SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
|
|
- Sven-Erik Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Från och med 2011 har sortprovningen ett nytt försöksupplägg. Sortföretagen bjuds in att delta i ett antal oberoende sortförsök, de så kallade basförsöken i hela odlingsområdet för att få en riksprovning av sorterna. Därefter beslutar regionerna om ett antal kompletteringsförsök för att få ett regionalt beslutsunderlag som grund för lantbrukarnas sortval. Dessa försök är identiska med Basförsöken för alla grödor utom för höstvete och vårkorn. Basförsöken finansieras av sortföreträdarna och kompletteringsförsöken av regionerna. För att få ett tillräckligt underlag krävs ett visst antal försök i varje region och även en viss geografisk fördelning. EU-serierna för första års screening i höstvete L samt L och i vårkorn L har slopats. Dessa sorter ingår nu i bas och kompletteringsförsöken. I redovisningen jämförs skörden för de olika sorterna med en mätarsort, vars skörd redovisas som relativtal 100. Mätaren är som regel en allmänt odlad sort i området eller en blandning av flera sorter för att uppnå stabilitet mellan åren. Flerårsmedeltalen redovisas uppdelade på områden enligt nedan och ger den säkraste bedömningen av hur en sort kommer att bete sig i ett visst odlingsområde. Resultaten från samtliga försök har bearbetats av SLU och är beräknade med SAS Mixed Model, som tar hänsyn till obalanserade försöksserier. Ytterligare information om metodik finns att hämta i Sortval som ges ut av SLU. De enskilda försöksresultaten och stort antal sammanställningar finns publicerade på Internet på adresserna: och Odlingsområdena A - G. 99
2 Höstvete, L7-101 Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Hereford är det klart högst avkastande fodervetet i D- och E-området. Harnesk och Loyal är avkastningsmässigt likvärdiga i F- och G-områdena. Ellvis, Olivin och Kranich är tämligen likvärdiga avkastningsmässigt i hela området men Olivin är något säkrare i tuffare lägen. Nya högavkastande fodersorter är på ingång. Antalet försök i höstveteserien L7-101 har minskat något sedan föregående år till 17 stycken, varav tre stycken låg i det nordligare G-området och omfattade åtta marknadssorter utöver mätaren och sju stycken vardera i F- och det nya sammanslagna D- och E- områdena med sorter. Det stora sortantalet i en del försök beror på att riks- och 1-årsprovningen numera sker i samma försök som de mer provade sorterna. Försöken såddes mellan den 10:e och den 30:e september med ett uppehåll mellan 15:e och 24:e september på grund av regn, och de senare sådda försöken var i flera fall knappt uppe när snön lade sig i november. Den långa vintern och den torra inledningen på våren var påfrestade för försöken och när skörden drog i gång i början av augusti var det 13 försök som skördades efter att fyra stycken strukits av olika anledningar, och i ytterligare tre försök var delar av försöken så skadade att ett eller två upprepningar ströks. I ett par av försöken ställde vildsvin till så mycket skada att hela försöket eller enskilda sorter var tvungna att strykas, och ett försök hade mycket låg skörd på grund av torkan på försommaren. Bäst klarade sig försöken i Östergötland med skördar över 10 ton i ett par försök medan försöken i Mälardalen led mer av torkan och hade betydligt lägre skördar. Försöken i väst drabbades hårdast av vintern. I figur 1 redovisas medelavkastningen för mätaren Sortblandning (Olivin, Kranich, Ellvis och Opus) i samtliga försök. I tabell 1 redovisas alla sorter som provats i den regionala provningen i D-F områdena under året, uppdelat i grupper. I grupp 1, som omfattar de ledande marknadssorterna, avkastade de foderinriktade sorterna med Loyal och Hereford i spetsen bäst i de behandlade leden, medan brödveten som Olivin, Kranich och Ellvis sladdar några procentenheter efter. Bilden är mindre klar i de obehandlade leden och när man slår ihop behandlat och obehandlat med de tre reducerade försöken så jämnas det ut ytterligare men fortfarande har Hereford och Loyal den högsta skörden. Den andra gruppen består av nya sorter med i flera fall mycket lovande avkastningar, även om de bara är provade ett till två år. Hymac är ett hybridvete och är liksom de övriga högavkastarna Mariboss, Brons och Julius främst avsedda för foder/stärkelse. Samtliga sorter i denna grupp kommer att provas vidare under 2012, liksom sorterna i den tredje gruppen som endast provats i ett fåtal försök De sista grupperna består till största del av sorter som bedömts inte värda att gå vidare med, men även här finns det sorter som kommer att provas vidare under De planmässiga svampbehandlingarna av halva försöken som görs gav i år varierande utslag men inga entydiga svar och redovisas inte. I tabell 2 redovisas flerårsmedeltal samt de senaste tre årens medelskördar områdesvis. Nedan kommenteras tabellen områdesvis. 100
3 Tabell 1. Höstvete. Avkastning 2011 Område D-F Obehandlat och behandlat Sort Skörd Obeh Skörd Beh Antal försök Skörd Medeltal Antal försök Sortbl. kg/ha rel.tal Hereford SW Loyal SW Olivin SSd Harnesk SW Opus SSd Mulan SSd Kranich SW Skalmeje SSd Akteur SSd Ellvis SSd Boomer SW Cubus SSd Hymac SSd Mariboss SSd Brons SW Julius SW Frontal R10650 SSd SW Beate SW Nimbus SW Inspiration SW Cumulus SW Kerubino SSd Audi NSd Sj (SSd) SSd Jensen NSd Kepler SSd Stigg SW Razzano, R20748 SSd Praktik SSd Pentadur SSd SW SW KW SSd Event SSd Aurora SW Discus SSd Premio SW R SW Hadm SW Holeby NSd SW SW SW SW SW SW Stru SW SW SW SW SW SW Nord 4055/
4 Område C. I område C ligger det 1 försök/ år i Mellansvensk regi medan övriga försök ingår i Animaliebältets försöksregion. För ytterligare information om C-området hänvisas till Animaliebältets försöksrapport. Område D och E. I det från och med i år sammanslagna D- och E-området (norra Götaland) är Hereford det bäst avkastande fodervetet såväl i år som i medeltal, vilket visar att sorten har den vinterhärdighet som krävs för området. Övriga foderveten ligger på samma nivå som de bästa brödvetena Ellvis och Kranich, medan Boomer och Akteur inte riktigt matchar de övriga marknadssorternas avkastning. Område F. I F-området så är skillnaderna mindre men även här avkastar foderveten något mer än brödvetena, såväl i år som i medeltal över flera år. Gamlingen Harnesk toppar tillsammans med nykomlingen Loyal följt av Opus och Hereford. Olivin toppar avkastningsligan bland brödvetena före Ellvis och Kranich. Område G. Endast femårsmedeltalet redovisas då det endast skördas ett höstvetesortförsök per år i området. Harnesk och Loyal är även här de högst avkastande sorterna och är förstahandsvalet för foderproduktion medan Olivin och Kranich är ungefär likvärdiga avkastningsmässigt för brödveteproduktion. Sorternas kvalitets- och beståndsegenskaper redovisas i tabell 3 och 4. Sortbeskrivning SORTBLANDNING består 2011 av en blandning av Olivin, Kranich, Ellvis och Opus. Blandningen är komponerad för att ge så lite mellanårsvariationer som möjligt och för att fungera över hela landet. Sorterna kan bytas ut mellan åren. AKTEUR (SSd) är ett medellångt, tidigt mognande brödvete med hög proteinhalt och stor kärna. Avkastningen är medelgod. Klassas som E-vete. BOOMER (SW) är en tidig tysk kortvuxen brödvetesort med medelgod avkastning och vinterhärdighet. Stråstyrkan är mycket bra, mognaden tidig, proteinhalt och rymdvikt är medelgoda medan kärnan är relativt stor. Tabell 2. Höstvete. Avkastning områdesvis samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning C-området D- och E-området Sort/Årtal Medel Medel Sortbl. kg/ha rel.tal Akteur Boomer Ellvis Harnesk Hereford Kranich Loyal Mulan Olivin Opus Skalmeje
5 CUBUS (SSd) är ett mycket tidigt mognande brödvete, med bra avkastning för sin tidighet. Stråstyrkan är måttlig liksom proteinhalt och falltal medan rymdvikten är god. ELLVIS (SSd) är ett tidigt mognande stråstyvt brödvete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är bra, proteinhalt och rymdvikt medelgoda och falltalet högt. HARNESK (SW) är kortstråig, medeltidig foder- och brödvetesort med god vinterhärdighet. Avkastningen hög/mycket hög, stråstyrkan god, rymdvikten och proteinhalten är något låg. HERFORD (SW) är ett danskt fodervete med mycket hög avkastning, stor kärna, låg rymdvikt och proteinhalt. Strået är medellångt och stråstyrkan medelgod. Vinterhärdigheten tycks fullgod. KRANICH (SW) är en mycket tidigt mognande kortvuxen brödvetesort med bra falltal och proteinhalt. Rymdvikten och stråstyrkan är medelgoda. LOYAL (SW) är en medellång, medeltidig foder/stärkelsesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög/mycket hög, stråstyrkan något under genomsnittet och rymdvikten och proteinhalt är ganska låg. MULAN (SSd) är ett mycket tidigt mognande medellångt stråstyvt vete för främst foder/stärkelseproduktion. Avkastningen är medelhög och kvalitén medelgod. OLIVIN (SSd) är en högavkastande, vinterhärdig sort med medelgod stråstyrka, medellångt strå och medeltidig mognad. Avkastningen är hög och kvalitetsegenskaperna är mycket goda. OPUS (SSd) är en mycket högavkastande foder-/stärkelsevete med tidig mognad, stråt är medellångt och något svagt. Stärkelsehalten är hög, proteinhalten och rymdvikten är låg. SKALMEJE (SSd) är ett högavkastande medelsent fodervete med god stråstyrka. Stärkelsehalten är hög. Övriga sorter är endast provade kortare tid eller ej längre aktuella i området. Tabell 2. forts. Höstvete. Avkastning områdesvis samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning F-området G-området Sort/Årtal Medel Medel Sortbl. kg/ha rel.tal Akteur Boomer Ellvis Harnesk Hereford Kranich Loyal Mulan Olivin Opus Skalmeje
6 Tabell 3. Höstvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F Sort Planttäthet Vår % Stråstyrka, % Strålängd cm Mognad dagar Vattenhalt Skörd % Fältgroning % Sortblandning ,0 12 Akteur ,0 14 Audi ,8 14 Boomer ,2 12 Brons ,7 11 Ellvis ,0 6 Harnesk ,8 12 Hereford ,6 34 Hymac ,0 11 Inspiration ,2 12 Julius ,6 11 Kranich ,6 8 Loyal ,4 5 Mulan ,9 7 Olivin ,1 14 Opus ,7 11 Skalmeje ,5 8 Tabell 4. Höstvete. Kvalitetsegenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F Sort Litervikt g Tusenkornvikt g Falltall sek. Proteinhalt % av ts Stärkelsehalt % av ts Huvudsakligt användningsområde Sortblandning , ,2 71,4 - Akteur , ,0 71,0 Bröd Audi , ,6 71,5 Foder/Bröd Boomer , ,1 72,0 Bröd Brons , ,5 72,1 Foder/Bröd Ellvis , ,2 71,0 Bröd Harnesk , ,7 71,5 Foder/Bröd Hereford , ,3 72,2 Foder Hymac , ,4 72,4 Foder/Bröd Inspiration , ,7 73,3 Foder/Bröd Julius , ,1 71,5 Foder/Bröd Kranich , ,6 72,1 Bröd Loyal , ,3 72,1 Foder Mulan , ,2 71,4 Foder/Bröd Olivin , ,7 71,4 Bröd Opus , ,9 72,3 Foder/Bröd Skalmeje , ,7 72,9 Foder 104
7 W-52 BC BC-107 U D U E-151 T-43 E-152 S-3 E-153 R-733 R-732 Avkastning kg/ha Figur 1. Sortblandningens avkastning
8 Höstråg, L7-201 Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Under året och under 2012 lanseras det flera nya sorter med bra avkastning och odlingsegenskaper. Caspian är en hybridsort från SW som avkastar som bäst i de norra delarna av vårt område. Herakles från SSd är tänkt att konkurrera med Amilo och Marcello. Palazzo är ytterligare en nyhet från SSd och är en hybrid med bra avkastning i hela området. Mätarsort i rågförsöken är trotjänaren Amilo. En mycket odlingssäker och uppskattad sort bland annat för det stabila falltal som sorten har, men även bra vinterhärdighet och dessutom ganska tålig för lite senare sådd. Ett försök till ersättare från SW har varit Conduct som ligger något högre i skördenivå men med ett svagare strå och lägre falltal så har den aldrig riktigt lyckats ersätta Amilo. Marcello från SSd är en bättre utmanare då skörden ligger ca 10 % högre än mätaren, stabil avkastning, bra övervintring men tyvärr sämre stråstyrka. Nu lanseras även Herakles från SSd en syntetisk hybrid vilket innebär en annan urvalsprocess än vanligt men trots namnet så är tanken att ersätta populationssorten Marcello om allt går väl framöver. I tabell 1 redovisas skördenivåer inom våra olika områden som är uppdelat på årsvis avkastning för de senaste 3 åren och medeltal för , hybriderna är markerade med ett (H) efter namnet. De flesta sorter som provas är hybrider som generellt avkastar klart högre och har en bra odlingssäkerhet. Numera har man dessutom i flesta fall kommit tillrätta med pollinationen genom olika förädlingsprogram även om det i vissa fall förekommer att det blandas i lite utsäde från populationssorter fortfarande. Ottarp är en av dessa som har bra stråstyrka och hög skörd samt är dessutom en väldigt frisk sort med låg behandlingseffekt i försöken. Ottarp kommer från SW och är främst tänkt för de mer norra områdena men hänger med bra i hela vårt område. Ett alternativ från SW är Evolo som mer Tabell 1. Höstråg. Avkastning årsvis samt medeltal Mätare: Amilo Område D+E F G Medel Medel Medel Sort/Årtal Amilo kg/ha rel.tal Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Evolo (H) Ottarp (H) Visello (H) Helltop (H) Palazzo (H)
9 är tänkt för södra och östra Götaland men ligger i topp inom nästan hela vårt område. Evolo har bra övervintringssiffror, kort strå, svagare stråstyrka men bra falltalssiffror. Caspian är en nyhet från SW med mycket bra avkastningssiffror framförallt i de norra delarna, har ett långt strå men bra stråstyrka och lite senare mognad. Visello börjar bli en klassiker och är en hybrid från SSd som har avkastat bra i medeltal och får ses som en stabil och odlingssäker sort med bra falltal men tyvärr något svagare strå. Palazzo är en ny hybrid från SSd som även denna kommer från det tyska pollen + projektet liksom Visello. Palazzo som nu har testats i 2 år i våra försök har under dessa år avkastat riktigt bra. Den har ett långt strå, bra stråstyrka och så här långt en bra vinterhärdighet vilket gör den till en intressant nyhet. I tabell 2 redovisas sortegenskaper för de provade sorterna. Även denna vinter fanns det tyvärr en del rågfält som fick kasseras på grund av snömögel och utvintring efter det långvariga snötäcket. I tabell 3 redovisas ett antal försök med lägre antal plantor på våren, detta är enstaka försök med olika orsaker till det plantantal som redovisas. Men trots detta lite intressant att kolla lite extra efter en kallare vinter som det trots allt var. Det finns även redovisat sämsta sort och visst finns det sorter som inte klarar vårt klimat, Tabell 2. Höstråg. Egenskaper för rågsorter, medeltal Sort Plantor vår % Stråstyrka, % Strålängd cm Mognad tid dagar Tusenkornvikt g Litervikt g Falltal sek. Amilo , Conduct , Marcelo , Herakles (SH) , Caspian (H) , Evolo (H) , Ottarp (H) , Visello (H) , Helltop (H) , Palazzo (H) , Tabell 3. Höstråg. Försök med lägre planttäthet vår, D-G 2011 Område Sort D Björkeberg, Vikingstad G Sörbo, Hedemora F St Hällby Amilo Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Evolo (H) Ottarp (H) Visello (H) Helltop (H) Palazzo (H) Sämsta nr sort
10 och som inte lanserats än. Denna tabell är ett komplement till planttäthet vår i medeltal som redovisas i tabell 2. I tabell 4 återfinns avkastningssiffrorna för hela regionen av obehandlat samt behandlingseffekt av 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid DC 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet vid DC Både obehandlat och behandlat är insektsbekämpat vid DC 45 med 0,5 l Sumi Alpha. En bred behandling som inte ska ses som en rekommendation utan enbart har valts för att visa vad sorterna kan prestera om de hålls friska. EVOLO (SW) är en tysk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten har god odlingssäkerhet, är kort, med sämre stråstyrka men har bra falltal. MARCELO (SSd) är en tysk populationssort med klart bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har medellångt strå men en något sämre stråstyrka. OTTARP (SW) är en svensk hybridsort med hög avkastningsförmåga. Sorten har medellångt strå och god stråstyrka. Sortegenskaper AMILO (SW) är en polsk långstråig populationssort med god stråstyrka och god vinterhärdighet. Sorten har mycket bra fältgroningsresistens och bra vinterhärdighet. Sorten verkar också tåla sen sådd något bättre. CASPIAN (SW) är en svensk-tysk hybridsort med hög avkastning speciellt i område F-G, medellång och medelgod stråstyrka. CONDUCT (SW) är en tysk populationssort med något bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har relativt långt strå men något sämre stråstyrka. Tyvärr lite lägre falltal i sammanställningen. VISELLO (SSd) är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är kortvuxen med något sämre stråstyrka men bra falltal. HERAKLES (SSd) är en tysk syntetisk hybridsort med medellångt strå och god stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. HELLTOP (SW) är en tysk hybridsort som har ett medellångt strå och bra stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. PALAZZO (SSd) är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är medellång med bra stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. Tabell 4. Höstråg. Behandlingseffekter i område D-F Sort Relativ skörd Obehandlat Behandlingseffekt i kg Relativ skörd Obehandlat Behandlingseffekt i kg Amilo kg/ha Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Evolo (H) Ottarp (H) Visello (H) Helltop (H) Palazzo (H)
11 Rågvete, L7-212 Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Många nya sorter finns numera att välja på om man söker en ersättare till Dinaro som avkastar bra men tyvärr är känslig för gulrost. Största sort just nu är Tulus från SSd men nykomlingarna Empero från SW samt Borwo och Sequens från SSd är alla av intresse för odling som foderspannmål eller för etanolproduktion. Tulus från SSd är för andra året i rad mätare i försöken med rågvete och fortsätter att hålla en bra avkastning, Tyskland är ursprungsland för Tulus som är en medeltidig sort med ett långt strå men som ändå har klarat stråstyrkan riktigt bra. Dessutom har Tulus ett hängande ax som gör att sorten blir något mindre känslig för fältgroning. Sorten har ännu inte drabbats av gulrostproblem samt har en bra vinterhärdighet. Empero från SW är nu också ute på marknaden och ser intressant ut med bra avkastning. Det är en medellång sort med bra stråstyrka och den har klarat gulrosten bra. Empero kommer från SW:s egna förädlingsprogram har hög tusenkornvikt och är en medeltidig sort. Erfarenheten från område F är begränsat men har klarat de senaste två vintrarna riktigt bra. I tabell 1 finns årets skördesiffror och flerårsmedeltal uppdelade områdesvis. Borwo från SSd har visat god avkastningsförmåga i D-E området men lite ojämnare i F. Ett medellångt strå samt hög volymvikt och tusenkornvikt. Stråstyrkan ser lovande ut och har klarat sjukdomarna riktigt bra. Sequenz är ytterligare en sort från SSd som ser lovande ut. Den har ett ganska långt strå, bra stråstyrka men ligger något sämre till på fältgroning. Den verkar klara vinter bra. Triticon från SSd har haft något ojämna skörderesultat i vårt område. Sorten skall sås tidigt för att hinna växa tillräckligt på hösten för att få ut dess skördepotential. Vid sena utsädesleveranser kan såtidpunkten ofta bli för sen för att vara optimal för sorten. Triticon skall enligt förädlaren passa mycket bra på lätt jord tack vare dess långa strå och tidiga mognad. Sorten använd oftast inom ekoodling i dag då den klarat gulrostproblematiken bra. En klart positiv egenskap är att Triticon har bra fältgroningsegenskaper. Tabell 1. Rågvete. Avkastning årsvis samt medeltal Mätare: Tulus Område D+E F Medel Medel Sort/Årtal Tulus kg/ha rel.tal 100* 100* 100* Dinaro Triticon Sequenz Borwo Emporo Preludio Remiko
12 I tabell 2 redovisas % fältgroning men man bör vara lite försiktig med dessa jämförelser då sorterna drabbas olika beroende på ganska stora skillnader i mognad. Det är ju en mycket intressant egenskap och kanske rågvetets andra akilleshäl efter gulrost då det tyvärr ganska ofta händer att utsädesodlingar redan har grott i fält före skörd. I tabell 3 redovisas sortegenskaper för alla sorter. Dinaro från SW har haft en nästan unik hög avkastningspotential men är tyvärr också mycket känslig för den nya rasen av gulrost som slog till med full kraft Sorten odlas fortfarande och är man uppmärksam och bekämpar gulrost så är det en högavkastande sort. Under 2011 var det få försök som drabbades av gulrost men på Glyttinge utanför Linköping fanns det gulrost i en enda sort och det var Dinaro. Detta visar ju sortens känslighet men även att växtförädlingen går framåt då alla andra sorter var friska. Behandlingseffekten i vårt område detta år beror inte enbart av gulrost då även sorter utan angrepp har givit relativt höga behandlingseffekter. I tabell 4 redovisas behandlingseffekten för året och 5- årsmedeltal. Sortförsöken är behandlade blockvis med 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid DC 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet vid DC samt 0,25 l Tilt Top vid DC Både obehandlat och behandlat är insektbekämpat vid DC med 0,5 l Sumi Alpha. Denna Tabell 2. Rågvete. Fältgroning % i område D-F Sort % Tulus 10 Dinaro 18 Triticon 9 Sequenz 15 Borwo 9 Emporo 12 Preludio 9 Remiko 12 omfattande behandling ska inte ses som en rekommendation utan har valts för att visa vad sorterna kan prestera om de hålls friska. Sortegenskaper TULUS (SSd) är en tysk medeltidig sort med mycket hög avkastningspotential speciellt i område D-F. Den har ett långt strå och bra stråstyrka samt har klarat vinterhärdigheten bra. Rymdvikten är relativt låg men har en stor kärna. Mognar medeltidigt och har haft små sjukdomsangrepp. DINARO (SW) är en polsk kortstråig medeltidig sort med mycket bra stråstyrka. Medeltidig mognad med mycket hög avkastningsförmåga samt god vinterhärdighet. Låg rymdvikt och en medelstor kärna, hög halt av stärkelse och mycket känslig för gulrost. Tabell 3. Rågvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal Sort Plantor Vår % Strålängd cm Stråstyrka, % Mognad dagar Litervikt g Tusenkornvikt g Proteinhalt % Stärkelse % Tulus ,5 11,8 73,7 Dinaro ,2 11,2 75,4 Triticon ,7 12,9 73,6 Sequenz ,2 11,7 74,1 Borwo ,8 11,5 73,9 Emporo ,8 11,4 Preludio ,5 11,6 Remiko ,7 11,6 110
13 Tabell 4. Rågvete. Avkastning 2011 samt Obehandlat och behandlingseffekt i kg. Mätare: Tulus. Område D-F Skörd Behandlingseffekt Skörd Behandlings- Sort Obehandlat i kg Obehandlat effekt i kg Tulus Dinaro Triticon Sequenz Borwo Emporo Preludio Remiko TRITICON (SSd) är en tysk tidig sort med långt strå. Kräver en bra och tidig etablering för att kunna utnyttja sin avkastningspotential och passar bäst på lättare jordar. Ojämn skördenivå i Mellansvenska försök, troligen på grund av något för dålig vinterhärdighet men med högre avkastning i södra Sverige. SEQUENZ (SSd) är en tysk sort med bra och jämn avkastning samt hög rymdvikt. Hög protein- och stärkelsehalt med relativt långt strå samt en god stråstyrka och lovande vinterhärdighet. Tabell 5. Rågvete. % Septoria 2011 i obehandat Omr D E Sverige Plats Norrköping Munkedal Tulus Dinaro Triticon Sequenz Borwo Emporo Preludio Remiko BORWO (SSd) är en polsk sen sort som visat god avkastningsförmåga. Den har ett medel långt strå och relativt hög volymvikt och tkv. Stråstyrkan ser lovande ut och den har små behandlingseffekter i försöken vilket tyder på att sorten klarat sjukdomarna bra. EMPERO (SW) är en holländsk kortstråig tidig sort med mycket bra stråstyrka. Tidig mognad och relativt hög tusenkornvikt. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. REMIKO (SW) är en polsk sort med medellångt strå och bra stråstyrka. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. Kommer troligen på marknaden om några år. 111
14 Höstkorn, L7-215 Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet, Strängnäs Matros, en ny marknadssort för 2012, avkastar högst, både i årets försök och i flerårsmedeltal. Av alla 12 st sorter som provades i årets försök visar marknadssorterna god avkastningspotential och av nya sorter avkastade hybridkornsorten Hobbit högst. Inför 2011 lades det ut 3 st höstkornsförsök i mellansvenska försöksområdet, i Östergötland, Västergötland och i Västmanland. Eftersom att underlaget av höstkornsförsök är så litet så redovisar flerårsmedel för hela landet samt område D-G tillsammans med egenskaperna i tabell 2 och i tabell 1 ettårsmedel för område D-F. I årets försök fick vi litet utslag för sorternas olika vinterhärdighet, vilket också visar sig i en hög skörd. Det testades 12 st sorter i försöken som såddes i början av september. Försöken gödslades med ca 130 kg N/ha, ogräsbekämpades och skördades i början av augusti. Av höstkornsorterna avkastade nästa års marknadssort Matros högst, följt av Apropos i årets försök. Sorten Wintmalt är maltkorn. När det gäller sorterna vinterhärdighet så klarade marknadssorterna vintern bra. Av marknadssorterna så verkar Matros ha högst avkastningspotential medan Apropos har något bättre vinterhärdighet. På försöksplatserna utfördes svampbehandlingen blockvis med 0,25 l Flexity och 0,25 l Tilt Top i begynnande stråskjutning samt 0,4 l Proline och 0,25l Comet i axgång. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D-F i storleksordningen ca 600 kg/ha. Det fanns mjöldagg och lite bladfläcksvampar. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserien L7-215 på fältforskningsenheten på SLU, Tabell 1. Höstkorn. Avkastning 2011, omr D-F, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Bombay kg/ha rel.tal SJ Matros (SW) Sej Apropos (SSd) Syn Hobbit (Syn) AC Skamling (SSd) SJ Gospel (SW) Sec (SW) KWS Cassia (SSd) LP Wintmalt (SSd) Sej Anisette (SW) LP Jade B83 (SW) SJ Augusta (SW)
15 Sortegenskaper BOMBAY (SSd) (mätaren) är ett tvåradsfoderkorn från Tyskland med bra avkastning och medelgod vinterhärdighet. Sorten har ett medellångt strå med bra stråstyrka. Bombay mognar tidigt och har hög rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt. ANISETTE (SW) är ett tvåradsfoderkorn från Danmark som avkastar något över mätaren. Sorten har medeltidig mognad och god vinterhärdighet. Anisette har ett kortare strå än mätaren och god stråstyrka. Rymdvikten och proteinhalten är något lägre än mätaren. APROPOS (SSd) är ett tvåradsmaltkorn från Danmark med mycket hög avkastningspotential och bra vinterhärdighet. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka och mognar medelsent. Apropos har medelhög kärnvikt samt lägre rymdvikt och proteinhalt än mätaren. MATROS (SW) är ett tvåradskorn från Danmark med bra vinterhärdighet och mycket hög avkastningspotential. Matros är en systersort till Apropos. Sorten mognar medelsent och har ett medellångt strå med medelgod stråstyrka. Matros har medelhög kärnvikt och något lägre rymdvikt och proteinhalten än mätaren. WINTMALT (SSd) är ett tvåradsmaltkorn från Tyskland. Sorten har avkastningsförmåga i nivå med mätaren. Strået är kort med god stråstyrka. Lägre rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt än mätare. Sorten mognar något senare än mätaren. Nyare sorter som provats Syn Hobbit (Syn), LP Jade B83 (SW), SJ Augusta (SW), Sec (SW), SJ Gospel (SW) KWS Cassia (SSd) och AC Skamling (SSd) har provats i området. Tabell 2. Flerårsmedel, bestånds- och kvalitetsegenskaper. Medeltal för , hela Sverige Plantor Stråstyrka Strå- Mognad Rymd- Tusen- Protein Stärkelse Sort Skörd Skörd D-G vår% 0-100* längd cm dagar vikt g/l kornvikt g % av ts i TS% av ts Bombay kg/ha rel.tal ,8 11,8 58,5 Anisette ,8 11,7 59,4 Apropos ,5 11,0 59,2 Matros ,8 11,4 58,9 Wintmalt ,3 11,4 59,8 *100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. 113
16 Vårvete, L7-301 Marcus Eriksson, HS Konsult Till 2012 års odling bör nya Diskett med bra avkastning och högt falltal bli huvudalternativ vid odling på mineraljordar. Triso ger fortfarande högst skörd i försök på mulljord, en trend som funnits de senaste åren. Quarna ligger kvar cirka 15 % under mätaren Vinjett och kräver därmed en merbetalning för att vara intressant att odla. I det mellansvenska försökssamarbetet etablerades sju vårveteförsök men i årets sammanställning presenteras resultaten endast från fem försök. De andra två försöken har kasserats, ett pga. vattenskador under hösten och ett försök skördades tyvärr av försöksvärden. Samtliga försök etablerades i senare delen av april och utvecklades förhållandevis normalt trots torra förhållanden i de östra delarna. Antalet sorter ökar i vårveteförsöken och i årets serie har det varit totalt fjorton sorter varav många är med för första gången i år. I sammanställningarna är endast de nio sorter som provats två år eller mer med. De flesta nya sorterna avkastar som mätaren eller högre med undantag för Scirocco och förstaårsprovade Chasseral som är två mer Quarna-lika sorter. Allra högst i avkastning, 114 mot mätaren Vinjett i område D-F, ligger i år en nummersort från KWS som SW har lagt in i de officiella försöken i år. Av marknadssorterna har Diskett avkastat bäst, följd av Vinjett, Triso och Quarna i fallande ordning. Det är nu andra året som Vinjett ligger något över Triso i skörd i område D-F. (Tabell 1) Ser man till de flerårsmedel som presenteras i samma tabell ser man att skördeskillnaden mellan Triso och Vinjett nu i stort sett raderats ut. Går man däremot in och tittar på enskilda försök så verkar Triso ha en klart större potential på ren mulljord med något lågt ph (se försöket i Odensbacken, tabell 2). Detta är en trend man kan se även när man tittar på försök bakåt i tiden. Quarna ligger som vanligt 15 % under i avkastning och Tabell 1. Vårvete. Medelavkastning årsvis i område D-F samt flerårsmedel i delområden Område Sort D - F 2009 D - F 2010 D - F 2011 Medel D - F Medel D+E Medel F SW Vinjett kg/ha rel. tal IGP Triso (SSd) DSP Quarna (SSd) SW Diskett SW Sonett SW LW Pinch (SSd) KWS Aurum (SW) KWS Scirocco (SSd) Provad Provad
17 odlingsekonomin i den sorten måste räddas med en merbetalning för proteinkvaliteten. Blockbehandlingen har i år givit stort utslag i två av försöken, i Skänninge och Hallstahammar. I Skänninge har mjöldagg och svartpricksjuka noterats som dominerande skadegörare medan man i försöket i Hallstahammar endast gjort noteringar om brunrost. Grundförutsättningar i de enskilda försöken presenteras i tabell 2 där även skördarna för obehandlat och behandlat för marknadssorterna presenteras. Där ser man att Triso svarat bra på behandling i Hallstahammar vilket stämmer med tidigare kunskap om att sorten har dålig motståndskraft mot brunrost. Diskett hade visserligen bra grundskörd i försöket men har svarat bra på svampbehandling så även den sorten bör nog anses som känslig mot brunrost. Den nyhet som kommer till 2012 är alltså Diskett och den borde vara förstahandsval vid odling på mineraljord då den har något högre avkastning men kanske framförallt visar ett klart högre falltal. Den har dessutom bättre stråegenskaper och mognaden är jämförbar med Vinjett och Triso. Sorternas egenskaper presenteras i tabell 3. Sortegenskaper, marknadssorter VINJETT (SW), bra avkastning och mognar medeltidigt. Något låg i proteinhalt, falltal och på gränsen i rymdvikt men sorten är populär på kvarnarna. TRISO (SSd), bra avkastning men något senare mognad. Bra rymdvikt men något låg i proteinhalt och falltal. QUARNA (SSd), låg avkastning men något tidigare mognad. Hög proteinhalt och falltal. Mycket styvt strå. DISKETT (SW), hög avkastning men något senare mognad. Något låg proteinhalt men bra rymdvikt och mycket bra falltal. Stråstyvast av marknadssorterna. Tabell 2. Sortegenskaper vårvete. Medeltal , område D-F Proteinhalvikt Falltal* kornvikt tenhalt Mognad Rymd- Tusen- Vat- Sort (%) (g/l) (sek) (g) (%) (dagar) Strålängd (cm) Stråstyrka (%) SW Vinjett 13, ,7 19, IGP Triso (SSd) 13, ,5 21, DSP Quarna (SSd) 15, ,7 19, SW Diskett 13, ,5 20, SW Sonett 4 13, ,7 19, SW , ,9 20, LW Pinch (SSd) 2 13, ,0 21, KWS Aurum (SW) 2 12, ,3 23, KWS Scirocco (SSd) 2 15, ,2 20, * Hela landet. 4 Provad Provad
18 Tabell 3. Marknadssorter 2012 i enskilda försök 2011, område D-F. Obehandlat och behandlat Skänninge 100 kg N Vintrosa 140 kg N Odensbacken 130 kg N Hallstahammar 140 kg N Örsundsbro 120 kg N Sort obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. SW Vinjett kg/ha rel.tal IGP Triso (SSd) DSP Quarna (SSd) SW Diskett Jordart ph-värde Förfrukt mmh l Mo 7,0 Höstraps mmh mj LL 6,2 Lin Mulljord 5,6 Potatis 6,0 Höstvete mr SL ph 6,7 Vårraps Logårdsdagen 3 juli 2012 TEMA: Markvård och bördighet Fokus på västsverige! 116
19 Vårkorn, L7-401 Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet, Strängnäs Av maltkornssorterna är Quench fortfarande serieetta men de andra sorterna har kommit närmare serieledaren. Tittar man närmare på 2011 så har framförallt Tipple gått bra med hög skörd och fina kvalitetsegenskaper inom det mellansvenska försöksområdet. Dagens maltkornssorter tillhör den nya typen som ger låg proteinhalt och kan därmed gödslas lite rikligare. Av foderkornssorterna har Tam Tam den högsta avkastning och senaste mognaden. Tidigast mognad och hög skörd har Luhkas. Anakin avkastade bra i år och är den friskaste sorten och kan passa om man regelbundet odlar mycket korn. Vill man ha mycket halm har Justina det längsta strået. Det kortaste strået har Waldemar. Soldo och Shandy är nyare maltkornssorter som visat högst avkastning två år i rad. Under 2011 avkastade, av marknadssorterna, Tam Tam och Anakin bäst i medeltal. Av maltkornsorterna toppar Quench och Tipple avkastningen. Många sorter har tappat gentemot sortblandningen i år, sortblandningen består av Justina, Mercada, Quench, och Tipple. Anakin, Justina, Tipple och Mercada är sorter som har gått bra och stärkt sin position under året. I år anmäldes 9 st nya sorter för prövning, av dessa ser en handfull riktigt lovande ut. Av de sorter som varit med några år ser Soldo och Shandy intressanta ut. Fairytale och Waldemar är sorter som tappat mest i avkastning under året gentemot sortblandningen. I figur 1 visas marknadssorter, mätarsort. Avkastningen i ej svampbehandlade led redovisas i färg och merskörden för svampbehandling i vitt. Figuren visar att Tam Tam avkastade högst bland marknadssorterna 2011 i obehandlade led. Luhkas, Justina, Rosalina och Gustav gav den högsta merskörden för svampbehandling medan Anakin och Mercada gav lägst merskörd. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D+E i storleksordningen 200 kg och i område F ca 650 kg. På de flesta försöksplatserna utfördes svampbehandlingen med 0,25 l Flexity i DC31 samt 0,25 l Comet och 0,4 l Proline i DC37. Proteinhalterna 2011 blev ca 0,75 procentenheter lägre än flerårsmedeltalet för maltkornssorterna. Under 2011 lades det ut sammanlagt 13 sortförsök med medeltidiga och sena sorter inom det mellansvenska försökssamarbetet. Sammanlagt prövades 34 kornsorter, i försöksserierna som heter L Avkastningen 2011 var i nivå med flerårsmedeltalet i område D+E och i område F var skörden ca 500 kg/ha över flerårsmedel. De flesta försöken såddes från mitten av april till början av maj. Kornet utvecklades bra, om man bara lyckats med etableringen. Det blev en torr och solig maj. I början av juni kom den tropiska värmen med temperaturer över 25 grader de 14 första dagarna, vilket gick hårt åt grödan. Fram vid midsommar kom regnskurarna och temperaturen bedarrade. Under juli månad var det varannandagsväder och kornet kunde kompensera en del av värmeskadorna från juni och avkastningen blev i många fall överraskande bra. Skörden av kornförsöken pågick under andra halvan av augusti till mitten av september, med vissa avbrott för regn i öst och rikligt med regn i väst. I tabell 1 redovisas alla sorter som varit med i försöksserien Sorterna är ordnade efter medelvärdet av svampbehandlade och ej svampbehandlade led. Sorternas 117
20 avkastning är redovisade som relativtal av mätarens avkastning i respektive kolumn. Tabellen bör därför inte läsas radvis utan sorterna ska i första hand jämföras med mätaren. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserierna L7-401 på fältforskningsenheten på SLU, Tabell 1. Korn. Avkastning 2011, omr D-F, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Sortblandning kg/ha rel.tal Sec Tam Tam (SW) NS Soldo (SSd) Sej Anakin (SSd) Sec Shandy (SW) LP Mercada (SW) NFC Quench (Pl) NFC Tipple (Pl) SJ Natasia (SSd) IGP F 5306 (SSd) SW Gustav CSBC Luhkas (SSd) Justina (SSd) LW Shannon 02W (SW) Sej, Fairytale (SSd) SW Honey Sej Zeppelin (SSd) SJ Columbus (SSd) SW Waldemar Syn Propino (SW) Sej Rosalina (SSd) SW Amber SW Catriona Sorter nedan provade för första eller andra året i D-G området SW SW SJ Albertha (SSd) NS Salome 08/2413 (SSd) NSL Overture A (SW) SY Shuffl e (SW) NSL A (SW) SW Viking Gold NS Editha (SSd) Nord 09/2417 (SSd) HAD (SW) SW
21 Område D+E. Av foderkorn avkastar Tam Tam högst i området och av maltkorn avkastar Columbus och Quench högst i flerårsmedlet av marknadssorterna. I årets försök gick Anakin, Columbus Mercada, Quench och Tipple bra och visade hög avkastningspotential. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt de kortstråiga sorterna Gustav och Waldemar men även Tam Tam, Rosalina och Fairytale har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. Område F. Maltkornet Quench och foderkornsorten Tam Tam ligger i topp i flerårsmedlet av marknadssorterna. Av maltkornssorterna så tappar Quench försprånget lite gentemot Tipple men nya sorten Columbus har trängt in sig i mellan Quench och Tipple avkastningsmässigt. I årets försök gick Anakin, Mercada, och Tipple bra och visade hög avkastningspotential. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt sorterna Columbus och Fairytale men även Rosalina och Waldemar har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. Sortegenskaper SORTBLANDNINGEN (mätaren) är en blandning med lika delar Justina, Mercada, Quench och Tipple. Tanken med sortblandningen är att få en stabilare mätare. ANAKIN (SSd) är ett foderkorn från Danmark som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett ganska långt strå med god stråstyrka. Anakin har medelsen mognad. Sorten har högre kärnvikt och lägre proteinhalt medan rymdvikten är i nivå med mätaren. Anakin har hittills visat mindre mottaglighet för sjukdomar och speciellt sköldfläcksjuka. CATRIONA (SW) är ett whiskymaltkorn. Sorten avkastar något under mätaren och har medeltidig mognad. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka. Catriona har medellåg rymdvikt, låg kärnvikt och hög proteinhalt. Maltkornssorteringen är medelgod och stärkelsehalten är medellåg. COLUMBUS (SSd) är ett maltkorn från Danmark med avkastningsförmåga något över mätaren. Sorten har ett medellångt strå och är stråsvag. Columbus mognad som mätaren. Sorten har rymdvikt och kärnvikt i nivå med mätaren samt lägre proteinhalt. Maltkornsorteringen är medellåg och stärkelsehalten är medelhög. FAIRYTALE (SSd) är ett foderkorn från Danmark som visat mycket hög avkastningspotential. Sorten har ett långt strå men med något sämre stråstyrka än mätaren. Fairytale ger en medelhög rymdvikt och låg kärnvikt och proteinhalt. Sorten har medeltidigt mognad och medelhög stärkelsehalt. GUSTAV (SW) är ett foderkorn från SW. Sorten har hög avkastningsförmåga. Strået är kort och styvt. Medelhög rymdvikt, kärnvikt och medellåg proteinhalt. Sorten mognar medeltidigt. Gustav har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. Gustav har låg stärkelsehalt. JUSTINA (SSd) är ett foderkorn från Tyskland. Sorten har visat hög avkastningsförmåga men ligger nu i nivå med mätare. Jusina har medelsen mognad. Sorten har ett långt strå och är något stråsvagt. Rymdvikten är medellåg och proteinhalten och kärnvikt är medelhög. Stärkelsehalten är medellåg. Justina har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. 119
22 LUHKAS (SSd) är ett tidigt mognade foderkorn från England som visat hög avkastningspotential. Sorten har ett medellångt strå med medellåg stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnvikten samt proteinhalten är medelhög. Stärkelsehalten är medelhög. Luhkas har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. MERCADA (SW) är ett foderkorn från Tyskland med hög avkastningsförmåga. Sorten mognar medeltidigt och har ett relativt kort strå med god stråstyrka. Mercada har en låg rymdvikt och medellåg proteinhalt samt hög kärnvikt. Stärkelsehalten är medellåg. QUENCH (SW) är ett maltkorn från England, som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett medellångt strå och god stråstyrka som mognar relativt sent. Sorten har låg kärnvikt och proteinhalt medan rymdvikten ligger i nivå med mätaren. Sorten har en relativt hög stärkelsehalt. Maltkornsorteringen är medelhög. ROSALINA (SSd) är ett maltkorn från Danmark som hittills avkastat i nivå med mätaren. Sorten har en tidig mognad och ett medellångt strå som är stråsvagt. Rymdvikten och proteinhalten är låg medan kärnvikten är i nivå med mätaren. Sorten har en stärkelsehalt och maltkornssortering i nivå med mätaren. Rosalina har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. TAM TAM (SW) är ett malt/foderkorn från Frankrike som visat mycket hög avkastningspotential. Sorten har ett långt strå och bra stråstyrka som mognar medelsent. Tam Tam har medelhög rymdvikt, medeltung kärnvikt och låg proteinhalt. Sorten har hög stärkelsehalt och medelhög maltkorns sortering. TIPPLE (SW) är ett maltkorn från England som avkastar i nivå med mätaren. Sorten ger låg proteinhalt och bra maltkornsutbyte. Tipple har ett kort och styvt strå. Rymdvikten är i nivå med mätaren medan kärnvikten är betydligt högre. Sorten mognar relativt sent. WALDEMAR (SW) är ett foderkorn från SW som har hög avkastningsförmåga. Sorten har ett kort strå med god stråstyrka. Waldemar mognar medeltidigt. Rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt ligger i nivå med mätaren. Sorten har god mjöldaggsresistens. Stärkelsehalten är låg. Waldemar har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. Nyare sorter SJ Natasia (SSd), IGP F 5306 (SSd), LW Shannon 02W (SW), SW Honey, SW Amber, Syn Propino (SW), Sec Shandy (SW), NS Soldo (SSd) och Sej Zeppelin (SSd) har provats i två eller flera år i området. Nya sorter SW , SW , SJ Albertha (SSd), NS Salome 08/2413 (SSd), SY Shuffle (SW), NSL Overture A (SW), NSL A (SW), SW Viking Gold, NS Editha (SSd), Nord 09/2417 (SSd), HAD (SW) och SW provades för första året i området. 120
23 Tabell 2. Korn. Områdesindelad avkastning årsvis , samt flerårsmedel D+E- område F- området Sort/årtal Sortblandning kg/ha rel.tal Anakin Catriona Columbus Fairytale Gustav Justina Luhkas Mercada Quench Rosalina Tam Tam Tipple Waldemar Tabell 3. Bestånds och kvalitetsegenskaper. Medeltal för , område D-G Tusen- Proteielse Stärk- Sortering Merskörd Stråstyrka Strå- Mog- Rymd- korn- Diam > för Ergos- längd nad vikt vikt % av i TS 2,5 mm behandl terol*** Sort 0-100* cm dagar g/l g ts % av ts % ** kg/ha** mg/kg** Sortbl ,4 11,3 59, Anakin ,6 11,0 60, Catriona ,8 11,6 59, Columbus ,7 10,9 60, Fairytale ,2 10,8 60, Gustav ,2 11,2 59, Justina ,4 11,4 59, Luhkas ,4 11,4 59, Mercada ,6 11,0 59, Quench ,6 10,9 60, Rosalina ,6 10,7 59, Tam Tam ,8 10,7 60, Tipple ,4 10,8 60, Waldemar ,3 11,5 59, * 100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. ** Resultat från hela Sverige. *** Ergosterol är en indikator på förekomst av mykotoxiner i spannmålen. Mängden ergosterol är nära förknippad med svampbiomassa och halten ergosterol i spannmål ökar när svamp växer till. 121
24 Tam Tam Anakin Mercada Quench Sortblandning Tipple Gustav Fairytale Justina Luhkas Columbus Waldemar Rosalina Catriona Obehandlat Behandlingseffekt Figur 1. Behandlingseffekt vårkorn 2011, område D-G. 122
Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter
Läs merVårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Läs merSorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst
Läs merHöstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Harnesk, Opus och Hereford är avkastningsmässigt tämligen likvärdiga i E- och
Läs merUnder 2015 avkastade Sanette bäst i
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år
Läs merVårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna
Läs merTotalt var det 16 sorter i serien L7-212 som
SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Östergötland sven-ake.rydell@hushallningssallskapet.se Rågvete Sådden av försöken hösten 2015 var relativt sen och nästan alla försök såddes i månadsskiftet september/oktober,
Läs merJOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se Vårkorn Generationsväxling fortsätter med nya sorter som höjer avkastningen i vårkornet. Av maltkornssorterna
Läs merHöstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete L7-101 Frontal och Mariboss är de högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford är ett fortsatt intressant alternativ i gynnsamma
Läs merSorter och odlingsteknik
Sorter och odlingsteknik I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Samtliga
Läs merSorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Under 2002 har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom de Mellansvenska försöken. Där har 46 kornsorter, varav 16
Läs merVårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska
Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande
Läs merANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt
Läs merSorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Brödvete: Olivin hade en ovanligt låg skörd 2008 och överträffas i stort sett i hela Mellansverige av såväl Ellvis som Gnejs, både 2008 och
Läs merSorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Olivin och Harnesk är två väl fungerande brödveten för hela området. Olivin har något bättre kvalitetsegenskaper och är ett något säkrare alternativ
Läs merHöstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Reform och Linus är mycket intressanta sorter för brödveteproduktion.
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög
Läs merHöstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på
Läs merSorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Under har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom Mellansvenska försöken. Där har 30 kornsorter prövats i försöksserien för medeltidiga
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete
Läs merHöstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland I hela området finns det idag sorter som med god marginal överträffar Kosacks avkastning, med bibehållen odlingssäkerhet. I D- och E-området
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med
Läs merSortförsök i höstvete
Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens
Läs merSortförsök i höstvete
Av Försöksledare Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades
Läs merHöstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Som odlare bör man ha en merbetalning på minst fem procent för Kosack, för att sorten ska kunna konkurrera med sorter som Olivin, Lars och Harnesk
Läs merSortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök
Sortprovningen SLU Första upplaga: November 2012 Reviderad: April 2013 Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök 2008-2012 Staffan Larsson Konventionell odling Innehåll, 1 Områdesfigur, 2 Höstråg,
Läs merANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Linus och Reform är mycket bra sorter för brödveteproduktion. Brons, Julius
Läs merSorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst
Läs merSortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Läs merSortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401. Försöken
Läs merHavre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006
Läs mersortförsök i spannmål och trindsäd
sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans
Läs merSortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.
Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har
Läs merHavre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå
Läs merHöstvete. de når marknaden.
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Kombinationen av dåliga etableringsförhållanden och en varm och torr sommar gör att medelavkastningsnivån
Läs merSortförsök i vårkorn
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök
Läs merKorn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.
Läs merHavre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka
Läs merSortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.
Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats
Läs merJordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson
Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60
Läs merSorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.
Läs merJordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple
Läs merHavre. Sortbeskrivning
TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens
Läs merSortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk
Läs merVårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat
Vårvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Triso är den högst avkastande sorten i hela området och dominansen är särskilt påtaglig i F-området. och Curry har den högsta proteinhalten och
Läs merSORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete I höstvete har försök varit utlagda under 2006. I försöken bekämpas två
Läs merSortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401.
Läs merSorter ekologisk odling
ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Läs merSortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013
Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent
Läs merSortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens
Läs merSortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av
Läs merSortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Läs merHÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA
HÖSTSÄD INNEHÅLL Gröda sida Höstråg 2 Höstvete 5 Höstkorn 14 Rågvete 17 Staffan Larsson Inst. för växtproduktionsekologi Box 7043 750 07 UPPSALA 1 HÖSTRÅG SORTVAL 2007 Tabell 1a. Höstråg. Avkastning områdesvis.
Läs merSortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade
Läs merYara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en
Läs merSortförsök i höstvete
Av Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sortförsök i höstvete SAMMANFATTNING Under genomfördes i Skåne fyra sortförsök i höstvete. Antalet sorter som provades
Läs merNederbörd Brunnby
Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47
Läs merSortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2005 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på
Läs merSortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2004 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på
Läs merHavre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik
Havre I regionens tre havreförsök ingår mest marknadssorter men i det stora försöket i Halland ingår också 6 nya nummersorter som värdeprovas. Även havreförsöken följer den torra årsmånen 2016 och avkastningen
Läs merSorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Läs merSortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök är samma som förra året vilket innebär sju stycken till antalet. Ett
Läs merSortförsök i vårvete
Av Ulrika Dyrlund-Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ulrika.dyrlund-martinsson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under 2017 skördades två ök i Skåne i serien L7-301.
Läs merTabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Läs merSortförsök i vårkorn
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2016 skördades tre sortök inom
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Läs merJordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Läs merHöstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av
Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden
Läs merHur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson
Hur utvecklar vi svensk sortprovning? Nils Yngveson svensk sortprovning Var hämtar rådgivningen sortinformation? 1. Svenska sortförsök, men egna sammanställningar! svensk sortprovning Exempel sammanställning
Läs merSortegenskaper. Höstvete
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka
Läs merLänken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Vårt mål Lantbruket i fokus! Vårt oberoende skapar valfrihet åt lantbrukaren! Det bästa sortmaterialet utifrån svenska odlingsförhållande för
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merSjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL)
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs mer17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)
17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med L respektive H i tabellerna). Som avkastningsmätare används en sortblandning av tre hybridsorter och en linjesort (DK Exstorm,
Läs merJordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad
Läs merIngelstorp Naturbruks gy.
Vårkorn År 2004 var det utlagt 16 st sortförsök i vårkorn. Många nya sorter har provats under de senaste året. Hela 13 nya sorter finns med i länsförsöken (L7-401) samt några nya nummersorter i riksförsöken.
Läs merBra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?
www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008
Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen
Läs merSortval i ekologisk odling 2010
Sortval i ekologisk odling 2010 Sortförsök 2000-2009 Höstvete Höstråg, rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs mer2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merVårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.
Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset
Läs merSjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan det finnas lokala skillnader i en sorts mottaglighet., Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Vatt. Stärk- Gluten-Ergo- Mog- Strå- Plantkg/ha Rel. Rel. Av- halt Liter 1000- Prot.- else halt sterol Mog- nads- styrka Strå- täthet vid tal tal rens skörd
Läs merStråsäd Trindsäd Oljeväxter
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merSortval i ekologisk odling Innehåll
Sortval i ekologisk odling 2014 Sortförsök 2009-2013 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter, potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson
Läs merVåroljeväxter. Sorter och odlingsteknik
Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt
Läs merHavre. Sortbeskrivning
Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga
Läs merVårraps. Sorter och odlingsteknik
Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation johan.roland@slu.se Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 2015. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket
Läs mer