Sorter och odlingsteknik

Transkript

1 Sorter och odlingsteknik I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Samtliga sorter ingår i alla försök, förutom i höstvete och vårkorn där ett antal basförsök innehåller samtliga sorter, medan kompletteringsförsöken innehåller de sorter som provats minst ett år tidigare. Det nordligare G-området har också separata serier för höstvete och tidigt vårkorn. I redovisningen jämförs skörden för de olika sorterna med en mätarsort, vars skörd redovisas som relativtal 100. Mätaren är som regel en allmänt odlad sort i området eller en blandning av flera sorter för att uppnå stabilitet mellan åren. Flerårsmedeltalen redovisas uppdelade på områden enligt nedan och ger den säkraste bedömningen av hur en sort kommer att bete sig i ett visst odlingsområde. Resultaten från samtliga försök har bearbetats av SLU och är beräknade med SAS Mixed Model, som tar hänsyn till obalanserade försöksserier. Ytterligare information om metodik finns att hämta i Sortval som ges ut av SLU. De enskilda försöksresultaten och stort antal sammanställningar finns publicerade på Internet på adresserna: och Odlingsområdena A - G. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 79

2 ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete L7-101 Frontal och Mariboss är de högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford är ett fortsatt intressant alternativ i gynnsamma odlingslägen. Julius är ett nytt mycket intressant högavkastande alternativ till de äldre brödvetesorterna. Ellvis, Olivin och Kranich är tämligen likvärdiga avkastningsmässigt i hela området men Olivin är något säkrare i mer utsatta lägen. G-området saknar tillförlitliga siffror för de nya sorterna men årets resultat verkar lovande. I det Mellansvenska området lades det ut 16 försök i serien L7-101, Höstvete sort * behandling, med fördelningen 2 i det nordligare G- området, 7 i Mälar-Hjälmarbygdens F-område och 7 i det sammanslagna D- och E-områdena som ungefär motsvara Öster- och Västergötland (se karta i början av kapitlet). Av dessa försök kasserades ett försök i Dalsland på grund av vattenskador och i ett försök i Sörmland fick två block strykas av samma anledning. Antalet sorter varierar mellan 9 i de nordligare försöken och 51 i de största basförsöken. 7 försök såddes under perioden september, därefter kom en veckas uppehåll på grund av regn innan sådden kunde komma igång igen. Mest fördröjd blev sådden i Västergötland där det ihärdiga regnandet fördröjde sådden in i oktober och det sista försöket kom i marken den 6:e oktober. Den sena sådden kompenserades av en lång mild höst och tidig vinter, med flera plusgrader ända fram till julhelgen, så till skillnad från föregående år han plantorna växa till och bestocka sig under hösten, trots den sena sådden. Efter den korta och milda vintern, som inte orsakade några nämnvärda vinterskador i området förutom i durumvetet Pentadur, kom en tidig värme i slutet av mars följt av en sval och nederbördsrik april. Bestockningen gynnades av vädret och grödorna var väl rustade att utnyttja den för vetet gynnsamma sommaren med gott om nederbörd, medeltemperaturer mellan 15 och 18 grader och nästan utan maxtemperaturer över 25 grader. Mognaden gick långsamt i detta gynnsamma väder, speciellt i de behandlade delarna av försöken där de tillika gynnade svamparna inte tilläts breda ut sig. Skördearbetet inleddes i de västra delarna av området i mitten av augusti. Medelvattenhalten i obehandlad mätare låg då på cirka 21 % medan det behandlade ledet låg cirka 3 procentenheter högre. I detta läge kunde flera av försöken inte tröskas trots att lantbrukaren tröskat omgivande gröda, beroende på mycket höga vattenhalter (>35%) i en del sent mognande sorter. Efter ytterligare en regnperiod så kom skörden i gång igen i slutet av månaden och fortsatte ett par veckor in i september. Vattenhalten i dessa försök varierade mellan 20 och 30 % men skillnaderna mellan obehandlat och behandlat var nu borta beroende på att de behandlade leden mognat ikapp. Skördenivåerna var mycket bra, framför allt i de östra delarna där det är att betrakta som rekordskördar i många fall. Alla försök i Östergötland hade en medelskörd för mätaren på över 10 ton medan enskilda sorter i behandlade led nådde nästan 14 ton! Även i Mälar-Hjälmarområdet var det flera försök som hade skördar över 10 ton med toppar på över 12 ton medan skördarna var något lägre i väst med medelskördar på något över 7 ton. I figur 1 redovisas medelavkastningen för mätaren Sortblandning (Olivin, Kranish, Ellvis och Boomer) i samtliga försök, och som redan nämnts var skördenivåerna mycket bra, förutom försöket i Värmland som gav en ganska måttlig skörd. Se figur 1 för mätarens skörd i de olika försöken och figur 2 och 3 för de dominerande bröd- och fodervetena relativskördar på de enskilda platserna. I tabell 1 redovisas alla sorter som provats i den regionala provningen i D-F områdena under året, 80 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

3 W S U U BC BC D D E Sortblandning T E R E R Figur 1. Sortblandningens avkastning R uppdelat i obehandlat och behandlat samt medeltalet för dessa. Sorterna är grupperade i tre grupper där grupp 1 omfattar de ledande marknadssorterna, grupp 2 sorter som är provade i området under flera år men ännu inte är att betrakta som huvudalternativ i området medan den tredje gruppen omfattar sorter som endast är provade något enstaka år eller ej längre är aktuella i området. Det nya fodervetet Frontal och den nästan alltid högavkastande, men något vinterkänsliga, Hereford är de sorter som avkastade högst i den första gruppens obehandlade delar, följt av Julius, Mariboss och Opus. Om man läser gruppen nerifrån så ser man att Harnesk har en avsevärt lägre skörd än mätaren, ett öde sorten delar med Olivin, Loyal och Nimbus. Dessa sorter tycks ha drabbats mest av det stora svamptrycket under sommaren och är också de sorter som svarat bäst på den kraftiga svampbehandlingen som görs i två av fyra block, nämligen med mellan 23- och 32 % i medelskördeökning! Denna skördeökning har dock inte räckt till för att nå upp till samma nivå som topparna Hereford och Frontal, då även de svarat bra på behandlingarna. Tillsammans ger detta att Herford, Frontal och Mariboss gav den högsta skörden i medeltal av fodervetena medan Julius följt av Ellvis gav den högsta skörden av brödvetesorterna. Avkastningen i den andra gruppen toppas även i år av hybridvetet Hymac medan durumvetet Pentadur är årets bottennapp med knapp halv skörd jämfört med mätaren efter att ha visat upp en mycket svag vinterhärdighet. I den tredje gruppen återfinns några intressanta nya sorter med hög avkastning, inte minst i de obehandlade leden, och flertalet finns kvar i provning även till De planmässiga svampbehandlingarna av halva försöken som görs gav som redan nämnts stora utslag i år, mellan 6 och 32 % i de olika försöken som medeltal över alla sorter, med över 300 % skördeökning för enskilda sorter där det funnits gulrost och över 150 % där svartpricksjuka dominerat! Medeltalssiffrorna redovisas i figur 4 och som synes så gav sorterna Harnesk, Nimbus och Loyal de största skördeökningarna såväl i % som i kg/ha medan Opus, Frontal, Ellvis och Julius gav de lägsta ökningarna av skörden. I tabell 2 redovisas flerårsmedeltal samt de senaste tre årens medelskördar områdesvis. Nedan kommenteras tabellen områdesvis. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 81

4 Tabell 1. Höstvete. Avkastning 2012 Område D-F, obehandlat och behandlat Sort Företrädare Relativ skörd Obehandlat Signifikans Relativ skörd Behandlat Signifikans Relativ skörd Medeltal Signifikans Antal försök Sortblandning kg/ha Sortblandning *1 rel.tal Hereford SW ** 108 * 13 Frontal SSd 109 * 106 * 107 * 13 Mariboss SSd * Julius SW Opus SSd Audi NSd Ellvis SSd Kranich SW Nimbus SW 92 * Loyal SW 92 * Olivin SSd 92 * * 13 Harnesk SW 87 *** * 13 Hymac SSd 110 * 108 ** 109 ** 13 Skagen NSd Sj SSd * Kepler SSd Boomer SW Inspiration SW Praktik SSd Jensen NSd Skalmeje SSd Beate SW Brons SW Cumulus SW Kerubino SSd Cubus SSd SW SW SW SW 90 * * 11 Stigg SW ** 93 * 13 Razzano SSd 89 ** ** 11 Pentadur SSd 53 *** 51 *** 52 *** 12 *1 Sortblandning 2012: Kranish, Ellvis, Olivin och Boomer. 82 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

5 Tabell 1 forts. Höstvete. Avkastning 2012 Område D-F, obehandlat och behandlat Sort Företrädare Relativ skörd Obehandlat Signifikans Relativ skörd Behandlat Signifikans Relativ skörd Medeltal Signifikans Antal försök RAGT R10924 RAGT 112 * * 7 Sec SW 111 * * 6 Br 8037b26 SSd 111 * Linus SW Af SW Nord 05019/100 SSd SW SW Opal SW SJ SSd RAGT R11065 RAGT SW SW Dacanto SSd * 95 7 Estivus SSd SW SW SW SW 89 * Orpheus SW ** 92 * 7 Norin SW ** 91 * 7 Gedser NSd 81 *** 81 *** 81 *** 7 SW SW 74 *** 83 *** 79 *** 6 *1 Sortblandning 2012: Kranish, Ellvis, Olivin och Boomer. Område C. I område C ligger det 1 försök/år i Mellansvensk regi medan övriga försök ingår i Animaliebältets försöksregion. För ytterligare information om C-området hänvisas till Animaliebältets försöksrapport. Område D och E. I det från och med förra året sammanslagna D- och E-området (norra Götaland) är de nya sorterna Mariboss och Frontal tillsammans med Hereford de högst avkastande fodervetena, såväl i år som i medeltal, vilket tyder på att sorterna har den vinterhärdighet som krävs för området. Det nya brödvetet Julius intar en tätposition bland brödvetena medan övriga veten formerar sig kring mätaren skörd. Område F. I F-området så inverkar Herfords svagare vinterhärdighet menligt på flerårsmedeltalet och Mariboss och Frontal intar tätpositionerna av fodervetena, medan resten avkastar i nivå med mätaren. Julius intar en särställning bland brödvetena, som den enda sort som överträffar mätaren, medan övriga brödsorter ligger någon eller några procent lägre än mätaren. Att observera är att Ellvis medeltalssiffra tyngs av låga skördar 2010, beroende på snömögelangrepp som möjligtvis beror på bristfälligt utsäde. Område G. Endast femårsmedeltalet redovisas då det endast skördas ett höstveteortförsök per år i området. Loyal och Harnesk är här de högst avkastande sorterna och är förstahandsvalet för foderproduktion medan Olivin och Kranich är ungefär likvärdiga avkastningsmässigt för brödveteproduktion. Det nyare sortmaterialet är dock under provning även här och har visat sig lovande under Sorternas kvalitets- och beståndsegenskaper redovisas i tabell 3 och 4. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 83

6 U T U BC BC D D Olivin Ellvis Kranich Julius R E R E R E Figur 2. Höstvete: Avkastning försöksvis för brödvetsorter U T U BC BC D D Harnesk Loyal Hereford Mariboss Frontal R E R E R E Figur 3. Höstvete: Avkastning försöksvis för fodervetesorter SORTBESKRIVNINGAR SORTBLANDNING består 2012 av en blandning av Olivin, Kranish, Ellvis och Boomer. Blandningen är komponerad för att ge så lite mellanårsvariationer som möjligt och för att fungera över hela landet. Sorterna kan bytas ut mellan åren. AUDI (NSd) är ett ganska sent mognande fodervete, med bra avkastning. Stråstyrkan är bra, kärnan liten och volymvikten medelmåttig. Vinterhärdigheten är något svag i utsatta lägen. ELLVIS (SSd) är ett tidigt mognande stråstyvt brödvete, med bra avkastning. Stråstyrkan är bra, proteinhalt och rymdvikt medelgoda och falltalet högt FRONTAL (SSd) är ett medelsent fodervete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är medelmåttlig liksom proteinhalt, falltal och rymdvikt. 84 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

7 HARNESK (SW) är en kortstråig, medeltidig foder- och brödvetesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög, stråstyrkan god, rymdvikten och proteinhalten är något låg. HERFORD (SW) är ett fodervete med mycket hög avkastning, stor kärna, låg rymdvikt och proteinhalt. Strået är medellångt och stråstyrkan medelgod. Vinterhärdigheten är något svag i utsatta lägen. JULIUS (SW) är ett något sent mognade brödvete med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är bra, kärnan stor och rymdvikten god. Kärnkvaliteten är bra med medelhög proteinhalt och falltal. KRANICH (SW) är en mycket tidigt mognande kortvuxen brödvetesort med bra skörd, falltal och proteinhalt. Rymdvikten och stråstyrkan är medelgoda. LOYAL (SW) är en medellång, medeltidig foder/ stärkelsesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög/mycket hög, stråstyrkan något under genomsnittet och rymdvikten och proteinhalt är ganska låg. MARIBOSS (SSd) är ett något sent mognande fodervete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är medelmåttlig liksom proteinhalt, falltal och rymdvikt. NIMBUS (SW) är ett kortstråigt medelsent fodervete, med bra avkastning. Stråstyrkan är god medan proteinhalt, falltal och rymdvikt är medelmåttiga. OLIVIN (SSd) är en stabil vinterhärdig sort med medelgod stråstyrka, medellångt strå och medeltidig mognad. Avkastningen är hög och kvalitetsegenskaperna är mycket goda. OPUS (SSd) är ett högavkastande foder-/stärkelsevete med tidig mognad, strået är medellångt och något svagt. Stärkelsehalten är hög, proteinhalten och rymdvikten är låg. Övriga sorter är endast provade kortare tid eller ej längre aktuella i området. Hereford Mariboss Frontal Nimbus Audi Julius Kranich Loyal Sortblandning Ellvis Opus Harnesk Olivin Skörd Obehandlat Behandlingseffekt Kg Figur 4. Behandlingseff ekter i höstvete, 14 försök i område C-G. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 85

8 Tabell 2. Höstvete. Avkastning områdesvis samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning C-området D & E-området F-området G-området Sort/Årtal Medel Medel Medel Medel Sortbl. kg/ha rel.tal Audi Ellvis Frontal Harnesk Hereford Julius Kranich Loyal Mariboss Nimbus Olivin Opus Tabell 3. Höstvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F Sort Planttäthet Vår % Stråstyrka % Strålängd cm Mognad dagar Vattenhalt Skörd % Fältgroning % Svensk sortblandning ,6 12 Audi ,5 14 Ellvis ,6 6 Frontal ,1 13 Harnesk ,6 12 Hereford ,3 35 Julius ,6 12 Kranish ,1 8 Loyal ,1 6 Mariboss ,8 Nimbus ,0 12 Olivin ,6 14 Opus , MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

9 Tabell 4. Höstvete. Kvalitetsegenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F Sort Litervikt g Tusenkornvikt g Falltall sek. Proteinhalt % av ts Stärkelsehalt % av ts Huvudsakligt användnigsområde Svensk sortblandning , ,1 71,3 Skördemätare Audi , ,4 71,4 Foder/Bröd Ellvis , ,1 70,9 Bröd Frontal , ,7 71,8 Foder Harnesk , ,6 71,2 Foder/Bröd Hereford , ,1 72,0 Foder Julius , ,9 71,4 Bröd Kranish , ,4 72,0 Bröd Loyal , ,3 71,7 Foder Mariboss , ,8 71,2 Foder Nimbus , ,8 71,6 Foder Olivin , ,5 71,4 Bröd Opus , ,7 72,2 Foder/Bröd SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 87

10 SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg L7-201 Ny mätarsort i rågförsöken från i år är Evolo som ersätter Amilo vilket medför att relativtalen blir omkastade. Caspian är en hybridsort från SW som lanserades under året men är välprövad i försöken sedan Herakles från SDd är tänkt att konkurrera med Amilo och Marcello. Palazzo som är en hybrid är ytterligare en nyhet från SSd med bra avkastning i hela området. Årets sortförsök L7-201 fanns på 6 platser i vårt område, 2 st i område D+E, 2 st i område F samt 1 st i område G. Totalt var det 20 led med i försöken och dessa jämförs som vanligt både som obehandlat och behandlade led. I de redovisade tabeller som är med i detta avsnitt är endast de sorter som finns på marknaden i närtid redovisade, för hela tabellen hänvisar vi till vår hemsida Trotjänaren Amilo har fått lämnat plats åt Evolo som mätarsort i försöken från Med tanke på att Evolo är en hybrid så har relativtalen kastats om i årets avkastningstabell. Amilo har även fått en ersättare bland populationssorterna från SW i sortförsöken och ersätts nu av Conduct som ligger något högre i skördenivå men har ett svagare strå och lägre falltal än Amilo, kommer säkert inte att uppskattas av alla odlare men Amilo finns dock kvar för försäljning även om den inte längre testas i försöken. Marcello från Ssd är en utmanare bland populationssorterna med en stabil avkastning, bra övervintring och klart bättre falltalsstabiletet vilket är en fördel. De flesta sorter som provas är hybrider som generellt avkastar klart mer och har en bra odlingssäkerhet. Numera har man dessutom i flesta fall kommet tillrätta med pollineringen genom olika förädlingsprogram även om det i vissa fall förekommer att det blandas i lite utsäde från populationssorter fortfarande. I tabell 1 redovisas skördenivåer inom våra olika områden som är uppdelat på årsvis avkastning för de senaste 3 åren och medeltal för , hybriderna är markerade med ett (H) efter namnet. Herakles från Ssd en syntetisk hybrid som kan förklaras som ett systematiskt urval i en population. Genom att korsa särskilt utvalda föräldrar och följande uppförökning genom öppen pollinering under isolering, åstadkommer man en syntetisk hybrid. Detta innebär en annan urvalsprocess än den vanligt, så Herakles får ett (SH) efter namnet men räknas ändå in som en populationssort. Bra och jämn avkastning, god stråstyrka och ok falltal i flerårsmedeltalet men har i enskilda försök något lägre falltal. I tabell 2 redovisas sortegenskaper för de provade sorterna men kompletteras även av tabell 3 med falltals prover från vårt område med lite mer utslag. Men detta är ett försök och sorter mognar lite olika så detta kan slå fel i ett enskilda försök. Evolo vår nya mätare var från början mer tänkt för södra och östra Götaland men ligger i topp inom nästan hela vårt område. Evolo har bra övervintringssiffror kort strå, svagare stråstyrka samt mycket bra falltalssiffror. Caspian är en nyhet från SW med bra avkastningssiffror framförallt i de norra delarna, har ett långt strå och bra stråstyrka men lite senare mognad och har testats i officiella försök sedan Ytterligare en hybrid från SW är Ottarp som har bra stråstyrka och hög skörd samt dessutom väldigt frisk sort med låg behandlingseffekt i försöken. Ottarp är främst tänkt för de mer norra områdena men hänger med bra i hela vårt område men har tyvärr något sämre falltalsstabilitet jämfört med övriga sorter. Visello börja bli en klassiker och är en hybrid från Ssd som har avkastat bra i medeltal och får ses som en stabil och odlingssäker sort med riktigt bra falltal men har tyvärr något svagare strå. Palazzo är en ny hybrid från Ssd som även denna kommer från det tyska pollen plus projektet liksom Visello. Palazzo som nu har testats i 3 år i våra försök har under dessa år avkastat riktigt bra. Den har ett långt strå, bra stråstyrka och så här långt en bra vinterhärdighet vilket gör den till en intressant nyhet, men har tyvärr något sämre falltal än Visello. I tabell 4 återfinns avkastningssiffrorna för hela regionen av obehandlat samt behandlingseffekt av 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid DC 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet Pro vid dc 45. Både obehandlat och behandlat är insektsbekämpat vid DC 45 med 0,3 l Sumi Alpha. En bred behandling 88 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

11 Tabell 1. Höstråg. Avkastning årsvis samt medeltal Mätare: Amilo Område D+E F G Sort/Årtal Medel Medel Medel Evolo (H) kg/ha rel.tal Sortblandning Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Helltop (H) Ottarp (H) Palazzo (H) Visello (H) Tabell 2. Höstråg. Egenskaper för rågsorter, medeltal Sort Plantor vår % Stråstyrka % Strålängd cm Mognad tid dagar Tusenkornvikt g Litervikt g Fall tal sek. Evolo , Sortblandning , Conduct , Marcelo , Herakles (SH) , Caspian (H) , Helltop (H) , Ottarp (H) , Palazzo (H) , Visello (H) , som inte ska ses som en rekommendation utan enbart har valts för att visa vad sorterna kan prestera om de hålls friska. I årets försök har man sått hybriden Evolo och populationssorten Marcello med både 350 frö/m² samt reducerat detta till 75 och 50 % utsädesädes mängd. Den ganska höga utsädesmängd som är standard i sortförsöken kan förklaras med att utsädet tyvärr alltför ofta levereras sent och att man vill garanterar ett bra bestånd även under lite tuffare förhållanden. Nu har detta upplägg endast legat med under ett år och redovisas här i tabell 5. I de flesta fall har man tappat skörd vid lägre utsädesmängder men i ett av försöken är det faktiskt tvärsom. Men just detta försök har ett Cv som ligger ganska högt så skillnaderna blir inte signifikanta. Vi återkommer nästa år med tolkningar av detta när vi fått mer fakta och resultat. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 89

12 SORTBESKRIVNING CASPIAN (SW) är en svensk-tysk hybrisort med hög avkastning speciellt i område F-G, medellång och medelgod stråstyrka. CONDUCT (SW) är en tysk populationssort med något bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har relativt långt strå men något sämre stråstyrka. Tyvärr lite lägre falltal i sammanställningen. EVOLO (SW) är en tysk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten har god odlingssäkerhet, är kort, med sämre stråstyrka och har bra falltal. HERAKLES (SSd) är en tysk syntetisk hybridsort med medellångt strå och god stråstyrka och vinterhärdighet, har lite senare mognad och något lägre falltal. Sorten är provad tre år i officiella försök i Sverige. HELLTOP (SW) Är en tysk tidig hybridsort som har ett medellångt strå och bra stråstyrka, har bra vinterhärdighet men något lägre falltal. Sorten är provad tre år i officiella försök i Sverige. MARCELO (SSd) är en tysk populationssort med klart bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har medellångt strå och men en något sämre stråstyrka. Tabell 3. Höstråg. Falltal Sort 07BJ12 Hasslösa, Vinninge Evolo Sortblandning Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Helltop (H) Ottarp (H) Palazzo (H) Visello (H) Skördedatum 16 aug 2012 OTTARP (SW) är en svensk tidig hybridsort med hög avkastningsförmåga. Sorten har medellångt strå och god stråstyrka. PALAZZO (SSd) är en tysk tidig hybridsort med hög avkastning. Sorten är medellång med bra stråstyrka men något lägre falltal. Sorten är provad tre år i officiella försök i Sverige. VISELLO (SSd) är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är kortvuxen med något sämre stråstyrka men bra falltal. Tabell 4. Höstråg. Behandlingseffekter i område D-F Sort/kg/ha Relativ skörd, Obehandlat Behandlingseffekt i kg Relativ skörd, Obehandlat Behandlingseffekt i kg Evolo Sortblandning Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Helltop (H) Ottarp (H) Palazzo (H) Visello (H) MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

13 Tabell 5. Höstråg skörd vid olika utsädesmängder BJ14 07BJ12 07BJ13 07BJ15 07BJ16 07BJ17 D E F F F G Omr D-F Sort/utsädesmängd Vikingstad Vinninga Kumla Västerås Vattholma Hedemora 2012 Evolo 350 frö/m Evolo 75 % utsm Evolo 50 % utsm Marcelo 350 fröl/m Marcelo 75 % utsm Marcelo 50 % utsm Datum för sådd 5 sep 26 sep 10 sep 5 sep 18 sep 13 sep SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 91

14 SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Rågvete L7-212 Rågvete har åter fått mångas intresse efter förra årets problem med gulrost. När även höstvete drabbades av detta gissel så fi nns ju fördelarna kvar med rågvete som är en mindre torkkänslig och viltkänslig gröda. Passar dessutom utmärkt till etanol och foder produktion på gården var ett lugnt år när det gäller gulrost i rågvete. Under hösten var det många sorter som man hittade gulrost på men det verkar som de fl esta sorter har en form av vuxen resistent och står i mot detta. Största sort just nu är Tulus från SSd men nykomlingarna Empero från SW samt Borwo och Sequens från SSd är alla av intresse för odling som foderspannmål eller för etanolproduktion. Årets sortförsök L7-212 fanns på 7 platser i vårt område, 4 st i område D+E samt 3 st i område F. Totalt var det 9 sorter med i försöken och dessa jämförs som vanligt både som obehandlat och behandlade led. Tyvärr blev ett försök kasserat av vattenskador och ett blev sent sått och har låg skördenivå, båda dessa låg i område E som hade en väldigt blöt höst. I de redovisade tabellerna i detta avsnitt är endast de sorter som fått ett namn och legat med i provning i tre år redovisade, för hela tabellen hänvisar vi till vår hemsida Tulus från SSd är åter mätare i försöken med rågvete och fortsätter att hålla en bra avkastning. Tyskland är ursprungslandet för Tulus som är en medeltidig sort med ett långt strå men som ändå har klarat stråstyrkan riktigt bra samt har en bra vinterhärdighet. Dessutom har Tulus ett hängande ax som gör att sorten blir något mindre känslig för fältgroning. Sorten har ännu inte drabbats av gulrostproblem här men hösten 2011 hittades gulrost i Tulus främst i Skåne men även i Östergötland. Det verkar som sorten har vuxenresistent mot de stammar som var detta år hos oss och klarade dessa angrepp bra. Tyvärr så har Tulus visat sig känslig mot Ambitionrasen av gulrost i Danmark så risken finns för angrepp även här. Empero är en intressant sort från SW:s förädlingsprogram men med holländskt ursprung. Sorten har bra avkastning och lovande vinterhärdighet. Det är en medellång sort med bra stråstyrka och har klarat gulrosten bra. Empero har hög tusenkornvikt och är medeltidig. I tabell 1 finns årets skördesiffror och flerårsmedeltal uppdelade områdesvis. Borwo från Ssd har visat god avkastningsförmåga i D-E området men lite ojämnare i F. Ett medellångt strå samt hög volymvikt och tusenkornvikt. Stråstyrkan ser lovande ut och den har klarat sjukdomarna riktigt bra. Borwo har Polskt ursprung och har en sen mognad, vilket kan vara en intressant egenskap när man vill sprida ut tröskdagarna. Sequenz är ytterligare en sort från SSd som ser lovande ut med bra vinterhärdighet. Tyskt ursprung med ett ganska långt strå och bra Tabell 1. Rågvete. Avkastning årsvis samt medeltal Mätare: Tulus Område D+E F Sort/Årtal Medel Medel Tulus kg/ha rel.tal 100* 100* 100* Borwo Emporo Sequenz Remiko MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

15 stråstyrka och en av de friskaste sorterna i provningen, men tyvärr något sämre på fältgroningsegenskaper. I tabell 2 redovisas % fältgroning men man bör vara lite försiktig med dessa jämförelser då sorterna drabbas olika beroende på ganska stora skillnader i mognad. Remiko från SW är av polskt ursprung och ser ut att ha en lovande avkastningspotential i vårt område. Har klarat vintrarna bra men ser ut till att vara lite känslig för mjöldagg. I tabell 6 redovisas flerårsmedeltal av mjöldagg men även ett urval av försök med högre angrepp. Sortegenskaper för alla sorter redovisas i tabell 3. Här kan man se att övervintringen är bra på alla redovisade sorter men att det skiljer en del på strålängd och mognad vilket ger möjlighet att välja rätt sort efter sina behov. Behandlingseffekten i vårt område detta år beror inte på gulrost då även sorter utan angrepp har givit relativt höga behandlingseffekter. I tabell 4 redovisas behandlingseffekten för året och 5 årsmedeltal. I tabell 5 redovisas flerårsmedeltal av septoria samt det försöket i år med högst angrepp. Sortförsöken är behandlade blockvis med 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid dc 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet Pro vid dc 45 samt 0,25 l Tilt Top vid dc Både obehandlat och behandlat är insektsbekämpat vid dc med 0,3 l Sumi Alpha. Denna omfattande behandling ska inte ses som en rekommendation utan har valts för att visa vad sorterna kan prestera om den hålls friska. SORTEGENSKAPER TULUS (SSd), är en tysk medeltidig sort med mycket hög avkastningspotential speciellt i område D-F. Den har ett långt strå och bra Tabell 2. Rågvete. Fältgroning %. Område D-F Sort % Tulus 11 Borwo 10 Emporo 12 Sequenz 15 Remiko 12 stråstyrka samt har bra vinterhärdighet. Rymdvikten är relativt låg men den har en stor kärna. Mognar medeltidigt och har haft små sjukdomsangrepp. SEQUENZ (SSd) är en tysk sort med bra och jämn avkastning samt hög rymdvikt. Hög protein- och stärkelsehalt med relativt långt strå samt en god stråstyrka och lovande vinterhärdighet. BORWO (SSd) är en Polsk sen sort som visat god avkastningsförmåga. Den har ett medel långt strå och relativt hög volymvikt och tkv. Stråstyrkan ser lovande ut och den har små behandlingseffekter i försöken vilket tyder på att sorten klarat sjukdomarna bra. EMPERO (SW) är en holländsk kortstråig tidig sort med mycket bra stråstyrka. Tidig mognad och relativt hög tusenkornvikt. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. REMIKO (SW) är en Polsk sort med medellångt strå och bra stråstyrka. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. Ännu ingen marknadssort men kan komma i odling under Tabell 3. Rågvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal Sort Plantor Vår % Strålängd cm Stråstyrka, % Mognad dagar Litervikt g Tusenkornvikt g Proteinhalt % Stärkelse % Tulus ,7 11,7 72,6 Borwo ,9 11,6 71,7 Emporo ,0 11,3 73,0 Sequenz ,7 11,6 72,6 Remiko ,3 11,5 73,1 SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 93

16 Tabell 4. Rågvete. Avkastning 2012 samt Obehandlat och behandlingseffekt i kg. Mätare: Tulus. Område D-F Sort Relativ skörd, obehandlat Behandlingseffekt i kg Relativ skörd, obehandlat Behandlingseffekt i kg Tulus Borwo Emporo Sequenz Remiko Tabell 5. Rågvete. % Septoria 2012 i obehandat Plats Omr Adb nr Eskilstuna F 07BJ71 Sverige Tulus 43 4 Borwo 18 3 Emporo 25 7 Sequenz 20 5 Remiko 25 8 Tabell 6. Rågvete. % Mjöldagg 2012 i obehandat Plats Omr Adb nr Vreta Kloster D 07BJ69 Eskilstuna F 07BJ71 Bålstad F 07BJ72 Sverige Tulus Borwo Emporo Sequenz Remiko MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

17 JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstkorn L7-215 Matros och Apropos avkastar högst i fl erårsmedeltal. Av alla 8 st sorter som provades i årets försök så har Apropos högst avkastning och av nya sorter har California visat hög avkastningspotential. Inför 2012 så lades det ut 3 st höstkornsförsök i mellansvenska försöksområdet, i Östergötland, Västergötland och i Västmanland. Eftersom att underlaget av höstkornsförsök är så litet så redovisar flerårsmedel för hela landet samt område D-F tillsammans med egenskaperna i tabell 2 och i tabell 1 försöket från Västergötland. I årets försök fick vi litet utslag. Det blev endast försöket i Västergötland som kunde skördas, de övriga kasserades efter vintern. Det testades 8st sorter, samt att 2 sorter testade med en lägre utsädesmängd. Av alla försök i Sverige så avkastade sorterna med lägre utsädesmängd 4-5 % lägre än normal utsädesmängd. Försöken såddes i början av september. Försöket gödslades med ca 130 kg N/ha, ogräsbekämpades och skördades i början av augusti. Av höstkornsorterna avkastade Apropos högst, följt av California i årets försök. Sorten Wintmalt är maltkorn. När det gäller sorterna vinterhärdighet så klarade marknadssorterna vintern lika bra som de nyare sorterna. Av marknadssorterna så är avkastningspotential mellan Apropos och Matros jämförbar. På försöksplatserna utfördes blockvis svampbehandlingen med 0,25 l Flexity och 0,25 l Tilt top i begynnande stråskjutning samt 0,4 l Proline och 0,25 l Comet i axgång. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D-F i storleksordningen ca 600 kg/ha, det fanns mjöldagg och lite bladfläcksvampar. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserien L7-215 på fältforskningsenheten på SLU, SORTBESKRIVNING ANISETTE (SW) är ett tvåradsfoderkorn från Danmark som avkastar något över mätaren. Sorten har medeltidig mognad och god vinterhärdighet. Anisette har ett kortare strå än mätaren och god stråstyrka. Rymdvikten och proteinhalten är något lägre än mätaren. APROPOS (SSd) (mätaren) är ett tvåradsmaltkorn från Danmark med mycket hög avkastningspotential och bra vinterhärdighet. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka och mognar medelsent. Apropos har medelhög kärnvikt samt lägre rymdvikt och proteinhalt än mätaren. MATROS (SW) är ett tvåradskorn från Danmark med bra vinterhärdighet och mycket hög avkastningspotential. Matros är en systersort till Apropos. Sorten mognar medelsent och har ett medellångt strå med medelgod stråstyrka. Matros har medelhög kärnvikt och något lägre rymdvikt och proteinhalten än mätaren. WINTMALT (SSd) är ett tvåradsmaltkorn från Tyskland. Sorten har avkastningsförmåga i nivå med mätaren. Strået är kort med god stråstyrka. Lägre rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt än mätare. Sorten mognar något senare än mätaren. NYARE SORTER SOM PROVATS Syn Hobbit (Syn), SJ Gospel (SW) KWS Cassia (SSd), SJ (SSd), Lim California (SSd) och SJ Talisman (SSd) har provats i området. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 95

18 Tabell 1. Höstkorn. Avkastning 2012, ett försök i Västergötland, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Sej Apropos (SSd) kg/ha rel.tal Lim California (SSd) SJ Matros (SW) SJ (SSd) Anisette 75% utsäde Sej Anisette (SW) KWS Cassia (SSd) SJ Talisman (SSd) SJ Gospel (SW) Syn Hobbit (Syn) Hobbit 75% utsäde LP Wintmalt (SSd) Tabell 2. Flerårsmedel, bestånds och kvalitetsegenskaper. Medeltal för , Hela Sverige Sort Skörd Skörd D-F Plantor vår % Stråstyrka 0-100* Strålängd cm Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g Protein % av ts Stärkelse i TS % av ts Apropos kg/ha rel.tal ,1 10,7 60,2 Anisette ,1 11,4 60,4 Matros ,9 11,1 59,8 Wintmalt ,1 11,2 60,7 * 100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. 96 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

19 MARCUS ERIKSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårvete L7-301 Till 2013 års odling är det svårt att få tag på certifi erat vårveteutsäde. Diskett är med bra avkastning och bra värden på falltalet fortfarande huvudalternativ vid odling på mineraljordar. Triso ger högst skörd av alla sorter i försök på mulljord med lägre ph. Quarna ligger kvar cirka 15 % under mätaren Vinjett och kräver därmed en merbetalning för att vara intressant att odla om inte sortens stråegenskaper på mulljord eller tidigheten erftersträvas. Nya Hamlet avkastar bra men har en stor osäkerhet vad gäller falltalet. I det mellansvenska försökssamarbetet etablerades sju vårveteförsök men den regniga hösten gjorde att försöket i Örsundsbro (C-län) inte kunde skördas. Därmed finns resultat från sex försök med i årets sammanställningar. Antalet sorter fortsätter att öka och i årets serie har sjutton sorter varit med, dock har inte alla provats på alla försöksplatser. De sorter som presenteras i sammanställningarna i denna rapport har provats i minst två år och i totalt minst fem försök. Sett över hela område D-F har arknadssorterna i år avkastat i följande, fallande ordning, tabell 1; Triso Hamlet Vinjett Diskett Quarna. Diskett har alltså inte orkat hålla den topplacering den haft de sista två åren. Nytillskottet på marknaden, Hamlet, har haft bra avkastningsnivå de två år den varit med men det finns ett stort frågetecken när det gäller falltalet i vårt område. Då falltal inte analyseras i alla försök så tas siffror från hela landet för att få större underlag, tabell 2. Quarna har haft ett bättre 2012 än normalt men ligger på flerårsmedel fortfarande ca 15% under de högre avkastande sorterna, kravet på ett marknadstillägg för sortens proteinhalt är därmed fortfarande ett måste för att få ekonomi på odlingen. Quarna kan dock ha sin plats på skiften/gårdar där vårvetet lätt går omkull då den ser ut att ha ett något kortare och något styvare strå i försök på mulljord. Tabell 1. Vårvete. Medelavkastning årsvis i område D-F samt fl erårsmedel i delområden D - F Medel D+E Medel F Sort Medel SW Vinjett kg/ha rel. tal IGP Triso (SSd) DSP Quarna (SSd) SW Diskett LW Hamlet (SSd) SW Sonett SW 51047, Bagett SW SW KWS Alderon 185 (SW) GN Demonstrant (SW) NSd Hovsa PA (SSd) DSP Chasseral (SSd) Provad Provad SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 97

20 Från de flerårsmedel som presenteras i tabell 1 ser man att skördeskillnaden mellan Triso och Vinjett har omvänt förhållande beroende på vilket delområde man tittar på. I D+E avkastar Vinjett något högre medan Triso avkastar bättre i F-området. I F-området slår resultaten från de försök som ligger på mulljord med lågt ph igenom. Triso ligger i regel % över Vinjett på denna typ av jord och därmed dras flerårsmedel upp av de resultateten. I det eventuellt kommande sortmaterialet finns ett flertal sorter från SW som ser intressanta ut. SW Sonett ser ut att kunna ge ett litet lyft avkastningsmässigt jämfört med Vinjett och ser även ut att ha analysvärden och odlingsegenskaper som är bra. KWS Alderon (SW) har också bra odlingsoch kvalitetsegenskaper, högst avkastande sort och högst falltal i försöken men låg rymdvikt. Förbättringar som avkastningshöjning med bibehållna eller bättre kvalitetsanalyser har vi sett hos tidigare sorter som provats men sedan faller det ofta när sorten kommer till test hos kvarn och bakningstest. En sort som tidigare provats som nu kommer att importeras till 2013 är SW Kadrilj som odlingsmässigt gått bra i tidigare försök ( ) i vårt område. Blockbehandlingen har i år givit mellan 7-30% i skördeökning sett till obehandlat-behnadlat på hela försöksplatserna. Störst skördeökning fick man i försöket i Vintrosa där marknadssorterna gav % i merskörd vid behandling. Hamlet är den marknadssort som ger minst tillbaka för blockbehandling och hade alltså bäst motståndskraft mot de sjukdomar som fanns i försöken i år. Grundförutsättningar i de enskilda försöken presenteras i tabell 3 där även skördarna för obehandlat och behandlat led för marknadssorterna presenteras. Inför 2013 är det väldigt svårt att få fram bra certifierat utsäde. SW Diskett är om man kunnat välja och vraka bland sorterna fortfarande förstahandsval med tanke på det högre och som det verkar stabilare falltalet. Odlar man på mullrik jord med lite lägre ph så är Triso den högst avkastande sorten. Hamlet är intressant med tanke på avkastningen men falltalet är osäkert. Sorten har också en klart högre tusenkornvikt än de andra marknadssorterna vilket gör att den kräver en större utsädesmängd för att få fram optimalt antal plantor per kvadratmeter. Sorternas egenskaper presenteras i tabell 3. Tabell 2. Sortegenskaper vårvete. Medeltal , område D-F. Falltal hela landet Sort Proteinhalt % Rymdvikt g/l Falltal* sek Tusenkornvikt g Vattenhalt % Mognad dagar Strålängd cm Stråstyrka % SW Vinjett 13, ,7 21, IGP Triso (SSd) 13, ,4 22, DSP Quarna (SSd) 15, ,3 21, SW Diskett 12, ,7 21, LW Hamlet (SSd) 2 13, ,7 23, SW Sonett 13, ,9 21, SW 51047, Bagett 3 13, ,0 21, SW , ,9 20,8 SW , , KWS Alderon 185 (SW) 2 12, ,1 22, GN Demonstrant (SW) 2 13, ,1 21, NSd Hovsa PA (SSd) 2 13, ,3 22, DSP Chasseral (SSd) 2 14, ,9 21, Provad Provad MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

21 Tabell 3. Marknadssorter 2013 i enskilda försök 2012, område D-F. Obehandlat och behandlat Grästorp Mariestad Vintrosa Kumla Hallstahammar Borensberg Sort Obeh. Beh. Obeh. Beh. Obeh. Beh. Obeh. Beh. Obeh. Beh. Medel SW Vinjett kg/ha rel.tal IGP Triso (SSd) DSP Quarna (SSd) SW Diskett LW Hamlet (SSd) lågt protein lågt protein lågt protein Jordart mmh SL mf ML mr ML Mulljord mmh ML ph-värde ph 6,9 ph 6,8 ph 6,7 ph 5,3 ph 6,2 Förfrukt Havre Höstvete Vårraps Havre Ärter Vårraps Kvävegiva 151 kg N 142 kg N 110 kg N 85 kg N 150 kg N 156 kg N SORTEGENSKAPER, MARKNADSSORTER VINJETT (SW), bra avkastning och mognar medeltidigt. Något låg i proteinhalt, falltal och på gränsen i rymdvikt men sorten är populär på kvarnarna. TRISO (SSd), bra avkastning men något senare mognad. Bra rymdvikt men något låg i proteinhalt och falltal. DISKETT (SW), hög avkastning men något senare mognad. Något låg proteinhalt men bra rymdvikt och mycket bra falltal. HAMLET (SSd), hög avkastning men sen mognad. Hög tusenkornvikt och bra rymdvikt. Bra stråegenskaper men frågetecken kring falltalet. QUARNA (SSd), låg avkastning men något tidigare mognad. Hög proteinhalt och falltal. Mycket styvt strå. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 99

22 JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter låga. Av maltkornssorterna så har Quench fortfarande den högsta avkastningen i fl erårssammanställningen. Tittar man närmare på 2012 och maltkornssorter så har framförallt Columbus gått bra med hög skörd inom det mellansvenska försöksområdet. Av foderkornssorterna har Tam Tam den högsta avkastning i fl erårssammanställningen men tappar i år igen i avkastning gentemot andra sorter. De friskaste kornsorterna på marknaden är för närvarande Anakin och Mercada. Soldo, Alberhta och Shuffl e är nyare kornsorter som visat högst avkastningsförmåga. U nder 2012 avkastade, av marknadssorterna, Luhkas och Fairytale bäst i medeltal. Av maltkornsorterna toppar Columbus och Quench avkastningen. Luhkas, Fairytale och Columbus är sorter som har gått bra och stärkt sin position under året. Av de sorter som varit med några år ser Soldo, Albertha och Shuffle intressanta ut. Tam Tam och Salome är sorter som tappat mest försprång i avkastning under året gentemot sortblandningen. Sortblandningen 2012 består av Anakin, Mercada, Quench, och Tipple. I figur 1 visas marknadssorter, mätarsort. Avkastningen i ej svampbehandlade led redovisas i färg och merskörden för svampbehandling i vitt. Diagrammet visar att Luhkas avkastade högst bland marknadssorterna 2012 i obehandlade led. Roselina, Tipple, Luhkas, och Justina gav den högsta merskörden för svampbehandling medan Quench och Mercada gav lägst merskörd. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D+E i storleksordningen 500 kg och i område F ca 350 kg. På de flesta försöksplatserna utfördes svampbehandlingen med 0,25 l Flexity i DC31 samt 0,25 l Comet och 0,4 l Proline i DC37. Proteinhalterna 2012 blev ca 1,5 procentenheter lägre än flerårsmedeltalet för maltkornssorterna. Under 2012 lades det ut sammanlagt 13 sortförsök med medeltidiga och sena sorter inom det mellansvenska försökssamarbetet. Sammanlagt prövades 46 kornsorter, varav 19st nya sorter, i försöksserierna som heter L Avkastningen 2012 var hög. I flerårsmedeltalet i område D+E var skörden ca 1300 kg/ha högre och i område F var skörden ca 350 kg/ha över flerårsmedel. Försöken i D+E-området såddes i månadsskiftet mars/april och i F-området såddes det i början av maj. Kornet utvecklades bra, det regnade med jämna mellanrum under april/maj och grödan blev kraftig. I juni fortsatte temperaturen på en för grödan behaglig nivå men i Mälardalen kom nu alldeles för stora nederbördsmänger och kornet gulnade på många håll. Fram vid midsommar kunnde man konstatera att grödans utveckling låg ca 10 dagar efter normal utveckling. Under juli månad var det varannandagsväder och kornet kunde kompensera en del av vattenskadorna från juni och det fuktiga väder som varit gjorde att svamparnas utveckling blev stor och då framförallt av Ramularia. Skörden av kornförsöken pågick under andra halvan av augusti till mitten av september, med många avbrott för regn. I tabell 1 redovisas alla sorter som varit med i försöksserien Sorterna är ordnade efter medelvärdet av svampbehandlade och ej svampbehandlade led. Sorternas avkastning är redovisade som relativtal av mätarens avkastning i respektive kolumn. Tabellen bör därför inte läsas radvis utan sorterna ska i första hand jämföras med mätaren. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserierna L7-401 på fältforskningsenheten på SLU, www. ffe.slu.se 100 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

23 Luhkas Columbus Quench Fairytale Tam Tam Mercada Salome Anakin Sortblandning Justina Propion Waldemar Rosalina Tipple Catriona Obehandlat Behandlingseffekt Figur 1. Behandlingseff ekt vårkorn 2012, område D-F. Område D och E. Av foderkorn avkastar Tam Tam högst i området och av maltkorn avkastar Columbus och Quench högst i flerårsmedlet av marknadssorterna. I årets försök gick Anakin, Justina, Catriona, Fairytale, Mercada och Propion bra och visade hög avkastningspotential. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt sorterna Tipple och Waldemar men även Tam Tam, Rosaline och Salome har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. Område F. Maltkornet Quench och foderkornsorten Tam Tam ligger i topp i flerårsmedlet av marknadssorterna. Av maltkornssorterna så tappar Quench försprånget lite gentemot Columbus och av foderkornssorterna avkastade Lukhas väldigt bra i år. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt sorterna Tam Tam och Salome men även Mercada och Propion har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. SORTBESKRIVNING SORTBLANDNINGEN (mätaren) är en blandning med lika delar Anakin, Mercada, Quench och Tipple. Tanken med sortblandningen är att få en stabilare mätare. ANAKIN (SSd) är ett foderkorn från Danmark som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett ganska långt strå med god stråstyrka. Anakin har medelsen mognad. Sorten har högre kärnvikt och lägre proteinhalt medan rymdvikten är i nivå med mätaren. Anakin har hittills visat mindre mottaglighet för sjukdomar och speciellt sköldfläcksjuka. CATRIONA (SW) är ett whiskymaltkorn. Sorten avkastar något under mätaren och har medeltidig mognad. Sorten har ett medellångt strå som är något stråsvagt. Catriona har medel rymdvikt, låg kärnvikt och hög proteinhalt. Maltkornssorteringen är medelgod och stärkelsehalten är medellåg. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 101