Sorter i ekologisk odling

Transkript

1 JANNIE HAGMAN, SLU, Uppsala i ekoloisk odlin Under 2015 enomfördes tjuo ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförlia tabeller och redovisninar kommer att publiceras i Sortval i ekoloiskodlin på Fältforskshemsida och på hemsidan: HÖSTVETE Under 2015 inick tre höstveteförsök i den ekoloiska försöksserien och Festival var ny sort i provnin. Resultaten visar på höa skördar och medeltal för de tre försöken och mätaren Stava var dryt 7 ton/ha och Mariboss som hade den hösta avkastninen av 24 -enheter höre skörd än mätaren, 8,8 ton/ha. Däremot var proteinhalterna i försöken låa och varierade mellan 9,2 och 10,3 (tabell 1). Det fanns inte nåon avörande skillnader i övervintrin mellan sorterna utan det som skillde dem åt var eenskaper som monad, rymd- och tusenkornvikt samt protein- och stärkelsehalt. Praktik var tidiast och hade höst proteinhalt. Störst kärnor hade Julius medan Festival hade störst rymdvikt. Den största anreppsraden av ulrost hade Ellvis. HÖSTRÅG OCH HÖSTRÅGVETE Höstrå samprovas med höstråvete i artförsök med två försök per år (tabell 2). Mätarsort var Amilo. Nytt för 2015 var en sortblandnin med höstråsorterna Amilo och Caspian, ny höstråvetesort var Borwo. Avkastninen var i medeltal 5 ton/ha. Höstråsorterna hade bra övervintrin och avkastnin medan höstråvetesorterna hade sämre övervintrin vilket fick stor inverkan på avkastninen, sämst övervintrin och skörd hade Remiko. Av höstråsorterna hade Palazzo höst skörd. erna var överla låa för samtlia sorter. Tabell 1. Höstvete, ekoloisk odlin Resultat från tre försök A-F D-F Övervintrin Monad daar Stråländ /l, av TS Stärkelsehalt i TS Erosterol m/k SW Stava k/ha , ,6 10,1 72, rel. tal 100 Ellvis 110* 3 112* , ,2 9,2 72, Mariboss 124*** 3 130*** , ,3 9,0 70, Praktik , ,0 10,3 71, Julius 108* , ,3 9,6 71, Festival , ,2 9,8 71,8 9 8 Sortblandnin 110* 3 112* , ,7 9,7 71, Prob. värde 0,001 0,012 n.s. 0,000 n.s. n.s. n.s. 0,02 0,000 0,002 0,001 n.s. LSD ,4 0,5 0,4 Sortblandnin = Julius och Ellvis Gulrost SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 163

2 Tabell 2. Höstrå och höstråvete, ekoloisk odlin Resultat från två försök Höstrå A-F Övervintrin Stråländ /l av TS Amilo k/ha , ,4 6,8 rel. tal 100 Caspian , ,4 5,7 Palazzo , ,1 5,7 Sortblandnin , ,7 6,3 Höstråvete Borwo , ,4 9,8 Tulus , ,5 9,7 Empero , ,3 8,6 Remiko 39* , ,3 10,9 Probvärde 0,05 n.s. n.s. 0,000 n.s. 0,001 n.s. 0,002 LSD ,9 Sortblandnin = Amilo och Caspian. VÅRVETE OCH VÅRRÅGVETE Arterna vårvete och vårråvete provades tillsammans i två försök under eresultaten var bäst för vårvetesorterna medan vårråvetesorterna hade väsentlit läre skörd, till stor del beroende på anrepp av ulrost (tabell 3). Vårvetesorterna Diskett och Hamlet de mest höavkastande sorterna och hade en avkastnin som var 21 respektive 12 -enheter höre än mätaren Dacke. erna i försöket varierade mellan 10,8 och 12,3 och Dacke hade den hösta proteinhalten. Båda vårråvetesorterna Milewo och Naano anreps av ulrost, 11 respektiv 15. VÅRKORN I försöksserien med vårkorn inår ett stort urval av sorter som även är vanlia i konventionell odlin, både foder- och maltsorter. Tre försök inår i sammanställninen över försöksåret 2015 och NFC Tipple var mätarsort. Nya sorter var Aukusti, Kannas och Kaarle. I försöksserien inår också en sortblandnin där sorterna Tipple, Quench, Anakin och Tamtam. na omfattar en relativt stor spridnin när det äller tidihet och länd för att se vad detta kan betyda för bland annat oräskonkurrensen. Bäst avkastnin i medeltal hade Salome och Lukhas (tabell 4). Medan Aukusti hade den lästa avkastninen, det var också den tidiaste sorten och monade fem daar före NFC Tipple. När det äller stråländ och oräskonkurrerande förmåa var resultaten inte helt entydia. Sorten Lukhas hade störst rymdvikt och och sorten Anakin hade störst kärnor. SW Barbro och Kannas hade höst proteinhalt och Fairytale höst stärkelsehalt. 164 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

3 Tabell 3. Vårvete och vårråvete, ekoloisk odlin Resultat från två försök, D-F D-F Plantor vår Stråländ /l av TS Dacke k/ha , ,7 12,3 2 rel.tal Quarna , ,4 11,9 2 Diskett 121* 2 19, ,4 10,8 1 Boett , ,9 11,9 2 Hamlet , ,8 11,6 1 Triso , ,7 11,1 6 Vårråvete Milewo 63** 2 20, ,7 10,9 11 Naano 45*** 2 20, ,5 11,6 15 Prob. värde 0,000 n.s. n.s. 0,002 n.s. n.s. n.s. n.s. LSD 7 Gulrost Tabell 4. Vårkorn, ekoloisk odlin Resultat från två försök A-F A-B Monad daar Plantor vår Stråländ /l i TS Stärkelsehalt i TS Erosterol m/k Bladfläcksjuka NFC Tipple k/ha , ,5 8,6 64, rel.tal SW Barbro 92* , ,1 9,4 62, Anakin * , ,8 8,8 64, Luhkas 108* 3 110* , ,9 8,7 64, Fairytale , ,5 8,2 65, Tamtam 107* , ,5 8,4 64, Propino , ,5 8,5 64, Salome 109** 3 111** , ,2 8,6 64, Aukusti 89** 3 92* , ,1 8,8 62, Everreen 107* 3 110* , ,9 8,6 65, Kannas , ,9 9,6 63, Kaarle , ,7 8,5 63, Sortblandnin , ,3 8,6 64, Prob, värde 0,000 0,001 0,003 0,046 n.s. n.s. n.s. 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 LSD 3 1,1 15 2,6 0,4 0,9 2 Sortblandnin = NFC Tipple, Quench, Tamtam och Anakin. Mjölda SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 165

4 VÄXTSKYDD HAVRE Resultaten för havreförsöken 2015 redovisas i tabell 5, där tre försök inår i jämförelsen. Ny sort i år var Symphony. Höst avkastnin hade sorten Nike. Akseli var den tidiaste sorten, men av lå skörd. Höst rymdvikt hade Galant och mest storkärnia var Symphony. na Akseli och Cilla hade höst proteinhalt och Belinda och Akseli hade höst råfetthalt. ÅKERBÖNA Försökssäsonen 2015 inick fyra åkerbönsförsök i provninen, och både vit- och brokblommia sorter provades (tabell 6). Nya sorter 2015 var Fanfare, Tatto, Tiffany och Bioro. Brokblommia sorter är enerellt odlinssäkrare och har bättre avkastnin. Höst avkastnin hade den nya sorten Tiffany. na Fueo, Alexia och Fanfare monade tidiast och sorten Bioro var senast. Bioro var även den länsta sorten och hade höst proteinhalt. Sorten Fuero hade störst frö. ÄRTER TILL MOGEN SKÖRD Resultaten från ärtförsöken redovisas i tabell 7 och två försök inår i sammanställninen Ny får i år var sorten Mythic. na SW Inrid och Onyx av höst skörd och Rocket var den tidiaste sorten. Den nya sorten Mythic hade höst proteinhalt och anska bra stjälkstyrka. Bäst stjälkstyrka hade sorten SW Clara. Det var stor skillnad i sorternas oräskonkurrerande förmåa och sorterna Onyx och SW Clara hade den bästa. Samodlinen med havre hade en ynsam inverkan på oräsförekomsten. Tabell 5. Havre, ekoloisk odlin Resultat från tre försök A-F D+E Monad daar Grönskott Stråländ /l Råfett av TS Belindak/ha , ,0 6,1 9,1 2 1 rel. tal Scorpion , ,3 5,3 9,4 0 1 Galant , ,1 4,9 8,8 2 1 Haa , ,2 5,1 8,6 1 1 Nike , ,5 4,9 8,9 0 1 Avanti , ,1 5,1 9,0 1 0 Symphony , ,6 4,9 8,8 1 1 Akseli 84*** 3 85* , ,3 6,0 10,1 1 1 Cilla 89* , ,6 5,1 9,7 1 2 SW Kerstin , ,4 4,9 8,6 1 0 Probvärde 0,000 0,088 n.s. n.s. n.s. 0,000 n.s. n.s. 0,000 0,000 0,000 LSD 5 1,5 0,3 0,5 Kronrost Bladfläcksjuka 166 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

5 VÄXTSKYDD Tabell 6. Åkerbönor, ekoloisk odlin Resultat från fyra försök A-F D+E Monad daar Spill k/ha Oräsvikt /m 2 Stjälkländ Stjälkstyrka Fueo k/ha , ,4 rel.tal Medeltal , ,6 Alexia , ,6 Julia , ,9 Isabell * , ,4 Boxer , ,5 Taifun 78*** 4 77** , ,0 Bioro , ,6 Banquise 82** 4 70** , ,2 Fanfare , ,0 Tiffany , ,6 av TS Probvärde 0,002 0,018 0,076 0,003 n.s. n.s. 0,000 n.s. 0,000 0,000 LSD 2, ,1 1,1 Tabell 7. Ärter, ekoloisk odlin Resultat från tvåförsök A-F Andel havre i skörden, Monad daar Oräsvikt /m 2 Stjälkländ Stjälkstyrka av TS SW Clara k/ha , ,5 rel.tal Medeltal , ,2 Rocket , ,0 Onyx , ,9 SW Clara + Belinda 80* 2 26, , ,2 SW Inrid , ,5 Casablanca , ,2 Eso , ,2 Mythic , ,3 Probvärde 0,069 n.s. 0,045 n.s. 0,003 n.s. n.s. LSD 1,4 9 SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 MELLANSVERIGE 167