Havre. Sortbeskrivning

Transkript

1 Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga sortförsök. Nya sorter för i år är SW Ingeborg, SW 195, Dominik, NS 03/319 samt Betania. I de led som behandlats mot svamp har sorterna, och SW givit högst avkastning i flertalet försök. Även har givit hög skörd. I obehandlat led har sorterna SW samt legat högst i avkastning i många försök. Flera andra sorter har varit bäst på enskilda försöksplatser. Effekten av svampbehandlingen har varierat mellan de olika försöksplatserna. I medeltal har sorterna givit 8% högre skörd för behandling. Spridningen var stor från ingen effekt till närmare 30% skördeökning. Kvalitetsegenskaperna bör tillsammans med avkastningen beaktas i de olika havresorterna. Sorter som ger ett högt foderskördevärde är SW Ingeborg, SW, och SW 195. I tabell 11 redovisas årets enskilda havreförsök och i diagram 6 länsvisa flerårsmedeltal. Kvalitetsegenskaper presenteras i tabell 12 och en sortbeskrivning. Sortbeskrivning BELINDA förenar hög avkastning med god kvalitet och får därigenom en mycket hög energiskörd. Sorten har något låg rymdvikt men är ganska storkärnig. Odlingsegenskaperna är bra. Den tillhör de stråstyvaste sorterna. är medellång och mognar medelsent. GUNHILD avkastar något sämre än och foderkvaliteten är sämre, men sorten har resistens mot havrecystnematod. har medellåg rymdvikt men ganska stor kärna. FREDDY har hög avkastning men sämre foderkvalitet jämfört med. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka. har hög rymdvikt och medelstor kärna. har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. MARKANT har särskilt i södra delar av landet mycket hög avkastning. Foderkvaliteten är däremot sämre. har medellåg rymdvikt och medelhög kärnvikt. Den är ganska lång och har ganska god stråstyrka samt mognar sent. har visat låga angrepp av mjöldagg. 52

2 Tabell 11 Enskilda havreförsök 2004 Havre 2004 H-län H-län Ingelstorp Naturbruks gy. Valstad Naturbruks gy. L7-501 Smedby Behandling: Gökstad Behandling: Kalmar Tilt Top 0,4 l/ha Gamleby Tilt Top 0,4 l/ha nmh svl Mo Comet 0,4 l/ha mr ML Comet 0,4 l/ha Beh Beh SW SW SW SSD PL SSD SW SW Ingeborg SW SW 195 SW SSD Dominik PL NS 03/319 SSD CV % 3,8 2,7 Tabell 11 forts. Havre 2004 N-län N-län L Tronarp Br Otterdahl Behandling: L7-501 Tronarp Behandling: Valinge Stereo 1,5 l/ha Halmstad Comet 0,5 l/ha + Varberg senare mmh ML Tilt Top 0,5 l/ha mmh ML Comet 0,5 l/ha + Beh Tilt Top 0,5 l/ha Beh SW SW SW SSD PL SSD SW SW Ingeborg SW Betania SW SW 195 SW SSD Dominik PL NS 03/319 SSD CV % 5,0 2,3 53

3 Tabell 11 forts. Havre 2004 G-län G-län W Terling Naturbruks gy. L7-501 Jätsberg Behandling: Ingelstad Behandling: Väckelsång Tilt Top 0,4 l/ha Växjö Tilt Top 0,4 l/ha mmh Mj Comet 0,4 l/ha mmr Mj Comet 0,4 l/ha Beh Beh SW SW SW SSD PL SSD SW SW SSD CV % 3,6 5,4 Tabell 11 forts. Havre 2004 F-län F-län F-län N Johansson St Segerstad NB K-G Gustavsson L7-501 Lyckås St Segerstad Hakarp Huskvarna Reftele Huskvarna mmh l Mo mmh mj Mo nmh mo Mj Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal SW SW SW SSD PL SSD SW SW Ingeborg SW SW 195 SW SSD Dominik PL NS 03/319 SSD CV % 5,1 6,0 7,3 CHANTILLY (EU) har hög avkastning, något under. Foderkvaliteten är mycket god och energiskörden hög. Rymdvikten är medelhög och sorten är ganska storkärnig. har ganska god stråstyrka och är medeltidigt mognande. Sorten har låga angrepp av mjöldagg. SW KERSTIN har gett hög till mycket hög avkastning. Den är relativt kort, har god stråstyrka, mognar något sent, samt har medellåg rymdvikt och medelstor kärna. Sorten har små angrepp av mjöldagg. 54

4 Tabell 11 forts. Havre 2004 F-län N Johansson R7-510 Lyckås Behandling: Huskvarna Amistar 0,5 l/ha mmh svl Mo Tilt Top 0,5 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal SW SW SW 1168 SW SW 1215 SW SW 1218 SW SW 1315 SW NS 02/314 SSD CV % 7,0 SW BETANIA är en specialsort med hög betaglukanhalt och även hög proteinhalt och råfetthalt. Den har goda odlingsegenskaper, men avkastar klart sämre än. Sorten är medellång, men stråstyv och mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och hög kärnvikt. Tabell 11 forts. Havre 2004 I-län K-län Försöksstation B Lundgren L7-501 Stenstugu Behandling: Listerby Behandling: Endre Amistar 0,7 l/ha Ronneby Amistar 0,75 l/ha mmh ML Forbel 0,4 l/ha mmr Mo Beh Beh SW SW SW SSD PL SSD SW SW Ingeborg SW SSD Dominik PL CV % 2,4 3,8 SW INGEBORG har avkastat bättre än och har god foderkvalitet. Den är stråstyv och relativt kortvuxen. Sorten mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. IVORY (EU) från Tyskland är nematodresistent (Gotlandstypen). Den har avkastat något sämre än, som. Sorten är stråstyv och mognar tidigt. Foderkvaliteten är relativt låg. Rymdvikten är medellåg. har högst tusenkornvikt av de provade sorterna. 55

5 Diagram 6 Flerårsmedeltal havre Riks och länsförsök Siffra inom parentes anger antal försök för respektive sort. Mätarsort: Jönköping, F-län (19) Kalmar, H-län (13) (14) 105 (12) (14) (12) 103 (11) (10) Ingeborg 103 (11) Vipan NS 02/314 Sang 91 Kronoberg, G-län Blekinge, K-län

6 Halland, N-län Gotland, I-län (9) (9) 103 (7) 106 (9) Tabell 12 Sortegenskaper havre. Odlingsegenskaper, yttre kärnkvalitet och sjukdomskänslighet Medeltal obeh-beht. Mätare: Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Blad- Mjöl- Kronstyrka längd nad vikt korn- fläck- dagg** rost** Sort -0* cm dagar g/l vikt g sjuka % % % , Sortmedeltal , , , , , SW , Provade 4 år Ingeborg , Betania , Provade 3 år SW , , Provade 2 år NS 02/ , * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. Stråstyrkan påverkas i havre ofta av stråbrytningen. Stråsvaga sorter stråbryter ofta några decimeter över markytan, och vipporna ligger inte på marken, vilket medför att skörden ofta kan ske tämligen problemfritt. Upptorkningen försvåras emellertid, vilket kan leda till förhöjd vattenhalt. ** Mjöldagg uppträder vissa år i södra och västra Sverige. Stora angrepp förekom 2002 i delar av södra Sverige. ** Kronrost förekommer lokalt vissa år, särskilt i Västergötland och Mälardalen, och kan då ge stora skördesänkningar. Förekomsten är bl.a. beroende av mellanvärden getapel. 57

7 Tabell 12 forts. Inre kärnkvalitet, avkastning och energiskörd för nötkreatur. Kvalitet A-G Avkastning och energiskörd områdesvis A-C resp.d-g Mätare: Växttråd Protein Råfett Kärnav- Energi- Kärnav- Energi- % av ts % av ts % av ts kastning skörd* kastning skörd* Sort A-G A-G A-G A-C A-C D-G D-G 12,3 10,6 5,4 12,3 10,3 3, ,9 10,5 4, ,9 9,9 3, ,5 10,8 5,5 SW 11,6 10,2 3,7 97 Provade 4 år Ingeborg 11,6 10,5 4, Betania 11,7 11,4 5, Provade 3 år** SW ,2 11,3 5, ,1 10,9 3, Provade 2 år** NS 02/314 12,5 10,5 5, * Energiskörd, även benämnd foderskördevärde, är uppskattning av hur mycket smältbar energi som erhålls. Beräkningen är schablonmässig, fodervärdet påverkas av andra ingående fodermedel i aktuell foderstat, men ger dock en belysning av kvalitetsskillnaderna mellan sorterna. ** Fåtaliga analyser, osäkra värden 58