Sortförsök i spannmål och trindsäd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sortförsök i spannmål och trindsäd"

Transkript

1 försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 201. L7-101 Skörden i årets försök har varit hög. Högst skörd gav försöket på Gotland med över som medeltal för behandlade led. en Torp avkastade hela Torp ligger bland de främsta sortena i många av försöken. I topp finns även Sj 9700, Hereford och Matrix. I medeltal av de obehandlade leden hade Sj 9700 högst skörd. Torp och Hereford har hög avkastning även som obehandlat. I Jönköpings län gav Mariboss högst skörd oavsett behandling. Effekten av en svampbehandling varierar mellan försöken. Kalmarförsöket visade på störst effekt av behandling, skördeökningen var här 26 % med mycket stort utslag för vissa sorter. Minst vinst för behandling var det i Jönköping med endast % ökning. Övriga gav runt 10 % merskörd. Höstvete 201 I-län andling: N-län andling: Å Ahlsten Larsarve Romakloster Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha L Björnberg + Tilt 0,12 l/ha Mellby senare Comet 0,2 l/ha +Proline 0, l/ Laholm ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha + 0,2 Comet L7-101 mmh ML mr l Mo effekt Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha + Tilt 0,12 l/ha senare Comet 0, l/ha +Proline 0, l/ ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha effekt Svensk sortblandning Olivin SSd Cubus SSd Ellvis SSd Hereford SW Brons SW Mariboss SSd Ceylon (SW 7107) SW Praktik SSd Frontal SSd Julius SW Dixie (SW 7177) SW RGT Reform SSd ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201 >

2 Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 201. L7-101 fortsättning Höstvete 201 I-län andling: N-län andling: Å Ahlsten Larsarve Romakloster Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha L Björnberg + Tilt 0,12 l/ha Mellby senare Comet 0,2 l/ha +Proline 0, l/ Laholm ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha + 0,2 Comet Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha + Tilt 0,12 l/ha senare Comet 0, l/ha +Proline 0, l/ ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha L7-101 mmh ML mr l Mo effekt effekt Svensk sortblandning Ellen (SW 768) SW Effekt (SW 811) SW Memory (Sec ) SW Norin SW Linus SW Creator (SJ 800) SSd Sj 9700 SSd Torp SSd Nakskov NSd Nordh (Nord 0019/) SSd Sj 8701* SW Elixer SW Etana SSd Pionier SSd * Primus SSd Matrix SSd Tobak SSd Ohio SW Rockefeller (SJ88007) SW G 012LT SW W 27 SW Lw 08DH62-26 SW Lw 06W SW KWS Malibu SSd KWS Lili SSd KW SW * I hallandsförsöket är sorten utbytt mot R > Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 8

3 Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 201. L7-101 fortsättning Höstvete 201 I-län andling: N-län andling: Å Ahlsten Larsarve Romakloster Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha L Björnberg + Tilt 0,12 l/ha Mellby senare Comet 0,2 l/ha +Proline 0, l/ Laholm ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha + 0,2 Comet Rivero (Nord 07098/12) SSd Frans (Nord 060/8) SSd SW 9220 SW Festival (SW 99) SW SW 977 SW CV % 2,1 9,90 Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha + Tilt 0,12 l/ha senare Comet 0, l/ha +Proline 0, l/ ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha L7-101 mmh ML mr l Mo effekt effekt Svensk sortblandning sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är uteslutande vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkastning under skiftande förhållanden, för att på så sätt ge tillförlitliga relativa tal för avk astningen. Syftet är att underlätta jämförelser mellan olika sorter under olika år. En enskild mätarsort påverkas mer av årsmån, utsädeskvalitet, mm. Däremot är sortblandningen inte avsedd för praktiskt lantbruk och jämförelser med sortbland ningen är därför av mindre intresse. So rtblandningarna har varit: 2010: SW Harnesk, Olivin, Opus, Ellvis. 2011: Olivin, Opus, Ellvis. Kranich och 201: Olivin, Kranich, Ellvis, Boomer. 201: Kranich, Olivin, Ellvis, Julius. OLIVIN ett tyskt brödvete som hade medelhög avkastning och mycket god övervintringsförmåga. Olivin mognade medeltidigt, var ganska lång och hade relativt god stråstyrka. Kvaliteten var genomgående god. Kärnan var relativt liten men rymdvikten var hög. Proteinhalten var hög och falltalet högt. Bakningsegenskaperna var goda med hög brödvolym. Olivin angreps av mjöldagg och i viss mån av gulrost, men verkade för övrigt ha god resistens och ger små skördeökningar vid svampbehandling. CUBUS särskilt tidigt brödvete från Tyskland som hade medelhög avkastning i södra S verige. en övervintrade något sämre än Olivin. Cubus var mycket tidig, kortvuxen men hade ganska svag stråstyrka. Kärnan var medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten var medellåg och falltalet ganska lågt. Falltal och stråstyrka kan dock ha påverkats av den för sorten sena skördetidpunkten. Cubus hade något låg brödvolym. ELLVIS ett tyskt brödvete som hade medelgod vinterhärdighet och medelhög avkastning i samtliga odlingsområden. Den var medellång med god stråstyrka och medel tidig mognad. en hade medelhög rymdvikt och relativt liten kärna. Proteinhalt och falltal var höga, och brödvolymen var ganska hög. 8 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

4 Tabell 2. Enskilda höstveteförsök 201. L7-101 Höstvete 201 H-län andling: H-län andling: B Cedergren Vassmolösa Kalmar Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha + Tilt 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha +Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha Wiströms Lantbruk Hagby Borgholm L7-101 nmh l Mo mmh l Mo effekt Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha + Tilt 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha +Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha effekt Svensk sortblandning Olivin SSd Cubus SSd Ellvis SSd Hereford SW Brons SW Mariboss SSd Ceylon (SW 7107) SW Praktik SSd Frontal SSd Julius SW Dixie (SW 7177) SW RGT Reform SSd Ellen (SW 768) SW Effekt (SW 811) SW Memory (Sec ) SW Norin SW Linus SW Creator (SJ 800) SSd Sj 9700 SSd Torp SSd Nakskov NSd Nordh (Nord 0019/) SSd Sj 8701 SW Elixer SW Etana SSd Pionier SSd Primus SSd Matrix SSd Tobak SSd CV %,,96 Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 8

5 Tabell. Enskilda höstveteförsök 201. L7-101 Höstvete 201 L7-101 N-län G Ramstedt Stafsjö Gård Falkenberg mmh LL andling: Flexity 0,2 l/ha + Forbel 0,12 l/ha + Tilt 0,12 l/ha senare Comet 0, l/ha +Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha F-län M Johansson Bränninge Habo mmh svl Mo andling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha +Proline 0, l/ha + Forbel 0, l/ha senare Sportak 0, l/ha effekt effekt Svensk sortblandning Olivin SSd Cubus SSd Ellvis SSd Kranich SW Loyal SW Hereford SW Brons SW Mariboss SSd Ceylon (SW 7107) SW Praktik SSd Frontal SSd Julius SW Dixie (SW 7177) SW RGT Reform SSd Ellen (SW 768) SW Effekt (SW 811) SW Memory (Sec ) SW Norin SW Linus SW Creator (SJ 800) SSd Sj 9700 SSd Torp SSd Nakskov NSd Nordh (Nord 0019/) SSd R SW Elixer SW Etana SSd Pionier SSd Primus SSd Matrix SSd Tobak SSd CV %,96 6,2 86 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

6 Tabell. Höstvete Odlingsegenskaper och kärnkvalitet. andlade led. Flerårsmedeltal Övervintring -0* Strålängd cm Stråstyrka -0** Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkorn vikt,g Proteinhalt % av ts blandning , 11,8 11 medel , 11, 12 Olivin ,6 12,2 11 Cubus ,1 11, 12 Ellvis , 11,8 12 Kranich ,2 12,0 11 Loyal ,1 10,9 12 Hereford , 10,9 1 Brons ,2 11,2 12 Mariboss , 10,6 12 Frontal , 11, 11 Ceylon ,1 11, 11 Praktik ,9 12,0 11 Julius ,6 11, 12 Dixie ,1 12,0 11 Ergosterol mg/kg Provade år RGT Reform ,7 11, 12 Ellen ,1 11, 12 Effekt ,8 11,7 10 Nordh , 11, 1 Norin ,1 12, 11 Linus ,2 11,6 12 Provade 2 år Torp ,6 10,6 1 Nakskov ,0 10,8 11 SW ,2 11, 11 SW ,2 11, 10 SW ,8 10,6 12 KRANICH (R) tyskt brödvete med mycket tidig mognad och medelhög avkastning. Den var medellång med god stråstyrka. en hade medelhög rymdvikt och relativt liten kärna med hög proteinhalt, högt falltal och ganska hög brödvolym. LOYAL (R) foder/industrivete med hög stärkelsehalt. Avkastningen var hög i samtliga odlingsområden. en var medellång, men något stråsvag. Den mognade medeltidigt och hade låg rymdvikt och medelstor kärna samt låg proteinhalt men lågt falltal. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 87

7 Tabell. Höstvete Sjukdomskänslighet. Flerårsresultat andlat led. Bakningsegenskaper Medeltal från fyra försök under resp. försöksår Brödvolym*. Mjöldagg Svartpricksjuka Brunrost Gulrost Merskörd. Kg/ha Stärkelse % av ts Falltal sek Brödvolym* Mätare Olivin blandning , 12 medel ,7 287 Olivin , Cubus ,6 286 Ellvis , Kranich ,1-1 Loyal ,9 28 Hereford ,8 212 Brons , Mariboss ,9 282 Frontal ,8 22 Ceylon ,8 1 2 Praktik ,9 22 Julius ,0 0 9 Dixie , 1 21 Provade år RGT Reform ,2 21 Ellen ,1 289 Effekt ,7 290 Nordh ,7 17 Norin ,9 269 Linus , Provade 2 år Torp ,8 27 Nakskov ,2 270 SW , SW , SW , * Brödvolym, ml/ g mjöl. Mätarens volym jämförs med övriga sorter, (differens sort - mätare). HEREFORD en dansk foder/industrisort som hade mycket hög avkastning. en var medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikt, falltal och proteinhalt var låga. Kärnan var stor och stärkelsehalten hög. BRONS (R) vinterhärdig, medelkort brödsort som hade mycket hög avkastning och mycket god stråstyrka. Brons mognade sent. Rymdvikten var relativthög medan kärnan var ganska liten. 88 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

8 Diagram 1. Flerårsmedeltal höstvete Regionala försök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Kalmar, H-län Halland, N-län bl. 10 bl. 6 Brons Brons Cubus Cubus 6 97 Ellvis Ellvis 6 98 Frontal Frontal Hereford Hereford 6 10 Julius Julius 6 Mariboss 10 Olivin 10 Ceylon 8 Kranich 8 Loyal 8 Praktik 8 Linus 6 Norin Mariboss 6 Olivin 6 Kranich Loyal Ceylon Dixie Linus Norin Praktik Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 89

9 Diagram 2. Flerårsmedeltal höstvete Regionala försök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Gotland, I-län Jönköping F-län bl. bl. Brons 10 Ellvis 99 Cubus 10 Frontal 107 Ellvis 10 Julius 96 Frontal 108 Kranich 9 Hereford 11 Loyal 108 Julius 108 Mariboss 11 Mariboss 111 Norin 9 Olivin 9 Olivin 99 Ceylon 9 Brons Kranich 98 Praktik 2 98 Linus Loyal Norin MARIBOSS dansk fodersort som hade sä rskilt hög avkastning i skilda delar av la ndet. Den var sent mognande, medellång och hade medelgod strå styrka. en hade låg rymdvikt och låg proteinhalt. Praktik 10 FRONTAL (R) tysk sort med hög avkastning. Den var medelkort och något st råsvag och mognade medeltidigt. Tusenkornvikten var medelhög och rymdvikte n var medellåg. Falltalet var lågt. 90 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

10 CEYLON (R) en ganska högavkastande och kortvuxen sort som hade mycket bra stråstyrka och medelsen mognad. Rymdvikten var relativt hög. Ceylon utmärkte sig med mycket god vinterhärdighet under provningsåren. Falltalet var mycket högt och bakningsegenskaperna var mycket goda. PRAKTIK (R) tyskt brödvete som hade medelhög avkastning och medeltidig mognad Den var kortvuxen med god stråstyrka. Praktik hade god kvalitet med hög rymdvikt, hög proteinhalt och medelstor kärna med högt falltal samt god bakningsförmåga. JULIUS tysk brödvetesort som hade mycket hög avkastning och bra övervintring. en var relativt lång, men hade mycket bra stråstyrka. Julius mognade medelsent. en hade god kvalitet med hög rymdvikt och stor kärna med högt falltal. DIXIE. (R) brödvete som hade medelhög avkastning. en hade god övervintring, var medelkort med mycket god stråstyrka. Rymdvikten var högre än genomsnittet, men kärnan var mycket liten. Proteinhalt och falltal var på relativt hög nivå. Följande sorter har provats tre år: RGT REFORM (R) en sort som hade mycket hög avkastning. en hade god övervintring, var medellång med mycket god stråstyrka. Rymdvikt, tusenkornvikt och falltal var mycket höga. ELLEN (SW 768) (R) hade hög avkastning. en var medellång med bra stråstyrk a och sen mognad. Rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt var medellåga. EFFEKT (SW 811) (R) hade hög avkastning och medelgod övervintring. en var en medeltidig, relativt kort sort som hade god stråstyrka. Rymdvikt, tusenkornvikt och falltal var medelhöga. Proteinhalten var hög. NORDH (Nord 0019/) (R) hade medelhög avkastning. en var medellång med god stråstyrka. en hade hög rymdvikt och små kärnor. NORIN ett mycket tidigt höstvete som hade något låg avkastning. en var medelhög med god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt var höga, medan tusenkornvikt och falltal var låga. LINUS hade hög avkastning och var medellång med god stråstyrka. Rymdvikt och falltal var något lägre än sortmedel. Följande sorter har endast provats två år: TORP en sort som hade mycket hög avkastning. Det var kort och hade låg rymd- och tusenkornvikt samt låg proteinhalt. NAKSKOV sort som hade medelhög avkastning, var relativt lång och hade låg rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt. SW 9220 (R) en ganska lång sort som hade medelhög avkastning och bra övervintring. SW 99 (R) en ganska lång sort som hade medelhög avkastning. SW 977 (R) en relativt kort sort som hade medelhög avkastning. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 91

11 Rågvete De tre rågveteförsöken var placerade på samma gårdar som förra året och skörden är i nivå med förgående års skörd. Även rågveten avkastade bra på Gotland i år med ett genomsnitt för behandlade led med er som givit hög avkastning i alla försöken är SW 16s och SW 16t. Dessa låg bland de bästa även förra året. Sj och Travores, som är nya, har god skörd och är bland de bästa. Travores dock något lägre som obehandlad. Även SWD 2a ligger bra till. När det gäller svampbehandlingen är skillnaderna stora mellan olika sorter i samma försök. Tittar man på hallandsförsöket varierar behandlingseffekter från 0 % till 62 % beroende på olika angrepp av gulrost. Som medeltal har behandlingen för svamp givit cirka 20 % högre skörd i alla försöken. I Gotlandsförsöket har Empero och Sequenz drabbats hårt av gulrost vilket märks i låg skörd för obehandlat. Tabell 1. Enskilda rågveteförsök 201 Rågvete 201 H-län andling: N-län andling: Br. Johansson Stävlö, Läckeby Kalmar Flexity 0,2 l/ha + Tilt 0,12 l/ha + HS Forbel 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha Lilla Böslid +Proline 0, l/ha senare Tilt 0,12 l/ha + Halmstad Forbel 0,12 l/ha Flexity 0,2 l/ha + Tilt 0,12 l/ha + Forbel 0,12 l/ ha senare Comet 0, l/ha +Proline 0, l/ha senare Tilt 0,12 l/ha + Forbel 0,12 l/ha L7-212 nmh l Mo mmh l Sa effekt effekt Tulus SSd Empero SW Sequenz SSd Remiko SW Borwo SSd Nord 06768/027 SSd Nord 08720/012 SSd SW 16s SW Exagon (LD061) SSd Trefl (MAH-nr) SSd SWD2a SW SW16t SW Travores SSd Sj SSd Nord 08718/07 SSd BOH 111 SSd NORD 0878/001 SSd CV %,26 6,69 92 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

12 Tabell 2. Enskilda rågveteförsök 201 Rågvete 201 I-län andling: Hallfreda Försöksstation Follingbo Visby sortbeskrivning Flexity 0,2 l/ha + Tilt 0,12 l/ha + Forbel 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha +Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha + Comet0,2 l/ha L7-212 nmh ML effekt Tulus SSd Empero SW Sequenz SSd Remiko SW Borwo SSd Nord 06768/027 SSd Nord 08720/012 SSd SW 16s SW Exagon (LD061) SSd Trefl (MAH-nr) SSd SWD2a SW SW16t SW Travores SSd Sj SSd CV %,2 TULUS (R) en tysk sort som hade hög avkastning, särskilt i norra Götaland och Svealand. en var högvuxen, men hade god stråstyrka. Den mognade medeltidigt. Rymdvikten var låg och kärnan stor. Tulus hade små sjukdomsangrepp. EMPERO (R) en holländsk sort som hade hög avkastning. Den var kortvuxen med mycket god stråstyrka. Mognaden var medeltidig. Rymdvikten var lägre än genomsnittligt och kärnan var mycket stor. SEQUENZ en tysk sort som hade medelhög avkastning. Den var ganska lång men hade god stråstyrka. Mognaden var ganska sen. Rymdvikten var hög och kärnan var medelstor. REMIKO (R) en polsk sort som hade mycket hög avkastning. en var ganska kort men trots detta var stråstyrkan sämre än för mätaren. Rymdvikten var hög och kärnan var mindre än genomsnittet. BORWO en tysk sort som hade medelhög avkastning. en var medellång, hade god stråstyrka och mognade sent. Rymdvikten var hög och kärnan var medelstor. Följande sort har endast provats två år: SW 16s en sort som hade hög skörd under de två provningsåren. en var kortare och hade bättre stråstyrka än mätaren. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 9

13 Tabell Rågvete Odlingsegenskaper och kvalitet, behandlat samt sjukdomskänslighet obehandlat. Fleråsmedeltal Övervintring -0* Strålängd cm Stråstyrka -0 Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkorn vikt,g Proteinhalt % Stärkelse halt % Bladfläcksjuka Gulrost Mjöldagg Svartpricksjuka Tulus ,8 11, 71, medel ,8 11,2 72, Empero ,2 10,9 72, Sequenz , 11, 72, Remiko , 11,2 72, Borwo ,1 11,2 71,1 6 7 Provad 2 år SW 16s ,8 10,7 70,9 1 Diagram 1. Flerårsmedeltal rågvete Regionala försök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används Tulus. Jönköping, F-län Gotland, I-län Tulus 2 Tulus Borwo 2 91 Borwo 99 Empero 2 Empero 107 Remiko Remiko 99 Sequenz 2 9 Sequenz 101 SW 16s ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

14 Diagram 2. Flerårsmedeltal rågvete Regionala försök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används Tulus. Kalmar, H-län Halland, N-län Tulus Tulus 6 Borwo 10 Borwo 6 96 Empero 11 Empero Remiko 111 Remiko Sequenz 110 Sequenz 6 BOH BOH Nord 08720/ Nord 08720/ Raptus 11 Raptus 11 SW 16s 12 SW 16s 12 Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 9

15 Höstråg I år fanns endast ett försök i höstråg. Försöket var placerat i trakten av Ljungbyholm, Kalmar, men ej på samma gård som förra året. Bäst avkastning oavsett behandling har sorten Performer, Forsetti och SU Cossani. SU Cossani är ny för i år, de två andra fanns med bland de bäst av kastande även förra året. De är cirka 1 % bättre än mätarsorten. Sedan kommer en rad sorter med en skörd på -7 % högre skörd. Som obehandlad har även Mephisto bra avkastning, men gav litet utslag för behandling, högst skörd gav Performer. Forsetti har högst skörd när det gäller behandlade led. andlingseffekten för alla sorter var i medeltal 9 %. Forsetti var också den sort som svarade bäst på behandling med 21 % högre skörd. Lägst behandlingseffekt fick Mephisto och Daniello med bara % skördeökning. Tabell 1. Enskilda rågförsök 201 Höstråg 201 H-län andling: Br. Carlzén Bjursnäs Ljungbyholm L7-201 mmh l Sa Flexity 0,2 l/ha + Tilt 0,12 l/ha + Forbel 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Acanto 0,2 L/ha + Forbel 0,2 l/ha effekt blandning Marcelo pop SSd Caspian H SW Palazzo H SSd Herakles sh SSd SU Mephisto H SSd Brasetto H SW Inspector pop SSd KWS Bono H KWS Forsetti H SW Performer H SW KWS Livado H KWS KWS Gatano H KWS KWS Daniello H KWS SU Cossani H SSd CV %,18 96 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

16 Tabell 2. Höstråg Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal Sjukdomsförekomst i obehandlat led, övriga egenskaper från behandlade led. Övervintring -0* Strålängd cm Stråstyrka -0 Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkorn vikt,g Falltal sek Proteinhalt % av ts Brunrost % Sköldfläck % Mjöldagg % blandning , 27 8, medel , 2 8, 8 6 Marcelo , ,0 1 8 Evolo H ,6 26 8, 10 6 Caspian H , 229 7, Palazzo H , 222 8, Herakles H , ,8 9 8 Provade år Mephisto H , , 2 8 Brasetto H ,7 22 8,2 8 sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är uteslutande vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkastning under skiftande förhållanden, för att på så sätt ge tillförlitliga relativa tal för avkastningen för olika sorter under olika år. Syftet är att underlätta jämförelser mellan olika sorter under olika år. En enskild mätarsort påverkas mer av års mån, utsädeskvalitet, mm. Däremot är sortblandningen inte avsedd för praktiskt lantbruk och jämförelser med sortblandningen är därför av mindre intresse. blandningarna har varit: 2011: Amilo, Marcelo, Evolo och Visello. 2012: Amilo, Marcelo, Evolo och Visello. 201: Visello, Caspian, Marcelo och Evolo. 201: Caspian, Marcelo; Evolo och Palazzo. 201: EVOLO tysk hybridsort som hade hög avkastning. en var kortvuxen, men hade relativt låg stråstyrka. Falltalet var högt. Evolo hade en något högre angreppsgrad av sköldfläcksjuka än övriga sorter. MARCELO tysk populationssort som hade för populationssorter god avkastning. Den var lång, hade stora kärnor och hög proteinhalt. CASPIAN (R) tysk-svensk hybridsort som hade hö avkastning. Den var medellång med god stråstyrka. Caspian hade en något högre angreppsgrad av mjöldagg än övriga sorter. PALAZZO en tysk hybridsort som hade mycket hög avkastning. Den hade normal strålängd och god stråstyrka. HERAKLES en tysk hybridsort som hade genomsnittlig avkastning. Den har no rmal strålängd och god stråstyrka. Följande sorter har provats tre år: MEPHISTO tysk hybridsort som hade mycket hög avkastning. Någon dag tidigare än Evolo. BRASETTO tysk hybridsort som hade hög avkastning. Brasetto var ganska låg och någon dag senare än Evolo. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 97

17 Diagram1. Flerårsmedeltal höstråg Regionala försök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Evolo. Kalmar, H-län Gotland, I-län bland. bland. Caspian 9 Caspian Herakles 96 Herakles 101 Marcelo 89 Marcelo 9 Palazzo 106 Palazzo 109 Brasetto 10 Mephisto ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

18 Höstkorn Höstkornförsöken ligger som tidigare år på Öland och Gotland och har i år ökat till 2 led. Även för söken med utsädesmängder har ökat. Minskad ut sädesmängd till 7 % och 0 % finns nu för både hybridoch linjesort. Skördenivån var hög och SU Ellen toppade på Gotland med De två sorter som givit högst skörd är Wootan och Mercurioo, båda cirka 1 % över mätarsorten Apropos. Effekten för behandling var liten på Öland endast % i medeltal för försöket, något högre på Gotland, cirka 9 %. Den sort som givit högst utslag för behandling var Joker på Gotland med 19 %. Intressant är att lägre utsädesmängd försvarar sig bra för hybridsort, men linjesort ligger i botten bland de med lägst avkastning. Tabell 1. Enskilda höstkornförsök 201 Höstkorn 201 H-län andling: I-län andling: Wiströms Lantbruk Hagby Borgholm Flexity 0,2 l/ha + Tilt 0,12 l/ha + M Runfelt Forbel 0,12 l/ha Rundarve senare Comet 0,2 l/ha +Proline 0, l/ha Romakloster Flexity 0,2 l/ha senare Tilt 0,1 l/ha + Forbel 0,1 l/ha L7-21 mmh mo LL nmh mo LL effekt effekt Apropos 2r SSd Matros 2r SW SJ r SW Quadriga 6r SW Padura 2r SSd Balder 2r SW Joker 6r SW KWS Glacier 2r SW Trooper H SW Wootan H SW Mercurioo H SW Frigg 2r SSd SJ 10 2r SSd Tamina 6r SSd SU Ellen 6r SSd KWS Keeper 6r SSd Anja 6r SSd Verity 6r SSd Albertine 2r SSd Linjesort 7% utsm. Region Linjesort 0% utsm. Region Hybridsort 7% utsm. Region Hybridsort 0% utsm. Region CV % 2,92 2,7 Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 99

19 Tabell 1. Höstkorn Odlingsegenskaper, flerårsmedeltal andlade led. Kärnkvalitet, behandlade led och sjukdomar, obehandlade led Övervintring -0 Strålängd cm Stråstyrka -0 Stråbrytning -0 Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkorn vikt,g Proteinhalt % av ts Stärkelse % av ts Sköldfläck % Bladfläck % Mjöldagg % Brunrost % Apropos ,0 10,7 61, medel , 10,8 61,2 2 Matros ,7 11,0 60,7 7 1 Talisman ,7 10,6 62, Provade 2 år Frigg ,1 10,8 60,6 SJ ,6 10,7 61, 2 6 KWS Glacier ,7 10,7 61, Apropos 7% , 10,8 60,8 2 2 Diagram 1. Flerårsmedeltal höstkorn Regionala försök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Apropos. Kalmar, H-län Gotland, I-län Apropos Apropos Matros Matros 96 Frigg 2 99 Frigg 10 Glacier Glacier Padura 2 96 Padura Quadriga 2 10 Quadriga SJ SJ Wootan Wootan ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

20 sortbeskrivning APROPOS en dansk tvåradssort som hade god övervintring och särskilt hög avkastning i skilda delar av landet. Rymdvikte n var medelhög och kärnvikten medellåg. Den hade små mjöldaggsangrepp. MATROS en dansk tvåradssort som hade medelgod avkastning och vinterhärdighet. Matros var lång och hade god stråstyrka. en hade stor kärna och god kärnkvalitet. TALISMAN en dansk tvåradssort som hade lägre avkastning än mätaren. en hade god övervintring,var lång och hade sämre stråstyrka än mätaren. Följande sorter har provats två år och en del resultat är preliminära: FRIGG (SJ 0927) en tvåradssort som hade hög avkastning under de två provningsåren. SJ en kort tvåradssort som avkas tade i nivå med mätaren. en hade stor kärna och ganska hög stärkelsehalt. KWS GLACIER en tvåradssort som hade gansk a hög avkastning. en hade hög rymdvikt samt medelhög tusenkornvikt och stärkelsehalt. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 101

21 Vårkorn Det är stora försök med många sorter som gäller när vi tittar på vårkorn. Bland de sorter som varit med i alla sex försöken ligger Sanette bäst till följt av Salome, Irina och Overture. I de tre stora försöken finns även Ovation, Planet och Thermus med bland de bästa och Ovation har sammantaget högst skörd. LN 1276 har bra skörd som obehandlat led. Svampbehandlingen har i genomsnitt för alla försöken givit 10 % högre skörd. Störst skördeökning fick mulljordsförsöket på Gotland med 27 %. Även i det stora försöket på Lilla Böslid var Ovation bäst. Tabell 1. Enskilda vårkornförsök 201 Vårkorn 201 N-län andling: HS Lilla Böslid Halmstad L7-01 mmh l Mo Flexity 0,12 l/ha senare Comet 0, l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha 102 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201 effekt Propino SW Tamtam SW Quench SW Anakin SSd SW Makof SW Catriona SW Tipple SW Luhkas SSd Vilgott SW Fairytale SSd Salome SSd Margareta SW Overture SW Sanette SW Explorer SW KWS Irina SSd Melius SW Brioni SW Thermus SSd Odyssey SSd Victoria SW Selene SW Aurelia SSd Endora SSd >

22 Tabell 1. Enskilda vårkornförsök 201 fortsättning Vårkorn 201 N-län andling: HS Lilla Böslid Halmstad L7-01 mmh l Mo SC 291 SSd NOS NSd NOS NSd Crossway NSd Scholar SW Dragoon SW RGT Planet SW Deveron SW Crescendo SW KWS Atrika SW Laureate SW LN 127 SW LN 1289 SW Ovation SW Rominta SSd Nord 1/111 SSd NOS NSd NOS NSd Amalika NSd Soulmate NSd SJ 1606 SSd SW C SW SW C SW SC 087N SW SC 801N2 SW SW C SW SW C SW SW C SW SW C SW SJ 162 SSd CV %,2 Flexity 0,12 l/ha senare Comet 0, l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha effekt Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 10

23 Tabell 2. Enskilda vårkornförsök 201 Vårkorn 201 H-län andling: I-län andling: Wiströms Lantbruk Hagby Borgholm Flexity 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha L7-01 nmh svl Sa mmh ML effekt Hallfreda Försöksstation Follingbo Visby Flexity 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha 10 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201 effekt Propino SW Tamtam SW Quench SW Anakin SSd SW Makof SW Catriona SW Tipple SW Luhkas SSd Vilgott SW Fairytale SSd Salome SSd Margareta SW Overture SW Sanette SW Explorer SW KWS Irina SSd Melius SW Brioni SW Thermus SSd Odyssey SSd Victoria SW Selene SW Aurelia SSd Endora SSd SC 291 SSd NOS NSd NOS NSd Crossway NSd Scholar SW Dragoon SW >

24 Tabell 2. Enskilda vårkornförsök 201 fortsättning Vårkorn 201 H-län andling: I-län andling: Wiströms Lantbruk Hagby Borgholm Flexity 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha L7-01 nmh svl Sa mmh ML effekt RGT Planet SW Deveron SW Crescendo SW KWS Atrika SW Laureate SW LN 127 SW LN 1289 SW Ovation SW Rominta SSd Nord 1/111 SSd NOS NSd NOS NSd CV %,1,61 Hallfreda Försöksstation Follingbo Visby Flexity 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha effekt sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är avsedd som avkastningsmätare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med flera sorter i blandning minskas riskerna för att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller drabbas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar. blandningen, som inte är avsedd för bruks odling, förnyas kontinuerligt. Blandningarna har varit följande: Tipple. 2010: Justina, Quench, Gustav, NFC Tipple. 2011: Justina, Quench, Mercada, NFC Tipple. 2012: Quench, Mercada, NFC Tipple, Anakin 201 och 201: Quench, Tamtam, Anakin och NFC Tipple. SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för samtliga i provningen ingående sorter. beskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är stor, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. SW CATRIONA (R), är ett maltkorn med speciella enzym/whiskymaltkvaliteter och kan närmast jämföras med den tidigare odlade sorten SW Makof som också odlas för ändamålet. en är medellång och något stråsvag. Den har medelhög rymdvikt, ganska låg kärnvikt och medelhög proteinhalt. NFC TIPPLE, maltsort från England med medelstor avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och medelsen mognad. en har medelhög rymdvikt och ganska stor kärna med låg proteinhalt. en har nematodresistens och goda resistensegenskaper för sjukdomar. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 10

25 Tabell. Enskilda vårkornförsök 201 Vårkorn 201 F-län andling: I-län andling: L-E Josefsson Vallerstad Värnamo Flexity 0,12 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha L7-01 mmh l Mo M effekt Hallfreda Försöksstation Follingbo Visby Flexity 0,1 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha effekt Propino SW Tamtam SW Quench SW Anakin SSd SW Makof SW Catriona SW Tipple SW Luhkas SSd Vilgott SW Fairytale SSd Salome SSd Margareta SW Overture SW Sanette SW Explorer SW KWS Irina SSd CV %, 2,12 QUENCH, sent mognande engelskt maltkorn med stor avkastning. Den är medellång med goda stråegenskaper. en har medelhög rymdvikt och ganska liten kärna med låg proteinhalt. en har mlo-resistens och nematodresistens. ANAKIN, danskt foderkorn med medellångt strå och god stråstyrka. Avkastningen är stor och mognaden medelsen. Anakin har medelhög rymdvikt och mycket hög kärnvikt. Anakin har mlo-resistens och nematodresistens och ger låg merskörd vid svampbehandling. LUHKAS (R), tidigt mognade, medellång fransk fodersort med genomsnittlig stråstyrka. en har hög avkastning, hög rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. Luhkas har mlo-resistens mot mjöldagg och för övrigt relativt små sjukdomsangrepp. VILGOTT (R), tidig tvåradssort med mycket hög avkastning. Den är ganska kortvuxen och har bra stråstyrka. Rymdvikten är mycket hög och sorten är storkärnig. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar. 106 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

26 Tabell. Enskilda vårkornförsök 201 Vårkorn 201 N-län andling: G Ramstedt Stafsjö Gård Falkenberg Flexity 0,12 l/ha senare Comet 0, l/ha + Proline 0, l/ha senare Proline 0, l/ha L7-01 mmh Sa effekt Propino SW Tamtam SW Quench SW Anakin SSd SW Makof SW Catriona SW Tipple SW Luhkas SSd Vilgott SW Fairytale SSd Salome SSd Margareta SW Overture SW Sanette SW Explorer SW KWS Irina SSd CV % 2, FAIRYTALE, dansk sort med stor avkastning. Den är högvuxen med god stråstyrka och medelsen mognad. en har medelhög rymd vikt men liten kärna. Den har mlo-resistens. TAMTAM, mycket högavkastande franskt foderkorn. en är relativt lång men har god stråstyrka och medelsen mognad. Tamtam har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Den har mlo-resistens. PROPINO, medelavkastande, medelsent mognande engelsk maltsort. Den är högväxande men har mycket god stråstyrka. Propino har låg rymdvikt men hög tusenkornvikt och hög fullkornsandel. en har nematodresistens. SALOME (R), tysk maltsort med mycket stor avkastning. Den är mycket kortvuxen med god stråstyrka och mognar tidigt. Provas även med tidiga sorter. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Salome har mloresistens och bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. MARGARETA, är kortvuxen och stråstyv och mognar medelsent. Avkastningen är stor och kärnkvaliteten genomsnittlig. Sjukdomsangreppen har varit mycket små. OVERTURE, maltkorn från England med stor avkastning. en är ganska lång och har god stråstyrka och sen mognad. Rymdvikt och tusenkornvikt är genomsnittliga, men fullkornsandelen (kärnor större än 2, mm) är hög. Sjukdomsangreppen är relativt små. SANETTE, engelsk maltsort med stor avkastning. Den är mycket kortvuxen och ganska stråstyv. en mognar sent. Den har låg rymdvikt men normalstor kärna. EXPLORER, fransk maltsort med ganska stor avkastning. Den är mycket kortvuxen och ganska stråstyv. en mognar tidigt. Den har låg rymdvikt och stor kärna. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 107

27 Tabell. Vårkorn Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Flerårsmedeltal andlat. Stråstyrka -0* Stråbrytning -0* Strålängd cm Mognad dagar Rymdvikt g/l Tusenkorn vikt,g Proteinhalt % av ts blandning , 10, 60,6 medel , 10, 60,8 SW Catriona ,7 11,0 9,9 NFC Tipple ,8 10,1 60,8 Quench ,9 10,2 61,2 Anakin ,7 10, 60,6 Luhkas ,9 10,6 60,9 Vilgott ,7 10,7 60, Fairytale ,7 10,2 61,1 Tamtam , 10,1 61,2 Propino ,7 10, 60, Salome ,7 10, 61,0 Margareta ,8 10,2 60, Overture ,6 10,2 61,2 Sanette ,7 10,0 61,2 Explorer ,6 10,6 9,8 Irina ,9 10,2 60,6 Amalika ,6 9,9 61,0 Melius ,1 10, 61,0 Brioni ,8 10,9 61,0 Thermus , 10,2 60,9 Odyssey ,9 10, 61, Soulmate ,8 10,0 61, Victoria ,7 10,1 61,2 Selene ,7 10,1 61,2 Stärkelse % av ts IRINA är en tysk maltsort med mycket stor avkastning. en är ganska kort och har god stråstyrka. en har också god sortering för användning som maltkorn. AMALIKA, dansk fodersort med stor avkastning. en är ganska kort och har god stråstyrka. Följande sorter har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära: MELIUS, ett högavkastande foderkorn från Syngenta. Medellång sort med stor tusenkornvikt. SJ (LmL), dansk sort med ganska långt strå med förhöjd tendens till stråbrytning. 108 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

28 Tabell 6. Vårkorn Sjukdomsangrepp obehandlat led, kvalitet behandlat led. Flerårsmedeltal Mjöldagg % Bladfläcksjuka % Sköldfläcksjuka % Kornrost % Merskörd för behandling Mjöldagg Resistenskälla Malt/ foder korn Fullkorn, % > 2, mm blandning medel SW Catriona M 9 92 NFC Tipple M Quench mlo F/M Anakin mlo F Luhkas mlo F Vilgott F 9 9 Fairytale mlo F 9 97 Tamtam mlo F Propino M 98 Salome mlo M Margareta Overture M Sanette M Explorer Irina M Amalika F Melius F Brioni M Thermus Odyssey mlo M Soulmate Victoria Selene Relativ fullkornskörd BRIONI, engelsk maltkornsor med mindre avkastning än sortmedeltalet. Mycket långt strå, men god stråstyrka. THERMUS, är en dansk mycket högavkastan de sort. Lite stråsvagare och förhöjd te ndens till stråbrytning. ODYSSEY, är en maltkornsort från Limagrain i England med stor avkastning. en mognar sent. SOULMATE, är en dansk högavkastande sort med kort strå. VICTORIA, sort med stor avkastning och god stråstyrka. SELENE, sort med mycket stor avkastning, särskilt i obehandlade led, vilket tyder på en bra sjukdomsresistens. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 109

29 Diagram 1. Flerårsmedeltal vårkorn Regionala försök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används Propino. Jönköping, F-län Kalmar, H-län Propino Propino Anakin Fairytale Anakin Fairytale Luhkas Luhkas Overture 106 Quench SW Catriona Quench SW Catriona Tam Tam Tam Tam 10 Tipple 97 Tipple 97 Explorer 10 Overture Margareta Irina Salome SY Salome 109 Vilgott 97 Vilgott 97 Brioni Margareta 9 10 Melius 107 Odyssey 10 Thermus ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

30 Diagram 2. Flerårsmedeltal vårkorn Regionala försök Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Gotland, I-län Halland, N-län Propino 10 Anakin 10 Fairytale 10 Luhkas 10 Quench 10 SWCatriona 10 Tam Tam 10 Tipple 10 Overture 9 Salome 7 Vilgott 7 Explorer 6 Irina 6 Margareta 6 SY Makof Brioni Malika Melius Odyssey Thermus Propino 9 Anakin 9 Fairytale 9 Luhkas 9 Quench 9 SWCatriona 9 Tam Tam 9 Tipple 9 Overture 8 Margareta 7 Salome 7 Vilgott 6 Explorer Irina SY Makof Malika Brioni Melius Odyssey Selene Soulmate Thermus Victoria Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 111

31 Havre I årets havreförsök ingår mest marknadssorter, det är bara det stora försöket på Lilla Böslid som innehåller åtta nya nummersorter. Av dessa har NORD 1/18 en hög avkastning. Av marknadssorterna har Nike och Bingo den högsta skörden och sedan följer Haga, Avanti och Belinda, men skillnaden mellan sorterna är som vanligt liten. Det skiljer bara % i Tabell 1. Enskilda havreförsök 201 avkastning mellan de bästa sorterna. Så valet av sort kan till stor del bero på andra kvalitetsegenskaper, som anses viktigare. Det var i år ingen svampbehandlingseffekt i de flesta försöken. I försöket med tidiga sorter har Haga klart högst skörd. Som näst bäst kommer Mirella och Belinda. Haga har 18 % högre skörd än mätaren. Havre 201 H-län andling: F-län andling: H Västerslät Västerslätt Kalmar Tilt 0,2 l/ha + Forbel 0,2 l/ha + Comet 0,2 l/ha L-E Josefsson Vallerstad Värnamo L7-01 mr ML mmh svl Mo effekt Tilt 0,2 l/ha + Forbel 0,2 l/ha + Comet 0,2 l/ha effekt Belinda SW Gunhild SW Cilla SW SW Kerstin SW Scorpion SSd Galant SW Haga SW Fatima SW Nike SW Avanti SW Symphony SSd Bingo SSd Poseidon SSd CV %,72,91 sortbeskrivning BELINDA (R), förenar hög avkastning med god kvalitet och har visat god odlingssäkerhet. en har något låg rymdvikt men en medelstor kärna. Odlingsegenskaperna är bra. Belinda är medellång och mognar medeltidigt. GUNHILD (R), avkastar något sämre än Belinda, men sorten har resistens mot havrecystnematod. Gunhild mognar medelsent, är stråstyv och har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. 112 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

32 Tabell 2. Enskilda havreförsök 201 Havre 201 N-län andling: N-län andling: HS Lilla Böslid Halmstad Tilt 0,2 l/ha + Forbel 0,2 l/ha + Comet 0, l/ha G Ramstedt Stafsjö Gård Falkenberg L7-01 mmh mo LL mmh mo LL Tilt 0,2 l/ha + Forbel 0,2 l/ha + Comet 0, l/ha effekt effekt Belinda SW Gunhild SW Cilla SW SW Kerstin SW Scorpion SSd Galant SW Haga SW Fatima SW Nike SW Avanti SW Symphony SSd Bingo SSd Poseidon SSd NORD 1/2 SSd NORD 1/10 SSd LW 06W16-01 SSd NORD 12/22 SSd NORD 1/18 SSd SW 16 SW SW SW RVN 12 RGT CV % 2,09 2,8 CILLA (R), är en mycket tidigt mognande sort som i norra Svealand avkastat ca 1-1 procent sämre än Belinda. Cilla har relativt god kvalitet. Rymdvikten är hög och kärnvikten medellåg. Cilla har ett svagt strå och mognar ca en vecka tidigare än Belinda. en har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. SW KERSTIN (R), grynhavre med hög avkastning. Den är medellång, har god stråstyrka, mognar medelsent, samt har låg rymdvikt och är något småkärnig. en har små angrepp av mjöldagg och resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematodär liten med låg rymdvikt, men har hög proteinhalt och mycket hög råfetthalt. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 11

33 Tabell. Enskilda havreförsök 201 Havre 201 N-län HS Lilla Böslid Halmstad L7-02 Tidiga sorter mmh mo LL Akseli SSd 7 80 Belinda SW Cilla SW Haga SW Niklas SSd Mirella SSd Avetron SW CV % 8, Tabell. Havre 201 Odlingsegenskaper, behandlat, och sjukdomar, obehandlat. Flerårsresultat Stråstyrka -0* Stråbrytning -0* Strålängd cm Mognad dagar Mjöldagg % Bladfläcksjuka % Kronrost % Svartrost % Belinda medel Gunhild SW Kerstin Scorpion Galant Haga Fatima Nike Avanti Symphony SCORPION, från Tyskland, har hög avkastning. Den har relativt hög rymdvikt och är storkärnig. en mognar tidigt, är relativt högväxt och har något under medelgod stråstyrka. Scorpion har nematodresistens av Gotlandstyp. GALANT (R), ganska lång sort med god stråstyrka, medelsen mognad och hög avkastning. Den har hög rymdvikt, men ganska liten kärna. Galant har låga angrepp av kronrost. 11 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

34 Tabell. Havre 201 Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat Mätare Belinda. Rymdvikt g/l Tusenkorn vikt,g Råfett % av ts NDF* % av ts Proteinhalt % av ts Stärkelsehalt % av ts Belinda 9 8,8 6, 28, 11,1 8,7 medel 7 8,8, 28,2 11,0 9, Nematodresistens Gunhild 9,0,2 28,2 10,7 0,6 Ha, Hf SW Kerstin 6,7,2 27, 10,8 0,7 Hf Scorpion 7,,2 1,2 11,2 7,7 Hf Galant 7 6,,1 26,0 10,6 2,2 Haga 7,0, 28, 10,8 9,8 Fatima 7,8 9, 26,9 12,0, Nike 7,0,0 29,2 10,8 0,1 Avanti 6 8,,2 28, 10,9 0,1 Symphony 2,,1 29, 10,9 9,9 HAGA, från Norge är medellång och har något under medelgod stråstyrka och tidig mognad, tidigast av de här redovisade sorterna. Avkastningen är i nivå med Gunhild. en har genomsnittlig rymdvikt och liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. en har viss resistens mot mjöldagg. FATIMA (R), är en specialsort med förhöjd råfetthalt, och kan närmast jämföras med Matilda, som den i många avseenden liknar. Fatima har emellertid bättre avkastning. en är lång men stråstyv. Kärnan är liten med låg rymdvikt, men har hög proteinhalt och mycket hög råfetthalt. NIKE (R), har särskilt hög avkastning och god odlingssäkerhet. Den har genomsnittlig stråstyrka och mognad. Rymdvikten är genomsnittlig medan kärnan är ganska liten. Den angrips av mjöldagg, men har små angrepp av kronrost. AVANTI (R), har mycket hög avkastning. en är relativt kort med god stråstyrka. Mognaden är medelsen. Rymdvikt och kärnvikt är på medelnivå. Sjukdomsangreppen har varit små, förutom av mjöldagg. SYMPHONY, tysk högavkastande sort. Den är högvuxen med god stråstyrka och medeltidig mognad. en har medelhög rymdvikt och stor kärna. Symphony angrips av sjukdomar i samma utsträckning av sjukdomar som Belinda. Följande sort har provats två år och vissa resultat är preliminära: AKSELI, tidig finsk sort med avkastning som Cilla. MIRELLA, tidig finsk sort med mycket stor avkastning. AVERTON (GN08207), norsk mycket tidig sort som avkastar lite mindre än senare sorter. GN0916, norsk mycket tidig sort som avkas tar mindre än senare sorter i alla områ den utom i område A. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 11

35 Diagram 1. Flerårsmedeltal havre Regionala försök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Jönköping, F-län Kalmar, H-län Belinda Belinda Cilla 79 Galant 9 Gunhild 97 Galant 98 Haga 91 Gunhild 97 Kerstin 9 Haga 9 Nike 10 Kerstin 9 Scorpion 99 Symphony 10 Nike 98 Avanti 102 Scorpion 99 Cilla 87 Symphony 9 Fatima ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

36 Diagram 2. Flerårsmedeltal havre Regionala försök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Halland, N-län Belinda 9 Avanti Galant 9 Gunhild 9 98 Haga 9 98 Kerstin 9 99 Nike 9 10 Scorpion 9 9 Symphony 9 98 Cilla 7 8 Fatima 6 81 Bingo 10 Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 117

37 Vårvete Vårveteförsöken låg även i år på Gotland och i Halland. Försöket på Gotland låg på en mulljord och i Halland på en lerig mo. Bäst har sorterna KWS 272 och Mandarina gått. erna har bra avkastning både som svampbehandlad och obehandlad. Därefter kommer sorter som LW07SW018-01, Oryx och Alderon oavsett behandling. Som obehandlad avkastar även Skye bra. Happy är en sort som har bra avkastning i Hallandsförsöket. Den har en tillsammans med Triso 0 % skördeökning för svampbehandlingen i Halland, vilket är cirka 20 % mer än övriga sorter. Triso har även stor behandlingseffekt på Gotland. Som genomsnitt gav svampbehandlingen 20 % högre skörd i bägge försöken. Quarna som har hög proteinhalt ligger som förra året cirka 10 % lägre än mätarsorten. Tabell 1. Enskilda vårveteförsök 201 Vårvete 201 I-län andling: N-län andling: LB Spannmål AB Lera Visby Flexity 0,2 l/ha + Tilt 0,1 l/ha + Forbel 0,1 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0,2 l/ha senare Proline 0, l/ha HS Lilla Böslid Halmstad Flexity 0,2 l/ha + Tilt 0,1 l/ha + Forbel 0,1 l/ha senare Comet 0, l/ha + Proline 0,2 l/ha senare Proline 0, l/ha L7-01 M mmh l Mo.effekt.effekt Diskett SW Triso SSd Quarna SSd SW Boett SW KWS Alderon SW Demonstrant SW Hamlet SSd Cornetto SW Countess SW WPB Oryx SSd Happy SW WPB Skye SSd LW07SW SSd Utgått Mandarina SW W27 SW KWS 272 SSd CV %,9, ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

38 Tabell 2. Vårvete Odlingsegenskaper, behandlat, och sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsmedeltal Stråstyrka -0 Stråbrytning -0 Strålängd cm Mognad dagar Mjöldagg % Svartpricksjuka % Vinjett medel Triso Quarna Diskett Boett KWS Alderon Demonstrant Hamlet Provade år Cornetto Countess Provade 2 år WPB Oryx Gulrost % Brunrost % Tabell. Vårvete Kvalitet, behandlade led. Flerårsmedeltal Rymdvikt g/l Tusenkorn vikt,g Falltal sek Proteinhalt % av ts Stärkelse % av ts Brödvolymml/g mjöl, 201 Vinjett 788 8, 26 12,8 70,1 899 medel 798 1,7 0 12,8 69,8 Triso 80 0, ,9 69,8 Quarna 797 0, 281 1, 66,7 - Diskett 802 8,8 7 12,8 69, -28 Boett 801 1, 27 12,8 70, -128 KWS Alderon 772 2, , Demonstrant 80 7, 12,9 69,1-11 Hamlet 81 7, ,9 70, -220 Provade år BOETT 796 6, 00 11,9 70, Alderon 79, , 70, Provade 2 år Cornetto 781 1, ,7 70, Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 119

39 sortbeskrivning TRISO en tysk sort som hade medelhög avkastning. Den var lång med relativt låg stråstyrka och mognademedelsent. Triso hade hög rymdvikt och stor kärna, genomsnittlig proteinhalt och relativt lågt falltal. Triso har ett styvt gluten. Triso var känslig för mjöldagg och brunrost. QUARNA (R) en tidig och kortvuxen sort från Schweiz som hade en ganska låg avkastningsförmåga. Odlingsegenskaperna var goda och kvaliteten bra. en var ganska stråstyv och mognar tidigt. Den var känslig för mjöldagg, men gav liten merskörd för behandling. Rymdvikten var medelhög och kärnan medelstor med hög proteinhalt och ganska högt falltal. en har ett styvt gluten och passar som kvalitetshöjare i blandningar. DISKETT (R) hade hög avkastning. Den var stråstyv och mognade genomsnittligt. Rymdvikten var medelhög och kärnan medelstor med genomsnittlig proteinhalt och mycket högt falltal. Bakningsegenskaperna var goda. BOETT (R) visade hög till mycket hög avkastning. Den var relativt lång med god stråstyrka och medelsen mognad. Kärnkvaliteten var god med hög rymd och tusenkornvikt. Protein halten var något låg och falltalet var relativt lågt. Bakningsförmågan var god. Sjukdomsangreppen var genomsnittliga. KWS ALDERON en tysk sort som mognade särskilt sent och hade mycket hög avkastning, speciellt i Svealand. en var kort och stråstyv. KWS Alderon hade låg rymdvikt och en stor kärna med mycket högt falltal och låg proteinhalt. Resistensegenskaperna var goda, särskilt mot rostsjukdomar. DEMONSTRANT en norsk medeltidigt mognande kvarnvetesort som hade genomsnittlig avkastning. Den var medellång med genomsnittlig stråstyrka. Rymdvikt och falltal var mycket höga, proteinhalten var genomsnittlig. Sjukdomsangreppen var genomsnittliga. HAMLET en mycket högavkastande och sen sort från Holland. Den var medellång med lägre stråstyrka än genomsnittligt. Kärnan var mycket stor och rymdvikten var hög, men falltalet var lågt. Proteinhalten var genomsnittlig. Hamlet förefaller ha god motståndskraft mot de flesta sjukdomar. 120 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

40 Diagram 1. Flerårsmedeltal vårvete Regionala försök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Diskett. Gotland, I-län Halland, N-län Diskett Diskett Alderon 10 Boett Demonstrant 10 Quarna 88 Hamlet 109 Triso 99 Triso 97 Alderon 112 Quarna 99 Demonstrant 101 Boett 107 Hamlet 10 Följande sorter har provats endast tre år: CORNETTO (SEC ) (R) en tysk sort som hade särskilt hög avkastning. Den var medellång och hade lägre stråstyrka än genomsnittligt och mycket sen mognad. Rymdvikten var under genomsnittet, men kärnan var mycket stor. Falltalet var högt och proteinhalten mycket låg, men stärkelsehalten hög. Resistensegenskaperna var på medelnivå. COUNTESS (SW 8101) (R) en sort som hade hög avkastning, särskilt i södra Sverige. Den var något längre än genomsnittligt med god stråstyrka och relativt sen mognad. Rymdvikten var lägre än genomsnittligt och kärnan mycket liten. Proteinhalten var låg och falltalet var gansk a högt. Resistensegenskaperna var goda. Följande sort har provats endast två år: WPB ORYX (LW0SW989-2) (R) hade mycket hög avkastning under försöksperioden. en var kortare än mätaren och hade ganska god stråstyrka. Rymdvikt och protein halt var under sortmedel, medan tusen kornvikten var medelhöga. Motstånds kraften mot sjukdomar var medelgod. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 121

41 Ärter Årets ärtförsök på Öland gav en mycket hög skörd, 7 0 som genomsnittlig skörd för hela försöket. Högst skörd har Onyx med Följt av Rocket, Ingrid och ESO. erna Astronaute och ESO, som förra året låg i topp, 10 % mer än efterföljande, avkastar Tabell 1. Enskilda ärtförsök 201 Ärter 201 H-län Wiströms Lantbruk L7-610 Hagby Borgholm mmh l Mo Clara, SW 6 80 Rocket SSd Onyx SSd Ingrid SW Casablanca SW ESO SSd Mythic SW Astronaute SW Equip SSd CV %,6 även i år mer än övriga sorter. Mythic och Clara ligger lägre i skörd, men Mythic hade klart bättre avkastning förra året. Ingrid har högst höjd vid skörd och är stråstyvast av marknadssorterna. en har även lägst spill. sortbeskrivning SW CLARA (R), har mycket goda odlingsegenskaper. Den är medellång, men har mycket bra stjälkstyrka och höjd samt lågt spill. en mognar relativt sent och har ganska låg avkastning. Den har ett relativt litet frö med medellåg proteinhalt. ROCKET, från Danmark är en medellång sort med relativt god stjälkstyrka, relativt lågt spill och något under medelgod bestånds höjd vid skörd. en mognar medeltidigt och har gett hög avkastning. Den har ett litet frö med låg proteinhalt. ONYX, från Frankrike har mycket hög avkastning. Den är något kortare än genomsnittligt och har medelgod stjälkstyrka. Den har medelgod höjd vid skörd och ganska lågt spill. Mognaden är medeltidig. Fröet är relativt stort med medelhög proteinhalt. INGRID (R), förenar mycket hög avkastning med goda odlingsegenskaper och odlingssäkerhet, med bibehållen hög avkastning under skiftande årsmåner. en mognar medelsent, är mycket högvuxen, men har mycket god stjälkstyrka och höjd vid skörd samt lågt spill. Fröet är stort med medelhög proteinhalt. CASABLANCA, från Tyskland, tillhör de mest högavkastande sorterna. Den är medeltidigt mognande, ganska kortvuxen med god stjälkstyrka och bra höjd vid skörd. Fröet är stort med hög proteinhalt. ESO, tjeckisk sort med mycket stor avkastning. en har lång stjälk, mognar ganska sent och har lågt spill vid skörd. 122 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

42 Tabell 2. Ärter Odlingsegenskaper och kvalitet. Flerårsmedeltal Fröfärg Stjälklängd, cm Stjälkstyrka, -0 Höjd vid skörd cm Mognad dagar Tusenkorn vikt,g Proteinhalt % av ts Spill SW Clara gul ,7 196 medel , 206 Rocket gul ,0 20 Onyx gul , 216 Ingrid gul ,9 168 Casablanca gul ,8 2 Eso gul ,1 19 Diagram 1. Flerårsmedeltal ärter Regionala försök Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används SW Clara. Kalmar, H-län Gotland, I-län Clara Clara Casablanca 10 Casablanca 118 Ingrid 110 Onyx 107 Onyx 107 Rocket 102 Rocket 109 ESO 11 Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 12

43 Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: Höstraps Försöksåret 201/201 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats separat i speciella försök med dokumenterad förekomst av klumprotsmitta och redovisas separat i serien OS av sorterna testades för första gången i Sverige vilket sker i serien OS 21. I OS 22/L7 822 testas de tio mest vinterhärdiga sorterna i försök främst placerade i Mälardalen och Närke. I OS 2 testas linjesorter, antalet provade linjesorter faller och endast åtta sorter har provats 201. Största antalet sorter finns i OS 2 där olika sorter provats för andra året eller mer. OS 21, 2 och 2 är placerade i Skåne, Kalmar, Gotlands och Väst- och Östergötlands län. Mätare i samtliga försök är en sortbland ning bestående av två linjer och två hybrider. blandning 201 har bestått av linjesorterna Epure och Apanaci samt hybriderna Exstorm och Visby. Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår präglats av synnerligen god höstutveckling och skonsam vinter. Idogt regnande i västra Sverige vid tiden för sådd medförde att fyra av fem planerade försök fick flyttas från FiV till Skåne, Östergötland, Gotland och Kalmar. Detta medförde en något senare sådd vilket inte verkar ha påverkat avkastningen negativt denna milda höst 201. Att vinterpåfrestningarna återigen har varit i det närmaste obefintliga gör att en flerårssammanställning i princip saknar känningar av vad vi kan kalla en normal svensk vinter. För att finna försök med vinterpåfrestning får man i princip gå tillbaka ända till Den svala och regniga sommaren tycks ha gynnat rapsen som gav en mycket god skörd i hela landet, såväl i odling som i försök. Samtliga sortförsök har skördats enligt plan och skördenivån kan sammanfattas som mycket hög. Högst skördar återfinns i försöken kring Tomelilla och Simrishamn på Österlen där mätaren har avkastat respektive kilo per hektar. Sedan några år samredovisas område D+E (Östergötland och Västra Götaland). Det är dock en kraftig övervikt av resultat från område D (Östergötland) bero ende på utvintri ng och etableringsproblem i väst. Ekonomisk utvärdering Utsädeskostnaden för en ny hybrid bedöms i årets försökssammanställning till 700 kr per hektar, kostnaden för en linjesort till 20 kr per hektar med hänsyn tagit till linjesortens lägre tusenkornvikt. Med samma plantantal eller 20 procent högre för linjesorter så motsvarar det ett högre skördebehov för hybriderna på 1 1 kilo frö per hektar vid ett fröpris på tre kronor. Lönsamheten i att välja en hybridsort infaller då redan vid ett relativtal på fyra enheter högre råfettskörd än de bästa linjesorterna Festivo och Alegria. Det mesta talar alltså starkt för att det är hybridsorter som ger bäst odlingsnetto i de allra flesta situationer. 12 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

44 Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 201 Skåne Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 12 Skåne ÖSF/FiV Område A Område B Område D+E Råfett Råfett Råfett Antal Antal Antal Rel. tal Rel. tal Rel. tal blandning 260 () () () 7 V16OL SY Carlo Mascara Raffiness ES Alegria (OP) NK Festivo (OP) Trinity (OP) Armstrong DK Exstorm Incentive Popular Fonzzi DK Explicit Horcal Mantara PT ES Valegro (OP) SY Saveo Fencer Vario Epure (OP) Garou DK Extrovert DK Exprit Hertz DK Exentiel PT Mercedes Balance DK Exsala Inuit Compass Arazzo SY Fighter Avatar Marathon Navigator Shrek >

45 Tabell 1. Forts. Skåne Skåne ÖSF/FiV Område A Område B Område D+E Råfett Råfett Råfett Antal Antal Antal Rel. tal Rel. tal Rel. tal Safer Sherpa Inspiration Minerva V29OL Quartz (OP) SW Apanaci (OP) Anisse Lexer PR6W Galileo (OP) SY Alister PX SWO R ES Natalie SY Marten Troy CWH ES Danube PRD DK Sensei 69 1 er markerade med OP avser linjesorter blandning består 201 av linjesorterna Epure och Apanaci samt hybriderna Exstorm och Visby. Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök Område A Område B Område D+E Råfett Råfett Råfett Antal försök Antal försök Antal försök blandning 2270 () () () DK Explicit Garou Horcal Inuit DK Exstorm Arazzo SY Carlo Compass > 126 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

46 Tabell 2. Forts Råfett Område A Område B Område D+E Antal försök Mascara DK Extrovert Mercedes PT SY Saveo Avatar DK Exsala NK Festivo (OP) ES Alegria (OP) Sherpa Navigator Trinity (OP) Epure (OP) Marathon Vario SY Fighter Inspiration Safer Hertz PR6W SW Apanaci (OP) Minerva SY Marten Galileo (OP) SWO R Troy PRD Quartz (OP) V29OL ES Natalie Lexer ES Danube DK Sensei Samtliga sorter, sortnamn följt av OP indikerar linjesort. Fet stil anger topp i varje region Råfett Antal försök Råfett Antal försök Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 127

47 Tabell. egenskaper Mognadstid Strålängd Råfett Stjälkstyrka Övervintring dagar cm % av ts blandning ,1 Arazzo ,7 Avatar ,7 Compass ,1 DK Explicit ,8 DK Exsala ,7 DK Exstorm ,2 DK Extrovert , DK Sensei , Epure (OP) ,9 ES Alegria (OP) , ES Danube ,6 ES Natalie ,2 Galileo ,9 Garou , Hertz , Horcal , Inspiration , Inuit ,7 Lexer ,9 Marathon ,8 Mascara , Mercedes ,6 Minerva ,2 Navigator ,8 NK Festivo (OP) ,9 PRD ,6 PR6W ,9 PT , Quartz (OP) , Safer ,6 Sherpa H , SW Apanaci (OP) , SWO R SY Carlo ,2 SY Fighter , SY Marten ,9 SY Saveo ,7 Trinity (OP) ,7 Troy , V29OL ,8 Vario ,9 Samtliga sorter, sortnamn följt av OP indikerar linjesort 128 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

48 beskrivningar Från 201 mäts alla resultat mot sortbland ning. blandning består till 0 procent av grobara frön av linjesort och 0 procent av hybridsort. Den kraftiga dominansen av hybrider och den minskade provningen av linjesorter gör att vi sedan 201 redovisar alla sorter i en och samma jämförelse. Hybriderna dominerar och de få linjesorterna är märkta med (OP) efter sitt sortnamn. Hybriderna visar högre avkastning än linjesorten även om odlingsåret 201 var ovanligt gynnsamt för linjesorter. Det finns inte plats att i detalj beskriva och redovisa varje sort, för detta hänvisas till sortval utgiven vid SLU. Vi koncentrerar oss i stället till några nedslag bland de för Sverige mest intressanta sorterna. Stjälkstyrkan är mestadels god men DK Exstorm, Navigator, DK Extrovert, DK Exsala och Safer har signifikant svagare stjälkstyrka än mätaren. Compass, PT211, Arazzo, Horcal och Vario, är de mest stjälkstyva sorterna. Speciellt korta är dvärghybriderna DK Sensei, PRD06 och Troy. De längsta sorterna är Compass, DK Explicit, Hertz, Inspira tion, Inuit samt PR6W20. Vintern var skonsam även 201 vilket bidrar till höga vinterhärdighetssiffror i femårssammanställningen samtidigt som hårda vintrar nu saknas helt i femårsgenomsnittet. Det är orsaken till de lite högre siffrorna på många sorter i denna sammanställning. Generellt så är övervintringen mycket god bland de sorter som testas i Sverige. Mätaren har värdet 90 men består också av fyra mycket vinterhärdiga sorter. Mognadstiden är för mätaren 1 dagar och de flesta sorterna mognar någon dag före eller efter. Inga sorter är graderade som speciellt sena men DK Sensei mognar fyra dagar och linjesorter Quartz mognar tre dagar tidigare än mätaren. Oljehalten i mätaren är 9,1 procent av t.s. Allra högst oljehalt återfinns i Compass följt av PT211, DK Explicit, Avatar och Inuit. Avkastning Försöksåret 201 var gynnsamt för linjesorter, att skillnaden i jämförelse mot hybrider blivit så pass liten har inte skett på länge. Orsaken ligger i odlingsförutsättningarna med mild höst, god höstutveckling och goda tillväxtbetingelser under sommaren. Det finns många försöksår tillbaka i tiden där hybriderna visat sin styrka vid mer stressade situationer. I Sverige är Compass en av de mest beprövade sorterna i försöken. en ligger trots sina sju år i provning kvar i toppen i område A men går även bra i övriga områden. Vid en helsvensk flerårsjämförelse uppvisar DK Explicit (11), Horcal (111), DK Extrovert (110), DK Exstorm (110), Mercedes (110) och DK Exsala (110), samtliga signifikant högre råfettskörd än mätaren. Bäst sorter i område A är DK Explicit, Garou, Horcal, Inuit och DK Exstorm, men tätt efter kommer sorter som Arazzo, SY Carlo, Compass, Mascara, DK Extrovert och Mercedes. I B området är DK Explicit, Mercedes, Horcal, DK Extrovert och Garou de fem högst avkastande sorterna. Noterbart är att DK Explicit även i år ligger över de andra, men inte fullt så högt som 201 när det gäller försprånget till näst bästa sort i område A, B och D+E. I D+E området är DK Explicit, DK Extrovert, DK Exstorm, DK Exsala, PT 211 och Safer, de högst avkastande sorterna. Andra sorter som utmärkt sig under 201 med hög avkastning men provats för första gången i Sverige är hybriderna V16OL från Monsanto, Fonzzi från RAGT och Armstrong från Limagrain. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 129

49 er med klumprotresistens Av Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: Klumprotsjuka i höstraps är något som ökar i hela landet. Anledningen till detta är osäker men att uppmärksamheten bland odlare och råd givare har ökat är påtagligt. En orsak skulle kunna vara våta höstar och spillraps efter skörd och i efterföljande grödor. Oljeväxtodling i klumprotsmittad jord kan normalt bara låta sig göras med resistenta sorter. Under 201 har det återigen gjorts fyra sortförsök med resistenta sorter. Tre försök placerades på dokumenterat smittad jord och ett försök på frisk jord. Att gödsling med kalkkväve kan ha effekt finns flera rapporter om från utlandet. Metoden testades i ett av försöken där 60 kg N tillfördes i form av kalkkväve. Kalkkväve till raps skall myllas cm i jorden vid eller före sådd för att reagera med markvätska. Övergödsling på plantor i hjärtbladstadiet med grunda rotsystem har en toxisk effekt. När försöket lades ut hösten 201 gjordes det på en försöksplats på Bollerup som hade identifierats via jordanalys med ett värde >10 miljoner kopior av klumprotsmitta. 10 miljoner kopior är extremt högt, vid värden över kopior avråds från odling med mottagliga sorter. Angreppen av klumprotsjuka i försöken blev inte fullt så omfattande som 201. Endast i försöket på Bollerup, Tomelilla konstaterades stora angrepp. Så omfattande att vissa led näst intill var totalförstörda. Mottagliga sorter (blandning, Compass, Apanaci, SY Alistorm) avkastade 1 70 kilo per hektar, de toleranta sorterna (Mendel, Mentor, Mendelson, SY Alister, Andromeda och CWH 298) avkastade i medeltal 680 kilo per hektar. Genom att använda kalkväve kan skörden förbättras och angreppen av klumprotsmitta minskas. Effekterna av detta var tydligare 201, effekterna 201 var varierande, men merskördarna kan vara betydande på mottagliga sorter. Påverkan på toleranta sorter kan vara negativ, det är oklart varför och det är heller inte säkerställt hur kalkkvävet bäst appliceras, myllat eller ovan jord. När försöket placerades på frisk jord, (ett försök 201) avkastar de toleranta sorterna något sämre än sortblandning. Ser man till försöken 201 och 201 kan toleranta sorter sägas ligga i nivå strax under sortblandning som i sin tur ligger cirka 10 procent under marknadsledande sorter. 201 har sortblandning bestått av linje sorterna Epure och Apanaci samt hybrider na DK Exstorm och Visby. Försöket visar att det går att odla toleranta sorter med framgång på klumprotsmittad jord. Mentor har högst avkastning och bäst oljehalt. 10 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

50 Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök med klumprotresistenta sorter 201 på smittad jord och frisk jord Boserup Simrishamn Tomelilla Klagstorp c.u c.u > c.u Frisk jord Skörd frö 9% Råfett Relativtal råfettskörd Råfettskörd blandning 9 Apanaci Compass Mendel Mendelson Mentor Alister Andromeda SY Alistorm CWH CV% 7,6 1, ,6 Då fältangreppen inte är speciellt stora förutom i Tomelilla redovisas ingen seriesammanställning. Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök och kalkkvävegödsling 201 på klumprotsmittad jord. Bollerup, Tomelilla, smitta: > c.u. Skörd 9% frö Skörd Frö 9% Merskörd Sulfan 60 kg N Kalkkväve 60 kg N blandning Apanaci SvL Compass H DSV Mendel NPZ 89 9 Mendelson NPZ Mentor NPZ SY Alister H SYN Andromeda Lim SY Alistorm SYN CWH 298 H Mo Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 11

51 Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 201. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning än mätarsorten Brando under 201. Sett till flerårsmedeltalet och hela landet uppvisar Mirakel, Majong och Builder råfettskördar som är mer än tio procent högre än Brando. Odlingsarealen av vårraps fortsatte att minska även under 201 efter den kraftiga nedgång en under 201. Den största enskilda orsaken till minskningen har varit förbudet mot betning av jordloppor. Totalarealen i hela landet var så låg som 00 hektar, jämfört med nästan hektar för två år sedan. Den största odling en återfinns i Mälardalen (F-området) och Västra Sverig e (E-området ), vilket också innebär att den mesta sortprovningen sker i dessa områden. Odlingsarealen av vårrybs var under 201 i hela landet knappt 900 hektar. Liksom de senaste åren har ingen sortprovning av vårrybs utförts under 201, vilket innebär att det inte finns några försöksresultat att redovisa i denna gröda. Resultat Avkastningen i försöken har under 201 varit lägre än normal, men med högst skörd i Mälardalen (F-området). Ett ganska stort antal sorter har provats och hybridsorterna dominerar nu helt bland de provade sorterna. De allra flesta sorter har haft en högre avkastning än mätarsorten Brando. Under 201 utfördes 10 stycken sortförsök (OS7-1) i vårraps i Sverige. Sådden av de olika 12 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

52 försöken utfördes mellan den 11 april och den 19 maj. Ett försök kasserades, vilket innebär att det finns resultat från nio försök. De flesta försöken skördades under andra halvan av september. Flertalet försök skördades under goda förhållanden med låga vattenhalter, men några försök hade sorter med skördevattenhalter runt 2 procent. Avkastningen har i försöken varit lägre än de senaste fem årens medeltal i alla odlingsområden, men med högst skörd i F-området. Mellan enskilda försök har avkastningen för mätarsorten Brando varierat från 1 80 frö upp till 00 frö. Råfettskörden har varierat mellan 60 och Den högst avkastande sorten i ett enskilt försök hade en fröavkastningen på 990 kg per hektar och en råfettskörd på nästan kg per hektar. beskrivningar Under 201 har ett ganska stort antal sorter provats och hybridsorterna dominerar nu helt över linjesorterna. Brando är mätarsort. Vissa sortegenskaper redovisas i tabell 2. Skillnaden i mognadstid är liten mellan sorterna. Mätarsorten är medelsen. Tidigast är DLE 117, Mirakel och Axana medan Makro och Legolas mognar - dagar senare än dessa. Stjälkstyrkan är god för de flesta sorterx med högst stjälkstyrka för Mirakel. Lägst stjälkstyrka har Axana och Brando. Strålängden varierar ganska mycket mellan sorterna. Kortast är Mosaik, DLE 117 och SW T288, medan Makro är allra längst. Råfetthalten varierar en del mellan sorterna. Högst råfetthalt har Makro, Builder, Axana och Sunder. Den lägsta råfetthalten uppvisar SW T288, DLE 117 och Brando. För mer ingående beskrivningar av sorternas egenskaper hänvisas till val utgiven vid SLU. Resultat, områdesvis Sett till hela landet har i stort sett alla sorter avkastat mer än mätarsorten Brando under 201 med högst skörd för de nyare sorterna Menthal, DLE 180 och SW U289 som alla haft en avkastning på mer än 20 procent över mätarsorten. I genomsnitt för flera år har Mirakel, Builder och Majong haft den högsta avkastningen. Bland de få linjesorterna har Mosaik haft den högsta avkastningen under 201. I tabell 1 redovisas resultat för 201 i de odlingsområden där tillräckligt försöksunderlag finns. I alla odlingsområden redovisas flerårsresultat från tidsperioden Skörden har under 201 varit lägst i D+Eområdet. Sett till ett flerårsmedeltal är avkastningen ganska lika i de olika odlingsområdena, men med övervikt för B-området. Område A (län M och N) Här sker sortprovning i liten omfattning och här redovisas endast flerårsresultat. I medeltal för år har nästan alla sorter högre avkastning än Brando, med allra högst avkastni ng för Legolas, Majong och Sunder. Område B (län L, K, H och I) Även i detta område sker sortprovningen i relativt liten omfattning och här redovisa s endast flerårsresultat. Mirakel, Axana och Majong har haft den högsta avkastningen. Sett till hela södra Sverige (A-B-området) har avkastningen av mätarsorten i försöken under 201 varit klart lägre än de senaste fem årens avkastningsnivå. Majong och Legola s hade den klart högsta avkastningen under 201 i detta område. Sett till det senaste femårsmedeltalet är det samma sorter plus Mirakel som uppvisat den högsta skörden. Område D (län E) och område E (län O, Pn, R och del av S) redovisas sedan några år tillsammans som ett område eftersom odlingsförutsättningarna anses vara ganska likartade. I tabellen redovisas resultat från 201 och femårsmedeltalet för det sammanslagna området D+E. Avkastningen har under 201 varit klart lägre jämfört med de senaste fem åren i mätarsorten Brando. De flesta sorterna har haft en högre avkastning än Brando med mycket hög avkastning för Legolas, DLE 1801 S11 och Makro. Om man ser till de senaste fem årens medelavkastning har Mirakel, Builder och Majong haft den högsta skörden. Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 1

53 Tabell 1. Vårraps. Områdesvis avkastning, råfettskörd 201. Flerårsmedeltal Mätare Brando A-B-området A-området B-området 201 Medel Medel Medel SW Brando J2827 H, frö, råfett, rel.tal SW Mosaik L NPZ Makro SR1109 H SW Lennon P DLE Mirakel H (SW) SW Majong H EU RG Axana H (SSd) EU SW Pilani Q2862 H SW Legolas P288 H EU Builder RG 0201 H (Bay) EU Sunder RG 020 H (Bay) DLE 117 H (NPZ) SW T288 H SW T Menthal (DLE 116) H 107 DLE 1801 S11 H 10 SW U2892 H 101 SW U289 H 101 SW U289 H 108 Brander (RG001) H CL H 88 H efter sortnamnet anger hybridsort Område F (län AB, C, D, T och U) Råfettskörden har i försöken under 201 i detta område varit lägre jämfört med de senaste fem årens medelskörd för mätarsorten Brando. I detta område har nästan alla sorter haft en klart högre avkastning än Brando och med särskild hög skörd för de nyare sorterna Menthal, SW U2892 och DLE 1801 S11. Bland de sorter som provats flera år var avkastningen 201 högst för Sunder och Pilani. I genomsnitt för de senaste åren uppvisar Makro, Builder och Mirakel den högsta skörden. 1 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

54 Tabell 1. forts. Vårraps. Områdesvis avkastning, råfettskörd 201. Flerårsmedeltal Mätare Brando D+E-området F-området 201 Medel Medel SW Brando J2827 H, frö, råfett, rel.tal SW Mosaik L NPZ Makro SR1109 H SW Lennon P DLE Mirakel H (SW) SW Majong H EU RG Axana H (SSd) EU SW Pilani Q2862 H SW Legolas P288 H EU Builder RG 0201 H (Bay) EU Sunder RG 020 H (Bay) DLE 117 H (NPZ) SW T288 H SW T Menthal (DLE 116) H DLE 1801 S11 H SW U2892 H SW U289 H SW U289 H Brander (RG001) H CL H H efter sortnamnet anger hybridsort Sverigeförsöken 201 ANIMALIEBÄLTET 1

55 Tabell 2. Vårraps. Odlingsegenskaper, frökvalitet och sjukdomskänslighet, Hela landet. Stjälkstyrka Strålängd Mognad Råfett Bomullsmögel % cm dagar % av ts % SW Brando J2827 H ,8 6 SW Mosaik L , NPZ Makro SR1109 H ,6 SW Lennon P ,9 7 DLE Mirakel H (SW) ,2 7 SW Majong H EU ,0 6 RG Axana H (SSd) EU , 7 SW Pilani Q2862 H ,6 SW Legolas P288 H EU ,8 Builder RG 0201 H (Bay) EU , Sunder RG 020 H (Bay) , 6 DLE 117 H (NPZ) , 6 SW T288 H ,2 SW T ,9 H efter sortnamnet anger hybridsort 16 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 201

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401.

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök

Läs mer

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik Havre I regionens tre havreförsök ingår mest marknadssorter men i det stora försöket i Halland ingår också 6 nya nummersorter som värdeprovas. Även havreförsöken följer den torra årsmånen 2016 och avkastningen

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2016 skördades tre sortök inom

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens

Läs mer

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401. Försöken

Läs mer

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a) Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL)

Läs mer

Sortegenskaper. Höstvete

Sortegenskaper. Höstvete Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a) Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan det finnas lokala skillnader i en sorts mottaglighet., Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens

Läs mer

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete I höstvete har försök varit utlagda under 2006. I försöken bekämpas två

Läs mer

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006

Läs mer

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i höstvete Av Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sortförsök i höstvete SAMMANFATTNING Under genomfördes i Skåne fyra sortförsök i höstvete. Antalet sorter som provades

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök är samma som förra året vilket innebär sju stycken till antalet. Ett

Läs mer

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se Vårkorn Generationsväxling fortsätter med nya sorter som höjer avkastningen i vårkornet. Av maltkornssorterna

Läs mer

Ingelstorp Naturbruks gy.

Ingelstorp Naturbruks gy. Vårkorn År 2004 var det utlagt 16 st sortförsök i vårkorn. Många nya sorter har provats under de senaste året. Hela 13 nya sorter finns med i länsförsöken (L7-401) samt några nya nummersorter i riksförsöken.

Läs mer

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök Sortprovningen SLU Första upplaga: November 2012 Reviderad: April 2013 Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök 2008-2012 Staffan Larsson Konventionell odling Innehåll, 1 Områdesfigur, 2 Höstråg,

Läs mer

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Reform och Linus är mycket intressanta sorter för brödveteproduktion.

Läs mer

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter

Läs mer

sortförsök i spannmål och trindsäd

sortförsök i spannmål och trindsäd sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans

Läs mer

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka

Läs mer

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå

Läs mer

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.

Läs mer

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.

Läs mer

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som SVEN-ÅKE RYDELL, Hushållningssällskapet Östergötland sven-ake.rydell@hushallningssallskapet.se Rågvete Sådden av försöken hösten 2015 var relativt sen och nästan alla försök såddes i månadsskiftet september/oktober,

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Linus och Reform är mycket bra sorter för brödveteproduktion. Brons, Julius

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av

Läs mer

Höstvete. de når marknaden.

Höstvete. de når marknaden. ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Kombinationen av dåliga etableringsförhållanden och en varm och torr sommar gör att medelavkastningsnivån

Läs mer

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Under 2002 har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom de Mellansvenska försöken. Där har 46 kornsorter, varav 16

Läs mer

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Jordbrukardag Alnarp.   sortval Nils Yngveson Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60

Läs mer

Sortförsök i vårvete

Sortförsök i vårvete Av Ulrika Dyrlund-Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ulrika.dyrlund-martinsson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under 2017 skördades två ök i Skåne i serien L7-301.

Läs mer

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete L7-101 Frontal och Mariboss är de högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford är ett fortsatt intressant alternativ i gynnsamma

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har

Läs mer

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne Sorter och dess egenskaper 2018 Anders Bauer HIR Skåne Sort 2017 Maltkorn eökning 2015-2017 Rel. tal eökning RGT Planet 9,99 (100) 2,28 10,08 107 1,21 Laureate 9,82 (98) 1,62 - - - KWS Irina 9,59 (96)

Läs mer

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Vårt mål Lantbruket i fokus! Vårt oberoende skapar valfrihet åt lantbrukaren! Det bästa sortmaterialet utifrån svenska odlingsförhållande för

Läs mer

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter

Läs mer

Sortval i ekologisk odling Innehåll

Sortval i ekologisk odling Innehåll Sortval i ekologisk odling 2014 Sortförsök 2009-2013 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter, potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Under har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom Mellansvenska försöken. Där har 30 kornsorter prövats i försöksserien för medeltidiga

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA HÖSTSÄD INNEHÅLL Gröda sida Höstråg 2 Höstvete 5 Höstkorn 14 Rågvete 17 Staffan Larsson Inst. för växtproduktionsekologi Box 7043 750 07 UPPSALA 1 HÖSTRÅG SORTVAL 2007 Tabell 1a. Höstråg. Avkastning områdesvis.

Läs mer

Certifieringsstatistik Höst 2017, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte

Certifieringsstatistik Höst 2017, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte 218-1-31 Certifieringsstatistik Höst 217, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte Totalt certifierat, ton: 7 32 infört, ton 2 271 Höststråsäd Summa Kg för Höststråsäd 7 276 38 1 965 827 Höstdurumvete

Läs mer

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området. Harnesk, Opus och Hereford är avkastningsmässigt tämligen likvärdiga i E- och

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2010

Sortval i ekologisk odling 2010 Sortval i ekologisk odling 2010 Sortförsök 2000-2009 Höstvete Höstråg, rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren

Läs mer

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.

Läs mer

Sorter och odlingsteknik

Sorter och odlingsteknik Sorter och odlingsteknik I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Samtliga

Läs mer

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning? www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2013

Sortval i ekologisk odling 2013 Sortval i ekologisk odling 2013 Sortförsök 2008-2012 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER Sortval 2016 av Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler Version 2016-04-27 Uppsala 2016

Läs mer

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2004 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på

Läs mer

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende

Läs mer

Sorter i ekologisk odling

Sorter i ekologisk odling JANNIE HAGMAN, SLU, Uppsala jannie.haman@slu.se i ekoloisk odlin Under 2015 enomfördes tjuo ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförlia tabeller och

Läs mer

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet

Läs mer

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2003 SORTFÖRSÖK 2003 av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete 2003 H-län H-län Under 2003 har 8 försök varit utlagda. På några försöksplatser har en del utvintring

Läs mer

Två såtidpunkter i höstvete

Två såtidpunkter i höstvete Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över

Läs mer

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100 Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Som odlare bör man ha en merbetalning på minst fem procent för Kosack, för att sorten ska kunna konkurrera med sorter som Olivin, Lars och Harnesk

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2011

Sortval i ekologisk odling 2011 Sortval i ekologisk odling 2011 Sortförsök 2004-2010 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra. Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland I hela området finns det idag sorter som med god marginal överträffar Kosacks avkastning, med bibehållen odlingssäkerhet. I D- och E-området

Läs mer

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under 2005 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken samt 3 inom riksförsöken. Utöver detta fanns en serie på

Läs mer

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult Brödvete: Olivin hade en ovanligt låg skörd 2008 och överträffas i stort sett i hela Mellansverige av såväl Ellvis som Gnejs, både 2008 och

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2015 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER POTATIS Sortval 2015 av Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler Version 2015-05-26 Uppsala

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad 2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Läs mer

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp Rödsot Resultat av enkätundersökning 215 Johanna Lindgren, Nils Yngveson, HIR Skåne Virus som sprids med bladlöss Ingen utsädessmitta eller jordsmitta Sprids enbart med bladlöss Stora angrepp i år pga

Läs mer

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

TABELLER, Sortval i ekologisk odling 2017

TABELLER, Sortval i ekologisk odling 2017 Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy TABELLER, 2016-12-20 val i ekoloisk odlin 2017 försök 2012-2016 J. Haman och M. Hallin Ekoloiskt höstrå / råveteförsök utanför

Läs mer

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Olivin och Harnesk är två väl fungerande brödveten för hela området. Olivin har något bättre kvalitetsegenskaper och är ett något säkrare alternativ

Läs mer

Sortval i ekologisk odling Innehåll

Sortval i ekologisk odling Innehåll Sortval i ekologisk odling 2015 Sortförsök 2010-2014 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter och potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson

Läs mer

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst

Läs mer

Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror

Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror Lantbruk Bäst på allt som gror Höstutsäde 2016 Kvarnens favorit, även vid låg proteinhalt! Nu också godkänd hos The Absolut Company AB! Nyheter 2016! Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Veckorapport - Skara vecka 26

Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats

Läs mer

Certifieringsstatistik Höst 2018, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte

Certifieringsstatistik Höst 2018, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte 2019-01-11 Certifieringsstatistik Höst 2018, Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte Totalt certifierat, ton: 62 177 infört,ton: 3 010 Höststråsäd Summa Kg för Höststråsäd 62 177 399 2 696

Läs mer

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare

Läs mer

Växjö möte 4 december 2012

Växjö möte 4 december 2012 Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer