SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SORTER OCH ODLINGSTEKNIK"

Transkript

1 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Från och med 2011 har sortprovningen ett nytt försöksupplägg. Sortföretagen bjuds in att delta i ett antal oberoende sortförsök, de så kallade basförsöken i hela odlingsområdet för att få en riksprovning av sorterna. Därefter beslutar regionerna om ett antal kompletteringsförsök för att få ett regionalt beslutsunderlag som grund för lantbrukarnas sortval. Dessa försök är identiska med Basförsöken för alla grödor utom för höstvete och vårkorn. Basförsöken finansieras av sortföreträdarna och kompletteringsförsöken av regionerna. För att få ett tillräckligt underlag krävs ett visst antal försök i varje region och även en viss geografisk fördelning. EU-serierna för första års screening i höstvete L samt L och i vårkorn L har slopats. Dessa sorter ingår nu i bas och kompletteringsförsöken. I redovisningen jämförs skörden för de olika sorterna med en mätarsort, vars skörd redovisas som relativtal 100. Mätaren är som regel en allmänt odlad sort i området eller en blandning av flera sorter för att uppnå stabilitet mellan åren. Flerårsmedeltalen redovisas uppdelade på områden enligt nedan och ger den säkraste bedömningen av hur en sort kommer att bete sig i ett visst odlingsområde. Resultaten från samtliga försök har bearbetats av SLU och är beräknade med SAS Mixed Model, som tar hänsyn till obalanserade försöksserier. Ytterligare information om metodik finns att hämta i Sortval som ges ut av SLU. De enskilda försöksresultaten och stort antal sammanställningar finns publicerade på Internet på adresserna: och Odlingsområdena A - G. 99

2 Höstvete, L7-101 Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Hereford är det klart högst avkastande fodervetet i D- och E-området. Harnesk och Loyal är avkastningsmässigt likvärdiga i F- och G-områdena. Ellvis, Olivin och Kranich är tämligen likvärdiga avkastningsmässigt i hela området men Olivin är något säkrare i tuffare lägen. Nya högavkastande fodersorter är på ingång. Antalet försök i höstveteserien L7-101 har minskat något sedan föregående år till 17 stycken, varav tre stycken låg i det nordligare G-området och omfattade åtta marknadssorter utöver mätaren och sju stycken vardera i F- och det nya sammanslagna D- och E- områdena med sorter. Det stora sortantalet i en del försök beror på att riks- och 1-årsprovningen numera sker i samma försök som de mer provade sorterna. Försöken såddes mellan den 10:e och den 30:e september med ett uppehåll mellan 15:e och 24:e september på grund av regn, och de senare sådda försöken var i flera fall knappt uppe när snön lade sig i november. Den långa vintern och den torra inledningen på våren var påfrestade för försöken och när skörden drog i gång i början av augusti var det 13 försök som skördades efter att fyra stycken strukits av olika anledningar, och i ytterligare tre försök var delar av försöken så skadade att ett eller två upprepningar ströks. I ett par av försöken ställde vildsvin till så mycket skada att hela försöket eller enskilda sorter var tvungna att strykas, och ett försök hade mycket låg skörd på grund av torkan på försommaren. Bäst klarade sig försöken i Östergötland med skördar över 10 ton i ett par försök medan försöken i Mälardalen led mer av torkan och hade betydligt lägre skördar. Försöken i väst drabbades hårdast av vintern. I figur 1 redovisas medelavkastningen för mätaren Sortblandning (Olivin, Kranich, Ellvis och Opus) i samtliga försök. I tabell 1 redovisas alla sorter som provats i den regionala provningen i D-F områdena under året, uppdelat i grupper. I grupp 1, som omfattar de ledande marknadssorterna, avkastade de foderinriktade sorterna med Loyal och Hereford i spetsen bäst i de behandlade leden, medan brödveten som Olivin, Kranich och Ellvis sladdar några procentenheter efter. Bilden är mindre klar i de obehandlade leden och när man slår ihop behandlat och obehandlat med de tre reducerade försöken så jämnas det ut ytterligare men fortfarande har Hereford och Loyal den högsta skörden. Den andra gruppen består av nya sorter med i flera fall mycket lovande avkastningar, även om de bara är provade ett till två år. Hymac är ett hybridvete och är liksom de övriga högavkastarna Mariboss, Brons och Julius främst avsedda för foder/stärkelse. Samtliga sorter i denna grupp kommer att provas vidare under 2012, liksom sorterna i den tredje gruppen som endast provats i ett fåtal försök De sista grupperna består till största del av sorter som bedömts inte värda att gå vidare med, men även här finns det sorter som kommer att provas vidare under De planmässiga svampbehandlingarna av halva försöken som görs gav i år varierande utslag men inga entydiga svar och redovisas inte. I tabell 2 redovisas flerårsmedeltal samt de senaste tre årens medelskördar områdesvis. Nedan kommenteras tabellen områdesvis. 100

3 Tabell 1. Höstvete. Avkastning 2011 Område D-F Obehandlat och behandlat Sort Skörd Obeh Skörd Beh Antal försök Skörd Medeltal Antal försök Sortbl. kg/ha rel.tal Hereford SW Loyal SW Olivin SSd Harnesk SW Opus SSd Mulan SSd Kranich SW Skalmeje SSd Akteur SSd Ellvis SSd Boomer SW Cubus SSd Hymac SSd Mariboss SSd Brons SW Julius SW Frontal R10650 SSd SW Beate SW Nimbus SW Inspiration SW Cumulus SW Kerubino SSd Audi NSd Sj (SSd) SSd Jensen NSd Kepler SSd Stigg SW Razzano, R20748 SSd Praktik SSd Pentadur SSd SW SW KW SSd Event SSd Aurora SW Discus SSd Premio SW R SW Hadm SW Holeby NSd SW SW SW SW SW SW Stru SW SW SW SW SW SW Nord 4055/

4 Område C. I område C ligger det 1 försök/ år i Mellansvensk regi medan övriga försök ingår i Animaliebältets försöksregion. För ytterligare information om C-området hänvisas till Animaliebältets försöksrapport. Område D och E. I det från och med i år sammanslagna D- och E-området (norra Götaland) är Hereford det bäst avkastande fodervetet såväl i år som i medeltal, vilket visar att sorten har den vinterhärdighet som krävs för området. Övriga foderveten ligger på samma nivå som de bästa brödvetena Ellvis och Kranich, medan Boomer och Akteur inte riktigt matchar de övriga marknadssorternas avkastning. Område F. I F-området så är skillnaderna mindre men även här avkastar foderveten något mer än brödvetena, såväl i år som i medeltal över flera år. Gamlingen Harnesk toppar tillsammans med nykomlingen Loyal följt av Opus och Hereford. Olivin toppar avkastningsligan bland brödvetena före Ellvis och Kranich. Område G. Endast femårsmedeltalet redovisas då det endast skördas ett höstvetesortförsök per år i området. Harnesk och Loyal är även här de högst avkastande sorterna och är förstahandsvalet för foderproduktion medan Olivin och Kranich är ungefär likvärdiga avkastningsmässigt för brödveteproduktion. Sorternas kvalitets- och beståndsegenskaper redovisas i tabell 3 och 4. Sortbeskrivning SORTBLANDNING består 2011 av en blandning av Olivin, Kranich, Ellvis och Opus. Blandningen är komponerad för att ge så lite mellanårsvariationer som möjligt och för att fungera över hela landet. Sorterna kan bytas ut mellan åren. AKTEUR (SSd) är ett medellångt, tidigt mognande brödvete med hög proteinhalt och stor kärna. Avkastningen är medelgod. Klassas som E-vete. BOOMER (SW) är en tidig tysk kortvuxen brödvetesort med medelgod avkastning och vinterhärdighet. Stråstyrkan är mycket bra, mognaden tidig, proteinhalt och rymdvikt är medelgoda medan kärnan är relativt stor. Tabell 2. Höstvete. Avkastning områdesvis samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning C-området D- och E-området Sort/Årtal Medel Medel Sortbl. kg/ha rel.tal Akteur Boomer Ellvis Harnesk Hereford Kranich Loyal Mulan Olivin Opus Skalmeje

5 CUBUS (SSd) är ett mycket tidigt mognande brödvete, med bra avkastning för sin tidighet. Stråstyrkan är måttlig liksom proteinhalt och falltal medan rymdvikten är god. ELLVIS (SSd) är ett tidigt mognande stråstyvt brödvete, med mycket bra avkastning. Stråstyrkan är bra, proteinhalt och rymdvikt medelgoda och falltalet högt. HARNESK (SW) är kortstråig, medeltidig foder- och brödvetesort med god vinterhärdighet. Avkastningen hög/mycket hög, stråstyrkan god, rymdvikten och proteinhalten är något låg. HERFORD (SW) är ett danskt fodervete med mycket hög avkastning, stor kärna, låg rymdvikt och proteinhalt. Strået är medellångt och stråstyrkan medelgod. Vinterhärdigheten tycks fullgod. KRANICH (SW) är en mycket tidigt mognande kortvuxen brödvetesort med bra falltal och proteinhalt. Rymdvikten och stråstyrkan är medelgoda. LOYAL (SW) är en medellång, medeltidig foder/stärkelsesort med god vinterhärdighet. Avkastningen är hög/mycket hög, stråstyrkan något under genomsnittet och rymdvikten och proteinhalt är ganska låg. MULAN (SSd) är ett mycket tidigt mognande medellångt stråstyvt vete för främst foder/stärkelseproduktion. Avkastningen är medelhög och kvalitén medelgod. OLIVIN (SSd) är en högavkastande, vinterhärdig sort med medelgod stråstyrka, medellångt strå och medeltidig mognad. Avkastningen är hög och kvalitetsegenskaperna är mycket goda. OPUS (SSd) är en mycket högavkastande foder-/stärkelsevete med tidig mognad, stråt är medellångt och något svagt. Stärkelsehalten är hög, proteinhalten och rymdvikten är låg. SKALMEJE (SSd) är ett högavkastande medelsent fodervete med god stråstyrka. Stärkelsehalten är hög. Övriga sorter är endast provade kortare tid eller ej längre aktuella i området. Tabell 2. forts. Höstvete. Avkastning områdesvis samt 5-årsmedeltal. Mätare: Sortblandning F-området G-området Sort/Årtal Medel Medel Sortbl. kg/ha rel.tal Akteur Boomer Ellvis Harnesk Hereford Kranich Loyal Mulan Olivin Opus Skalmeje

6 Tabell 3. Höstvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F Sort Planttäthet Vår % Stråstyrka, % Strålängd cm Mognad dagar Vattenhalt Skörd % Fältgroning % Sortblandning ,0 12 Akteur ,0 14 Audi ,8 14 Boomer ,2 12 Brons ,7 11 Ellvis ,0 6 Harnesk ,8 12 Hereford ,6 34 Hymac ,0 11 Inspiration ,2 12 Julius ,6 11 Kranich ,6 8 Loyal ,4 5 Mulan ,9 7 Olivin ,1 14 Opus ,7 11 Skalmeje ,5 8 Tabell 4. Höstvete. Kvalitetsegenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från område D-F Sort Litervikt g Tusenkornvikt g Falltall sek. Proteinhalt % av ts Stärkelsehalt % av ts Huvudsakligt användningsområde Sortblandning , ,2 71,4 - Akteur , ,0 71,0 Bröd Audi , ,6 71,5 Foder/Bröd Boomer , ,1 72,0 Bröd Brons , ,5 72,1 Foder/Bröd Ellvis , ,2 71,0 Bröd Harnesk , ,7 71,5 Foder/Bröd Hereford , ,3 72,2 Foder Hymac , ,4 72,4 Foder/Bröd Inspiration , ,7 73,3 Foder/Bröd Julius , ,1 71,5 Foder/Bröd Kranich , ,6 72,1 Bröd Loyal , ,3 72,1 Foder Mulan , ,2 71,4 Foder/Bröd Olivin , ,7 71,4 Bröd Opus , ,9 72,3 Foder/Bröd Skalmeje , ,7 72,9 Foder 104

7 W-52 BC BC-107 U D U E-151 T-43 E-152 S-3 E-153 R-733 R-732 Avkastning kg/ha Figur 1. Sortblandningens avkastning

8 Höstråg, L7-201 Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Under året och under 2012 lanseras det flera nya sorter med bra avkastning och odlingsegenskaper. Caspian är en hybridsort från SW som avkastar som bäst i de norra delarna av vårt område. Herakles från SSd är tänkt att konkurrera med Amilo och Marcello. Palazzo är ytterligare en nyhet från SSd och är en hybrid med bra avkastning i hela området. Mätarsort i rågförsöken är trotjänaren Amilo. En mycket odlingssäker och uppskattad sort bland annat för det stabila falltal som sorten har, men även bra vinterhärdighet och dessutom ganska tålig för lite senare sådd. Ett försök till ersättare från SW har varit Conduct som ligger något högre i skördenivå men med ett svagare strå och lägre falltal så har den aldrig riktigt lyckats ersätta Amilo. Marcello från SSd är en bättre utmanare då skörden ligger ca 10 % högre än mätaren, stabil avkastning, bra övervintring men tyvärr sämre stråstyrka. Nu lanseras även Herakles från SSd en syntetisk hybrid vilket innebär en annan urvalsprocess än vanligt men trots namnet så är tanken att ersätta populationssorten Marcello om allt går väl framöver. I tabell 1 redovisas skördenivåer inom våra olika områden som är uppdelat på årsvis avkastning för de senaste 3 åren och medeltal för , hybriderna är markerade med ett (H) efter namnet. De flesta sorter som provas är hybrider som generellt avkastar klart högre och har en bra odlingssäkerhet. Numera har man dessutom i flesta fall kommit tillrätta med pollinationen genom olika förädlingsprogram även om det i vissa fall förekommer att det blandas i lite utsäde från populationssorter fortfarande. Ottarp är en av dessa som har bra stråstyrka och hög skörd samt är dessutom en väldigt frisk sort med låg behandlingseffekt i försöken. Ottarp kommer från SW och är främst tänkt för de mer norra områdena men hänger med bra i hela vårt område. Ett alternativ från SW är Evolo som mer Tabell 1. Höstråg. Avkastning årsvis samt medeltal Mätare: Amilo Område D+E F G Medel Medel Medel Sort/Årtal Amilo kg/ha rel.tal Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Evolo (H) Ottarp (H) Visello (H) Helltop (H) Palazzo (H)

9 är tänkt för södra och östra Götaland men ligger i topp inom nästan hela vårt område. Evolo har bra övervintringssiffror, kort strå, svagare stråstyrka men bra falltalssiffror. Caspian är en nyhet från SW med mycket bra avkastningssiffror framförallt i de norra delarna, har ett långt strå men bra stråstyrka och lite senare mognad. Visello börjar bli en klassiker och är en hybrid från SSd som har avkastat bra i medeltal och får ses som en stabil och odlingssäker sort med bra falltal men tyvärr något svagare strå. Palazzo är en ny hybrid från SSd som även denna kommer från det tyska pollen + projektet liksom Visello. Palazzo som nu har testats i 2 år i våra försök har under dessa år avkastat riktigt bra. Den har ett långt strå, bra stråstyrka och så här långt en bra vinterhärdighet vilket gör den till en intressant nyhet. I tabell 2 redovisas sortegenskaper för de provade sorterna. Även denna vinter fanns det tyvärr en del rågfält som fick kasseras på grund av snömögel och utvintring efter det långvariga snötäcket. I tabell 3 redovisas ett antal försök med lägre antal plantor på våren, detta är enstaka försök med olika orsaker till det plantantal som redovisas. Men trots detta lite intressant att kolla lite extra efter en kallare vinter som det trots allt var. Det finns även redovisat sämsta sort och visst finns det sorter som inte klarar vårt klimat, Tabell 2. Höstråg. Egenskaper för rågsorter, medeltal Sort Plantor vår % Stråstyrka, % Strålängd cm Mognad tid dagar Tusenkornvikt g Litervikt g Falltal sek. Amilo , Conduct , Marcelo , Herakles (SH) , Caspian (H) , Evolo (H) , Ottarp (H) , Visello (H) , Helltop (H) , Palazzo (H) , Tabell 3. Höstråg. Försök med lägre planttäthet vår, D-G 2011 Område Sort D Björkeberg, Vikingstad G Sörbo, Hedemora F St Hällby Amilo Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Evolo (H) Ottarp (H) Visello (H) Helltop (H) Palazzo (H) Sämsta nr sort

10 och som inte lanserats än. Denna tabell är ett komplement till planttäthet vår i medeltal som redovisas i tabell 2. I tabell 4 återfinns avkastningssiffrorna för hela regionen av obehandlat samt behandlingseffekt av 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid DC 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet vid DC Både obehandlat och behandlat är insektsbekämpat vid DC 45 med 0,5 l Sumi Alpha. En bred behandling som inte ska ses som en rekommendation utan enbart har valts för att visa vad sorterna kan prestera om de hålls friska. EVOLO (SW) är en tysk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten har god odlingssäkerhet, är kort, med sämre stråstyrka men har bra falltal. MARCELO (SSd) är en tysk populationssort med klart bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har medellångt strå men en något sämre stråstyrka. OTTARP (SW) är en svensk hybridsort med hög avkastningsförmåga. Sorten har medellångt strå och god stråstyrka. Sortegenskaper AMILO (SW) är en polsk långstråig populationssort med god stråstyrka och god vinterhärdighet. Sorten har mycket bra fältgroningsresistens och bra vinterhärdighet. Sorten verkar också tåla sen sådd något bättre. CASPIAN (SW) är en svensk-tysk hybridsort med hög avkastning speciellt i område F-G, medellång och medelgod stråstyrka. CONDUCT (SW) är en tysk populationssort med något bättre avkastningsförmåga än Amilo. Sorten har relativt långt strå men något sämre stråstyrka. Tyvärr lite lägre falltal i sammanställningen. VISELLO (SSd) är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är kortvuxen med något sämre stråstyrka men bra falltal. HERAKLES (SSd) är en tysk syntetisk hybridsort med medellångt strå och god stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. HELLTOP (SW) är en tysk hybridsort som har ett medellångt strå och bra stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. PALAZZO (SSd) är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är medellång med bra stråstyrka. Sorten är endast provad två år i officiella försök i Sverige. Tabell 4. Höstråg. Behandlingseffekter i område D-F Sort Relativ skörd Obehandlat Behandlingseffekt i kg Relativ skörd Obehandlat Behandlingseffekt i kg Amilo kg/ha Conduct Marcelo Herakles (SH) Caspian (H) Evolo (H) Ottarp (H) Visello (H) Helltop (H) Palazzo (H)

11 Rågvete, L7-212 Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Många nya sorter finns numera att välja på om man söker en ersättare till Dinaro som avkastar bra men tyvärr är känslig för gulrost. Största sort just nu är Tulus från SSd men nykomlingarna Empero från SW samt Borwo och Sequens från SSd är alla av intresse för odling som foderspannmål eller för etanolproduktion. Tulus från SSd är för andra året i rad mätare i försöken med rågvete och fortsätter att hålla en bra avkastning, Tyskland är ursprungsland för Tulus som är en medeltidig sort med ett långt strå men som ändå har klarat stråstyrkan riktigt bra. Dessutom har Tulus ett hängande ax som gör att sorten blir något mindre känslig för fältgroning. Sorten har ännu inte drabbats av gulrostproblem samt har en bra vinterhärdighet. Empero från SW är nu också ute på marknaden och ser intressant ut med bra avkastning. Det är en medellång sort med bra stråstyrka och den har klarat gulrosten bra. Empero kommer från SW:s egna förädlingsprogram har hög tusenkornvikt och är en medeltidig sort. Erfarenheten från område F är begränsat men har klarat de senaste två vintrarna riktigt bra. I tabell 1 finns årets skördesiffror och flerårsmedeltal uppdelade områdesvis. Borwo från SSd har visat god avkastningsförmåga i D-E området men lite ojämnare i F. Ett medellångt strå samt hög volymvikt och tusenkornvikt. Stråstyrkan ser lovande ut och har klarat sjukdomarna riktigt bra. Sequenz är ytterligare en sort från SSd som ser lovande ut. Den har ett ganska långt strå, bra stråstyrka men ligger något sämre till på fältgroning. Den verkar klara vinter bra. Triticon från SSd har haft något ojämna skörderesultat i vårt område. Sorten skall sås tidigt för att hinna växa tillräckligt på hösten för att få ut dess skördepotential. Vid sena utsädesleveranser kan såtidpunkten ofta bli för sen för att vara optimal för sorten. Triticon skall enligt förädlaren passa mycket bra på lätt jord tack vare dess långa strå och tidiga mognad. Sorten använd oftast inom ekoodling i dag då den klarat gulrostproblematiken bra. En klart positiv egenskap är att Triticon har bra fältgroningsegenskaper. Tabell 1. Rågvete. Avkastning årsvis samt medeltal Mätare: Tulus Område D+E F Medel Medel Sort/Årtal Tulus kg/ha rel.tal 100* 100* 100* Dinaro Triticon Sequenz Borwo Emporo Preludio Remiko

12 I tabell 2 redovisas % fältgroning men man bör vara lite försiktig med dessa jämförelser då sorterna drabbas olika beroende på ganska stora skillnader i mognad. Det är ju en mycket intressant egenskap och kanske rågvetets andra akilleshäl efter gulrost då det tyvärr ganska ofta händer att utsädesodlingar redan har grott i fält före skörd. I tabell 3 redovisas sortegenskaper för alla sorter. Dinaro från SW har haft en nästan unik hög avkastningspotential men är tyvärr också mycket känslig för den nya rasen av gulrost som slog till med full kraft Sorten odlas fortfarande och är man uppmärksam och bekämpar gulrost så är det en högavkastande sort. Under 2011 var det få försök som drabbades av gulrost men på Glyttinge utanför Linköping fanns det gulrost i en enda sort och det var Dinaro. Detta visar ju sortens känslighet men även att växtförädlingen går framåt då alla andra sorter var friska. Behandlingseffekten i vårt område detta år beror inte enbart av gulrost då även sorter utan angrepp har givit relativt höga behandlingseffekter. I tabell 4 redovisas behandlingseffekten för året och 5- årsmedeltal. Sortförsöken är behandlade blockvis med 0,25 l Flexity + 0,25 l Tilt Top vid DC 31 samt 0,4 l Proline + 0,25 l Comet vid DC samt 0,25 l Tilt Top vid DC Både obehandlat och behandlat är insektbekämpat vid DC med 0,5 l Sumi Alpha. Denna Tabell 2. Rågvete. Fältgroning % i område D-F Sort % Tulus 10 Dinaro 18 Triticon 9 Sequenz 15 Borwo 9 Emporo 12 Preludio 9 Remiko 12 omfattande behandling ska inte ses som en rekommendation utan har valts för att visa vad sorterna kan prestera om de hålls friska. Sortegenskaper TULUS (SSd) är en tysk medeltidig sort med mycket hög avkastningspotential speciellt i område D-F. Den har ett långt strå och bra stråstyrka samt har klarat vinterhärdigheten bra. Rymdvikten är relativt låg men har en stor kärna. Mognar medeltidigt och har haft små sjukdomsangrepp. DINARO (SW) är en polsk kortstråig medeltidig sort med mycket bra stråstyrka. Medeltidig mognad med mycket hög avkastningsförmåga samt god vinterhärdighet. Låg rymdvikt och en medelstor kärna, hög halt av stärkelse och mycket känslig för gulrost. Tabell 3. Rågvete. Beståndsegenskaper för olika sorter. Femårsmedeltal Sort Plantor Vår % Strålängd cm Stråstyrka, % Mognad dagar Litervikt g Tusenkornvikt g Proteinhalt % Stärkelse % Tulus ,5 11,8 73,7 Dinaro ,2 11,2 75,4 Triticon ,7 12,9 73,6 Sequenz ,2 11,7 74,1 Borwo ,8 11,5 73,9 Emporo ,8 11,4 Preludio ,5 11,6 Remiko ,7 11,6 110

13 Tabell 4. Rågvete. Avkastning 2011 samt Obehandlat och behandlingseffekt i kg. Mätare: Tulus. Område D-F Skörd Behandlingseffekt Skörd Behandlings- Sort Obehandlat i kg Obehandlat effekt i kg Tulus Dinaro Triticon Sequenz Borwo Emporo Preludio Remiko TRITICON (SSd) är en tysk tidig sort med långt strå. Kräver en bra och tidig etablering för att kunna utnyttja sin avkastningspotential och passar bäst på lättare jordar. Ojämn skördenivå i Mellansvenska försök, troligen på grund av något för dålig vinterhärdighet men med högre avkastning i södra Sverige. SEQUENZ (SSd) är en tysk sort med bra och jämn avkastning samt hög rymdvikt. Hög protein- och stärkelsehalt med relativt långt strå samt en god stråstyrka och lovande vinterhärdighet. Tabell 5. Rågvete. % Septoria 2011 i obehandat Omr D E Sverige Plats Norrköping Munkedal Tulus Dinaro Triticon Sequenz Borwo Emporo Preludio Remiko BORWO (SSd) är en polsk sen sort som visat god avkastningsförmåga. Den har ett medel långt strå och relativt hög volymvikt och tkv. Stråstyrkan ser lovande ut och den har små behandlingseffekter i försöken vilket tyder på att sorten klarat sjukdomarna bra. EMPERO (SW) är en holländsk kortstråig tidig sort med mycket bra stråstyrka. Tidig mognad och relativt hög tusenkornvikt. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. REMIKO (SW) är en polsk sort med medellångt strå och bra stråstyrka. Bra avkastning och lovande vinterhärdighet. Kommer troligen på marknaden om några år. 111

14 Höstkorn, L7-215 Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet, Strängnäs Matros, en ny marknadssort för 2012, avkastar högst, både i årets försök och i flerårsmedeltal. Av alla 12 st sorter som provades i årets försök visar marknadssorterna god avkastningspotential och av nya sorter avkastade hybridkornsorten Hobbit högst. Inför 2011 lades det ut 3 st höstkornsförsök i mellansvenska försöksområdet, i Östergötland, Västergötland och i Västmanland. Eftersom att underlaget av höstkornsförsök är så litet så redovisar flerårsmedel för hela landet samt område D-G tillsammans med egenskaperna i tabell 2 och i tabell 1 ettårsmedel för område D-F. I årets försök fick vi litet utslag för sorternas olika vinterhärdighet, vilket också visar sig i en hög skörd. Det testades 12 st sorter i försöken som såddes i början av september. Försöken gödslades med ca 130 kg N/ha, ogräsbekämpades och skördades i början av augusti. Av höstkornsorterna avkastade nästa års marknadssort Matros högst, följt av Apropos i årets försök. Sorten Wintmalt är maltkorn. När det gäller sorterna vinterhärdighet så klarade marknadssorterna vintern bra. Av marknadssorterna så verkar Matros ha högst avkastningspotential medan Apropos har något bättre vinterhärdighet. På försöksplatserna utfördes svampbehandlingen blockvis med 0,25 l Flexity och 0,25 l Tilt Top i begynnande stråskjutning samt 0,4 l Proline och 0,25l Comet i axgång. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D-F i storleksordningen ca 600 kg/ha. Det fanns mjöldagg och lite bladfläcksvampar. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserien L7-215 på fältforskningsenheten på SLU, Tabell 1. Höstkorn. Avkastning 2011, omr D-F, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Bombay kg/ha rel.tal SJ Matros (SW) Sej Apropos (SSd) Syn Hobbit (Syn) AC Skamling (SSd) SJ Gospel (SW) Sec (SW) KWS Cassia (SSd) LP Wintmalt (SSd) Sej Anisette (SW) LP Jade B83 (SW) SJ Augusta (SW)

15 Sortegenskaper BOMBAY (SSd) (mätaren) är ett tvåradsfoderkorn från Tyskland med bra avkastning och medelgod vinterhärdighet. Sorten har ett medellångt strå med bra stråstyrka. Bombay mognar tidigt och har hög rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt. ANISETTE (SW) är ett tvåradsfoderkorn från Danmark som avkastar något över mätaren. Sorten har medeltidig mognad och god vinterhärdighet. Anisette har ett kortare strå än mätaren och god stråstyrka. Rymdvikten och proteinhalten är något lägre än mätaren. APROPOS (SSd) är ett tvåradsmaltkorn från Danmark med mycket hög avkastningspotential och bra vinterhärdighet. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka och mognar medelsent. Apropos har medelhög kärnvikt samt lägre rymdvikt och proteinhalt än mätaren. MATROS (SW) är ett tvåradskorn från Danmark med bra vinterhärdighet och mycket hög avkastningspotential. Matros är en systersort till Apropos. Sorten mognar medelsent och har ett medellångt strå med medelgod stråstyrka. Matros har medelhög kärnvikt och något lägre rymdvikt och proteinhalten än mätaren. WINTMALT (SSd) är ett tvåradsmaltkorn från Tyskland. Sorten har avkastningsförmåga i nivå med mätaren. Strået är kort med god stråstyrka. Lägre rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt än mätare. Sorten mognar något senare än mätaren. Nyare sorter som provats Syn Hobbit (Syn), LP Jade B83 (SW), SJ Augusta (SW), Sec (SW), SJ Gospel (SW) KWS Cassia (SSd) och AC Skamling (SSd) har provats i området. Tabell 2. Flerårsmedel, bestånds- och kvalitetsegenskaper. Medeltal för , hela Sverige Plantor Stråstyrka Strå- Mognad Rymd- Tusen- Protein Stärkelse Sort Skörd Skörd D-G vår% 0-100* längd cm dagar vikt g/l kornvikt g % av ts i TS% av ts Bombay kg/ha rel.tal ,8 11,8 58,5 Anisette ,8 11,7 59,4 Apropos ,5 11,0 59,2 Matros ,8 11,4 58,9 Wintmalt ,3 11,4 59,8 *100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. 113

16 Vårvete, L7-301 Marcus Eriksson, HS Konsult Till 2012 års odling bör nya Diskett med bra avkastning och högt falltal bli huvudalternativ vid odling på mineraljordar. Triso ger fortfarande högst skörd i försök på mulljord, en trend som funnits de senaste åren. Quarna ligger kvar cirka 15 % under mätaren Vinjett och kräver därmed en merbetalning för att vara intressant att odla. I det mellansvenska försökssamarbetet etablerades sju vårveteförsök men i årets sammanställning presenteras resultaten endast från fem försök. De andra två försöken har kasserats, ett pga. vattenskador under hösten och ett försök skördades tyvärr av försöksvärden. Samtliga försök etablerades i senare delen av april och utvecklades förhållandevis normalt trots torra förhållanden i de östra delarna. Antalet sorter ökar i vårveteförsöken och i årets serie har det varit totalt fjorton sorter varav många är med för första gången i år. I sammanställningarna är endast de nio sorter som provats två år eller mer med. De flesta nya sorterna avkastar som mätaren eller högre med undantag för Scirocco och förstaårsprovade Chasseral som är två mer Quarna-lika sorter. Allra högst i avkastning, 114 mot mätaren Vinjett i område D-F, ligger i år en nummersort från KWS som SW har lagt in i de officiella försöken i år. Av marknadssorterna har Diskett avkastat bäst, följd av Vinjett, Triso och Quarna i fallande ordning. Det är nu andra året som Vinjett ligger något över Triso i skörd i område D-F. (Tabell 1) Ser man till de flerårsmedel som presenteras i samma tabell ser man att skördeskillnaden mellan Triso och Vinjett nu i stort sett raderats ut. Går man däremot in och tittar på enskilda försök så verkar Triso ha en klart större potential på ren mulljord med något lågt ph (se försöket i Odensbacken, tabell 2). Detta är en trend man kan se även när man tittar på försök bakåt i tiden. Quarna ligger som vanligt 15 % under i avkastning och Tabell 1. Vårvete. Medelavkastning årsvis i område D-F samt flerårsmedel i delområden Område Sort D - F 2009 D - F 2010 D - F 2011 Medel D - F Medel D+E Medel F SW Vinjett kg/ha rel. tal IGP Triso (SSd) DSP Quarna (SSd) SW Diskett SW Sonett SW LW Pinch (SSd) KWS Aurum (SW) KWS Scirocco (SSd) Provad Provad

17 odlingsekonomin i den sorten måste räddas med en merbetalning för proteinkvaliteten. Blockbehandlingen har i år givit stort utslag i två av försöken, i Skänninge och Hallstahammar. I Skänninge har mjöldagg och svartpricksjuka noterats som dominerande skadegörare medan man i försöket i Hallstahammar endast gjort noteringar om brunrost. Grundförutsättningar i de enskilda försöken presenteras i tabell 2 där även skördarna för obehandlat och behandlat för marknadssorterna presenteras. Där ser man att Triso svarat bra på behandling i Hallstahammar vilket stämmer med tidigare kunskap om att sorten har dålig motståndskraft mot brunrost. Diskett hade visserligen bra grundskörd i försöket men har svarat bra på svampbehandling så även den sorten bör nog anses som känslig mot brunrost. Den nyhet som kommer till 2012 är alltså Diskett och den borde vara förstahandsval vid odling på mineraljord då den har något högre avkastning men kanske framförallt visar ett klart högre falltal. Den har dessutom bättre stråegenskaper och mognaden är jämförbar med Vinjett och Triso. Sorternas egenskaper presenteras i tabell 3. Sortegenskaper, marknadssorter VINJETT (SW), bra avkastning och mognar medeltidigt. Något låg i proteinhalt, falltal och på gränsen i rymdvikt men sorten är populär på kvarnarna. TRISO (SSd), bra avkastning men något senare mognad. Bra rymdvikt men något låg i proteinhalt och falltal. QUARNA (SSd), låg avkastning men något tidigare mognad. Hög proteinhalt och falltal. Mycket styvt strå. DISKETT (SW), hög avkastning men något senare mognad. Något låg proteinhalt men bra rymdvikt och mycket bra falltal. Stråstyvast av marknadssorterna. Tabell 2. Sortegenskaper vårvete. Medeltal , område D-F Proteinhalvikt Falltal* kornvikt tenhalt Mognad Rymd- Tusen- Vat- Sort (%) (g/l) (sek) (g) (%) (dagar) Strålängd (cm) Stråstyrka (%) SW Vinjett 13, ,7 19, IGP Triso (SSd) 13, ,5 21, DSP Quarna (SSd) 15, ,7 19, SW Diskett 13, ,5 20, SW Sonett 4 13, ,7 19, SW , ,9 20, LW Pinch (SSd) 2 13, ,0 21, KWS Aurum (SW) 2 12, ,3 23, KWS Scirocco (SSd) 2 15, ,2 20, * Hela landet. 4 Provad Provad

18 Tabell 3. Marknadssorter 2012 i enskilda försök 2011, område D-F. Obehandlat och behandlat Skänninge 100 kg N Vintrosa 140 kg N Odensbacken 130 kg N Hallstahammar 140 kg N Örsundsbro 120 kg N Sort obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. obeh. beh. SW Vinjett kg/ha rel.tal IGP Triso (SSd) DSP Quarna (SSd) SW Diskett Jordart ph-värde Förfrukt mmh l Mo 7,0 Höstraps mmh mj LL 6,2 Lin Mulljord 5,6 Potatis 6,0 Höstvete mr SL ph 6,7 Vårraps Logårdsdagen 3 juli 2012 TEMA: Markvård och bördighet Fokus på västsverige! 116

19 Vårkorn, L7-401 Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet, Strängnäs Av maltkornssorterna är Quench fortfarande serieetta men de andra sorterna har kommit närmare serieledaren. Tittar man närmare på 2011 så har framförallt Tipple gått bra med hög skörd och fina kvalitetsegenskaper inom det mellansvenska försöksområdet. Dagens maltkornssorter tillhör den nya typen som ger låg proteinhalt och kan därmed gödslas lite rikligare. Av foderkornssorterna har Tam Tam den högsta avkastning och senaste mognaden. Tidigast mognad och hög skörd har Luhkas. Anakin avkastade bra i år och är den friskaste sorten och kan passa om man regelbundet odlar mycket korn. Vill man ha mycket halm har Justina det längsta strået. Det kortaste strået har Waldemar. Soldo och Shandy är nyare maltkornssorter som visat högst avkastning två år i rad. Under 2011 avkastade, av marknadssorterna, Tam Tam och Anakin bäst i medeltal. Av maltkornsorterna toppar Quench och Tipple avkastningen. Många sorter har tappat gentemot sortblandningen i år, sortblandningen består av Justina, Mercada, Quench, och Tipple. Anakin, Justina, Tipple och Mercada är sorter som har gått bra och stärkt sin position under året. I år anmäldes 9 st nya sorter för prövning, av dessa ser en handfull riktigt lovande ut. Av de sorter som varit med några år ser Soldo och Shandy intressanta ut. Fairytale och Waldemar är sorter som tappat mest i avkastning under året gentemot sortblandningen. I figur 1 visas marknadssorter, mätarsort. Avkastningen i ej svampbehandlade led redovisas i färg och merskörden för svampbehandling i vitt. Figuren visar att Tam Tam avkastade högst bland marknadssorterna 2011 i obehandlade led. Luhkas, Justina, Rosalina och Gustav gav den högsta merskörden för svampbehandling medan Anakin och Mercada gav lägst merskörd. Merskörden av svampbehandling av kornsorterna gav i område D+E i storleksordningen 200 kg och i område F ca 650 kg. På de flesta försöksplatserna utfördes svampbehandlingen med 0,25 l Flexity i DC31 samt 0,25 l Comet och 0,4 l Proline i DC37. Proteinhalterna 2011 blev ca 0,75 procentenheter lägre än flerårsmedeltalet för maltkornssorterna. Under 2011 lades det ut sammanlagt 13 sortförsök med medeltidiga och sena sorter inom det mellansvenska försökssamarbetet. Sammanlagt prövades 34 kornsorter, i försöksserierna som heter L Avkastningen 2011 var i nivå med flerårsmedeltalet i område D+E och i område F var skörden ca 500 kg/ha över flerårsmedel. De flesta försöken såddes från mitten av april till början av maj. Kornet utvecklades bra, om man bara lyckats med etableringen. Det blev en torr och solig maj. I början av juni kom den tropiska värmen med temperaturer över 25 grader de 14 första dagarna, vilket gick hårt åt grödan. Fram vid midsommar kom regnskurarna och temperaturen bedarrade. Under juli månad var det varannandagsväder och kornet kunde kompensera en del av värmeskadorna från juni och avkastningen blev i många fall överraskande bra. Skörden av kornförsöken pågick under andra halvan av augusti till mitten av september, med vissa avbrott för regn i öst och rikligt med regn i väst. I tabell 1 redovisas alla sorter som varit med i försöksserien Sorterna är ordnade efter medelvärdet av svampbehandlade och ej svampbehandlade led. Sorternas 117

20 avkastning är redovisade som relativtal av mätarens avkastning i respektive kolumn. Tabellen bör därför inte läsas radvis utan sorterna ska i första hand jämföras med mätaren. Resultaten från de enskilda åren och flerårsmedeltalen i tabell 2 är hämtade från försöksserierna L7-401 på fältforskningsenheten på SLU, Tabell 1. Korn. Avkastning 2011, omr D-F, obehandlat, svampbehandlat och medeltal för obehandlat och svampbehandlat Sort Relativ skörd Obehandlat Relativ skörd Behandlat Relativ skörd Medeltal Sortblandning kg/ha rel.tal Sec Tam Tam (SW) NS Soldo (SSd) Sej Anakin (SSd) Sec Shandy (SW) LP Mercada (SW) NFC Quench (Pl) NFC Tipple (Pl) SJ Natasia (SSd) IGP F 5306 (SSd) SW Gustav CSBC Luhkas (SSd) Justina (SSd) LW Shannon 02W (SW) Sej, Fairytale (SSd) SW Honey Sej Zeppelin (SSd) SJ Columbus (SSd) SW Waldemar Syn Propino (SW) Sej Rosalina (SSd) SW Amber SW Catriona Sorter nedan provade för första eller andra året i D-G området SW SW SJ Albertha (SSd) NS Salome 08/2413 (SSd) NSL Overture A (SW) SY Shuffl e (SW) NSL A (SW) SW Viking Gold NS Editha (SSd) Nord 09/2417 (SSd) HAD (SW) SW

21 Område D+E. Av foderkorn avkastar Tam Tam högst i området och av maltkorn avkastar Columbus och Quench högst i flerårsmedlet av marknadssorterna. I årets försök gick Anakin, Columbus Mercada, Quench och Tipple bra och visade hög avkastningspotential. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt de kortstråiga sorterna Gustav och Waldemar men även Tam Tam, Rosalina och Fairytale har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. Område F. Maltkornet Quench och foderkornsorten Tam Tam ligger i topp i flerårsmedlet av marknadssorterna. Av maltkornssorterna så tappar Quench försprånget lite gentemot Tipple men nya sorten Columbus har trängt in sig i mellan Quench och Tipple avkastningsmässigt. I årets försök gick Anakin, Mercada, och Tipple bra och visade hög avkastningspotential. De sorter som tappat mest gentemot mätaren i år är framförallt sorterna Columbus och Fairytale men även Rosalina och Waldemar har haft en svacka i avkastningsförmågan i år. Sortegenskaper SORTBLANDNINGEN (mätaren) är en blandning med lika delar Justina, Mercada, Quench och Tipple. Tanken med sortblandningen är att få en stabilare mätare. ANAKIN (SSd) är ett foderkorn från Danmark som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett ganska långt strå med god stråstyrka. Anakin har medelsen mognad. Sorten har högre kärnvikt och lägre proteinhalt medan rymdvikten är i nivå med mätaren. Anakin har hittills visat mindre mottaglighet för sjukdomar och speciellt sköldfläcksjuka. CATRIONA (SW) är ett whiskymaltkorn. Sorten avkastar något under mätaren och har medeltidig mognad. Sorten har ett medellångt strå med god stråstyrka. Catriona har medellåg rymdvikt, låg kärnvikt och hög proteinhalt. Maltkornssorteringen är medelgod och stärkelsehalten är medellåg. COLUMBUS (SSd) är ett maltkorn från Danmark med avkastningsförmåga något över mätaren. Sorten har ett medellångt strå och är stråsvag. Columbus mognad som mätaren. Sorten har rymdvikt och kärnvikt i nivå med mätaren samt lägre proteinhalt. Maltkornsorteringen är medellåg och stärkelsehalten är medelhög. FAIRYTALE (SSd) är ett foderkorn från Danmark som visat mycket hög avkastningspotential. Sorten har ett långt strå men med något sämre stråstyrka än mätaren. Fairytale ger en medelhög rymdvikt och låg kärnvikt och proteinhalt. Sorten har medeltidigt mognad och medelhög stärkelsehalt. GUSTAV (SW) är ett foderkorn från SW. Sorten har hög avkastningsförmåga. Strået är kort och styvt. Medelhög rymdvikt, kärnvikt och medellåg proteinhalt. Sorten mognar medeltidigt. Gustav har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. Gustav har låg stärkelsehalt. JUSTINA (SSd) är ett foderkorn från Tyskland. Sorten har visat hög avkastningsförmåga men ligger nu i nivå med mätare. Jusina har medelsen mognad. Sorten har ett långt strå och är något stråsvagt. Rymdvikten är medellåg och proteinhalten och kärnvikt är medelhög. Stärkelsehalten är medellåg. Justina har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. 119

22 LUHKAS (SSd) är ett tidigt mognade foderkorn från England som visat hög avkastningspotential. Sorten har ett medellångt strå med medellåg stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnvikten samt proteinhalten är medelhög. Stärkelsehalten är medelhög. Luhkas har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. MERCADA (SW) är ett foderkorn från Tyskland med hög avkastningsförmåga. Sorten mognar medeltidigt och har ett relativt kort strå med god stråstyrka. Mercada har en låg rymdvikt och medellåg proteinhalt samt hög kärnvikt. Stärkelsehalten är medellåg. QUENCH (SW) är ett maltkorn från England, som visat hög avkastningsförmåga. Sorten har ett medellångt strå och god stråstyrka som mognar relativt sent. Sorten har låg kärnvikt och proteinhalt medan rymdvikten ligger i nivå med mätaren. Sorten har en relativt hög stärkelsehalt. Maltkornsorteringen är medelhög. ROSALINA (SSd) är ett maltkorn från Danmark som hittills avkastat i nivå med mätaren. Sorten har en tidig mognad och ett medellångt strå som är stråsvagt. Rymdvikten och proteinhalten är låg medan kärnvikten är i nivå med mätaren. Sorten har en stärkelsehalt och maltkornssortering i nivå med mätaren. Rosalina har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. TAM TAM (SW) är ett malt/foderkorn från Frankrike som visat mycket hög avkastningspotential. Sorten har ett långt strå och bra stråstyrka som mognar medelsent. Tam Tam har medelhög rymdvikt, medeltung kärnvikt och låg proteinhalt. Sorten har hög stärkelsehalt och medelhög maltkorns sortering. TIPPLE (SW) är ett maltkorn från England som avkastar i nivå med mätaren. Sorten ger låg proteinhalt och bra maltkornsutbyte. Tipple har ett kort och styvt strå. Rymdvikten är i nivå med mätaren medan kärnvikten är betydligt högre. Sorten mognar relativt sent. WALDEMAR (SW) är ett foderkorn från SW som har hög avkastningsförmåga. Sorten har ett kort strå med god stråstyrka. Waldemar mognar medeltidigt. Rymdvikt, kärnvikt och proteinhalt ligger i nivå med mätaren. Sorten har god mjöldaggsresistens. Stärkelsehalten är låg. Waldemar har visat högre merskördar för svampbekämpning än mätaren. Nyare sorter SJ Natasia (SSd), IGP F 5306 (SSd), LW Shannon 02W (SW), SW Honey, SW Amber, Syn Propino (SW), Sec Shandy (SW), NS Soldo (SSd) och Sej Zeppelin (SSd) har provats i två eller flera år i området. Nya sorter SW , SW , SJ Albertha (SSd), NS Salome 08/2413 (SSd), SY Shuffle (SW), NSL Overture A (SW), NSL A (SW), SW Viking Gold, NS Editha (SSd), Nord 09/2417 (SSd), HAD (SW) och SW provades för första året i området. 120

23 Tabell 2. Korn. Områdesindelad avkastning årsvis , samt flerårsmedel D+E- område F- området Sort/årtal Sortblandning kg/ha rel.tal Anakin Catriona Columbus Fairytale Gustav Justina Luhkas Mercada Quench Rosalina Tam Tam Tipple Waldemar Tabell 3. Bestånds och kvalitetsegenskaper. Medeltal för , område D-G Tusen- Proteielse Stärk- Sortering Merskörd Stråstyrka Strå- Mog- Rymd- korn- Diam > för Ergos- längd nad vikt vikt % av i TS 2,5 mm behandl terol*** Sort 0-100* cm dagar g/l g ts % av ts % ** kg/ha** mg/kg** Sortbl ,4 11,3 59, Anakin ,6 11,0 60, Catriona ,8 11,6 59, Columbus ,7 10,9 60, Fairytale ,2 10,8 60, Gustav ,2 11,2 59, Justina ,4 11,4 59, Luhkas ,4 11,4 59, Mercada ,6 11,0 59, Quench ,6 10,9 60, Rosalina ,6 10,7 59, Tam Tam ,8 10,7 60, Tipple ,4 10,8 60, Waldemar ,3 11,5 59, * 100 = fullt upprätt bestånd vid skörd. 0 = helt nedliggande bestånd vid skörd. ** Resultat från hela Sverige. *** Ergosterol är en indikator på förekomst av mykotoxiner i spannmålen. Mängden ergosterol är nära förknippad med svampbiomassa och halten ergosterol i spannmål ökar när svamp växer till. 121

24 Tam Tam Anakin Mercada Quench Sortblandning Tipple Gustav Fairytale Justina Luhkas Columbus Waldemar Rosalina Catriona Obehandlat Behandlingseffekt Figur 1. Behandlingseffekt vårkorn 2011, område D-G. 122

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer

Sorter och odlingsteknik

Sorter och odlingsteknik Sorter och odlingsteknik I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Samtliga

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete

Läs mer

sortförsök i spannmål och trindsäd

sortförsök i spannmål och trindsäd sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av

Läs mer

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

Sortegenskaper. Höstvete

Sortegenskaper. Höstvete Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Ingelstorp Naturbruks gy.

Ingelstorp Naturbruks gy. Vårkorn År 2004 var det utlagt 16 st sortförsök i vårkorn. Många nya sorter har provats under de senaste året. Hela 13 nya sorter finns med i länsförsöken (L7-401) samt några nya nummersorter i riksförsöken.

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Vårraps. Sorter och odlingsteknik Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation johan.roland@slu.se Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 2015. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se Vårraps Vårrapsodlingen minskade ytterligare under Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis Sortval 2013 Staffan Larsson Jannie Hagman Kent Dryler STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER POTATIS Sortval 2013 av Staffan Larsson Jannie Hagman Kent Dryler Institutionen för

Läs mer

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti

Läs mer

Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror

Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror Lantbruk Bäst på allt som gror Höstutsäde 2016 Kvarnens favorit, även vid låg proteinhalt! Nu också godkänd hos The Absolut Company AB! Nyheter 2016! Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Rapporter från Fältforsk - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Sorter i ekologisk odling

Sorter i ekologisk odling JANNIE HAGMAN, SLU, Uppsala jannie.haman@slu.se i ekoloisk odlin Under 2015 enomfördes tjuo ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförlia tabeller och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2003 SORTFÖRSÖK 2003 av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete 2003 H-län H-län Under 2003 har 8 försök varit utlagda. På några försöksplatser har en del utvintring

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER Sortval 2016 av Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler Version 2016-04-27 Uppsala 2016

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis Sortval 2014 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER POTATIS Sortval 2014 av Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler Version 2014-05-12

Läs mer

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,

Läs mer

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde

Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2012 Fältbesiktning 2012 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Godkänd Kasserad Kasserad Godkänd Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Skördeår: Plan: L Höstvete. Sort * behandling

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Skördeår: Plan: L Höstvete. Sort * behandling R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Vatt. Stärk- Gluten- Ergo- Mog- Strå- Plant- Koll kg/ha Rel. Rel. Av- halt Liter 1000- Prot.- else halt sterol Mog- nads- styrka Strå- täthet av Gulvid tal

Läs mer

S K Å N E F Ö R S Ö K

S K Å N E F Ö R S Ö K S K Å N E F Ö R S Ö K 2 0 0 8 HushållningsSällskapens Multimedia ISSN 1400-3686 ISBN 91-88668-09-6 I n n e h å l l Sid Förord... 4 Jordbruksförsöksverksamheten i Skåne 2008... 7 Försöksringarna i Malmöhus

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig. ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

S K Å N E F Ö R S Ö K

S K Å N E F Ö R S Ö K S K Å N E F Ö R S Ö K 2 0 0 7 HushållningsSällskapens Multimedia ISSN 1400-3686 ISBN 91-88668-09-6 I n n e h å l l Sid Förord... 4 Jordbruksförsöksverksamheten i Skåne 2007... 7 Försöksringarna i Malmöhus

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: Försöksserierna OS 22, L7-822, OS 23, OS 24 Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter, vilket var tre fler sorter än året innan. Detta ska jämföras mot 2006 då 36 sorter provades.

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Såtid höstvete och vårsäd

Såtid höstvete och vårsäd Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad

Läs mer

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen?

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen? Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3 FÖRSÖKSRAPPORT 2009 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2009... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4.1.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate

Läs mer

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2016

Odlingssystem i höstvete 2016 Av Nils Yngveson, HIR Skåne AB e-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2016 LS3-9011 2016 Försöksvärdar Råbelöfs Gods, Kristianstad Lennart Larsson, Anderslöv Johan Wadborg,

Läs mer

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Okt 2013 Nytt och aktuellt inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Ledare ANNA HOLMBERG Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. Omslagsbild: Hans Jonsson Gårdsmagasinet är en produkt

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

Juni 2014. Inför höstsådd. Guldläge för nya höstvetesorten Brons. Hela sortimentet med nyheter. Nytt odlingskoncept Klimat & Natur

Juni 2014. Inför höstsådd. Guldläge för nya höstvetesorten Brons. Hela sortimentet med nyheter. Nytt odlingskoncept Klimat & Natur Juni 2014 Inför höstsådd Guldläge för nya höstvetesorten Brons Nytt odlingskoncept Klimat & Natur Hela sortimentet med nyheter Ledare ANNELI KIHLSTRAND Juni 2014 Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Rätt sort och rätt etablerad raps en vinnare i växtodlingen. Niklas Ingvarsson - Produktchef Utsäde & Frö

NYTT&NYTTIGT. Rätt sort och rätt etablerad raps en vinnare i växtodlingen. Niklas Ingvarsson - Produktchef Utsäde & Frö NYTT&NYTTIGT Höstutsäde 2015 Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Höstutsäde 2015 Rätt sort och rätt etablerad raps en vinnare i växtodlingen Niklas Ingvarsson - Produktchef Utsäde & Frö Nu lyfter vi

Läs mer

SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark

SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark SORT - OC H ARTVAL 2005 I S N Å T D D OLJEVÄXTER OCH PAN M L, RIN SÄ, MAJ S FÖR EKOLOGISK ODLIN G I SÖDRA SVERIGE. En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård?

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vår 2013 Havre Minskad andel fusariumangrepp Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Helheten Sköt ditt lantbruksföretag

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se LS3-9011 2010 Försöksvärdar: Karlsfälts Jordbruks AB, Viken nordväst Skåne Nils-Olof

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Albin Gunnarsson E-post: albin@svenskraps.se Höstraps OS 21, 22, 23, 24 Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. et hybrider som testas

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

östsådd Inför Höstutsäde, mellan- och fånggrödor DK Exalte och Atora Våra nya starka höstraps

östsådd Inför Höstutsäde, mellan- och fånggrödor DK Exalte och Atora Våra nya starka höstraps H Inför 2017 östsådd Höstutsäde, mellan- och fånggrödor Nya egenförädlade rågvetet Cappricia visar framfötterna finns även som eko! Sidan 9 DK Exalte och Atora Våra nya starka höstraps Sidan 12 Ledare PETER

Läs mer

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. Sortguide 2014 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. 2 Propino! Ett maltkorn i världsklass. Innehåll Höstraps Sid 6 Höstvete Sid 7 Höstråg Sid 8 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Sortguide 2015 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Innehåll Höstraps Sid 5 Höstvete Sid 6 Höstråg Sid 9 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid 10 Vårkorn Sid 10 Havre Sid 14 Vårvete Sid

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2014

Odlingssystem i höstvete 2014 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2014 SAMMANFATTNING Skåneförsöken har genomfört odlingssystemförsök i höstvetesorterna Brons och

Läs mer

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Nov. 2012 Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Vår- och grovfoderspecial Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong Gårdsmagasinet november 2012 1 Ledare Anneli Kihlstrand

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer