VÄXTSKYDDSÅRET Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR"

Transkript

1 VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR 1

2 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om källan anges. Skriften är tryckt med typsnitten Helvetica och Times (löpande text), vid Reproenheten, SLU Alnarp 2

3 VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och metodik... 4 Väder 25/ Höstvete Råg Rågvete... 2 Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre... 3 Höstoljeväxter Ärter Potatis Sockerbetor Lök Prognoser i ekologiska grönsakskulturer

4 INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten av arbetet inom prognos- och varningstjänsten i Småland samt på Öland och Gotland under växtskyddsåret 26. Några resultat från tidigare års inventeringar redovisas också. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Skriften är ett komplement till mer analyserande litteratur som t ex försöksredogörelser. Syftet med prognos- och varningstjänsten Behovet att bekämpa skadegörare varierar mycket mellan åren, liksom mellan olika fält samma år. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för lantbrukarna att behovsanpassa sin bekämpning. För vissa skadegörare ställs prognoser, som i förväg anger en förväntad utveckling. För många skadegörare saknas prognosmetoder och för dem ges information om det aktuella läget (varning), baserad på graderingar och iakttagelser i fält. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är telefonmöten, veckorapporter, växtskyddsbrev, fältvandringar, Internet mm. De avgörande besluten om bekämpning måste dock lantbrukaren fatta efter bedömning av angreppen i de egna fälten. Medverkande Medverkande i prognos- och varningsverksamheten under 26 har varit personal och praktikanter vid Växtskyddscentralen i Kalmar, Lantbruksenheterna vid Länsstyrelserna i Kalmar, Jönköping, Kronoberg och på Gotland, Hushållningssällskapen i Kalmar- Kronoberg-Blekinge, Jönköping och på Gotland. Vidare har Svenska Lantmännen, marknadsområde Jönköping och marknadsområde Gotland, medverkat. Varningsverksamheten Från slutet av april till början av juli sker regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, raps, ärter, sockerbetor och potatis. Detta görs med hjälp av graderingar i obehandlade observationsrutor placerade i fält ute hos lantbrukare. Rutorna behandlas varken med fungicider eller insekticider, men ogräsbehandlas som fälten i övrigt (graderingar i potatis görs i behandlade fält). Graderingarna görs en gång i veckan. Antalet fält med observationsrutor och fördelningen mellan olika grödor ska ungefär avspegla odlingen av de olika grödorna inom de olika områdena. Antalet observationsrutor har under 26 varit 123 stycken och fördelades enligt tabell 1. Metodik Insekter graderas på 25 strån (stråsäd) eller 25 plantor (ärter) i observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på 5 av de tre översta bladen på 17 strån och anges som procent angripna blad. Under respektive gröda redovisas områdesvis sortfördelning och angrepp av de under året mer betydelsefulla skadegörarna. 4

5 Tabell 1. Antalet observationsrutor 26 i respektive områden. Område Råg Vårvete Höstvete Rågvete Höstkorn Vårkorn Havre Ärter S- betor Pot. Kalmar Öland Gotland Jönköping Kronoberg Prognosverksamhet Förutom varningsverksamheten bedrivs också prognosverksamhet för vissa skadegörare. Exempel på sådan prognosverksamhet är bestämning av svärmningstidpunkt för fritflugan med hjälp av blåskålefångster i havrefält. Den förväntade förekomsten av havrebladlöss kan delvis förutspås med hjälp av inventering av havrebladlusägg på häggarna under vintern. Genom att följa bildningen av apothecier i depåer av bomullsmögel-sklerotier, kan en prognos för smittspridningen av bomullsmögel till oljeväxterna göras. En prognosmodell för att förutse risken för angrepp av lökbladmögel tillämpas också i området. Prognosen baseras på väderobservationer som kopplas ihop med lökens utveckling och svampens biologi. Dessutom följs inflygningen av morotsflugor till ett ekologiskt morotsfält med hjälp av gula klisterskivor och kålflugans äggläggning studeras med hjälp av filtfällor i kål. Jordflyfjärilens svärmning i grönsakskulturer har följts med feromonfällor. Referensförsök För att få ett bättre underlag för den behovsanpassade bekämpningen deltar växtskyddscentralen i så kallade sponsorförsök med vissa försöksled. Under 26 har Växtskyddscentralen i Kalmar deltagit i fyra höstveteförsök och tre kornförsök inom Animalie-bältet. (Gotlands-, Kalmar-, Blekinge-, Kronoberg- och Hallands län). Resultaten redovisas under respektive gröda. 5

6 VÄDER 25/6 Det var torrt och varmt under september och oktober 25 i hela området. Den torra väderleken fortsatte i Jönköpings och Växjöområdena ända till och med januari. På Gotland kom något mera regn än normalt under november och normala mängder under december medan Kalmarområdet fick normala mängder under november och ett överskott i december. I januari var det torrare än normalt i hela området. Marken var snötäckt under stora delar av vintern från strax före jul till och med mars månad. Våren kännetecknades av regnöverskott i framförallt april och maj medan juni och juli blev betydligt torrare än normalt. Även på Gotland var det torrare än normalt i juli men stora regnmängder föll den 31 juli vilket i diagrammet ter sig som om juli varit våtare än normalt. I augusti föll stora regnmängder i alla länen, medan den torra väderleken dominerade under september. Skillnaderna inom områdena kan vara mycket stora. De inre delarna av Gotland har till exempel varit betydligt torrare än vad som framgår av mätningarna vid Visby flygplats. Det var varmare än normalt under hela året, med undantag för januari och mars, som i alla länen var betydligt kallare än normalt. I februari var det i stort sett normala temperaturer i alla länen. Stora temperaturöverskott uppstod i hela området under juni, juli, augusti och september. Den låga medeltemperaturen i mars och regnöverskotten i april och maj fördröjde utvecklingen i höstgrödorna och försenade vårbruket. Regnöverskottet i augusti fördröjde skördearbetet i hela området. Nederbörd månadsvis Kalmar 25/26 Normal mm Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Figur 1. Månadsvis nederbörd vid fyra olika platser 25/26 (enl SMHI).Se forts. sid 7. 6

7 Nederbörd månadsvis Visby 25/26 Normal mm Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Nederbörd månadsvis Jönköping 25/26 Normal mm Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Nederbörd månadsvis Växjö 25/26 Normal mm Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Forts. figur 1. Månadsvis nederbörd vid fyra olika platser 25/26 (enl SMHI). 7

8 Medeltemperatur Kalmar 25/26 Normal C ,4 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Medeltemperatur Visby 25/26 Normal C Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Medeltemperatur Jönköping 25/26 Normal C ,2-5,1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Figur 2. Månadsvis temperatur vid fyra olika platser 25/26 (enl SMHI).Se forts. sid 9. 8

9 Medeltemperatur Växjö 25/26 Normal C Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Forts. figur 2. Månadsvis temperatur vid fyra olika platser 25/26 (enl SMHI). 9

10 Dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur Kalmar 1 april - 3 september 26 C mm 8, 3, 7, 6, 5, 2, 4, 3, 1, 2, 1,,, 1-apr 11-apr 21-apr 1-maj 11-maj 21-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 1-jul 2-jul 3-jul 9-aug 19-aug 29-aug 8-sep 18-sep 28-sep Dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur i Visby 1 april - 3 sept 26 mm 8, 3, 7, 6, 5, 2, 4, 3, 1, 2, 1,,, 1-apr 11-apr 21-apr 1-maj 11-maj 21-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 1-jul 2-jul 3-jul 9-aug 19-aug 29-aug 8-sep 18-sep 28-sep C Figur 3. Medeltemperatur och nederbörd dygnsvis april-september 26 i Kalmar, Visby,Flahult (Jönköping) och Växjö. Se forts. sid 11. 1

11 Dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur i Flahult (Jönköping) 1 april - 3 sept 26 mm 8, 3, 7, 6, 5, 2, 4, 3, 1, 2, 1,,, 1-apr 11-apr 21-apr 1-maj 11-maj 21-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 1-jul 2-jul 3-jul 9-aug 19-aug 29-aug 8-sep 18-sep 28-sep C Dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur i Växjö 1 april - 3 september 26 C mm 8, 3 7, 6, 5, 2 4, 3, 1 2, 1,, 1-apr 11-apr 21-apr 1-maj 11-maj 21-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 1-jul 2-jul 3-jul 9-aug 19-aug 29-aug 8-sep 18-sep 28-sep Figur 3 (forts). Medeltemperatur och nederbörd dygnsvis april-september 26 i Kalmar, Visby,Flahult (Jönköping) och Växjö. 11

12 HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning Under tiden 2 maj - 4 juli graderades veckovis 34 höstvetefält. Tabell 2. Områdesvis sortfördelning i observationsrutorna i höstvete år 26. Område Marshal Harnesk Gnejs Olivin Tulsa Övriga 1) S Kalmar N Kalmar Öland Gotland Jönköping ) Cubus, Kris, Kosack, Opus, Ritmo, Tommi Sådd och övervintring September var betydligt torrare och varmare än normalt men höstvetet etablerades bra. Den varma hösten gjorde att tidigt sått höstvete blev frodigt och där grödan var dubbelsådd angreps den i många fall av snömögel. En viss uttunning av bestånden förekom i de flesta höstvetefält under vintern på grund av snömögel, men andelen höstvete som fick köras upp på våren var obetydlig. Stråbassjukdomar Graderingar som gjordes i DC 32 visade att angreppen av stråknäckare var låga och att tröskelvärdet, >2 % angripna skott, bara överskreds i ett av 3 graderade fält, se tabell 3. Stora nederbördsmängder kom i april och maj och medeltemperaturen var dessutom högre än normalt, vilket borde ha kunnat ge stråknäckaren goda möjligheter att utvecklas. Anledningen till att angreppen trots allt blev små beror troligen på den varma och torra hösten och de låga temperaturerna under vintern. Torkan under juni och juli förhindrade också en uppförökning av svampen, vilket gav låga angreppsnivåer vid juligraderingarna. Stråknäckarindexet var vid juligraderingen 4,9. Inget av de 27 fälten hade angrepp över den ekonomiska skadetröskeln, det vill säga över index 35. Se tabell 4. Tabell 3. Angrepp av stråknäckare under våren i observationsfälten av höstvete. Kalmar, Öland, Gotland och Jönköping 26. Gradering i DC 32. Område Angrepp Angrepp Angrepp Angrepp Totalt antal -,9 % 1-19 % 2-39 % >4 % fält antal fält antal fält antal fält antal fält Kalmar Öland Gotland 5 5 Jönköping

13 Tabell 4. Stråknäckarindex 1) i höstvete juligradering 26 (DC 75). Område Antal fält Stråknäckar- Index medel Stråknäckar- Index min Stråknäckar- Index max Antal fält med Index >35 Kalmar 9 4,8 8,5 Öland 11 4,5 16,5 Gotland 3,8 1,5 Jönköping 4 9,2 16, / 27 4,9 Medelvärde 1) Index = % starka angrepp + % medelstarka angrepp x,5 + % svaga angrepp x,25 Starka angrepp =ögonfläcken täcker hela stjälkbasen och är djup Medelstarka angrepp =ögonfläcken täcker mer än halva stråets omkrets Svaga angrepp =ögonfläcken täcker mindre än halva stråets omkrets. I många av proverna förekom också angrepp av stråfusarios. Flest angripna fält förekom i Kalmartrakten och på Öland. Alla 9 fält i Kalmarområdet var angripna. Angreppen var små, förutom i ett fält, där 28 % av de undersökta stråbaserna var angripna. På Öland fanns angrepp i 6 av 11 fält. I tre av dessa var angreppen >2 % angripna stråbaser. Störst var angreppen i ett Olivinfält där 36 % av stråbaserna var angripna. Medelangrepp av stråfusarios var i Kalmarområdet 8,4%, på Öland 8,7%, på Gotland % och i Jönköpingsområdet 1,5%. Angrepp av skarp ögonfläck (Rhizoctonia cerealis) förekom i 11 av 27 undersökta fält. I en del prover var skadorna av skarp ögonfläck kraftiga. I ett fält på Öland var så mycket som 34 % av stråna angripna av denna skadegörare. Årets inventering av rotdödare i varningsfälten visar på små angrepp. Genomsnittet för 25 graderade fält var index 3 (variation -2). Mjöldagg Tidiga angrepp av mjöldagg fanns i sorten Marshal i Kalmarområdet, på Öland och Gotland. Kraftiga angrepp förekom även i sorterna Opus, Harnesk, Olivin, Tommi och Ritmo. I sorter som Gnejs, Tulsa, Cubus och Kris var angreppen små eller obefintliga tidigt på säsongen. I slutet av juni var emellertid även Tulsa, Tommi och Kris hårt angripna, dock inte lika hårt som Marshal. De sorter som bäst stod emot mjöldaggsangreppen var i år Gnejs och Cubus. Angreppen låg i nivå med angreppen 24. På grund av den torra väderleken under juni månad utvecklades inte mjöldaggen lika kraftigt som under 24 mot slutet av säsongen (se figur 4). Vid axgången, omkring den 17 juni, var medelangreppet 27% (variation -9%). Under mjölkmognaden noterades mjöldagg i axen i många av fälten. I figur 5 visas mjöldaggsangreppen i de öländska fälten. Angreppen är mera omfattande på Öland än i övriga områden och medelangreppet i de öländska fälten var vid axgången ca 4%. 27 % av fälten bestod av sorten Marshal jämfört med medeltalet för hela området där 38% av fälten var sådda med sorten Marshal. 13

14 Angrepp av mjöldagg i höstvete, H, I och F- län % angr. blad Figur 4. Utveckling av mjöldagg i höstvete Medeltal för Kalmar, Öland, Jönköping och Gotland Angrepp av mjöldagg i höstvete Öland, % angr. blad Figur 5. Utveckling av mjöldagg i höstvete Medeltal för Öland. Bladfläcksvampar Svartpricksjuka var den bladfläcksvamp som helt dominerade i höstvetet under säsongen. Angreppen av svartpricksjuka låg i nivå med 22 och 24 års angrepp fram till tvånodstadiet, men var i flaggbladstadiet det lägsta angreppet som noterats under de fem senaste åren. Därefter ökade angreppen snabbt och slutangreppet vid höstvetets blomning var större än något av de 5 senaste åren. Den ihållande torkan avbröt därefter utvecklingen av både svamp och höstvete. Nivån på angreppen av svartpricksjuka varierar inom området. Liksom i övriga områden fanns det mycket övervintrad svartpricksjuka på Gotland, men från mitten av april till mitten av maj kom mycket lite nederbörd och angreppen uppförökades inte, utan låg på en låg nivå fram till axgången, då de ökade markant. På grund av den ihållande torkan brådmognade vetet på Gotland och svampangreppen fick ingen större betydelse. I Jönköpingsområdet var angreppen av svartpricksjuka mer omfattande än tidigare år men låg ändå på en låg nivå i de flesta fält. 14

15 Vetets bladfläcksjuka (DTR) förekom endast i enstaka fält där förfrukten var höst- eller vårvete eller där mycket halmrester fanns kvar på markytan. Angreppen var överlag små även i angripna fält. Brunfläcksjuka noterades inte alls denna säsong. Den sammanlagda nederbörden fyra veckor före axgång uppmättes på Gotland till 48 mm, i Jönköpingsområdet till 24 mm och i Kalmarområdet till 32 mm (stora variationer förekom inom de olika områdena). Därmed uppnåddes den regnbaserade bekämpningströskeln för svartpricksjuka (2-3 mm fyra veckor före axgång) i flertalet varningsfält. I Kalmar och Jönköping föll större regnmängder runt 1 maj, runt 2 maj och runt 3 maj. I Kalmar-Ölandsområdet medförde detta en kraftig ökning av svartpricksjukan omkring den 25 maj och en ytterligare större ökning runt den 2 juni. Samma tendens fanns i Jönköpingsområdet, men angreppen låg där på en betydligt lägre nivå. På Gotland kom inte de större regnen förrän runt den 2-25 maj och den stora ökningen av angreppen kom inte förrän runt den 25 juni. Nederbörden under maj och de relativt stora angreppen av svartpricksjuka under stråskjutningen, gjorde att det rekommenderades en delad axgångsbehandling (DC och DC 51-55) i känsliga sorter som Marshal, Harnesk, Gnejs, Kris och Ritmo. I mindre känsliga sorter rekommenderades bara en engångsbehandling (DC 47-51). På Gotland rekommenderades endast en bekämpning i DC och med låg dos. Vid axgång var i genomsnitt 13% av bladen angripna av svartpricksjuka och 1,3% av bladen var angripna av vetets bladfläcksjuka. Vid graderingen i DC 65 den 26 juni, var i genomsnitt 26% av bladen angripna av svartpricksjuka och 3,2% var angripna av vetets bladfläcksjuka (se figur 6 och 7). En vecka senare hade den ihållande torkan gjort så att bladnivå tre hade vissnat i i stort sett samtliga graderingsfält. På grund av torkan fick angreppen av svartpricksjuka ingen större betydelse för skördeutbytet. Angrepp av bladfläcksvampar, i huvudsak S.tritici, i höstvete, H, I och F- län % angr. blad Figur 6. Bladfläcksvamparnas utveckling i höstvete Medeltal för Kalmar, Öland, Jönköping och Gotland. 15

16 % angr.blad Angrepp av bladfläckar i höstvete på Gotland Figur 7. Bladfläcksvamparnas utveckling i höstvete på Gotland Rost Inga angrepp av gulrost observerades under 26, däremot förekom små angrepp av brunrost i enstaka fält i Kalmarområdet. I slutet av juni och början av juli uppförökades angreppen kraftigt i några få angripna fält. Medelangreppet i DC 65 var för dessa tre fält 13% angripna blad medan angreppet hade ökat till 47% angripna blad en vecka senare. Angreppen hade troligen ingen eller obetydlig påverkan på skörden på grund av torkan. Bladlöss Sädesbladlusen förekom i liten omfattning. Enstaka sädesbladlöss kunde ses i fälten första veckan i juni. Uppförökningen gick mycket långsamt. I DC 75 förekom sädesbladlöss i ca 3 % av de graderade fälten, men angreppsnivåerna var mycket låga, i medeltal,1 lus/strå. Inte i något av observationsfälten nådde angreppet upp till bekämpningströskeln. Högsta angreppet i observationsfälten var 1,4 löss/strå ( DC 75). Inga andra bladlusarter påträffades i höstvetet under 26. Högsta medelangrepp av sädesbladlus i höstvete Antal löss/strå ,3 2,7 2,2 1,1 1,5,5,1,2,1,5 8,1,1 3,1 1, Figur 8. Högsta medelangrepp av sädesbladlöss i höstvete Medeltal för Kalmar, Öland, Jönköping och Gotland. 16

17 Vetemyggor Regnet i slutet av maj medförde ökad risk för angrepp av vetemyggor. Årets axprover visar en ökning av angreppen, speciellt av den röda vetemyggan. Medelangreppet i Kalmar-Ölandsområdet var 2,6% angripna kärnor av den röda vetemyggan och,2% angripna kärnor av den gula. Angreppen av den gula vetemyggan var något högre på Öland än på fastlandet. Angrepp förekom även på Gotland och i Jönköpingsområdet men var något lägre än i Kalmarområdet och på Öland. Övriga skadegörare och andra iakttagelser Mycket av grödorna torkskadades. Torkskadorna uppträdde snabbare i år än under år med mindre nederbörd tidigt på säsongen. Allra tidigast torkskadades de delar av fälten där vatten blivit stående under våren. Orsaken till dessa tidiga torkskador är troligen en sämre rotutveckling i dessa delar av fälten. Liksom 25 brådmognade grödorna på många fält under 26. De fält som inte skördades innan de stora regnmängderna kom i augusti angreps av mycket sotdaggsvampar och även i år såg fälten svarta ut. I vissa fall, speciellt in mot skogsområdena där regnmängderna var större, fältgrodde en del av spannmålen. Utveckling av skadegörare i höstvete 26 i H, I och F-län % angr. blad Löss/strå /5 9/5 16/5 23/5 3/5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 Mjöldagg Svartpricksj Brunrost DTR Sädesbladlus Figur 9. Skadegörarutveckling i höstvete 26. Medeltal för Kalmar, Öland, Jönköping och Gotland. (DTR = vetets bladfläcksjuka) Försöksresultat referensförsöken 26 Kalmar län Under 26 deltog Växtskyddscentralen i Kalmar med led i referensförsök på Gotland Öland och i Kalmarområdet. Ett av försöken kasserades helt på grund av omfattande torkskador. Övriga försök visade inga signifikanta skördeökningar för bekämpning. Grödan i försöken hämmades av torkan och torkan hade större betydelse för skördeutbytet än svampangreppen. På grund av detta har inga lönsamhetsberäkningar gjorts i försöken i år. 17

18 Tabell 5. Bekämpning av skadesvampar i höstvete 26 Kalmar län. Ett försök i Vallby söder om Kalmar. Sort Marshal. Behandling Dos Behandlingstidp, DC Skörd Merskörd S.tritici % yta kg/ha kg/ha bl.1+ 2 Obehandlat 898 1,85 Am+Tilt+Prol,25 +,15 +,4 x 98 1,93 Prol och Prol,4 &,4 x x 892-6,71 Prol och Prol,6 &,6 x x ,38 Prol,6 x ,15 Acanto + Tit Top,5 +,5 x ,46 Com Pl+ Juv & Juv,5 +,25 &,5 x x 896-2,48 Flex+ Juv & Juv,25 +,25 &,5 x x 891-7,76 Tern & Prol+Com,4 &,4 +,125 x x ,13 Prol+Com & Prol,2 +,125 &,2 x x ,66 Prol+Com,4 +,125 x ,6 Prol+Com,4 +,125 x ,4 CV% 3,1 Prob,2897,85 LSD 41,76 Gotland Svampangreppen var små i de gotländska försöken, men ingen slutgradering gick att göra eftersom fälten vissnade ner mycket tidigt. Försöken redovisas var och ett för sig. Se tabell 6. Försöken gav inga signifikanta skördeökningar för svampbekämpningen, utan torkan hade större betydelse för skördeutbytet än svampangreppen. Tabell 6. Bekämpning av skadesvampar i höstvete 26 Gotlands län. Två försök. Sort Gnejs (Endre) och Marshal (Dalhem). Behandling Dos Behandlingstidp, DC Sk kg/ha Msk Sk kg/ha Msk Endre kg/ha Dalhem kg/ha Obehandlat Prol och Prol,4 & 4 x x Prol och Prol,6 &,6 x x Prol,6 x Prol+Com & Prol,2 +,125 &,2 x x Prol+Com,4 +,125 x Prol+Com,4 +,125 x Acanto + Tit Top,5 +,5 x Co Pl+ Juv & Juv,5 +,25 &,5 x x Flex+Juv & Juv,25 +,25 &,5 x x CV% 4 6,5 Prob,6393,5878 LSD Am=Amistar, Com= Comet, ComPl= Comet Plus, Flex=Flexity, Juv= Juventus, Prol=Proline Sk=Skörd, Msk=Merskörd 18

19 RÅG Omfattning och sortfördelning Endast två fält graderades under 26, ett på fastlandet och ett på Öland. Sorterna var Matador på Öland och Picasso på fastlandet. Sådd och övervintring Övervintringen under 26 var starkt varierande beroende på bland annat sorten. Fält med sorten Matador blev i vissa fall svårt skadade av snömögel. Sortförsöket som låg på Öland visade tydligt att sorten Matador hade en sämre övervintring. (Sortförsöken i Skåne däremot visade inte att övervintringen var sämre för Matador.) Stråknäckare Några angrepp av stråknäckare kunde inte observeras under våren. Anledningen är troligen att svampen missgynnades av den torra och varma hösten 25. Mjöldagg Vid graderingen i början av maj, i DC 31, var fältet på Öland hårt angripet av mjöldagg. 56 % av bladen var angripna. Angreppen var betydligt mindre i fältet på fastlandet. Angreppen på Öland låg i stort sett på samma nivå fram till början av juni, men på fastlandet utvecklades angreppet. I axgången (DC 59) i början av juni var 7 % av bladen angripna i båda fälten. Fältet på Öland vissnade ner fort och vid avläsningen den 19 juni ( DC 71) var bladnivå 2 och 3 vissna. I fältet på fastlandet (DC 69) hade vid samma tidpunkt mjöldaggsangreppet ökat till 8 %. Sköldfläcksjuka Angrepp av sköldfläcksjuka förekom bara i fältet på fastlandet och slutangreppet (DC 69) var 34 % angripna blad. Rost De första angreppen av brunrost observerades i mitten av maj. Angreppen utvecklades till att börja med långsamt, men fick en mycket snabb utveckling under andra veckan av juni. Uppförökningen var speciellt stor i fastlandsfältet. Slutangreppet i DC 69 var där 82 % angripna blad. I fältet på Öland förekom också brunrost men på grund av den snabba nedvissningen gick inte angreppet att följa längre än till DC 59 då angreppet var 24%. Angreppen var betydligt kraftigare än vad de varit de senaste åren. Trips Trips avräknades runt den 2 maj. I fältet på Öland noterades,6 trips/strå, medan fastlandsfältet klarade sig utan angrepp. Bekämpningströskeln uppnåddes därmed i det öländska fältet och vid slutgraderingen var 6% av flaggbladslidorna angripna i fältet på Öland. Bladlöss Inga förekomster av sädesbladlöss eller andra bladlusarter noterades i de graderade rågfälten under säsongen. 19

20 RÅGVETE Omfattning och sortfördelning Under tiden 2 maj 4 juli graderades veckovis 2 fält. Tabell 7. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i rågvete 26. Område Algalo Fidelio Kalmar Öland Gotland 5-5 Jönköping Sådd och övervintring Grödan etablerades bra under hösten 25 trots den mycket torra väderleken i september och oktober. Den varma hösten gjorde att många rågvetefält blev mycket frodiga, men trots det var angreppen av snömögel små och andelen rågvetefält som fick köras upp på våren var obetydlig. Stråbassjukdomar Graderingar som gjordes i DC 32 visade att angreppen av stråknäckare varierade en del. Medelangreppet var 8,3% angripna skott, men variationen var stor från -57%. Tröskelvärdet, >2 % angripna skott, överskreds dock bara i två av 15 graderade fält. Angreppen var betydligt högre på Öland och i Kalmarområdet än på Gotland och i Jönköpingsområdet (13,6% jmf,5 %). Angreppen var i medeltal högre för rågvetet än höstvetet. Anledningen kan dels bero på att angreppen var speciellt höga i ett rågvetefält vilket drar upp medeltalet, men kan kanske också bero på att rågvete sås något tidigare och därmed har det hunnit bli frodigare på hösten än höstvetet. Stråknäckarindex var vid juligraderingen 8,. Tyvärr var inte exakt samma fält provtagna vid vår och sommargraderingen, så det går inte att dra några slutsatser om utvecklingen utifrån denna siffra. I fältet på Öland, med 57% angripna stråbaser på våren, var angreppsindex i juli bara 9,5, vilket beror på den torra och varma väderleken under juni och juli som missgynnade utvecklingen av stråknäckarsvampen. Rost Brunrost förekom under året på Öland och i Kalmarområdet. I slutet av juni hittades brunrost även i Jönköpingsområdet. Inga angrepp hittades i graderingsfälten på Gotland. Små angrepp noterades i ett fält på Öland i början av maj. Angreppen utvecklades och runt den 2 maj (DC 31) förekom brunrost i 6 av 1 graderingsfält på Öland och i Kalmarområdet. Den 2 juni (DC 65) var 8 av 1 fält angripna och medelangreppet låg i dessa fält på 6% angripna blad. Att angreppen påskyndade nedvissningen i graderingsrutorna syntes markant i de fält där det kringliggande rågvetefältet svampbehandlades. 2

21 Mjöldagg Liksom i fjol var angreppen av mjöldagg omfattande i de flesta fält med sorten Algalo. Även sorten Fidelio var angripen, men i betydligt mindre omfattning. Stora mängder övervintrad mjöldagg förekom och kraftiga angrepp konstaterades redan i början av maj. Angreppen utvecklades och medelangreppet i båda sorterna var vid axgången (DC 59) 21% angripna blad. I avslutad blomning ( DC 69) var medelangreppet 3% med en variation från -1 %. I sorten Algalo var motsvarande siffra 44%. Mjöldaggen i rågvete breder inte ut sig på bladen lika mycket som mjöldagg i vete. Täckningsgraden på bladytan är därmed inte lika hög. Vilken betydelse mjöldaggen har i rågvete vet man fortfarande inte. % angr. blad 5 Mjöldagg i rågvete H,I och F-län Utv.st Figur 1. Utveckling av mjöldagg i rågvete Medeltal för Kalmar, Öland, Jönköping och Gotland. Bladfläcksvampar Angrepp av bladfläcksvampar har legat på en låg nivå under 26, men ökade något i slutet av juni. Angreppen varierar dock och i enstaka fält har något större angrepp förekommit. Vid slutgraderingen (DC 73) var det genomsnittliga angreppet 4,7% angripna blad (variation -36%). Tidigt under säsongen förekom små angrepp av sköldfläcksjuka i enstaka graderingsfält. Angreppen utvecklades inte och vid sista graderingen i DC 73, noterades inga angrepp. Insekter Angreppen av bladlöss har varit mycket små. I slutet av juni noterades angrepp av sädesbladlöss och i något fall små angrepp av havrebladlöss. Högsta enskilda angrepp noterades i DC 69 och var,36 sädesbladlöss/ strå. Strax före axgång graderades förekomst av trips. Genomsnittliga angreppet var,25 trips/strå. Högsta noterade angrepp var 1,3 trips/strå. Endast 3 av graderingsfälten nådde upp till bekämpningströskeln,5-1 trips/strå. Vid slutgraderingen var i genomsnitt 5% av flaggbladsslidorna angripna (variation -6%). 21

22 Övrigt Redan runt midsommar visade många av graderingsfälten tecken på nedvissning till följd av torkan, men troligen även på grund av svampangreppen. Angrepp i rågvete 26, H, I och F-län % angr. blad Löss/strå /5 9/5 16/5 23/5 3/5 6/6 13/6 2/6 27/6 Mjöldagg Bladfläckar Brunrost Sädesbladlus Figur 11. Skadegörarutveckling i rågvete 26. Medeltal för Kalmar, Öland, Jönköping och Gotland. OBS skalan!. 22

23 HÖSTKORN Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades fem fält i Kalmar - Ölandsområdet under tiden 2 maj - 4 juli. Graderingsrutorna har legat i fält med sorterna Vanessa, Escape och Bombay. Tabell 8. Områdesvis sortfördelning i observationsrutorna i höstkorn 26 Område Vanessa Bombay Escape S Kalmar N Kalmar Öland Sådd och övervintring Många av höstkornfälten blev mycket frodiga under hösten 25 och en del av arealen fick köras upp på våren på grund av omfattande angrepp av snömögel. Angrepp av trådklubba konstaterades bara i något enstaka fall. Enstaka fält broddbehandlades under hösten 25. Mjöldagg Stora mängder övervintrad mjöldagg förekom i höstkornet. Angreppen utvecklades och kraftiga angrepp förekom under hela säsongen. Samtliga graderingsfält var angripna. Angreppen i sorten Escape var något kraftigare än i de båda andra sorterna. Vid graderingen i DC 71, var i genomsnitt 53% av bladen angripna (variation från 2 till 84% angrepp). De två Vanessafälten var broddbehandlade med Topsin under hösten 25. Angreppen av mjöldagg var betydligt mindre i dessa båda fält tidigt på säsongen. Tidigare år har sorten Vanessa visat sig mycket mottaglig för mjöldagg, så troligen berodde de lägre angreppen på att fälten Topsinbehandlats under hösten. % angr. blad Angrepp av mjöldagg i höstkorn, H och I-län 22 H-län Figur 12. Utveckling av mjöldagg i höstkorn Medeltal för H och I län 22, och H-län

24 Bladfläcksvampar Små angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom i samtliga fält i början av säsongen. Efter 2-nodstadiet (DC32) utvecklades dock angreppet bara i fältet med sorten Bombay. Utvecklingen av angreppen i detta fält var kraftig och vid slutgraderingen i DC 75 var 94 % av bladen angripna. Angreppen i övriga fält var vid samma tidpunkt. Angreppen av sköldfläcksjuka var obetydliga i fyra av de fem graderingsfälten under hela säsongen. I ett av fälten med sorten Escape utvecklades dock angreppen och i DC 75 var 36% av bladen i fältet angripna. Rost De första angreppen av kornrost uppträdde under första veckan av maj. Angreppen utvecklades relativt långsamt utom i de två Vanessafälten. Strax före axgången (DC 49) var angreppen i dessa båda fält 14% respektive 44% angripna blad. I slutet av juni var fyra av fem fält angripna och medelangreppet i DC 75 var 29% angripna blad. Angreppen var betydligt högre än under de senaste 1 åren. Insekter Gradering av trips gjordes i DC Medelangreppet var,3 trips/strå. Ett av de graderade fälten uppnådde bekämpningströskeln,5-1 trips/strå. Vid slutgraderingen var andelen tripsangripna bladslidor ca 5% (variation -2%). Angreppen av bladlöss har varit obetydliga under hela säsongen. Angrepp i höstkorn 26 H-län 1 8 % ang blad /5 9/5 16/5 23/5 3/5 6/6 13/6 2/6 27/6 Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Kornrost Figur 13. Skadegörarutveckling i höstkorn 26. Medeltal för Kalmar-Ölandsområdet. Obs! endast 5 graderade fält. 24

25 VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades sex fält under tiden 16 maj 4 juli. Sorten var Vinjett i samtliga fält. Fem fält graderades på Gotland och ett norr om Kalmar. Mjöldagg Mjöldagg började uppträdde i två av fälten första veckan i juni. Angreppet utvecklades mycket kraftigt i det av fälten som låg på Gotland. I början av juli var samtliga fält angripna och medelangreppet var då 19% angripna blad (DC 57). Angrepet varierade mellan 2-66% angripna blad. På grund av den ihållande torkan fick graderingarna i de flesta av prognosfälten på Gotland avslutas redan första veckan i juli. Rost Vare sig brunrost eller gulrost hittades i de graderade fälten. Bladfläcksvampar Små angrepp av bladfläcksvampar började uppträda under första veckan i juni. På grund av den torra väderleken utvecklades inte angreppen och vid sista graderingen som gjordes första veckan i juli (DC 57) var i medeltal 2% av bladen angripna. Bladlöss Ett mindre angrepp av sädesbladlöss förekom i slutet av juni i fältet i Kalmarområdet (,4 löss/strå i DC 37). På Gotland förekom inga bladlöss alls. 25

26 VÅRKORN Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 28 fält under tiden 8 maj - 11 juli. Tabell 9. Områdesvis sortfördelning i observationsrutorna i vårkorn år 26. Område Barke 1 Cicero 1 Justina 1 Orthega Otira 1 Övriga S Kalmar N Kalmar Öland Gotland Jönköping Sorter med Mlo-resistens mot mjöldagg. Mjöldagg På grund av kraftiga angrepp av mjöldagg i höstkornet förväntades också tidiga och kraftiga angrepp av mjöldagg i vårkornet, speciellt på Öland, där angrepp av mjöldagg brukar vara ett problem. Allt fler odlare använder sorter med så kallad Mlo-reistens, det vill säga sorter med mycket god motståndskraft mot mjöldagg. På Öland var 6 av 8 graderade fält sådda med Mlo-resistenta sorter, i Kalmarområdet 9 av 1 och på Gotland 4 av 5. I Jönköpingsområdet var samtliga graderingsfält sådda med mjöldaggskänsliga sorter. De första angreppen av mjöldagg rapporterades från ett Orthegafält på Öland den 23 maj. Detta fält befann sig då i DC 21, det vill säga i bestockningsfasen. Mjöldaggen utvecklades mycket snabbt i detta enda fält och angreppet var efter fjorton dagar 52% angripna blad. Efter ytterligare en vecka var angreppet 84% angripna blad. Grödan befann sig då i DC 32. Ytterligare ett Orthegafält på fastlandet var vid samma tidpunkt angripet, för övrigt fanns inga angrepp. Runt midsommar började enstaka mjöldaggskollonier även uppträda i de resistenta sorterna, liksom i sorten Gustav. Mjöldaggen utvecklades inte i de motståndskraftiga sorterna, men däremot i sorten Gustav. Vid slutgraderingen i DC 7 var angreppet i det öländska Orthegafältet 92% och i Gustavfältet 6% angripna blad. I stort sett inga angreppen förekom vid slutgraderingen i de resistenta sorterna. Vid slutgraderingen var medelangreppen,5% angripna blad på Gotland, 2,3% i Kalmarområdet, 19,3% på Öland och 13,5% i Jönköpingsområdet. Medelangreppet i hela området var 9,3% angripna blad. Bladfläcksvampar I många graderingsfält förekom primärangrepp (smitta som kommer från utsädet) av kornets bladfläcksjuka. På grund av det regniga vädret under maj månad spreds angreppen vidare uppåt i plantorna och angreppen var kraftiga redan under första veckan i juni, framförallt i sorterna Otira och Cicero. I mitten av juni började även sorten 26

27 Orthega att angripas. Vid slutgraderingen i DC 7 fanns angrepp i samtliga sorter. Medelangreppet i DC 7 var 3% angripna blad, vilket var högre än de senaste två åren, men i nivå med angreppen vid samma utvecklingsstadie. Angreppen var något kraftigare i Kalmarområdet än i övriga områden och tidigt sådda fält av sorten Otira var kraftigare angripna än andra fält. Angreppen av sköldfläcksjuka var små eller obefintliga under hela säsongen. Angrepp av kornets bladfläcksjuka H, I och F- län % angr. blad Figur 14. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn Medeltal för Kalmar, Öland, Jönköping och Gotland. Resultat av försök med bekämpning av kornets bladfläcksjuka i fält med mycket tidiga och kraftiga angrepp I tidigt sådda fält med sorten Otira förekom, i många fall, mycket kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. För att undersöka om det lönar sig att dela upp bekämpningen på två gånger i dessa situationer lades ett försök ut. En engångsbehandling i stadium DC jämfördes med en delad behandling, där första behandlingen sattes in i stadium DC 32 och en upprepad behandling i stadium DC 49. Samma dos användes. Försöket gav en statistiskt högre skörd i behandlade led. Det var däremot ingen statistisk skillnad på att behandla vid ett tillfälle eller att dela behandlingen. Se tabell 1. Säsongen var mycket torr och fältet led i början av juli av vattenbrist. Det är troligt att skillnaderna hade blivit större under ett år med mera nederbörd under växtsäsongen. Tabell. 1. Bekämpning av kornets bladfläcksjuka, Drechslera teres, i vårkorn vid tidiga och kraftiga angrepp. Kastlösa 26. Ett försök på Öland. Sort Otira. Behandling Dos Tidpunkt Skörd D.teres % Rymdvikt Tkv g Protein DC kg/ha bladangr g/l % Obehandlat ,8 624,1 38,13 1,13 Amistar+ Stereo,25+, ,9 648,5 39,89 9,94 2 X Am+ Stereo 2 X (,125+,2) 32 & ,1 65,2 4,88 9,59 CV 4,6 1,69 4,32 2,72 Prob,66,251,149,752 LSD ,8 2,964,465 Rost Första angreppet av kornrost noterades veckan efter midsommar. På Öland var 5% av fälten angripna första veckan i juli, medan inga angrepp rapporterades från övriga 27

28 områden. Vid slutgraderingen i DC 7 var 6 av 8 graderingsfält på Öland angripna och angrepp förekom också i ett fåtal fält på fastlandet. Medelangreppet vid slutgraderingen för hela området i DC 7 var 9,5% angripna blad. På Öland var motsvarande siffra 24,5% och i Kalmarområdet 3%. Inga angrepp noterades på Gotland och i Jönköpingsområdet. Det är helt uppenbart att angreppen kommit från smittat höstkorn. Höstkornodlingen finns framförallt på Öland och det var också här som de största angreppen förekom. Angreppet är det största som noterats de senaste 1 åren. Sorten Justina var något kraftigare angripen. Angreppet kan ha påskyndat nedvissningen av angripna fält på Öland. Bladlöss De första fynden av havrebladlöss konstaterades sista veckan i maj. Havrebladlöss förekom då bara på Öland och hade troligen förts dit med sydostliga vindar från Polen. Uppförökningen gick mycket långsamt och inte förrän strax före midsommar hittades havrebladlöss mera allmänt både på Öland, i Kalmarområdet och i Jönköpingsområdet. Dessa bladlöss kom från våra inhemska häggar. På Gotland hittades de första havrebladlössen i kornet veckan efter midsommar. Bekämpningströskeln överskreds bara i tre av 28 fält. Redan tidigt på säsongen förekom mycket nyckelpigor i spannmålsfälten. I de fält på Öland där bladlusangrepp konstaterades redan sista veckan i maj, uppförökades nyckelpigorna kraftigt. Dessa nyckelpigor lyckades bemästrade den uppförökning av bladlöss som skedde i fälten runt den 2 juni. Största medelangreppet uppnåddes vid graderingarna den 2 juni i DC 32 och var då 1,1 löss/strå. Högsta noterade angrepp var 11,6 löss/strå. Det förekom även angrepp av sädesbladlöss. Största medelangreppet förekom i DC 49 och var då,2 löss/strå. Högsta noterade angrepp var 6 löss/strå. Det rapporterades även angrepp av grönstrimmiga gräsbladlusen, men angreppen förblev på en låg nivå. Övrigt Många av fälten brådmognade på grund av torkan i juni och juli månad. Angrepp i vårkorn 26 H, I och F-län % angr. blad /5 16/5 23/5 3/5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 11/ antal / strå Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Kornrost Havrebladlus Figur 15. Skadegörarutveckling i vårkorn 26. Medeltal för Kalmar, Öland, Jönköping och Gotland. Obs stora skillnader mellan områdena. Se texten ovan! 28

29 Resultat av referensförsöken i vårkorn 26. Växtskyddscentralen deltog med försöksled i tre referensförsök i korn. Försöken från Öland och Gotland finns i tabell 11. Försöket på Öland var ojämnt och gav inga statistiska skillnader mellan behandlingarna. Det underliga är dock att alla behandlade led i genomsnitt gav lägre skörd än det obehandlade ledet. I två av blocken gav obehandlat högst skörd och i de andra två blocken var skörden i obehandlat led bara lägre än i behandlade led i totalt sex rutor (av 2). Även rymdvikten och tusenkornvikten var lägre för behandlade led, dock utan signifikans. Bara tusenkornvikten för Acanto Prima,75 l/ha var högre än obehandlat led. Att resultatet bara skulle beror på slumpen är inte sannolikt. En hypotes är att detta kan ha att göra med att plantorna i behandlade led troligen varit grönare och friskare och därmed konsumerat mera vatten. I den ihållande torkan kan vattnet ha tagit slut fortare i behandlade än i obehandlade rutor och plantorna i de behandlade rutorna har inte hunnit att mata i axen utan brådmognat. Men observera att försöksresultaten inte är statistiskt säkra. De föregående tre åren har bekämpning i korn på mulljord på Gotland givit stora merskördar. Försöken har då legat i sorten Otira och angreppen av kornets bladfläcksjuka har alla tre åren varit mycket omfattande. I år var sorten i försöket Gustav och angreppen av kornets bladfläcksjuka var obetydliga. Inget av försöksleden gav en statistiskt högre skörd än obehandlat. Erfarenheten är att bekämpning i korn sällan är lönsam om inte grödan är angripen av kornets bladfläcksjuka. Årets försök verifierar i någon mån detta, men fler års försök behövs med sorter som är mindre känsliga för kornets bladfläcksjuka innan några säkra slutsatser går att dra. Tabell. 11. Bekämpning av skadesvampar i vårkorn 26. Ett försök på Öland och ett på Gotland. Sorter: Otira Öland, Gustav Gotland. Behandling Dos Skörd/mersk Rymdv Tkv Skörd/mersk Rymdv Tkv DC kg/ha Öland g/l g kg/ha Gotl. g/l g Obehandlat , ,2 Am + Tilt + P,25+,15+, , ,5 Am+ Stereo,25 +, , ,2 Acanto Prima, , ,9 Acanto Prima , Com Pl+ Juv,5 +, ,9 Com Pl + Juv 1, +, , ,3 Am+Prol,25+, , ,5 Stereo, , ,2 Proline, , ,2 Proline, , ,8 CV% 14,9 3,9 9,2 5,4,7 1,9 PROB F1,993,3664,3567,5488,415,54 LSD F , ,2 29

30 HAVRE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades tio havrefält under tiden 16 maj 11 juli. Tabell 12. Områdesvis sortfördelning i observationsrutorna i havre år 26. Område Belinda Freddy Kalmar 4-4 Öland 1-1 Jönköping Mjöldagg Obetydliga angrepp av mjöldagg noterades endast i ett havrefält i Kalmarområdet. Bladfläcksvampar Angrepp av bladfläcksvampar noterades i mitten av juni. Angreppen utvecklades långsamt under stråskjutningen utom i ett fält i Jönköpingsområdet. Vid slutgraderingen under andra veckan i juli var medelangreppet 15% angripna blad (variation -69%). Angreppen var därmed högre än de två föregående åren, men lägre än 22 och 23. Bladbakterios Angreppen av bladbakterios var betydligt mindre 26 än 25 och angrepp påträffades bara i enstaka fall. Rost Kronrost konstaterades under första veckan i juli bara i ett fält på Öland. Angreppet ökade mycket snabbt i fältet och vid slutgraderingen under andra veckan i juli, var 48% av bladen angripna. Bladlöss I mitten av juni hittades enstaka havrebladlöss i havren. Utvecklingen gick långsamt i Kalmarområdet och på Öland, medan angreppen i flera av fälten i Jönköpings län gick mycket snabbt. Första veckan i juli förekom angrepp i 9 av de 1 graderade fälten och 4 av dessa nådde upp till bekämpningströsklarna. Maxangreppet i ett enskilt fält var 25 löss/strå. Högsta medelangreppet var 5,2 löss/strå Förekomsten av havrebladlusägg på häggarna i Kalmarområdet och på Öland vintern 25/26 var små, se tabell 13. Inga stora angrepp av havrebladlöss förväntades därför inför odlingssäsongen 26 i det området. Tyvärr fanns det inga avläsningar av havrebladlusägg på häggarna i Jönköpings län och bara ett fåtal avläsningar i Kronobergs län i år. 3

31 Tabell 13. Förekomst av havrebladlusägg på hägg, angivet som antal ägg/knopp Område Kalmar-Öland N.Kalmar Jönköping Kronoberg 1997/-98 ägg/knopp,17,18,24, /-99 ägg/knopp 1) 1,41 1,18 2,12 1, /- ägg/knopp,24,27,15,48 2/-1 ägg/knopp,24,52,175,7 21/-2 ägg/knopp 1),41,17,15 22/-3 ägg/knopp,16,7 -,1 23/-4 ägg/knopp,8,43 1,23( 2 prov) 24/-5 ägg/knopp,142,49-25/-6 ägg/knopp,24,88 -,3 1) = år med mycket bladlöss inhemskt övervintrade löss, 22 invasion från Baltikum. Antal provtagna häggar har varit få i Kronobergs och Jönköpings län de senaste åren bara ett par träd varje år. Materialet är därför inte tillförlitligt för Jönköping och Kronoberg. Angreppen av sädesbladlöss var små. De första sädesbladlössen noterades i ett fält den 2 juni. Högsta noterade angrepp var,2 löss/strå. Grönstrimmig gräsbladlus noterades i enstaka fält under säsongen. Fritfluga Den övervintrande populationen av fritfluga bedömdes vara måttlig. En varm period under början av maj gjorde att antalet daggrader för fritflugeprognosen ökade snabbt. Temperatursumman 9 daggrader uppnåddes i stort sett i hela området runt den maj. På grund av långsam upptorkning efter snösmältningen och mycket nederbörd under april och början av maj försenades vårsådden framförallt i Kronobergs och Jönköpings län, men även till viss del i Kalmarområdet. Många fält hade därför inte passerat det känsliga utvecklingsstadiet vid tidpunkten för 9 daggrader. Bekämpningsbehovet bedömdes därför som stort i hela områden. Fritflugans svärmning följdes med hjälp av blå skålar som placerats ut i havrefält. Trots ostadigare väderlek strax efter det att 9 daggrader uppnåtts fångades mycket fritflugor i blåskålarna och runt den 25 maj hade den provisoriska bekämpningströskeln, 5-1 fritflugor/ dm 2 fångstyta och dygn i grödans 1,5 bladstadium, passerats i flertalet av observationsfälten. Fritflugor fångades i blåskålar i totalt 12 fält. En inventering av fritflugeskadorna gjordes i prognosfälten. I genomsnitt var 9,4% av huvudskotten angripna. Störst var angreppen i Jönköpings län (i Kronobergs län gjordes ingen inventering). Medelangreppet i de 5 graderade havrefälten i Jönköpingsområdet var 14,8% angripna skott, variation -4%. I Kalmarområdet noterades bara skador i ett mycket sent sått havrefält. Fältet passerade 1,5-bladstadiet omkring den 6 juni och angreppet graderades till 5% angripna skott. Övrigt Angreppen av rödsotvirus var mycket små. Från Jönköpings län och Kronobergs län rapporterades om fält med angrepp av havrecystnematoder. 31

32 HÖSTOLJEVÄXTER Omfattning Veckovis följdes fem höstrapsfält. I samtliga fält fanns så kallade sklerotiedepåer med sklerotier av bomullsmögel nergrävda. Strax innan skörd inventerades angrepp av bomullsmögel, torröta och vissnesjuka i ett 3-tal fält. Under senvintern undersöktes rapsplantor från tio fält med avseende på förekomst av rapsjordloppelarver. Likaså följdes inflygningen av rapsjordloppor till rapsfälten under september månad. Övervintring och plantutveckling Den varma hösten medförde att plantorna utvecklades bra under hösten. Snötäcket under vintern skyddade rapsplantorna och rapsen var mycket välutvecklad och kraftig i de flesta fält på våren. I enstaka fält var beståndet skadat av att vatten blivit stående. Rapsjordloppa Inflygningen av rapsjordloppor till rapsfälten under hösten 25 studerades i fyra fält på Öland, fyra fält på Gotland och i tre fält söder om Kalmar. Antalet rapsjordloppor var överlag små och bara ett av fälten tangerade den provisoriska bekämpningströskeln 5 fångade rapsjordloppor i ackumulerad fångst/ 1 dm 2 skålyta. Förekomsten av rapsjordloppans larver i den övervintrade rapsen kontrollerades i tio fält under våren 26. Fyra av fälten låg i Kalmarområdet, tre fält på Öland och tre fält på Gotland. Syftet med undersökningen är att ställa en prognos över betningsbehovet mot rapsjordloppor inför kommande höstsådd. Angreppen var små i samtliga fält, men något högre än under våren 25. Risken för angrepp inför höstsådden 26 bedömdes därmed vara liten i hela området. Uppföljningen av rapsjordloppans inflygning till höstrapsfälten hösten 26 visar också god överensstämmelse med prognosen. Bara ett av höstens undersökta fält tangerade bekämpningströskeln. Antal jordloppor Skålfångster av rapsjordloppa 23-26, genomsnittlig ackumelerad fångst/fält Medeltal Öland och Gotland v36 v37 v38 v39 v Figur 16. Ackumulerade skålfångster av rapsjordloppa Öland och Gotland

33 Medelförekomst av rapsjordloppelarver vinterinventering Öland Antal rapsjordloppelarver/planta 2,5 2 1,5 1, Kalmar Gotland Figur 17. Angrepp av rapsjordloppa , larvförekomst vinterinventering Kalmar, Öland och Gotland. Rapsbaggar Rapsbaggarna började flyga ut från sina övervintringsplatser i början av maj och inflygningen till fälten blev utdragen. Inflygningen varierade från fält till fält men var ovanligt kraftig i ovanligt många fält. Betydligt fler fält än vanligt nådde upp till bekämpningströsklarna och bekämpades. På Gotland var problemen med rapsbaggar mycket stora och många fält behandlades mer än en gång. Svampsjukdomar Sklerotier av bomullsmögel placerades ut i fem rapsfält under hösten 25. De första apothecierna påträffades på fastlandet i mitten av maj. Grödan var då i sent knoppstadium eller begynnande blomning. En vecka senare fanns det apothecier även i fältet på Öland. Bedömningen var att det fanns en ökad risk för angrepp av bomullsmögel i Kalmar-Ölandsområdet på grund av apotheciebildningen i kombination med regnandet i slutet av maj och första dagarna i juni, då rapsen blommade. Rekommendationen var att svampbehandla i fält, där det historiskt sett förekommit angrepp av bomullsmögel, antingen i raps, ärter eller bönor. Fler fält än vanligt svampbehandlades. Strax före skörd inventerades förekomsten av bomullsmögel, svartfläcksjuka, torröta och vissnesjuka i 3 höstrapsfält. Angreppen av bomullsmögel, torröta och vissnesjuka var lägre än tidigare år i hela området (se figur 19). Endast i tre av de inventerade fälten uppnåddes den ekonomiska skadetröskeln för bomullsmögel, 2-25 % angripna plantor. Angreppen av svartfläcksjuka var däremot något högre under 26, men fortfarande på en låg nivå. 33

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 27. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 27 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Veckorapport Kalmar vecka 27 2016

Veckorapport Kalmar vecka 27 2016 Datum 16 7 7 Veckorapport Kalmar vecka 27 16 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i obehandlade rutor i Kalmar län inklusive Öland (H), Gotlands län (I), Jönköpings län(f) och Kronoberg

Läs mer

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddsåret 22 Halland, Skåne, Blekinge Förenklad version där 22 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddscentralen Box 12 23 3 ALNARP 1 INNEHÅLL Inledning 3 Vädret

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2007 BEHÖRIGHETSMATERIAL BE17 ISSN 1652-6023 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Telefon: 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Författare: Gunnel Andersson,

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

Potatisbladmögel 2012

Potatisbladmögel 2012 ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN Av Lennart Mattsson, SLU Markvetenskap & Anneli Kihlstrand, Nordkalk AB I 15 pågående kalkningsförsök jämförs ett antal kalkprodukter.

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

Mars 2014. Förändringar första kvartalet 2014 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

Mars 2014. Förändringar första kvartalet 2014 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT Mars 2014 Förändringar första kvartalet 2014 Under första kvartalet 2014 var andelen arbetssökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Viltskadestatistik 2009

Viltskadestatistik 2009 Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.

Läs mer

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans 27 28 Slutrapport 27-1-4-65 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver

Läs mer

SPECIMEN. Insektsmedel. Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring.

SPECIMEN. Insektsmedel. Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring. Mavrik 2F Insektsmedel Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring. För användning i ärter, höstraps, lin, potatis, stråsäd och vårraps enligt bruksanvisningen, som anges

Läs mer

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle. Skörderestens etydelse för fusarium i höstvete, SJV001 Rapport mars 2011 Michaela Baumgardt, HIR Malmöhus AB Cecilia Lerenius, Jordruksverkets växtskyddscentral, Skara Lars Persson, Brandserga gård Inledning

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 Av Gunnel Andersson, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Kalmar gunnel.andersson@jordbruksverket.se Under 2012 har fungicidförsök utförts i höstvete,

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Växtskyddsåret 27 Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Jordbruksinformation 17-27 VÄXTSKYDDSÅRET 27 Av Cecilia Lerenius och Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen Skara INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3

Läs mer

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S. VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation nr 1 / 2006. Civilingenjörsförbundet

Arbetsmarknadsinformation nr 1 / 2006. Civilingenjörsförbundet Arbetsmarknadsinformation nr 1 / 2006 Civilingenjörsförbundet Antal arbetslösa CF-medlemmar med ersättning från AEA per månad jan 2002 - april 2006 3000 2500 2000 1500 1553 1000 500 0 2002 2003 2004 2005

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bekämpning av insekter i vårsäd Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2009. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2009. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län Författare Lerenius C., Mellqvist E., Bergh L. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 2008

Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 28. Halland, Skåne och Blekinge Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 24 Utgivare Jordbruksverket

Läs mer

Patogena svampar (och närbesläktade)

Patogena svampar (och närbesläktade) Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Växtskyddsåret 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation 15 213 VÄXTSKYDDSÅRET 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2010 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Översikt: Fortsatt god arbetsmarknad men fler i program 3 Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 5 Fallande siffror

Läs mer

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG Sammanfattning och analys Efter februari redovisar förvaltningen ett plus på 1,7

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Bolånekunder, plocka russinen ur kakan! De fyra storbankernas andel av bolånemarknaden till hushåll ligger kvar på 92 procent under första halvåret i år. Nio

Läs mer

Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2012-04-30 2011-12-31 antal procent. Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 %

Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2012-04-30 2011-12-31 antal procent. Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 % Medlemmar per förbund Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring -04-30 2011-12-31 antal procent Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 % s:a direktaviserade 328105 306062 22043 7,20 % s:a förbundsaviserade

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i korn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Mellqvist E. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken;

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420 ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M

Läs mer

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Henrik Hallqvist, Jordbruksverket, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning och

Läs mer

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser

Läs mer

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Fusarium erfarenheter från Västsverige

Fusarium erfarenheter från Västsverige Fusarium erfarenheter från Västsverige Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara ÖSF-konferens Linköping 28 november 2012 Källa: Land 18 november 2011 Vanliga frågor i väst Vad är DON?

Läs mer