1 6 Provade år Galant , 9 Provade år Nike , Provade 2 år SW , Nord 09/ ,9 Flocke , Nord 09/ , 8 * = fullt upprätt bestånd. ** Mjöldagg. Angrepp kan förekommer vissa år i södra och västra Sverige. *** Kronrost förekommer lokalt vissa år och kan ge allvarliga skördesänkningar. SCORPION Gryn/foderhavre. Högavkastande frisk sort med mycket god kärnkvalitet, hög tusenkornvikt och rymdvikt. Sorten har dessutom hög stärkelsehalt och är resistent mot Gotlandstypen av havrecystnematod. Scorpion passar både till foder och gryn och är en havresort för södra och mellersta Sverige. STEINAR Gryn/foderhavre. Robust sort med stabil skörd över åren bl.a. på grund av sin tidiga mognad och utomordentligt goda stråstyrka, egenskaper som inte kan värderas nog under besvärliga år. Steinar visar prov på detta inte minst under den regniga skördeperioden Man kan säga att svenskt lantbruk har fått en ny nordisk typ, som dessutom har de positiva egenskaperna att vara frisk och ha en stor avkastningspotential. En havresort för södra och mellersta Sverige. 6

32 Tabell. Sortegenskaper havre Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat Mätare: Belinda Råfett Rymdvikt NDF* Protein- Stärkelse* Nematod Sort % av ts g/l % av ts halt, % av ts % av ts resistens* Belinda,9 2 0, 12,0 9,6 Sortmedel, 1 0,6 11,9 0,6 Gunhild,2 6 0,7 11,7 0,6 Ha, Hf Cilla,2 2, 12,7 8, Hf Kerstin,1 27 0, 11,7 1, Hf Ingeborg,0 1, 12,1 0,2 Hf Betania,9 29 0, 12,7 9,7 Ivory, 8 29, 12,0 1, Hf Circle, 8 0, 11,7 1, Scorpion,2 2 1,7 11,9 9, Hf Buggy, 98 29,2 11,6 1,8 Hf Steinar, 2 0,1 11,9 1,1 Provade år Galant,2 0 29,7 11, 1,8 Provade år Nike,0 27 1, 11,8 0, Provade 2 år SW ,2 28 1,0 12,0 0, Nord 09/127,8 2 2,1 12,0 0, Flocke, 6 29,2 11,9 1, Nord 09/128,2 0, 11,6 0,8 * NDF och stärkelse, analyser endast ** Nematodresistens. Ha = Heterodera avenae. (Vigtigast) Hf = Heterodera filipjevi (Gotlandstypen). SW KERSTIN Högavkastande grynhavresort med bra odlingsegenskaper. Sorten har bra stråstyrka och mognar liktidigt med mätaren. Den är frisk och har god resistens mot mjöldagg och medelgod tolerans mot övriga bladsvampar. SW Kerstin är grynhavren med hög kärnhalt, lågt kadmiumupptag och goda kvarnegenskaper. BELINDA Belinda är en mycket högavkastande foderhavre som i kombination med en tidig mognad är ett riktigt bra alternativ. Strået är medellångt och har god stråstyrka. Sorten är relativt frisk. Belinda är storkärnig med hög fetthalt vilket ger ett högt energivärde och fördel i foderblandningen. 66

33 SW INGEBORG Foderhavre med mycket stor avkastningspotential som i odlingsegenskaperna är ganska lik Belinda. SW Ingeborg har ett något kortare strå, en än större kärna och klart högre rymdvikt jämfört med Belindas. Sorten är frisk och resistent mot Gotlandstypen av havrecystnematod. Intresse finns från exportkunder. Diagram 2. Flerårsmedeltal havre Riks- och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Belinda Kalmar, H-Län 9 10 GUNHILD En nematodresistent sort (även ras 1 och 2) med några procentenheter lägre skörd än Belinda. Sorten är stråstyv och i övriga egenskaper jämförbar med Belinda. Rymdvikten är bra och Gunhild fungerar som ett intressant alternativ för sanering av stråsädesnematoder Gunhild Ingeborg Ivory CILLA Riktigt tidig foderhavre för områden där denna egenskap måste prioriteras. Avkastningsnivån är bra och med ungefär en veckas tidigare mognad ökar möjligheterna för bra resultat. Ganska små kärnor, men marknadens högsta rymvdvikt. Bra fetthalt och hög proteinhalt ger foderhavre av bra kvalitet. Kerstin Scorpion Buggy Circle Steinar 9 67

34 Vårvete Inom vår region ökar intresset för vårveteodling och flera nya sorter finns med i provningarna. Här redovisas två länsförsök med 1 ingående sorter. Lägg märke till de höga behandlingseffekterna i hallandsförsöket. Ytterligare undersöks två sorters durumvete i ett mindre försök, avseende odlingssäkerhet på Gotland. Tabell 1. Enskilda vårveteförsök 2011 Vårvete 2011 I-län N-län Å Ahlsten Behandling: Hushållnings. Behandling: L7-01 Roma Flexity 0,2 l/ha + Lilla Böslid Flexity 0,2 l/ha + Sort Romakloster Tilt Top 0,2 l/ha Halmstad Tilt Top 0,2 l/ha mf sa LL senare mmh mj LL senare Comet 0,2 l/ha + Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Beh Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Vinjett SW Triso SSD Quarna SSD Diskett SW Sonett SW Aurum SW Scirocco SSD KWS 18 SW KWS 18 SW Demonstrant SW Nor PA A SSD RAGT S-G 08B SSD Hamlet SSD Chasseral SSD CV % 1,8 2, LSD kg/ha 20 0 Sortbeskrivning VINJETT Stabilt vårvete med hög avkastning som mognar relativt tidigt. God stråstyrka och falltalsstabilitet som ger stor möjlighet att bärga brödsäd av god kvalitet. Vinjett har resistens mot mjöldagg och brunrost. Bästa kvarn- och bakningsegenskaper som väl stämmer överens med industrins krav. TRISO Triso har mycket hög avkastning i hela landet. Sorten har under åren visat sin stabilitet och goda kärnkvalitet med hög rymdvikt och tusenkornvikt. Triso är ett säkert val när nettot räknas och ett vårvete anpassat för södra och mellersta Sverige. Kvarnvete. 68

35 Tabell 2. Enskilda vårveteförsök 2011 Vårvete 2011 I-län Å Ahlsten Behandling: L7-0 Roma Flexity 0,2 l/ha + Romakloster Tilt Top 0,2 l/ha mmh l Mo sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Obeh Beh Beh.eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel talrel tal Vinjett SW Rosadur SW Duroflavus SW CV %, LSD kg/ha 10 Diagram 1. Flerårsmedeltal vårvete Riks- och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. V injett Tris o Quarna Dis kett Gotland, I-län Blekinge, K-län QUARNA Vårvete med utmärkt kärnkvalitet och extremt hög proteinhalt. Sorten har mycket god stråstyrka och mognar tidigt. Med sina goda odlingsegenskaper bl a falltal och unika kärnkvalitet är Quarna en kvalitetshöjare i olika mjölblandningar och en säker sort för växtodlaren. Ett odlingstips! Försök och praktisk odling har visat att Quarna ger högre skörd vid högre utsädesmängd. I försök har ända upp till 80 grobara kärnor per m2 varit positivt. En vårvetesort för södra och mellersta Sverige. V injett Tris o Quarna Halland, N-län DISKETT Nyheten Diskett visar stabila siffror på en hög nivå och övertygar med robust falltal och förbättrade stråegenskaper. Sorten visar riktigt bra bakningsegenskaper och proteinhalten ligger på en rätt nivå i försöken och med en anpassad gödslingsstrategi säkrar Diskett kvalitetskraven. Sorten har en bred motståndskraft mot de vanligaste svampsjukdomarna. V injett Tris o Dis kett Quarna

36 Tabell. Sortegenskaper vårvete Odlingsegenskaper medeltal obeh-beh och sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsresultat Mätare: Vinjett Strå- Strå- Mog- Mjöl- Blad- Svart- Brun- Gulstyrka längd nad dagg fläck prick rost rost Sort -0* cm dagar % % % % % Vinjett Sortmedel Triso Quarna Diskett Provade år Sonett Provade 2 år Aurum Scirocco * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. Tabell. Sortegenskaper vårvete Kärnkvalitet, behandlade led Mätare: Vinjett Rymd- Tusen- Protein- Stärk- Brödvolym vikt korn- halt Falltal else, ml/ g Sort g/l vikt g % av ts sek % av ts mjöl Vinjett 79 9, 1, ,8 101 Sortmedel 801 1, 1, ,1 Triso 812 1, 1, , -1 Quarna 799 1,0 1, , - Diskett 802 9,7 1,2 9 69,2 - Provade år Sonett 798 9,8 1, , -8 Provade 2 år SW , 1, ,1 Pinch 771 0,6 1, 21 68, Aurum 822,8 12, 78 70,1 Scirocco 819 9,8 1, 1 68,7 * Brödvolym anges som ml per gram mjöl. 70

37 Ärter Ärtodlingen minskar på vår västra sida och här redovisas två sortförsök från Kalmar och Gotland. Flera nya sorter har tillkommit i provningarna de senaste åren och helt nya är Alvesta och Bea. Ingrid och Bea har endast provats i Kalmarförsöket. Försöket i Kalmar har bevattnats och har en hög medelskörd på nästan 6000 kg/ha, medan den torra sommaren avspeglar skörden på Gotlands kraftiga lerjord. Tabell 1. Enskilda ärtförsök 2011 Ärter 2011 H-län I-län Wiströms Lantbruk M. Bondesson L7-610 Hagby Dune Borgholm Dalhem mmh SL Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal Clara SW Faust SSD Tinker SW Rocket SSD Crackerjack SSD Onyx SSD Alvesta SSD Mancha SW Casablanca SW Jetset SSD Ingrid SW Bea TD 69 CV %,1,8 LSD kg/ha Sortbeskrivning SW CLARA SW Clara är en högavkastande gulfröig ärt som har marknadens bästa stjälkegenskaper. Sorten är lång, men har mycket bra stjälkstyrka och höjd vid skörd, vilket säkerställer skörden och minskar spillet. Samtliga sorter i provning mognar ungefär liktidigt. SW Clara har ett ganska litet frö som passar utmärkt både som kokoch foderärt. FAUST En gul foderärt som utmärker sig för sin tidiga mognad och mycket höga skörd. Faust har ett relativt litet frö med ganska låg proteinhalt. Bra höjd vid skörd och mycket stjälkstyv. Sorten är anpassad för södra och mellersta Sverige. 71

38 Tabell 2. Sortegenskaper ärter Odlingsegenskaper, fröfärg, frökvalitet och spill Mätare: SW Clara Stjälk- Stjälk- Höjd vid Mog- Tusen- Pro- Frö- längd styrka skörd nad korn- tein Spill Sort färg cm -0* cm dagar vikt, g % av ts kg/ha SW Clara gul ,1 21,9 20 Sortmedel gul , 22,1 60 Faust gul ,9 21,1 77 Tinker gul ,6 22,7 86 Rocket gul , 20, 28 Crackerjack grön ,1 22,9 17 Provade år Onyx gul ,2 21,6 299 Provade år Mancha gul ,6 2,0 87 Provade 2 år Bea gul ,2 691 Alvesta gul ,6 12 SW Ingrid gul ,2 21 Casablanca gul ,1 1 Jetset gul , 2 * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. ** = alla ärtor kokta efter 60 min. TINKER Tinker är en mycket högavkastande gulfröig foderärt med odlingsegenskaper som passar för odling i alla områden. Sorten har ett stort frö med hög proteinhalt och den fungerar bra även i samodling med exempelvis havre eller vårvete till helsädesensilage. ROCKET Rocket är en småfröig gul foderärt som har alla de viktigaste egenskaperna för odling i Sverige, bl a tidig mognad och hög höjd vid skörd, mycket stjälkstyv kombinerat med hög avkastning. Rocket är anpassad för södra och mellersta Sverige. CRACKERJACK Crackerjack är en grön ärt med hög proteinhalt och goda stjälkegenskaper. En sort för dig som vill odla dina egna proteingrödor med högsta utbyte av protein per hektar. Crackerjack är anpassad för södra och mellersta Sverige. ONYX Ny högavkastande gul foderärt med god stjälkstyrka och bra höjd vid skörd. Onyx är anpassad för södra och mellersta Sverige. 72

39 Diagram 1. Flerårsmedeltal ärter Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Clara. Kalmar, H-Län Gotland, I-Län Clara Clara Faust 9 Faust 10 Tinker 102 Tinker 110 Rocket 10 Rocket 107 Crackerjack 10 Crackerjack 117 Onyx Mancha Onyx Mancha 109 Halland, N-Län Clara Faust 9 Tinker 97 Rocket 111 Crackerjack 92 7

40 Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 av Staffan Larsson, SLU Under 2011 utfördes 2 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket har finansierat 2 av dessa, medan Hushållningssällskapet på Gotland har bekostat ett vårveteförsök. Den långa och snörika vintern med åtföljande snömögel gjorde att ett av två försöken i råg/rågvete inte kunde användas. Även ett ärtförsök utgick pga regn under skörden. Torka under växtsäsongens början och regn under sommaren gjorde att avkastningen blev lägre än normalt och ogräsförekomsten stor. Mer utförliga tabeller kan studeras på Sökväg: Resultat, Rapporter, Övriga rapporter, Sortval. Tabell 1. Vårvete, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper Avkastning, kg/ha och rel.tal, A-F Ogräs vikt Vårvetesorterna provades för femte året vid två kvävenivåer; gårdens gödsling och med ytterligare 0 kg/ha kväve (tabell 1). Diskett är i allmänhet mest högavkastande, medan Quarna, Dacke och Scirocco har de högsta proteinhalterna. Kvävegödslingen höjde proteinhalterna, mest i sorter med låg prote- Mognad Vattenhalt Strålängd Stråstyrka Litervikt Tusenkornv. Proteinhalt i ts, % Mjöl Svart dagg prick Sort N1 N2 Ant dag. % cm 0- g/m2 g/l g N1 N2 % % % % Dacke , ,1 1,8 1,9 Vinjett , , 12,9 1, Triso , ,7 12, 12,7 9 0 Quarna , , 1,7 1,9 2 7 Lantvete* , , 1, 1, Diskett , ,2 12,2 12,6 6 0 Scirocco , ,2 1,7 1,9 6 1 Sonett , ,9 12,9 1,1 6 0 *Lantvetesorten (Gotland) provad på Gotland, ett försök per år. N1=gårdens gödsling, N2=+0 kg/ha N Blad fläck Gul rost inhalt. Det var endast Triso och Diskett som inte nådde upp till 1 % proteinhalt. Lantvetesorten Gotland har provats enbart på Gotland. Avkastningen är klart lägre, men den har bra proteinhalt och är högvuxen med låg ogräsförekomst. Däremot är den känslig för gulrost. 7

41 Tabell 2. Vårkorn, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Mog Vatten Strå Strå Ogräs Liter Tusen Protein Flerår 2011 nad halt längd styrka vikt vikt kornv. halt, % Sort kg,rel Ant kg,rel Ant dag. % cm 0- g/m2 g/l g av ts Tipple , ,8 11,0 Justina , , 11, Waldemar , , 11,6 SW Mitja , ,9 11,8 Mercada , ,9 11, Quench , ,6 11,0 Anakin , , Luhkas , ,6 11, Vilgott , ,1 11,8 Fairytale , ,7 10,9 Sortblandning , ,2 11,2 Rosalina , ,7 11,1 Vårkornet, tabell 2, innehåller ett stort urval av de mest provade sorterna i konventionell odling. Mätarsort är Tipple, men Tipple kommer att ersättas av en sortblandning, samma som i de konventionella försöken. De mest högavkastande sorterna har varit Quench och Anakin. De längsta sorterna är Justina, Mitja och Fairytale, medan Waldemar, Vilgott och Tipple är kortast. Ogräsförekomsten är lägst i Vilgott, trots att den är kort. En förklaring kan vara sortens tidighet, som ger en tidig ogräskonkurrens. Tabell. Havre, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Mog- Vatten Strå Strå Ogräs Rymd Tusen Protein Flerår 2011 nad, halt längd styrka vikt vikt kornv. halt, % Sort kg,rel Ant kg,rel Ant dag. % cm 0- g/m2 g/l g av ts Belinda , , 11,1 Cilla , ,2 11, SW Kerstin , 10,8 Ivory , , 11,1 Scorpion , ,8 11, Buggy , ,7 10,7 Circle , , 10,7 Steinar , , 11,0 Havren, tabell, avkastade normalt under året. Belinda, som förra året gav dåligt resultat, var i år bästa sort. I medeltal är endast SW Kerstin och Circle något bättre. Alla sorter är högvuxna, utom Buggy, som är ca 20 cm kortare än de övriga. Trots detta är ogräsförekomsten inte anmärkningsvärt hög. Buggy har lägst rymdvikt, medan Cilla, Circle och Ivory har bra rymdvikt. Ivory och Scorpion är storkärniga. 7

42 Tabell. Ärter, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Mog Vatten Stjälk Stjälk Höjd Spill Ogräs- Tusen- Protein- Flerår 2011 nad halt längd styrka v skörd v skörd vikt kornv. halt, % Sort kg,rel Ant kg,rel Ant dagar % cm 0- cm g/m2 g/m2 g av ts SW Clara ,2 22,2 Tinker , , 22, Rocket , ,7 20,0 Crackerjack , , 22,6 Clara + Belinda , ,1 21,1 Onyx , ,9 21,9 Casablanca , ,9 22,9 Ärterna, tabell, avkastade sämre än normalt. SW Clara hävdade sig bra och överträffades endast av Onyx och Casablanca samt ärt-havreblandningen. Under en längre tidsperiod är det Tinker och Crackerjack som avkastat bäst. Samodling med havre har också gett ett bra resultat. Den längsta sorten är Tinker, som också har sämst stjälkstyrka och sämst höjd vid skörden. SW Clara har goda odlingsegenskaper med god höjd vid skörd, och samodling förbättrar därför inte detta förhållande i någon större utsträckning. SW Clara har ett lågt spill och samodlingen minskar detta ytterligare. Även ogräsförekomsten blir lägst i samodlingen. Tinker har det största fröet. Proteinhalten är lägst i Rocket. Tabell. Åkerböna, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Mog Vatten Stjälk Stjälk Höjd v Ogräs Tusen Protein Choklad Flerår 2011 nad, halt, längd, styrka, skörd Spill, vikt, korn- halt, fläck Sort V/B* kg,rel Ant kg,rel Ant dagar % cm 0- cm kg/ha g/m2 vikt, g % av ts 0- Paloma V , ,7 29,0 20 Gloria V , ,9, 1 Marcel B , ,8 29, 2 Tattoo V , ,7 28,6 2 Fuego B , , 28,1 26 Alexia B , ,9 1,2 26 Gracia B , ,8 29, 22 Ben B , , 0 Julia B , ,7 16 Imposa V , ,8 29,8 1 Nile B , ,6 27,6 0 *Blomfärg. V = vitblommig sort (Tanninfri), B = brokblommig sort (Tanninsort). 76

43 Åkerbönorna, tabell, innehåller fyra vitblommiga (tanninfria) sorter och sju brokblommiga sorter som innehåller tannin. Brokblommiga sorter är odlingssäkrare och har vanligtvis bättre avkastning, tex. är Julia, Alexia och Fuego de mest högavkastande sorterna. Medelskörden för perioden är ganska låg och även årets resultat var svagt. Skörden har ofta begränsats av torka. Det är de sena och högväxande sorterna som klarar sådana förhållanden bäst, som Julia. De vitblommiga sorterna är kortvuxna och tidiga och påverkas mer av torka. Det lägsta spillet har Alexia, som också har låg ogräsförekomst. Högst proteinhalt har Alexia och Julia. Tabell 6. Lupin, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper Avkast- Mog Vatten Stjälk Stjälk Höjd Spill Ogräs Tusen Protein Ant ning, nad halt längd styrka v skörd v skörd vikt kornv. halt, % Sort förs Sorttyp kg,rel dagar % cm 0- cm g/m2 g/m2 g av ts Boregine Grenad , ,7, Probor Grenad , ,0 1,2 Lupin+havre Ogrenad , , - Galant 2 Grenad , ,2, Haags Blaue 2 Ogrenad , ,9 0, Iris 1 Grenad , - Lupin, tabell 6, är beroende av en bra växtplats för att ge gott resultat. På lerjord eller andra vattenhållande jordar kan man tex. få problem med sen mognad. De senaste fem åren har lupinerna provats på sandjordar utanför Kristianstad, med för lupin mycket bra resultat. Probor, Boregine och den nya sorten Iris är alla grenade sorter och de har gett högst avkastning. Tabell 7. Höstvete, ekologisk odling. Odlingsegenskaper, kvalitet och sjukdomar. Flerår Avkastning, kg/ha Över- Strå- Strå- Mog- Vatten Ogräs Rymd Tusen Proteinhalt, Stärkoch rel.tal, A-F vintr., längd, styrka, nad, halt, vikt vikt korn- % av ts else Sort N1 N2 Ant 0- cm 0- dag. % g/m2 g/l vikt, g N1* N2* % av ts Stava , ,7 9, 9,8 7,2 Olivin , ,1 9,7 10,2 7,2 Magnifik , ,2 9, 9,9 7,2 Akteur , ,2 9,8 10, 7, Ellvis , ,8 9,6 10,1 72 Kranich , ,8 10, 10, 7, Event , , 10 10, 72,7 *N1=gårdens gödsling. N2=N1+0kg/haN 77

44 Höstvetet, tabell 7, provas på samma sätt som vårvetet vid två kvävenivåer, gårdens gödsling och med ytterligare 0 kg/ha kväve. Stava, Magnifik och Olivin har gett samma avkastning över en längre period. Under 2011 var Magnifik den bäst avkastande sorten. Kvävegödslingen har ökat avkastningen med ca 00 kg. Samtliga sorter övervintrar bra, men under 2010 var det en del problem med snömögel. Den längsta sorten är Stava, som i likhet med Magnifik har låg ogräsförekomst. Proteinhalterna har varit låga, även vid den extra kvävegivan. Tabell 8. Höstråg, ekologisk odling. Avkastning och egenskaper. Flerår * Avkastning Över- Strå- Strå- Mog- Vatten- Ogräs- Rymd Tusen- Protein- Sköld- Flerår 2011 vintr., längd, styrka, nad, halt, vikt vikt korn- halt fläck Sort kg,rel Ant kg,rel Ant 0- cm 0- dag. % g/m2 g/l vikt, g % av ts 0- Amilo , ,7 9, 9 Visello , ,9 8,6 7 Marcelo , , 9,1 10 Caspian *Inga resultat från 2010 pga snömögel. Höstrågen, tabell 8, innehåller inga resultat från 2010, och endast ett försök från 2011, eftersom det förekom mycket kraftiga angrepp av snömögel. Hybridsorten Visello avkastar bäst, och populationssorten Marcelo är klart bättre än Amilo. Hybridsorten Caspian avkastade bra Stråstyrkan är tillfredsställande för sorterna. Ogräsförekomsten är låg jämfört med höstvete. Av kostnadsskäl undersöks inte falltalet i ekologisk odling, men från den konventionella sortprovningen vet vi att Amilo har det bästa falltalet. Tabell 9. Rågvete, ekologisk odling. Avkastning och egenskaper. Flerår * Avkastning Över- Strå- Strå- Mog- Vatten- Ogräs- Rymd Tusen- Protein- Mjöl- Svart- Flerår 2011 vintr., längd, styrka, nad, halt, vikt vikt korn- halt dagg prick Sort kg,rel Ant kg,rel Ant 0- cm 0- dag. % g/m2 g/l vikt, g % av ts 0-0- Amilo , , Tritikon , ,1 11, 2 Tulus , ,9 10,7 6 Falmoro 10 1 Empero 1 1 *Inga resultat 2010 pga snömögel. Provningsuppehåll 2007 Rågvetesorterna, tabell 9, jämförs med rågsorten Amilo som mätare, eftersom mätarsorten Dinaro skadades kraftigt av gulrost Även Cando, ej i tabell, skadades då, vilket medfört att antalet sorter är begränsat. Tulus provades i ett försök Under 2010 utgick försöken pga. snömögelangrepp, och ett försök utgick Sortrelationerna är osäkra. Tritikon har lämnat bättre avkastning än Tulus, medan det är tvärtom i den konventionella provningen. Tulus, Falmoro och Empero avkastade likvärdigt i försöket Odlingsegenskaperna är goda med bra stråstyrka och låg ogräsförekomst. 78

45 Våroljeväxter av Johan Roland,SLU, Lanna försöksstation Odlingen av våroljeväxter fortsatte att öka något under 2011 jämfört med de senaste åren. Totalarealen i hela landet var 7 hektar. Ökningen har skett inom vårrapsodlingen, medan odlingen av vårrybs har minskat ytterliggare och är nu nere i endast hektar i hela landet, vilket motsvarar knappt procent av våroljeväxtodlingen. Den största odlingen av våroljeväxter återfinns i F-området och E-området, vilket också innebär att den största sortprovningen sker i dessa områden. Liksom under de senaste åren har ingen sortprovning av vårrybs utförts under 2011, vilket innebär att det inte finns några försöksresultat att redovisa i denna gröda. Vårraps Avkastningen i försöken har under 2011 varierat ganska mycket mellan olika odlingsområden. Många nya sorter har provats och detta år har hybridsorterna varit fler än linjesorterna. En del av hybriderna har haft en mycket hög avkastning, men även andra sorter har givit en högre skörd än mätarsorten Joplin. Under 2011 utfördes 11 stycken sortförsök (OS7-1) i vårraps i Sverige. Försökssådden utfördes under den sista veckan i april utom ett (I-län) som såddes i mitten av maj. I en stor del av Mellansverige, speciellt i de östra delarna, var det mycket torra förhållanden efter sådden och uppkomsten blev i flera fall ganska ojämn. Två försök kasserades av olika anledningen, vilket innebär att det finns resultat från nio försök. Försöken skördades under en ganska kort period, från den 2 till den 16 september. De flesta försök har skördats med relativt låga vattenhalter med några få undantag. Avkastningen i försöken har i genomsnitt för hela landet varit i stort sett i nivå med de senaste årens medelavkastning, men variationen mellan olika områden och försök har varit mycket stor. Mellan enskilda försök har avkastningen för mätarsorten Joplin varierat från kg/ha frö upp till 20 kg/ha. Råfettskörden har varierat mellan 71 kg/ ha och 1 kg/ha. Den högst avkastande sorten i ett enskilt försök vad gäller fröavkastningen var hela 120 kg per hektar och med en råfettskörd på nästan kg per hektar. Sortbeskrivningar Under 2011 har ett stort antal sorter provats och detta år har hybridsorterna varit fler än linjesorterna. Joplin är sedan flera år mätarsort. Skillnaden i mognadstid är liten mellan sorterna. Mätarsorten intar en mellanställning. Tidigast är Novum och Milou, medan Makro, Jagger och Osorno mognar - dagar senare än dessa. Stjälkstyrkan är god för de flesta sorten. Särskilt stjälkstyva sorter är Rollo, Jagger och Lennon. Svagare stjälkstyrka har Ability, Katja, Axana och Belinda. Strålängden varierar ganska mycket mellan sorterna. Längst är Rollo, Osorno och Zappa, medan Mosaik och Jagger är särskilt korta. Det saknas uppgifter om strålängd för de nyare sorterna. Variationen i råfetthalt är relativt liten mellan sorterna. Högst råfetthalt har Novum, Makro, Katja och Axana. Den lägsta råfetthalten uppvisar Tamarin, Belinda, Sheik och Larissa. Övriga sortegenskaper framgår av tabell 2. För mer ingående beskrivningar av sorternas egenskaper hänvisas till Sortval utgiven vid SLU. 79

46 Tabell 1. Vårraps. Områdesvis avkastning, råfettskörd Flerårsmedeltal Mätare Joplin A-området B-området A-B-området Medel Medel Medel Sort SW Joplin, kg/ha rel.tal SW Sheik SW Rollo SW Jagger RG Larissa (SSd) SW Mosaik SW Brando H SW Zappa H NPZ Makro (SW) RG Belinda H (SSd) SW Tamarin SW Katja SW Lennon SW Milou H Register H (SW) Millenium H (SW) Novum H (SW) SW Majong H NPZ Osorno H (SW) RG Axana H (SSd) DSV Ability (SSd) SW Q2862 H 126 SW Q286 H 1 SW Q286 DLE 1108 H (SW) 127 DLE 1109 H (SW) 10 RG 10 (SSd) 129 RG 010 (SSd) 12 SW Cicada H 119 H efter sortnamnet anger hybridsort Tabell 1: Se forts nästa sida. 80

47 Tabell 1. forts. Vårraps. Områdesvis avkastning, råfettskörd årsvis 2010 och Flerårsmedeltal Mätare Joplin D-omr. E-omr. D+E-omr. F-omr. D-F-omr. Medel Medel Medel Sort SW Joplin, kg/ha rel.tal SW Sheik SW Rollo SW Jagger RG Larissa (SSd) SW Mosaik SW Brando H SW Zappa H NPZ Makro (SW) RG Belinda H (SSd) SW Tamarin SW Katja SW Lennon SW Milou H Register H (SW) Millenium H (SW) Novum H (SW) SW Majong H NPZ Osorno H (SW) RG Axana H (SSd) DSV Ability (SSd) SW Q2862 H SW Q286 H SW Q DLE 1108 H (SW) DLE 1109 H (SW) RG 10 (SSd) RG 010 (SSd) SW Cicada H H efter sortnamnet anger hybridsort 81

48 Tabell 2. Vårraps. Odlingsegenskaper, frökvalitet och sjukdomskänslighet, Hela landet. Stjälk- Strå- Mog- Klorofyll Protein Tusen- Bomullsstyrka längd nad Råfett fyll i mjöl kornv. mögel Sort % cm dagar % av ts ppm % av ts gram % SW Joplin ,6 2,1,0 6 SW Sheik ,1 2,2,2 6 SW Rollo , 1,8,8 SW Jagger ,6 6 2,, RG Larissa (SSd) ,1 7 1,1,0 SW Mosaik ,,0 6 SW Brando H , 0,7,9 6 SW Zappa H , 0,,8 NPZ Makro (SW) ,7,0 RG Belinda H (SSd) ,0,6 6 SW Tamarin ,7,9 SW Katja ,6,8 SW Lennon ,2,0 7 SW Milou H ,,2 Register H (SW) ,,8 6 Millenium H (SW) ,,2 6 Novum H (SW) ,9,1 7 SW Majong H , 7 NPZ Osorno H , RG Axana H (SSd) ,6 6 DSV Ability (SSd) ,6 7 Resultat Sett till hela landet har många sorter avkastat klart mer än mätarsorten Joplin under 2011 med högst skörd för hybridsorterna Novum, DLE 1109 och Majong. Som framgår av redovisningen nedan är det hybridsorter som i genomsnitt haft den högsta avkastningen både under 2011 och i ett flerårsmedeltal. Bland linjesorterna är det Mosaik, Lennon och Katja som haft den högsta avkastningen om man ser till flerårsmedeltalet. I tabell 1 redovisas resultat årsvis för 2010 och 2011 i de odlingsområden där tillräckligt försöksunderlag finns. I alla odlingsområden redovisas flerårsresultat från tidsperioden Nytt för i år är att D- och E-områdena har slagits samman, vilket innebär att endast ett resultat presenteras för D+E-området gällande 2011 och femårsmedeltalet. Skörden har under 2011 varit högst i F- området. Sett till ett flerårsmedeltal är avkastningen ganska lika i de olika odlingområdena. Område A (län M och N). Här sker sortprovning i liten omfattning. Under 2011 har alla sorter haft en högre avkastning är 82

49 mätarsorten. I medeltal för år har också flera sorter högre avkastning än Joplin, med allra högst avkastning för Mosaik och Majong. Område B (län L, K, H och I). Även i detta område sker sortprovningen i relativt liten omfattning och här redovisas endast flerårsresultat. De flesta sorter har haft en högre avkastning än Joplin och med högst skörd för hybridsorterna Majong, Osorno och Axana. Sett till hela södra Sverige (A-B-området) och till det senaste femårsmedeltalet har Majong och Osorno haft den högsta avkastningen. Område D (län E) och Område E (län O, Pn, R och del av S) har från och med i år slagits samman till ett område eftersom odlingsförutsättningarna anses vara ganska likartade. I tabellen redovisas resultat från 2010 för respektive område, men för 2011 och för femårsmedeltalet redovisas resultat för det sammanslagna området D+E. Avkastningen har under 2011 varit lägre än medeltalet för de senaste femåren i mätarsorten Joplin. De flesta sorterna har haft en klart högre avkastning är Joplin med allra högst avkastning för de nyare sorterna Novum, DLE 1109, RG 001 och DLE Även om man ser till de senaste fem årens medelavkastning har Novum, Millenium, Milou och Register haft högst avkastning. Dessa nyare sorter har inte provats i alla fem år. Bland sorter som provats i flera år har Brando, Zappa och Makro en hög skörd. Område F (län AB, C, D, T och U). Råfettskörden har i försöken under 2011 i detta område varit högre än de senaste fem årens medelskörd räknat på mätarsorten Joplin. Även i detta område har många sorter haft en högre avkastning än Joplin. Högst skörd har Majong, Novum och Brando haft. I genomsnitt för de senaste åren uppvisar Majong, Novum, Osorno, Register och Millennium den högsta skörden. 8

50 Sortförsök i höstraps av Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Ännu ett rekord har slagits testades hela 67 höstrapssorter vilket var fler sorter än året innan. Detta skall jämföras mot 2006 då 6 sorter provades. Nära en fördubbling på 6 år testades 2 linjer i OS 2 och hybrider i OS av dessa sorter testades även i det norra odlingsområdet i serien L Merparten av försöken såddes mellan den 7 och 20 augusti. Hösten blev dock förhållandevis besvärlig med mycket nederbörd. Därför blev en del fält i Skåne sent sådda i slutet av augusti. Ett annat försök i Östergötland som såddes tidigt kollapsade av mycket nederbörd både före och efter sådd med strukturskador som följd. Även i Västra Götaland var det blött, ett försök etablerades dåligt på grund av mycket regn och utförandefel gjorde att ytterligare 2 försök fick strykas. Redan i mitten av november kom snö på merparten av försöksplatserna, som mest uppåt 0 cm, lokalt ännu mer. I februari töade en hel del snö bort men ny kom snabbt tillbaka. Smältvatten gjorde dock att delar av vissa försök skadades. Det handlade då om enstaka rutor som noterades och ströks ur försöken. Bortsett från vattenskador var övervintringen förvånansvärt god. Utvintring av lagom styrka kunde graderas framförallt i Skåne och Mälardalen. I Östergötland övervintrade samtliga sorter % beroende på ett lagom tjockt skyddande snötäcke. En reflektion man kan göra vid okulär besiktning av försöken är att vinterhärdigheten förbättrats väsentligt i merparten av sortmaterialet jämfört med den gamla mätaren Carousel. Detta är mycket glädjande för odlingen, endast 10 sorter har nu sämre övervintring än mätaren. Sortbeskrivningar Mätare i sortförsöken 2011 är Carousel och kommer så förbli även 2012 innan en sortblandning tar över. Sortblandningen 2011 har bestått av lika delar grobara frön av Excalibur, PR6W09, Catalina och Vision. Skillnaden i mognad mellan sorterna är liten, NK Festivo mognar senast av sorterna, dagar senare än mätaren. Arkaso, Catalina och Turan framstår som de tidigast mognande sorterna där den förstnämnda mognar dagar före mätaren och de andra två sorterna 2 dagar före. Stjälkstyrkan är mestadels mycket god men signifikant svagare stjälkstyrka har Catalina. Mest stjälkstyva är ett antal linjesorter såsom Epure, Cult, BCSMAOS002, Galileo, Ovation och Vision men även hybriden NK Festivo samt dvärghybriden PRD01 och flera nya hybrider visar också mycket god stjälkstyrka jämfört med mätaren. Den absolut övervägande majoriteten av sorter är längre än mätaren. Endast de dvärghybriderna är kortare. Längst är hybridsorterna Compass, PR6W20, PR6W1, DK Exquisite och NK Technic. Övervintringen är mestadels god. Det är nu blandat mellan hybrider och linjesor- 8

51 Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2011, linjesorter Omr A Omr B Omr C-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Carousel Mon ES Alegria SW 002A Cult NK Festivo NK Rapster Galileo Fashion Noblesse DK Casper Vision Ovation Catalina MH 07 I DK Camelot NK Diamond Epure BCSMAOS Bizzon Sesame Cash Chagall Heritage ES Alienor De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart, vid samma värde gäller högst skörd i annat område ter. Bäst vinterhärdighet har sorterna SW 0070F, NK Festivo, Heritage, Brutus, Excalibur, DK Exquisite, Abakus, Arkaso och PRD06. Oljeväxtodlare i utsatta lägen skall inte odla sorter med lägre vinterhärdighet än mätaren. Skörd Sveriges oljeväxtodlare kan vara säkra på att ha tillgång till det för Sverige bäst lämpade sortmaterialet. Det bekräftar en provning som motsvarar 1 sort per 0 odlade hektar. Man kan inte särskilt kommentera alla sorter, till det hänvisas till Sortval utgiven vid SLU. Däremot finns ett antal sorter som särskilt bör nämnas. Det är för Sydsverige hybriderna Compass, Visby, NK Festivo, PR6W20, Dimension och DK Exquisite. I A-området längst i söder har också linjerna Epure och Fashion gått mycket bra. 8

52 Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök 2011, hybridsorter Omr A Omr B Omr C-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Carousel Compass Dimension Sherpa SW 008F NK Technic SY Kolumb Bonanza PR6W PR6W PR6W Sensation PRD Primus Hammer Artoga Sheriff Hybrirock SW 0070F PR6D Brentano DK Exquisite NK Caravel Hycolor Jumper PRD PRD Visby BCSMAOS Abakus Dynastie Status PRD Brutus SW 0072F

53 Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök 2011, hybridsorter forts. Omr A Omr B Omr C-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. SW 0071F DK Expower Arkaso Bagira Bering SW 0060F Turan Excalibur DK Sedona De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart, vid samma värde gäller högst skörd i annat område Tabell. Avkastningsresultat från sortförsök , linjesorter Omr A Omr B Omr D-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Carousel NK Festivo Epure Fashion Galileo Cult Catalina Vision NK Rapster Ovation Noblesse BCSMAOS Bizzon Chagall ES Alienor Cash Heritage De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart, vid samma värde gäller flest försök 87

54 Tabell. Avkastningsresultat från sortförsök , hybridsorter Omr A Omr B Omr D-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Carousel Compass Dimension PR6W Visby Hammer PR6W NK Technic Abakus DK Exquisite SW 0070F PR6W NK Caravel SW 0071F Hycolor Brutus PRD PRD Excalibur SW 0072F Jumper SW 0060F PRD Status PRD Arkaso Turan De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart, vid samma värde gäller flest försök 88

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Rapporter från Fältforsk - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen?

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen? Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. Sortguide 2014 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. 2 Propino! Ett maltkorn i världsklass. Innehåll Höstraps Sid 6 Höstvete Sid 7 Höstråg Sid 8 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis Sortval 2014 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER POTATIS Sortval 2014 av Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler Version 2014-05-12

Läs mer

SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark

SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark SORT - OC H ARTVAL 2005 I S N Å T D D OLJEVÄXTER OCH PAN M L, RIN SÄ, MAJ S FÖR EKOLOGISK ODLIN G I SÖDRA SVERIGE. En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark

Läs mer

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Okt 2013 Nytt och aktuellt inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Ledare ANNA HOLMBERG Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. Omslagsbild: Hans Jonsson Gårdsmagasinet är en produkt

Läs mer

S K Å N E F Ö R S Ö K

S K Å N E F Ö R S Ö K S K Å N E F Ö R S Ö K 2 0 0 7 HushållningsSällskapens Multimedia ISSN 1400-3686 ISBN 91-88668-09-6 I n n e h å l l Sid Förord... 4 Jordbruksförsöksverksamheten i Skåne 2007... 7 Försöksringarna i Malmöhus

Läs mer

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Nov. 2012 Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Vår- och grovfoderspecial Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong Gårdsmagasinet november 2012 1 Ledare Anneli Kihlstrand

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Sortguide 2015 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Innehåll Höstraps Sid 5 Höstvete Sid 6 Höstråg Sid 9 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid 10 Vårkorn Sid 10 Havre Sid 14 Vårvete Sid

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Vårda marken. Utmana invanda uppfattningar. Gödsling & markkartering. Vårutsäde. Vårutsäde Producerad av Svenska Foder AB

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Vårda marken. Utmana invanda uppfattningar. Gödsling & markkartering. Vårutsäde. Vårutsäde Producerad av Svenska Foder AB NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2016 Gödsling & markkartering Vårda marken Utmana invanda uppfattningar Maltkorn Rekordår för Irina! Mottagningsorter Vart lämnar

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3 FÖRSÖKSRAPPORT 2009 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2009... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4.1.

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Juni 2014. Inför höstsådd. Guldläge för nya höstvetesorten Brons. Hela sortimentet med nyheter. Nytt odlingskoncept Klimat & Natur

Juni 2014. Inför höstsådd. Guldläge för nya höstvetesorten Brons. Hela sortimentet med nyheter. Nytt odlingskoncept Klimat & Natur Juni 2014 Inför höstsådd Guldläge för nya höstvetesorten Brons Nytt odlingskoncept Klimat & Natur Hela sortimentet med nyheter Ledare ANNELI KIHLSTRAND Juni 2014 Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård?

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vår 2013 Havre Minskad andel fusariumangrepp Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Helheten Sköt ditt lantbruksföretag

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 Av Gunnel Andersson, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Kalmar gunnel.andersson@jordbruksverket.se Under 2012 har fungicidförsök utförts i höstvete,

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Lyckas med din valletablering. Vårt mineralgödsel & kalksortiment. Fröer. Gödsel & Kalk. Ny analyspartner.

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Lyckas med din valletablering. Vårt mineralgödsel & kalksortiment. Fröer. Gödsel & Kalk. Ny analyspartner. NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2015 Fröer Lyckas med din valletablering Ny analyspartner Gödsel & Kalk Vårt mineralgödsel & kalksortiment Helheten Svenska

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010 Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 27. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 27 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

SKÖRD 2015. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

SKÖRD 2015. Kvalitet - Kundnära - Kompetens SKÖRD 2015 Kvalitet - Kundnära - Kompetens V A L L B E R G A L A N T M Ä N Vallberga Lantmän - er kompletta partnern i lantbrukets tjänst Vi är bygdens eget företag ett litet företag med stora resurser,

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Svenska Foder ökar omsättningen med 700 miljoner kr år 2007 sid 5

Svenska Foder ökar omsättningen med 700 miljoner kr år 2007 sid 5 Ett magasin för svensk lantbruksnäring nr 2 2008 Invigning Trollenäs sid 18 Störst, bäst och vackrast... sid 6 Bengts Hästsport i nya lokaler sid 12 Länsförsäkringar ger sig in i matchen sid 10 Svenska

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,

Läs mer

SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 FÖRSÖKSRAPPORT animaliebältet Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland www.sverigeforsoken.se animaliebältet Försöksrapport

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Sortförsök i Uppland och Västmanland

Sortförsök i Uppland och Västmanland Reionala försök i Svea-länen försök i Uppland och Västmanland Anders Ericsson, Hushållninssällskapet Västmanlands län Höstvete Fyra reionala länsförsök skördades i Uppland och Västmanland. I försöken inick

Läs mer

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007 66 SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007 Efter några års uppehåll har den av Jordbruksverket finansierade provningen av vårsädessorter i ekologisk odling återupptagits 2007. Försöken har utförts som renodlade

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf

Läs mer

Inför skörd. Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd. Nyhet! Kombinera våra spannmålsavtal. Leverans av din spannmål.

Inför skörd. Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd. Nyhet! Kombinera våra spannmålsavtal. Leverans av din spannmål. Inför skörd Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd Kombinera våra spannmålsavtal Sidan 4 Nyhet! Leverans av din spannmål Sidan 14 Ledare JOHANNES ÅKERBLOM Gårdsmagasinet utges av Lantmännen

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420 ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M

Läs mer

tidningen Ett magasin för svensk lantbruksnäring Producerad av Svenska Foder AB

tidningen Ett magasin för svensk lantbruksnäring Producerad av Svenska Foder AB tidningen Ett magasin för svensk lantbruksnäring Producerad av Svenska Foder AB #6 2010 TEMA Inför Vårbruket HippoTop Müsli Svenska Foder lanserar nytt foder med Tobbe Larsson Profilen Odla Drömmar...

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Läs om våra spannmålskoncept

Läs om våra spannmålskoncept 2015 Nyhet! Skapa prisbevakning för dina grödor Sidan 4 Läs om våra spannmålskoncept Sidan 10 Ledare MIKAEL JEPPSSON Inför Skörd utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. 2015 Öka intäkterna och säkra

Läs mer

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Författare: Gunnel Andersson,

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Greppa Marknaden 12.6.2013

Greppa Marknaden 12.6.2013 Greppa Marknaden 12.6.2013 Berner Oy, Produktchef Jussi Peltonen Föregångare i växtskydd från år 1933... RESISTENSRISK... Resistens som risk inom växtskydd: hos smådosmedlen i ogräsbekämpning hos växtsjukdomar

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Inför skörd 2013 Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd

Inför skörd 2013 Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd April 2013 Inför skörd 2013 Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd Gårdsmagasinet april 2013 1 Ledare CHARLOTTE ELANDER Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. April

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i korn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Mellqvist E. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken;

Läs mer

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN Av Lennart Mattsson, SLU Markvetenskap & Anneli Kihlstrand, Nordkalk AB I 15 pågående kalkningsförsök jämförs ett antal kalkprodukter.

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2014 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014 TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com DE SENASTE KVALITETS- OCH PRISSÄTTNINGS- UPPGIFTERNA HITTAR DU PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

NYHET. Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda

NYHET. Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda NYHET Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda TM Vi ger Sverige ett rejält försprång Nya möjligheter med Moddus 3 Moddus förbättrar grödan på flera sätt 4 Myter och sanningar

Läs mer

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se GULROST I VETE Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se Sammanfattning Dominerande svampsjukdomar i södra Sverige och Danmark var

Läs mer

Svenska Foder satsar på telemarknaden

Svenska Foder satsar på telemarknaden Ett magasin för svensk lantbruksnäring nr 3 2008 Rotdödare nu finns möjlighet till bekämpning sid 8 Värsås Mjölk AB sid 18 Ett gott skratt som säljer foder sid 16 Vi gör dina val lätta sid 6 Svenska Foder

Läs mer

Värdefull information om spannmål. Spannmålsinfo

Värdefull information om spannmål. Spannmålsinfo Värdefull information om spannmål Spannmålsinfo 2010 17 Förord 3 Kontraktsvillkor 4-5 Spannmålsinfo 2010 OrtSkorrigeringar 6 Analys & avgifter 7 TORKNINGSSKALA SPANNMÅL 8 TORKNINGSSKALA MALTKORN 9 Prisregleringar

Läs mer