Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)"

Transkript

1 SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök är samma som förra året vilket innebär sju stycken till antalet. Ett i F-län, två i H-län, I-län och N-län. Två av försöken var stora med 2 st ingående sorter. Nya sorter för året är Pansar, Loyal, Lans, Pluto och CPBT Avkastning har i år varit mer normal även om försöket i Halland gav hög skörd. Rågvetesorten Dinaro har på vissa platser drabbats hårt av gulrost i obehandlat led därav den låga skörden. Som obehandlade har av det äldre sorterna Opus och Harnesk givit högst skörd, dessa är även bra som behandlade tillsammans med Gnejs. Oakely, Frument och Hereford som är nyare sorter har hög avkastning avsett behandling. Som Sortförsök genomsnitt ligger dessa tre sorter med högst avkastning i år. Detta oberoende behandling. Sorten Papageno har mycket bra avkastning som obehandlad. Audi, Loyal och Lans var bäst som helt nya sorter detta året. Svampbehandlingseffekten skiljer mellan länen. Som medeltal gav svampbehandlingen 1% högre skörd. Störst utslag för svampbehandling gav försöken på Gotland med hela 2 % högre skörd i genomsnitt. Försöket i Jönköping gav inget utslag för svampbehandling. Resultaten från enskilda försök redovisas i tabell 1. Flerårsmedeltal återges i diagram 1, och kvalitetsbestämning i tabell 2. Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 2009 Höstvete 2009 F-län H-län N Johansson Behandling: Wiström Lantb. Behandling: L7-101 Lyckås Comet 0,2 l/ha + Hagby Stereo 2,0 l/ha Huskvarna Proline 0, l/ha Borgholm senare nmh Sa nmh mo LL Comet 0,2 l/ha + Beh Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Dinaro SW Olivin SSD Harnesk SW Gnejs SW Tulsa PL Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Hereford SW Skalmeje SSD CV %,2,6 LSD kg/ha

2 Tabell 1, fortsättning Höstvete 2009 H-län N-län M Ljungar Behandling: G Ramstedt Behandling: L7-101 Smedby Stereo 2,0 l/ha Stafsjö Gård Stereo 2,0 l/ha Kalmar senare Falkenberg senare mmh l Mo Comet 0,2 l/ha + mmh sa LL Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Beh Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Dinaro SW Olivin SSD Harnesk SW Gnejs SW Tulsa PL Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Pansar SW Kranich SW Skalmeje SSD Loyal SW Lans SW Akteur SSD Hereford SW Oakley PL Audi NSd Frument SSD Kerubino SSD Papageno SSD CPBT 0-12SW Plutos SSD CV %,, LSD kg/ha Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är uteslutande vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkastning under skiftande förhållanden, för att på så sätt ge tillförlitliga relativa tal för avkastningen för olika sorter under olika år. Syftet är att underlätta jämförelser mellan olika sorter under olika år. En enskild mätarsort påverkas mer av årsmån, utsädeskvalitet, mm. Däremot är sortblandningen inte avsedd för praktiskt lantbruk och jämförelser med sortblandningen är därför av mindre intresse. Sortblandningarna har varit: 200: Harnesk, Agaton, Kris, Olivin. 200: Harnesk, Virke, Kris, Olivin och 2007: Harnesk, Tulsa, Kris, Olivin Harnesk, Tulsa, Opus, Olivin. 2

3 Tabell 1, fortsättning Höstvete 2009 I-län I-län Stenstugu Försö Behandling: R Rodebjer Behandling: L7-101 Follingbo Stereo 1, l/ha Rodarve Hogrän Stereo 1, l/ha Visby senare Visby senare mmh ML Comet 0, l/ha + mmh mo LL Comet 0, l/ha + Proline 0, l/ha Beh Proline 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Dinaro SW Olivin SSD Harnesk SW Gnejs SW Tulsa PL Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Kranich SW Hereford SW CV % 9,6 2,7 LSD kg/ha Höstvete 2009 N-län L Tronarp Behandling: L7-101 Harplinge Stereo 2,0 l/ha Halmstad senare mmh ML Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 60 0 Dinaro SW Olivin SSD Harnesk SW Gnejs SW Tulsa PL Opus SSD Mulan SSD Ellvis SSD Hereford SW CV % 7, LSD kg/ha 960 SW GNEJS har hög avkastning i framförallt södra Sverige. Vinterhärdigheten är inte alltid tillräcklig i Svealand. Sorten är medelkort, har medelgod stråstyrka och mognar mycket tidigt. Tusenkornvikt och rymdvikt är medellåga. Proteinhalten är något låg och falltalet medelhögt. Gnejs har relativt god brödvolym. Sorten kan angripas av gulrost. SW HARNESK är ett brödvete med hög avkastning i samtliga områden. Sorten har god övervintringsförmåga. Harnesk är medeltidigt mognande och kortvuxen med god stråstyrka. Kärnan är ganska liten och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg och falltalet medelhögt. Sorten har hög brödvolym. 26

4 Diagram 1. Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Kalmar, H-län Halland, N-län Sortbl. 11 Sortbl. 11 Olivin 11 Olivin 11 Opus Opus Tulsa Tulsa Skalmeje Gnejs 9 99 Harnesk 9 99 Cubus Ellvis Harnesk 101 Cubus 10 Ellvis 107 Mulan 7 10 Skalmeje 10 Gnejs 7 10 Mulan 7 9 Hereford Akteur 6 90 Akteur 99 Hereford 112 Oakley 112 Oakley 11 OLIVIN (EU) är ett tyskt brödvete med hög avkastning och mycket god övervintringsförmåga. Olivin mognar medeltidigt, är ganska lång och har god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalten är hög och falltalet högt. Bakningsegenskaperna är goda med hög brödvolym. Olivin angrips av mjöldagg, men synes för övrigt ha god resistens och ger små skördeökningar vid svampbehandling. 27

5 Diagram 1, fortsättning Gotland, I-län Jönköping, F-län Sortbl. 10 Sortbl. Olivin Olivin 91 Gnejs 10 Opus 10 Harnesk Tulsa Cubus 6 Mulan Tulsa Harnesk Opus TULSA (EU), bröd/industrivete från Holland som har visat mycket hög avkastning. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med mycket god stråstyrka. Sorten är småkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är medellåg och falltalet medelhögt. Tulsa är känslig för mjöldagg och gulrost, vilket påverkade avkastningen 200. Hereford 6 Ellvis 6 Kranich CUBUS (EU), särskilt tidigt brödvete från Tyskland, har visat hög avkastning i södra Sverige. Sorten övervintrar något sämre än Olivin. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har ganska svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet ganska lågt. Falltal och stråstyrka kan dock ha påverkats av den för sorten sena skördetidpunkten. Cubus har något låg brödvolym. OPUS (EU) från Tyskland har hög avkastning. Sorten är medeltidigt mognande, medellång med något svag stråstyrka. Sorten är storkärnig och rymdvikten något låg. Proteinhalten är låg. Sorten har högt stärkelseinnehåll.. MULAN är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med mycket god stråstyrka och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och stor kärna. Proteinhalten är medelhög, falltalet relativt lågt och brödvolymen medelhög. ELLVIS (EU) är ett tyskt brödvete med god vinterhärdighet och med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Proteinhalten är medelhög, falltalet högt och brödvolymen ganska hög. 2

6 Tabell 2. Sortegenskaper höstvete. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvlitet. Flerårsmedeltal Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Sortblandning Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein- Stärkelse Fälthärdighet längd styrka nad vikt korn- halt % groning Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g % av ts av ts % Sortblandning ,0 11, 71,9 Sortmedel ,6 11, 72,2 1 Gnejs ,7 11, 71,9 SW Harnesk , 11, 71, Olivin , 12,2 71,6 9 Tulsa ,6 11,6 71, Opus , 11, 72, 7 Mulan ,7 11,7 71,7 Ellvis ,6 11,7 71,6 2 Kranich ,1 12,1 72, Skalmeje , 11, 7, Provade år Loyal ,7 10, 72,7 2 Lans , 11 7,0 Akteur ,2 12, 71, 9 Provade år Hereford ,9 10, 72,7 0 Oakley ,9 10,6 72,1 Audi ,2 10,9 72, 1 Provade 2 år Frument , 10,9 71,6 6 * Vinterhärdighet, = full övervintring. ** Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. KRANICH, tyskt brödvete med mycket tidig mognad och hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka. Sorten har medelhög rymdvikt och relativt liten kärna med hög proteinhalt, högt falltal och ganska hög brödvolym. Sjukdomsangreppen är låga.. AKRATOS (EU), tyskt brödsort med mycket hög avkastning. Sorten är relativt lång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har hög rymdvikt och mycket stor kärna med relativt låg proteinhalt och medelhög brödvolym. SKALMEJE (EU), tyskt fodervete med mycket hög avkastning. Den är medellång och har mycket god stråstyrka. Skalmeje mognar medeltidigt, har medelhög rymdvikt och liten kärna med mycket hög stärkelsehalt. Följande sorter har provats i tre år: AKTEUR (EU), tysk brödsort med samma avkastning som Olivin. Den är högvuxen, men mycket stråstyv och mognar medeltidigt. Akteur har mycket god kärnkvalitet med hög rymdvikt, stor kärna samt hög proteinhalt och högt falltal. Sorten är klassad som elitvete i Tyskland. Akteur är känslig för gulrost, vilket påverkade avkastningen

7 Tabell 2, fortsättning Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta. Flerårsresultat Obehandlade led. Bakningsegenskaper. Behandlade led. Flerårsmedeltal. Mätare: Kosack och Olivin. Brödvolym Antal ml/ g mjöl** Blad- Svart- provfläck- prick- Brun- Gul- Mätare Mätare bak- Klass- Sort Mjöldagg sjuka sjuka rost rost* Kosack Olivin ningar ning*** Sortblandning Sortmedel Kosack A Gnejs A SW Harnesk Olivin A Tulsa (-10) 1 B Opus B Mulan B Ellvis A Kranich Skalmeje Provade år Loyal Lans Akteur Provade år Hereford Oakley Audi 6 2 Provade 2 år Frument * Gulrost förekommer relativt sällan, senast 200, men kan ge stora skördesänkning i känsliga sorter. ** Brödvolym, ml/ g mjöl. Resultat från officiella och kvarntekniska försök. *** Klassning efter bla. brödvolym, utmalning, falltal. Avser svenskaförhållanden och jämförelser kan inte göras med utländska indelningar. För några sorter anges klassning i Tyskland med understrykning. E = Elitvete. A = Brödvete, A-kvalitet. Vete med fullgod bakningsförmåga. B = Brödvete, B-kvalitet. Kan behöva blandas med E- eller A-vete. K = Kexvete. C = Foder- eller industrivete. Följande sorter har endast provats två år och vissa resultat är preliminära: HEREFORD (EU) är en dansk foder/industrisort med mycket hög avkastning. Den är medellång med medelgod stråstyrka och medeltidig mognad. Den har låg rymdvikt, är storkärnig med låg proteinhalt, relativt hög stärkelsehalt och lågt falltal. OAKLEY (EU), kortvuxen engelsk foder/industrisort med mycket hög avkastning. Den har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Den har låg rymdvikt, har medelstor kärna med låg proteinhalt och lågt falltal. 0

8 Rågvete Rågveteförsöken har även i år varit 6 stycken till antalet. Skördenivån är som för höstveten mer normala nivåer detta år. Det som präglar årets försök är gulrostangreppet på framför allt Dinaro. Relativtalen i obehandlat led blir därför mycket stora för andra sorter då Dinaro är mätarsort. Det är bara i F-län som gulrosten inte drabbat Dinaro. Nya sorter för året i länsförsöken är Ragtac, Borwo, Pigmej samt flera nummersorter i riksprovningen. Bäst i de flesta av försöken har Tulus och Sequenz varit. Av det nya sortmaterialet var Borwo och Pigmej bäst tätt följt av Ragtac. Bland nummersorterna har LAD 1/0 och LAD /0 bra avkastning i behandlade led. Som obehandlad var Eng 72/99/2 bäst. Effekten av svampbehandling har i genomsnitt givit 2 % högre skörd. Men om vi inte tar hänsyn till Dinaro blir effekten bara hälften så stor 1%. Skillnaden är stor mellan försöken. Gotland har det störst utslaget för svampbehandling. I tabell redovisas de enskilda försöken och flerårsmedeltal återges i diagram 2, följt av en kvalitetsbestämning i tabell, samt en sortbeskrivning. Tabell. Enskilda rågveteförsök 2009 Rågvete 2009 F-län H-län N Johansson Behandling: Br. Johansson Behandling: L7-212 Lyckås Proline 0, l/ha + Läckeby Stereo 0, l/ha + Huskvarna Comet 0,1 l/ha Kalmar Amistar 0,2 l/ha nmh Sa Beh mmh mo Mä Sa Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel ta rel tal Dinaro SW Tritikon SSD Cando SW Tulus SSD Sequenz SSD Ragtac SSD Borwo SSD Pigmej SSD CV % 6,0 2, LSD kg/ha Sortbeskrivning DINARO från Polen har gett hög och stabil avkastning i samtliga områden. Den har god övervintringsförmåga. Sorten är mycket kortvuxen, stråstyv och mognar medeltidigt. Den har låg rymdvikt och medelstor kärna. TRITIKON (EU), tysk sort som har gett ungefär samma avkastning som Fidelio. Den är högvuxen, har medellåg stråstyrka samt mognar särskilt tidigt. Rymdvikten är medellåg och kärnvikten hög. CANDO, holländsk sort med hög avkastning. Sorten är mycket kortvuxen med god stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikten är relativt hög och kärnvikten mindre än genomsnittligt. 1

9 Tabell, fortsättning Rågvete 2009 I-län N-län Försöksstationen Hushållnings. L7-212 Stenstugu Behandling: Eldsberga Behandling: Visby Stereo 0, l/ha + Halmstad Stereo 0, l/ha + mmh l Mo Amistar 0,2 l/ha Beh mmh l Sa Amistar 0,2 l/h Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel ta rel tal Dinaro SW Tritikon SSD Cando SW Tulus SSD Sequenz SSD Ragtac SSD Borwo SSD Pigmej SSD SW a SW S 19 SSD Eng 72/99/2 SSD LAD /0 SW LAD 1/0 SW HeTi 0 SSD CV % 6,1, LSD kg/ha Rågvete 2009 I-län N-län T Kotz Behandling: J Runevad Behandling: L7-212 Bomarve Stereo 0, l/ha + Abild Stereo 0, l/ha + Vall Amistar 0,2 l/ha Falkenberg Amistar 0,2 l/ha mmh mo LL Beh mmh mo LL Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel ta rel tal Dinaro SW Tritikon SSD Cando SW Tulus SSD Sequenz SSD Ragtac SSD Borwo SSD Pigmej SSD CV %,0 6,1 LSD kg/ha 0 0 2

10 Diagram 2. Flerårsmedeltal rågvete.riks och länsförsök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används Dinaro. Gotland, I-län Halland, N-län Tritikon Tritikon 10 Dinaro Cando 111 Cando Dinaro 109 Tulus 6 11 Tulus Sequenz 11 Sequenz 11 Kalmar, H-län Jönköping, F-län Tritikon Tritikon Dinaro 106 Dinaro Cando Cando 109 Tulus 2 12

11 Tabell. Rågvete. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet, medeltal samt sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Tritikon. Svart- Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein Fält- Brun- prickhärdighet längd, styrka, nad vikt korn- halt, groning rost sjuka Sort -0* cm -0** dagar, g/l vikt, g % av ts % % % Tritikon , 12, Rel.tal Tritikon= Dinaro ,0 10, Cando , 11, Provade år Tulus ,1 11, 2 Provade 2 år SW a ,7 11,0 12 Sequenz ,1 11, * = full övervintring. * = fullt upprätt bestånd. Följande sort har provats tre år: TULUS, tysk sort med hög avkastning, särskilt i norra Götaland och Svealand. Sorten är högvuxen, men har god stråstyrka. Den mognar medeltidigt. Rymdvikten är låg och kärnan stor. Tulus har små sjukdomsangrepp. Följande sorter har provats endast två år och vissa resultat är därför preliminära: GALILEO (EU), tysk sort med medelhög avkastning. Sorten är kort och stråstyv och mognar medeltidigt. Rymdvikten är ganska låg och kärnan medelstor SW 16, holländsk sort med medelhög avkastning. Den är medellång och stråstyv och har särskilt tidig mognad. Rymdvikten är ganska låg och kärnan liten. LAD 9/01, polsk sort med hög avkastning. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka och har sen mognad. Kärnkvaliteten är god med hög rymdvikt och stor kärna.

12 Råg Två sortförsök med råg har varit utlagda Vardera ett på Gotland och ett på Öland. Försöket på Gotland innehåller mestadels marknadsorter medan Kalmarförsöket var kompletterat med flera nya sorter i förprovning. Även i 2009 års försöksserie ingick sorten Visello med kompletterande utsädesmängder på 12 resp. 200 grobara kärnor/m2, för att jämföra med sortprovningens ordinarie utsädesmängd på 0 kärnor. Nya sorter är Evolo och Dukato samt flera nummersorter. Evolo och LPH 7 var bäst i Ölandsförsöket och SWHY 262 (Aslan) på Gotland. Dessa har i medeltal högst avkastning. Även Visello och Ottarp har gått bra. Svampbehandlingen har i år givit -6% i genomsnitt. Det är ingen stor skillnad mellan eller inom försöken. I tabell återges de enskilda försöken, kvalitetsbestämning i tabell 6 och flerårsmedeltal i diagram, samt en sortbeskrivning. Tabell. Enskilda rågförsök 2009 Råg 2009 H-län I-län Br. Johansson Stenstugu försöksstation L7-201 Galltorp Behandling: Endre Behandling: Borgholm Amistar 0,2 l/ha + Visby Amistar 0,2 l/ha + mmh l Mo Stereo 0, l/ha Beh nmh l Sa Stereo 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Amilo SW Kaskelott SW Ottarp SW Visello SSD Marcelo SSD Evolo SW Condukt SW SWHY 262 SW SWHY 26 SW SW H SW Rotari SSD Visello 200 grob SSD LPH 7 SW Dukato SSD Visello 12 grob SSD SW 0717 H SW SW 0719 H SW SW H SW SW 0719 H SW CV % 2, 2,6 LSD kg/ha 0 20 Sortbeskrivning AMILO är en polsk populationssort med mycket hög, nästan lika hög mältningsresistens som den tidigare odlade sorten Otello. Amilo är långstråig, men har god stråstyrka. Sorten har god odlingssäkerhet, den klarar vintrarna bra och ser ut att tolerera sen sådd.

13 Tabell 6. Höstråg. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal Mätare: Amilo. Sjukdomar i obehandlat, övriga egenskaper som medeltal. Över- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Fall- Protein Mjöl- Sköld- Brunvintring, längd, styrka, nad vikt, korn- tal, halt, dagg fläck- rost, Sort -0* cm -0** dagar, g/l vikt, g sek % av ts % % % Amilo , ,0 11 Kaskelott ,2 197,6 11 Ottarp ,0 21, Visello ,1 29, Marcelo , 21, 12 Evolo , 2, 7 11 Provade år Conduct ,2 202,9 12 Aslan , 229, Caspian , 222,1 11 Provade 2 år SW ,9 206, 6 11 Rotari , 21 9,0 1 * Övervintring, = full övervintring. **Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd.. KASKELOTT är en svensk-tysk hybrid med hög avkastning. Den förefaller att ha god odlingssäkerhet i Mellansverige och ser ut att klara sen sådd. Sorten är medellång med medelgod stråstyrka. OTTARP är en svensk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten är medellång och har god stråstyrka. VISELLO är en tysk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten är kortvuxen, men har relativt låg stråstyrka. MARCELO är en populationssort från Tyskland med klart bättre avkastning än Amilo. Den är ganska lång och har sämre stråstyrka än Amilo. Följande sort har provats tre år: CONDUCT (EU), tysk populationssort, är lång med relativt låg stråstyrka. Sorten avkastar klart bättre än Amilo. 6

14 Diagram. Flerårsmedeltal höstråg Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Amilo. Kalmar, H-län Gotland, I-län Amilo Amilo Visello 126 Ottarp 121 Ottarp 11 Kaskelott 116 Aslan Caspian Visello 11 Marcelo 11 Marcelo 11 SW Aslan 1 Kaskelott 11 Caspian 1 Halland, N-län Amilo Visello 120 Marcelo 7

15 Höstkorn I Kalmar län låg regionens enda sortförsök i höstkorn. Höstkornförsöket har fått många nya sorter de sista åren. I år ingår 17st sorter varav 7 st är nya. Högst skörd har sorten Sejet 077, med namnförslag Apropos. Därefter kommer Fridericus och Chess. Champange och Tasmanien är högavkastande nya sorter. Alla dessa sorter har gått bra både som obehandlade och behandladesorter. Tabell 7. Enskilda höstkornförsök 2009 Svampbehandling har utförts i försöket på samma sätt som i övriga sortförsök. Utslaget för svampbehandlingen var 6%. Chess svarade med 11% högre skörd för behandling. För övrigt var skillnaden mycket liten mellan sorterna, alla har givit ungefär samma svar på behandling. I tabell 7 återges de enskilda försöken, kvalitetsbestämning i tabell och flerårsmedeltal i diagram, samt en sortbeskrivning. Höstkorn 2009 H-län K Johansson L7-21 Vassmolösa Behandling: Kalmar Amistar 0,2 l/ha + mmh mj LL Stereo 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Bombay SSD Chess SW Wintmalt SSD Fridericus SW Anisette SW Karyoki SW Cartel SW Queen SSD Sejet 07SSD Layca SSD Nickela SW LP B SW Campnge SW Violetta SSD Tasmanien SSD Malwinta SSD Metaxa SSD CV % 1, LSD kg/ha 290 Sortbeskrivning BOMBAY (EU), tyskt tvåradskorn med ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten förefaller vara bättre än vad graderingarna visar. Bombay har god stråstyrka och medeltidig mognad, medelhög rymdvikt och stor kärna med medelhög proteinhalt och låg växttrådhalt. Sorten har genomsnittliga angrepp av mjöldagg. CHESS (EU), dansk tvåradssort med hög avkastning. Sorten är stråstyv och mognaden medeltidig. Rymdvikten är medelhög och kärnvikten medellåg. Den har låg proteinhalt och växttrådhalt. Chess har små mjöldaggsangrepp. WINTMALT (EU), tysk kortvuxen tvåradssort, har visat god avkastning och bra övervintring. Sorten har enligt tyska undersökningar maltkvalitet. Den har låga angrepp av sköldfläcksjuka. Följande sorter har provats två år: FRIDERICUS (EU), tysk högvuxen sexradssort med hög avkastning och bra vinterhärdighet. Den har relativt låg rymdvikt och liten kärna. ANISETTE (EU), dansk relativt kort tvåradssort med hög avkastning. Den har relativt hög rymdvikt och stor kärna. BREUNSKYLIE (EU), tysk tvåradssort med med god avkastning och bra kärnkvalitet, mycket hög rymdvikt och kärnvikt. Den är relativt lång, men har god stråstyrka.

16 Tabell. Höstkorn. Odlingsegenskaper, flerårsmedeltal Mätare: Bombay. Medeltal obehandlat/behandlat. Strå- Strå- Strå- Moglängd Övervintring styrka brytning nad Sort -0 Ant cm -0* -0** dagar Bombay Chess Provade år Wintmalt Fridericus Provade år Anisette Provade 2 år Karioka Cartel Diagram. Flerårsmedeltal höstkorn Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Bombay. Bombay Kalmar, H-län Anisette 107 Chess 10 Tabell. Höstkorn. Kärnkvalitet, behandlade led och sjukdomar, obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Bombay. Rymd- Tusen- Växt- Pro- Sköld- Blad- Mjöl- Kornvikt korn- tråd tein % fläck- fläcksj. dagg rost Sort g/l vikt, g % av ts av ts % % % % Bombay 67 7,,6 12, Chess 66 9,,1 11, Provade år Wintmalt 67 0,2,9 11,6 Fridericus 60 1,,1 12,2 0 1 Provade år Anisette Provade 2 år Karioka 6,7 11, Cartel 672, 11,

17 Vårkorn Sortförsöken består i år enbart av länsförsök. Riksförsök med nyare nummersorter har ej lagts ut i Animalibältet denna säsong. Ett av försöken innehåller nyare EU sorter (L7-011), medan övriga försök består av mer marknadssorter. Nya sorter i försöken förutom i L7-011 är Tam Tam, Conserton, Essential och Stref. Bäst av det nya materialet har Tam Tam avkastat, i två av försöken har även Conserton givit hög skörd. Dessa sorter har varit bra både som obehandlade och svampbehandlade. Sorter som i genomsnitt avkastat mest när det gäller övriga sorter är Quench och Fairytale. Som behandlade har även Henely, Luhkas, Conchita och Afrodite varit bra. Av det äldre sorterna har Waldemar avkastat bra oavsett behandling. I genomsnitt har svampbehandlingen givit % högre skörd. Skillnaden mellan de olika försöksplatserna är inte stor i år. Behandlingseffekten varierade från som lägst % till 11% skördeökning. Stora skillnader förekommer dock mellan sorterna inom samma försök. Enskilda försök presenteras i tabell 9, flerårsmedeltal i diagram och odlings- och sortegenskaper med maltkvaliteter i tabell 10. Vårkornets sortbeskrivning redovisas mellan tabellerna. Tabell 9. Enskilda vårkornförsök 2009 Vårkorn 2009 F-län H-län N Johansson Behandling: K Johansson Behandling: L7-01 Lyckås Stereo 0, l/ha + Vassmolösa Stereo 0, l/ha + Huskvarna Amistar 0,2 l/ha Kalmar Amistar 0,2 l/ha mmh l Sa Beh nmh svl Mo Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Gustav SW Tipple PL Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Henley SSD Mitja SW Amber SW Honey SW Quench PL Anakin SW Luhkas SSD Afrodite SW Conchita SSD Fairytale SSD Tam Tam SW Conserton SW Essential SW Streif SSD CV %,7 2,9 LSD kg/ha

18 Tabell 9, fortsättning Vårkorn 2009 I-län N-län Stenstugu försöksstation G Ramstedt Behandling: L7-01 Follingbo Behandling: Stafsjö Gård Stereo 0, l/ha + Visby Amistar 0,2 l/ha + Falkenberg Amistar 0,2 l/ha mmh ML Stereo 0, l/ha Beh mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Gustav SW Tipple PL Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Henley SSD Mitja SW Amber SW Honey SW Quench PL Anakin SW Luhkas SSD Afrodite SW Conchita SSD Fairytale SSD Tam Tam SW Conserton SW Essential SW Streif SSD CV %,2,2 LSD kg/ha 0 90 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är avkastningsmätare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med flera sorter i blandning minskas riskerna med att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller drabbas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar. Sortblandningen förnyas kontinuerligt. Blandningarna har varit följande: 200 och 200: Barke, Annabell, Orthega, Otira. 2006: Prestige, Annabell, Orthega, Otira. 2007: Prestige, Annabell, Orthega, Gustav. 200: Prestige, Justina, Orthega, Gustav. SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för samtliga i provningen ingående sorter. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är hög, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. ORTHEGA är ett tyskt foderkorn med hög avkastning. Sorten är ganska lång, men har god stråstyrka. Den mognar medelsent, har hög kärnvikt, hög rymdvikt och medellåg proteinhalt. Sorten angrips av mjöldagg, men mindre än normalt av bladfläcksjuka. Den ger små skördeökningar vid svampbehandling och klarar låga ph. 1

19 Tabell 9, fortsättning Vårkorn 2009 H-län I-län P Wiström Behandling: Stenstugu försöksstation L7-01 Hagby Stereo 0, l/ha + Follingbo Behandling: Borgholm Amistar 0,2 l/ha Visby Amistar 0,2 l/ha + nmh l Mo Beh M Stereo 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Gustav SW Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Mitja SW Quench PL Anakin SW Luhkas SSD Afrodite SW CV %,1 2,0 LSD kg/ha Vårkorn 2009 N-län Hushållnings. Behandling: L7-01 Eldsberga Stereo 0, l/ha + Halmstad Amistar 0,2 l/ha mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Gustav SW Justina SSD Waldemar SW Mercada SW Mitja SW Quench SW Anakin SW Luhkas SSD Afrodite SW CV % 6,1 LSD kg/ha 60 PRESTIGE, engelskt medeltidigt maltkorn med medelhög avkastning. Den är medellång och mycket stråstyv. Sorten mognar medeltidigt, har hög rymdvikt och mycket stor kärna med ganska hög proteinhalt. Den är nematod- resistent, har mycket god resistens mot mjöldagg, men angrips av bladfläcksjuka. Prestige är mätarsort i de europeiska maltkornstesterna. 2

20 Tabell 9, fortsättning Vårkorn 2009 N-län Hushållnings. Behandling: L7-011 Eldsberga Stereo 0, l/ha Halmstad Amistar 0,2 l/ha EU sorter mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Calcule SSd Sej 007 SW Hosh SW Sej SW Garner SW Propino SW Alicia SW Sizilia SW Sunshine SW Iron SW Olof SSd Grace SSd Roslina SSd SJ 727 SSd SJ 720 SSd Kia SSd Tipple SW SW 76 SW SW 76 SW SW 67 SW SW 626 SSD Bor 0216 SSD PF SSD SJ SSD CV %, LSD kg/ha 0 TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har låg GUSTAV, foderkorn med mycket hög avkastning och god odlingssäkerhet. Sorten är kortvuxen med mycket god stråstyrka och medelsen mognad. Den har medellåg rymdvikt, ganska liten kärna och låg proteinhalt. Sorten angrips av mjöldagg men har bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. rymdvikt men ganska stor kärna med låg proteinhalt. Sorten har nematodresistens och för övrigt goda resistensegenskaper. JUSTINA (EU), tysk fodersort med hög avkastning. Sorten är högvuxen men har god stråstyrka. Den mognar medelsent. Genomsnittlig rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. Låga angrepp av mjöldagg.

21 Diagram. Flerårsmedeltal vårkorn Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Jönköping, F-län Kalmar, H-län Sortbland. Sortbland. 10 Gustav 10 Justina Justina 102 Gustav Mercada 9 Waldemar 112 Tipple 99 Mercada 7 10 Henley 10 Henley 107 Quench 10 Quench 106 Waldemar Marthe Tipple WALDEMAR är en mycket kortvuxen och mycket högavkastande fodersort med god stråstyrka. Den mognar medelsent. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Sorten har bra resistens-egenskaper, bl.a. nematodresistens. Afrodite Mitja Anakin CHRISTINA (EU), dansk maltsort med hög avkastning. Sorten är kortvuxen med mycket god stråstyrka. Christina mognar sent. Den har medelhög rymdvikt och liten kärna. MERCADA (EU) från Tyskland har mycket hög avkastning. Den är medelkort med god stråstyrka och mognar medelsent. Sorten har ganska låg rymdvikt och relativt stor kärna samt låg proteinhalt. HENLEY (EU) är en medellång engelsk maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Avkastningen är hög. Rymdvikten är låg och kärnan medelstor. Små angrepp av mjöldagg.

22 Diagram, fortsättning Halland, N-län Gotland, I-län Sortbland. 1 Gustav 11 Justina 11 Tipple Waldemar Mercada 7 Quench 6 Luhkas Makof Amber Honey Afrodite Anakin Mitja Henley Marthe Sortbland. 17 Justina 10 Gustav 10 Waldemar 10 Mercada Henley 6 Marthe Tipple Quench Honey Anakin Luhkas Afrodite Amber Conchita Calcule Mitja

23 Tabell 10. Sortegenskaper vårkorn. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Flerårsmedeltal Medeltal obehandlat/behandlat. Mätare: Sortblandning Strå- Tusen- Strå- bryt- Strå- Mog- Rymd- korn- Pro- Stärkelstyrka ning längd nad vikt vikt tein, sehalt, Sort -0* -0* cm dagar g/l g % av ts % av ts** Sortblandning , 11,7 60,6 Sortmedeltal , 11, 61,0 Gustav ,1 11, 60, Tipple ,6 11,0 61,2 Justina , 11,6 60,6 Waldemar ,9 11,6 60, Mercada ,6 11,2 60,9 Henley ,6 11, 61,0 Mitja ,2 11,9 61,1 Provade år Amber ,7 11, 61,9 Honey ,9 11,0 61,9 Quench ,7 11,1 61, Anakin , 11,2 61,2 Provade år Luhkas ,1 11, 61,2 Afrodite , 11,2 61,6 Calcule ,7 11,6 60,6 Conchita , 11,6 61,2 Provade 2 år SW , 11,2 60,9 SW , 11, 60, Bor ,6 11,9 61,0 Fairytale , 11,0 61,6 Sej ,9 11,1 61,2 Hosh ,2 11,2 60,7 * Stråstyrka: = fullt upprätt bestånd. Stråbrytning: = allt stråbrutet. (Bedömning vid skörd, tidiga sorter kan få förhöjda värden). ** Stärkelsehalt. Preliminära analyser. 6

24 Tabell 10, fortsättning. Sjukdomsangrepp flerårsmedeltal Obehandlat led. Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal. Relativt få analyser för sortering av nyare sorter. Mätare: Tipple. Blad- Sköld- Mjöl- fläck- fläck- Korn- Pro- Tusen- Relativ Relativ dagg sjuka sjuka rost Malt/ tein % korn- Fullkorn, % avkast- fullkorn- Sort % % % % foder av ts vikt, g >2, mm Ant ning skörd* Sortblandning 10 6 Sortmedeltal 6 Gustav 7 F 11, 7, Tipple M 11,1 1, 96 1 Justina F 11,6 9, Waldemar 2 F 11,6 9, Mercada 7 2 F 11,2 2, Henley 2 10 M 11, 1, Mitja 2 7 F 11,9, Provade år Amber M 11, 9, Honey M 11,1 9, Quench 2 7 M 11,1 7, Anakin 2 9 M 11,, Provade år Luhkas F 11,6 0, Afrodite M 11,2 9, Calcule 7 2 M 11,6, Conchita M 11,7 1, Provade 2 år SW , 7, SW , 2, Bor , 7, Fairytale ,1, Sej ,2, Hosh 11, 0, Relativ fullkornskörd är produkten av avkastning och fullkornsandel (sortering >2, mm). Beräkningen av fullkornsskörd är schablonmässig. Resultaten belyser dock betydelsen av en god sortering. 7

25 Följande sorter har provats tre år: QUENCH (EU), sent mognande engelskt maltkorn med mycket hög avkastning. Den är medellång med goda stråegenskaper. Sorten har medelhög rymdvikt och ganska liten kärnvikt och låg proteinhalt. Mjöldaggsangreppen är små och sorten har nematodresistens. ANAKIN (EU), danskt maltkorn med medellångt strå och god stråstyrka. Avkastningen är mycket hög och mognaden medelsen. Anakin har medelhög rymdvikt och mycket hög kärnvikt. Små mjöldaggsangrepp. Sorten har nematodresistens. MARTHE (EU), tysk maltsort med hög avkastning. Den är medelkort med god stråstyrka och mognar medelsent. Marthe har hög rymdvikt och ganska låg kärnvikt samt hög proteinhalt. Små mjöldaggsangrepp. Följande sorter har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära: SW 9, medellång maltsort med god stråstyrka och medelsen mognad. Den har mycket hög rymdvikt och ganska stor kärna. SW 717, ganska lång maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Rymdvikten är relativt hög och kärnan ganska stor. SW 929, medellång maltsort med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har genomsnittlig rymdvikt och ganska liten kärna med låg proteinhalt. LUHKAS, CSBC 901, tidigt mognade, medellång fodersort med genomsnittlig stråstyrka. Den har hög rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. AFRODITE (EU), högvuxen dansk maltsort med genomsnittlig stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har hög rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. THORGALL (EU), medellång dansk maltsort med god stråstyrka och medelsen mognad. Den har hög rymdvikt och hög tusenkornvikt samt hög proteinhalt. CALCULE (EU), fransk, ganska lång maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Den har genomsnittlig rymdvikt och ganska liten kärna. CONCHITA (EU), medellång tysk maltsort med genomsnittlig stråstyrka och medelsen mognad. Den har genomsnittlig rymdvikt och hög tusenkornvikt.

26 Havre Även 2009 bestod sortförsöken i havre av fem länsförsök. Två i F-län, ett i H-län och två i N- län. Det ena försöket i Halland innehöll som vanligt även förprövning av nya nummersorter. Nytt material för året i länsförsöken är Circle, Lipoplus, Galaxy, Nes och Zorro. Mätarsorten Belinda har som vanligt klarat sig bra i förhållande till det nyare materialet. Av det nya materialet från försöket i Halland har sorten SW givit mycket hög skörd som svampbehandlad. Nord 07/16 var bra både i behandlat och obehandlad led. Intressant att flera av de nya sorterna ger hög avkastning i förhållande till Belinda. Av det övriga sorterna ger bara några en högre skörd än Belinda. I genomsnitt har de bästa sorterna bara % högre skörd än mätaren. Högst avkastning bland dessa gav som obehandlade Galaxy, Aveny, Ingeborg och Scorpion och som behandlad sort Circle, Galaxy och Scorpion. Svampbehandlingen gav i genomsnitt ingen skördeökning i år. Ett försök gav dock en behandlingseffekt på 7 %. Övriga försök visade liten eller inget utslag för svampbehandling. Kvalitetsegenskaperna bör tillsammans med avkastningen beaktas i de olika havresorterna. I tabell 11 redovisas årets enskilda havreförsök och i diagram 6 länsvisa flerårsmedeltal. Kvalitetsegenskaper presenteras i tabell 12 och en sortbeskrivning. Tabell 11. Enskilda havreförsök 2009 Havre 2009 F-län H-län N Johansson Behandling: J Nilsson Behandling: L7-01 Lyckås Tilt Top 0, l/ha + Rockneby Tilt Top 0, l/ha + Huskvarna Comet 0,2 l/ha Kalmar Comet 0,2 l/ha mmh l Sa Beh mr ML Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW Gunhild SW Freddy SSD SW Kerstin SW Ingeborg SW Ivory SSD Aveny SW Circle SW Lipoplus SW Scorpion SSD Buggy SSD Ringsaker SW GN 099 SW Galaxy SSD Nes SSD Zorro SSD CV %,9 2,7 LSD kg/ha

27 Tabell 11, fortsättning Havre 2009 F-län N-län Försöksstationen L Tronarp Behandling: L7-01 Riddersberg Behandling: Harplinge Tilt Top 0, l/ha + Jönköping Tilt Top 0, l/ha + Halmstad Comet 0,2 l/ha mf Sa Comet 0,2 l/ha Beh mmh LL Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW Gunhild SW Freddy SSD SW Kerstin SW Ingeborg SW Ivory SSD Circle SW Scorpion SSD Zorro SSD CV %,2,9 LSD kg/ha Diagram 6. Flerårsmedeltal havre Riks och länsförsök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Jönköping, F-län Halland, N-län Belinda 9 Belinda 9 Kerstin 9 9 Freddy 9 9 Freddy 9 99 Ivory 9 96 Ivory 9 9 Ingeborg 9 97 Ingeborg 9 9 Kerstin 97 Gunhild 7 Gunhild 9 Aveny 10 Scorpion Scorpion 9 Aveny 9 Circle 101 Circle 97 0

28 Tabell 11, fortsättning Havre 2009 N-län G Ramstedt Behandling: L7-01 Stafsjö Gård Tilt Top 0, l/ha + Falkenberg Comet 0,2 l/ha mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW Gunhild SW Freddy SSD SW Kerstin SW Ingeborg SW Ivory SSD Aveny SW Circle SW Lipoplus SW Scorpion SSD Buggy SSD Ringsaker SW GN 099 SW Galaxy SSD Nes SSD Zorro SSD SW SW SW SW SW SW SW SW Nord 07/16 SSD Bor 010 SSD Nord 0/20 SSD CV % 6,1 LSD kg/ha 70 Sortbeskrivning BELINDA förenar hög avkastning med god kvalitet och har visat god odlingssäkerhet. Sorten har något låg rymdvikt men är ganska storkärnig. Odlingsegenskaperna är bra. Belinda är medellång och mognar medelsent. GUNHILD avkastar något sämre än Belinda och foderkvaliteten är sämre, men sorten har resistens mot havrecystnematod. Gunhild har medelhög rymdvikt men ganska stor kärna. SW INGEBORG har avkastat som Belinda och har god foderkvalitet. Den är stråstyv och relativt kortvuxen. Sorten mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. FREDDY har hög avkastning men sämre foderkvalitet jämfört med Belinda. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka. Freddy har hög rymdvikt och medelstor kärna. Freddy har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. 1

29 Tabell 12. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet, medeltal obehandlat/behandlat. Sjukdomar obehandlat. Flerårsmedeltal Mätare: Belinda Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Mjöl- Blad- Kronstyrka längd nad vikt korn- dagg** fläck- rost*** Sort -0* cm dagar g/l vikt g % sjuka % % Belinda , 7 Sortmedel ,0 6 6 Gunhild , Freddy ,0 9 SW Kerstin , SW Ingeborg , 7 6 Ivory ,9 9 Aveny ,7 6 2 Circle , 7 6 Lipoplus ,2 1 0 Provade år Scorpion ,1 Buggy , 1 Provade 2 år SW , 11 1 Nord 07/ , 1 Bor , 9 Ringsaker ,0 2 7 GN , Galaxy , 9 10 * = fullt upprätt bestånd. **Mjöldagg. Angrepp kan förekommer vissa år i södra och västra Sverige. *** Kronrost förekommer lokalt vissa år och kan ge allvarliga skördesänkningar. Diagram 6, fortsättning Belinda Freddy Ivory Kerstin Ingeborg Aveny Scorpion Gunhild Kalmar, H-län SW KERSTIN har gett hög till mycket hög avkastning. Den är medellång, har god stråstyrka, mognar något sent, samt har låg rymdvikt och medelstor kärna. Sorten har små angrepp av mjöldagg. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. SW INGEBORG har avkastat som Belinda och har god foderkvalitet. Den är stråstyv och relativt kortvuxen. Sorten mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. IVORY (EU) är en särskilt storkärnig sort från Tyskland. Den har avkastat något sämre än Belinda. Sorten är stråstyv och mognar medel- 2

30 Tabell 12, fortsättning. Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat Mätare: Belinda Råfett Växttråd- NDF* Protein- Stärkelse* Nematod Sort % av ts halt, % av ts % av ts halt, % av ts % av ts resistens** Belinda 6,2 12,9 2,0 11, 7, Sortmedel,7 12, 2,0 11,,6 Gunhild, 12,7 2, 11,6, Ha, Hf Freddy,6 1,1 29, 11,7 7, Hf SW Kerstin,0 11,6 27,7 11, 9, Hf SW Ingeborg,1 12, 2, 12,0,7 Hf Ivory, 12,2 26, 11,9 0, Hf Aveny,2 12,2 2,2 11,7 9, Circle, 12, 2,0 11,6 9,0 Lipoplus,6 1,2 2,7 12,6, Provade år Scorpion,1 11,6 2,0 11,7 9,1 Ha, Hf Buggy, 11,7 2,9 11, 1, Hf Provade 2 år SW 01020,2 12,2 27, 11, 0, Nord 07/16 6,1 12,1 26,6 11,, Bor 010 6,1 1,1 29,2 11, 7,7 Ringsaker, 12,9 27, 12,1, GN 099, 11,9 27, 11,6 9,0 Galaxy, 12,1 27, 11,6 9, * NDF och stärkelse, analyser endast ** Nematodresistens. Ha = Heterodera avenae. (Vigtigast) Hf = Heterodera filipjevi (Gotlandstypen). tidigt. Rymdvikten är medelhög och råfetthalten låg, men stärkelsehalten är mycket hög. Ivory har högst tusenkornvikt av de provade sorterna. Sorten är nematodresistent (Gotlandstypen). AVENY har avkastat bättre än Belinda och har gett särskilt hög avkastning utan svampbehandling i Mälardalen. Sorten har medelhög rymdvikt och kärnvikt. Den är relativt högvuxen med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Angreppen av kronrost är små, vilket kan ha påverkat avkastningsbilden. CIRCLE, SW 020 har avkastat ungefär som Belinda. Sorten har relativt hög rymdvikt och medelstor kärna. Kvalitetsegenskaperna är genomsnittliga. Följande sorter har provats tre år: SCORPION (EU), från Tyskland, har hög avkastning. Den har relativt hög rymdvikt och är storkärnig med hög stärkelsehalt. Sorten mognar medeltidigt, är relativt högväxt och har medelhög stråstyrka. Scorpion har nematodresistens. BUGGY (EU), tysk dvärgsort med hög avkastning. Den är särskilt kortvuxen och har också mycket god stråstyrka. Rymdvikten och kärnvikten är låga, men den inre kvaliteten är bra med bl.a. hög stärkelsehalt.buggy har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod.

31 Vårvete 2009 års vårveteförsök innehåller nästan samma sorter som året innan. Bara i Hallandsförsöket finns nya sorterna Brisant, Granary och SW 6. Sorterna Marble och Azurite har hög avkastning både som obehandlade och behandlade. Taifun gav bäst skörd i Blekingeförsöket. Andra sorter som också ger hög skörd är Triso och Ashby. Nya sorten Granary gav bra skörd som behandlad. Effekten av svampbehandlingen var olika för försöken. På Gotland och i Halland ökade skörden med 16 % för behandling. Men bara med ca 2 % i Blekinge. Sorter som svarar på behandling är Zicon, Taifun samt de nya sorterna Brisant och Granary. I tabell 1 redovisas enskilda försök, sortegenskaper i tabell 1, flerårsmedeltal i diagram 7 och en sortbeskrivning. Tabell 1. Enskilda vårveteförsök 2009 Vårvete 2009 I-län K-län Stenstugu försbehandling: L.S Jönsson Behandling: L7-01 Follingbo Tilt Top 0, l/ha Gammalstorp Tilt Top 0, l/ha Visby senare Sölvesborg senare mmh ML Comet 0,2 l/ha + M Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Beh Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Vinjett SW Triso SSD Quarna SSD Kungsjet SW Taifun SSD Stilett SW Ashby PL Azurite SW Marble SSD Zircon SW CV % 2,7 1,9 LSD kg/ha Sortbeskrivning VINJETT mognar medeltidigt och har hög till mycket hög avkastningsförmåga, särskilt i södra Sverige, men något sämre kvalitet jämfört med den tidigare mätaren Dragon. Vinjett har medelhög stråstyrka och ett medelkort strå. Sorten har ganska låg rymdvikt och medelstor kärna med något låg proteinhalt och relativt lågt falltal. Vinjett har ett relativt styvt gluten. Sorten har resistens mot mjöldagg och brunrost. TRISO är en tysk sort med mycket hög avkastningsförmåga, särskilt i de norra områdena. Den är medelkort med medelhög stråstyrka och mognar relativt sent. Triso har hög rymdvikt och stor kärna, något låg proteinhalt och relativt lågt falltal. Triso har ett styvt gluten. Sorten är känslig för mjöldagg och brunrost och även gulrost, men något mindre känslig för bladfläcksvampar.

32 Tabell 1, fortsättning Vårvete 2009 N-län ISA Lantbruk Behandling: L7-01 Eldsberga Tilt Top 0, l/ha Halmstad senare mmh l Mo Comet 0,2 l/ha + Obeh Proline 0,6 l/ha Beh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Vinjett SW Triso SSD Quarna SSD Kungsjet SW Taifun SSD Stilett SW SW 6 SW Zircon SW Granary SW Brisant SSD CV % 9, LSD kg/ha 1 00 Diagram 7. Flerårsmedeltal vårvete Riks och länsförsök siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Vinjett. Vinjett Triso Blekinge, K-län Quarna 9 Kungsjet 101 Vinjett Gotland, I-län Taifun Halland, N-län Triso 101 Vinjett Quarna 9 Triso 9 Kungsjet 106 Quarna 91 Taifun 9 Taifun 99

33 Tabell 1. Sortegenskaper vårvete. Odlingsegenskaper, medeltal obeh-beh, och sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsresultat Mätare: Vinjett Strå- Strå- Mog- Mjöl- Blad- Svart- Brun- Gulstyrka längd nad dagg fläck prick rost rost Sort -0* cm dagar % % % % % Vinjett Sortmedel Triso Quarna SW Kungsjet Taifun Provade år Stilett Provade år Diskett Provade 2 år Zircon * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. Tabell 1 fortsättning Kärnkvalitet, behandlade led Mätare: Vinjett Rymd- Tusen- Protein- Stärk- Brödvolym vikt korn- halt Falltal else, mätare Sort g/l vikt g % av ts sek % av ts Vinjett Vinjett 79 0,1 1, ,0 101 Sortmedel 79 0, 1, ,6 Triso 0 1,9 1, ,6-1 Quarna 796 1, 1, 16 67,6 - SW Kungsjet 0 0, 1, , -1 Taifun 09 6, 1, 2 69,1 Provade år Stilett 7,6 12, 22 69,6-27 Provade år Diskett 797 0,2 1, , - Provade 2 år Zircon 79,7 12, 16 71,1 * Brödvolymen anges som ml per gram mjöl. QUARNA är en tidig och kortvuxen sort från Schweiz. Avkastningsförmågan är något låg. Odlingsegenskaperna är goda och kvaliteten bra. Sorten är stråstyv och mognar tidigt. Den är känslig för mjöldagg, men ger liten merskörd för behandling. Rymdvikten är hög och kärnan ganska stor med mycket hög proteinhalt och högt falltal. Sorten har ett styvt gluten och passar som kvalitetshöjare i blandningar. SW KUNGSJET har gett mycket hög avkastning. Sorten är medelkort med normal stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnan medelstor. Proteinhalten är låg. Falltalet är relativt lågt. Brödvolymen är lägre jämfört med Vinjett. Resistensegenskaperna är relativt goda. 6

34 TAIFUN (EU), tysk sort med hög avkastning. Den är kortvuxen men något stråsvag. Sorten mognar tidigt. Den har god kärnkvalitet med hög rymdvikt, stor kärna med hög proteinhalt och högt falltal. Taifun är känslig för rostsjukdomar. Följande sorter har provats tre år: STILETT har visat mycket hög avkastning, särskilt i södra Sverige. Den är kortvuxen och stråstyv och mognar medelsent. Sorten har relativt låg rymdvikt och liten kärna. Falltal och proteinhalt är lägre än genomsnittligt. Sorten har mycket god resistens mot mjöldagg. ASHBY (EU) är en tysk sort med mycket hög avkastning, framförallt i Svealand. Den är medellång med normal stråstyrka och mognar sent. Sorten har relativt låg rymdvikt men stor kärna. Falltalet är högt men proteinhalten är lägre än genomsnittligt. Ashby angrips av mjöldagg. Följande sort har provats endast två år och vissa resultat är därför preliminära: AZURITE (EU) är en tysk sort med hög avkastning. Den är relativt kortvuxen med god stråstyrka och sen mognad. Rymdvikten är medelhög och kärnan medelstor med medellåg proteinhalt och mycket högt falltal. 7

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete I höstvete har försök varit utlagda under 2006. I försöken bekämpas två

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik Havre I regionens tre havreförsök ingår mest marknadssorter men i det stora försöket i Halland ingår också 6 nya nummersorter som värdeprovas. Även havreförsöken följer den torra årsmånen 2016 och avkastningen

Läs mer

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA HÖSTSÄD INNEHÅLL Gröda sida Höstråg 2 Höstvete 5 Höstkorn 14 Rågvete 17 Staffan Larsson Inst. för växtproduktionsekologi Box 7043 750 07 UPPSALA 1 HÖSTRÅG SORTVAL 2007 Tabell 1a. Höstråg. Avkastning områdesvis.

Läs mer

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006

Läs mer

Ingelstorp Naturbruks gy.

Ingelstorp Naturbruks gy. Vårkorn År 2004 var det utlagt 16 st sortförsök i vårkorn. Många nya sorter har provats under de senaste året. Hela 13 nya sorter finns med i länsförsöken (L7-401) samt några nya nummersorter i riksförsöken.

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens

Läs mer

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades

Läs mer

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka

Läs mer

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete

Läs mer

sortförsök i spannmål och trindsäd

sortförsök i spannmål och trindsäd sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst

Läs mer

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök

Läs mer

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren

Läs mer

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401. Försöken

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med

Läs mer

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Under 2002 har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom de Mellansvenska försöken. Där har 46 kornsorter, varav 16

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök Sortprovningen SLU Första upplaga: November 2012 Reviderad: April 2013 Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök 2008-2012 Staffan Larsson Konventionell odling Innehåll, 1 Områdesfigur, 2 Höstråg,

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet

Läs mer

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401.

Läs mer

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad

Läs mer

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2003 SORTFÖRSÖK 2003 av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete 2003 H-län H-län Under 2003 har 8 försök varit utlagda. På några försöksplatser har en del utvintring

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2010

Sortval i ekologisk odling 2010 Sortval i ekologisk odling 2010 Sortförsök 2000-2009 Höstvete Höstråg, rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2016 skördades tre sortök inom

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Under har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom Mellansvenska försöken. Där har 30 kornsorter prövats i försöksserien för medeltidiga

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och

Läs mer

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.

Läs mer

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.

Läs mer

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter

Läs mer

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2004 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på

Läs mer

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2005 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på

Läs mer

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Brödvete: Olivin hade en ovanligt låg skörd 2008 och överträffas i stort sett i hela Mellansverige av såväl Ellvis som Gnejs, både 2008 och

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2011

Sortval i ekologisk odling 2011 Sortval i ekologisk odling 2011 Sortförsök 2004-2010 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer

SORTVALSTABELLER 2005

SORTVALSTABELLER 2005 1 SORTVALSTABELLER 2005 Fältforskningsenheten SLU Staffan Larsson Jannie Hagman Desirée Börjesdotter Höstråg, 2 Höstvete, 5 Höstkorn, 13 Rågvete, 15 Vårvete, 18 Vårkorn, 21 Havre, 32 Ärter, 39 Oljeväxter,

Läs mer

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Harnesk, Opus och Hereford är avkastningsmässigt tämligen likvärdiga i E- och

Läs mer

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se Vårkorn Generationsväxling fortsätter med nya sorter som höjer avkastningen i vårkornet. Av maltkornssorterna

Läs mer

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Jordbrukardag Alnarp.   sortval Nils Yngveson Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60

Läs mer

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare

Läs mer

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra. Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland I hela området finns det idag sorter som med god marginal överträffar Kosacks avkastning, med bibehållen odlingssäkerhet. I D- och E-området

Läs mer

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Olivin och Harnesk är två väl fungerande brödveten för hela området. Olivin har något bättre kvalitetsegenskaper och är ett något säkrare alternativ

Läs mer

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100 Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Som odlare bör man ha en merbetalning på minst fem procent för Kosack, för att sorten ska kunna konkurrera med sorter som Olivin, Lars och Harnesk

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T

R E S U L T A T B L A N K E T T R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Vatt. Stärk- Gluten-Ergo- Mog- Strå- Plantkg/ha Rel. Rel. Av- halt Liter 1000- Prot.- else halt sterol Mog- nads- styrka Strå- täthet vid tal tal rens skörd

Läs mer

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Östergötland sven-ake.rydell@hushallningssallskapet.se Rågvete Sådden av försöken hösten 2015 var relativt sen och nästan alla försök såddes i månadsskiftet september/oktober,

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sortförsök i höstvete SAMMANFATTNING Under genomfördes i Skåne fyra sortförsök i höstvete. Antalet sorter som provades

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2013

Sortval i ekologisk odling 2013 Sortval i ekologisk odling 2013 Sortförsök 2008-2012 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

SORTVALSTABELLER 2004

SORTVALSTABELLER 2004 SORTVALSTABELLER 2004 Fältforskningsenheten, SLU Spannmål och ärter Höstråg, 2 Höstvete, 5 Höstkorn, 13 Rågvete, 15 Vårvete, 18 Vårkorn, 22 Havre, 33 Ärter, 40 1 Tabell 1a. Höstråg. Kärnavkastning områdesvis.

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete L7-101 Frontal och Mariboss är de högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford är ett fortsatt intressant alternativ i gynnsamma

Läs mer

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson Hur utvecklar vi svensk sortprovning? Nils Yngveson svensk sortprovning Var hämtar rådgivningen sortinformation? 1. Svenska sortförsök, men egna sammanställningar! svensk sortprovning Exempel sammanställning

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Jordbrukardagarna 2010

Jordbrukardagarna 2010 Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Reform och Linus är mycket intressanta sorter för brödveteproduktion.

Läs mer

Sortförsök i vårvete

Sortförsök i vårvete Av Ulrika Dyrlund-Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ulrika.dyrlund-martinsson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under 2017 skördades två ök i Skåne i serien L7-301.

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Linus och Reform är mycket bra sorter för brödveteproduktion. Brons, Julius

Läs mer

Sortval i ekologisk odling Innehåll

Sortval i ekologisk odling Innehåll Sortval i ekologisk odling 2014 Sortförsök 2009-2013 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter, potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson

Läs mer

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida) 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med L respektive H i tabellerna). Som avkastningsmätare används en sortblandning av tre hybridsorter och en linjesort (DK Exstorm,

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare

Läs mer

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Rapporter från Fältforsk - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Sortegenskaper. Höstvete

Sortegenskaper. Höstvete Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka

Läs mer

Sorter och odlingsteknik

Sorter och odlingsteknik Sorter och odlingsteknik I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Samtliga

Läs mer

Höstvete. de når marknaden.

Höstvete. de når marknaden. ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Kombinationen av dåliga etableringsförhållanden och en varm och torr sommar gör att medelavkastningsnivån

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2005 Resultat från sortförsök

Sortval i ekologisk odling 2005 Resultat från sortförsök Fältforskningsenheten Sortval i ekologisk odling 2005 Resultat från sortförsök 2000-2004 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Åkerböna Lupin Potatis

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2006

Sortval i ekologisk odling 2006 Sortval i ekologisk odling 2006 Sortförsök 2001-2005 höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete vårsäd; korn, havre, vårvete åkerböna, lupin, potatis Staffan Larsson & Jannie Hagman Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a) Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL)

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer