SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

Transkript

1 Höstvete Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2003 SORTFÖRSÖK 2003 av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete 2003 H-län H-län Under 2003 har 8 försök varit utlagda. På några försöksplatser har en del utvintring förekommit, vilket resultert i utvintringsskador på sorter med svag vinterhärdighet. Gamla Kosack har därför klarat sig bra i vissa försök. Med anledning av det stora sortantalet har de flesta försöken delats upp i två försöksserier (V1 och V2). Försök med beteckning V1 innehåller nytt sortmaterial och V2 mer marknadsinriktade sorter. Efter förra årets stora mängd av nya sorter har bara 2 sorter tillkommit i år, nämligen Smuggler och SW 48233A. Rågvetesorten Fidelio finns med i försöken som mätare på hur rågvete avkastar i jämförelse med höstvete. I Kalmar har sorterna Olivin, Marshall, Agaton och Dirigent den högsta avkastningen. Av det nyare sortmaterialet visar Cubus,Certo och Smuggler god avkastning. Alla sorter har svarat mycket bra på svampbehandlingen. Skördeökningen är ända upp till 50 %. För Blekinge gäller Agaton, Olivin, Marshall och Bill som högst avkastande. Effekten av svampbehandlingen var något lägre här, men har ändå givit10 till 30 % högre skörd. I Halland har Kosack, Olivin och Agaton gått bra, samt Certo, Gigg, Virke och Hurtig av det nya sortmaterialet. Även här har svampbehandlingen givit mycket stor skördeökning. Resultaten från enskilda försök finns med i tabell 1. Flerårsmedeltal återges i tabell 2 för de vanligaste sorterna, följt av en kvalitetsbestämning i tabell 3-5, samt sortbeskrivning. M Ljungar Behandling: Br Wiström Behandling: L7-101 V1 Bo Gård Stereo 1,5 l/ha Hagby Stereo 1,5 l/ha Kalmar senare Borgholm senare mmh mä Mo Amistar 0,75 l/ha mmh l Mo Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Kosack SW Olivin SSD SW Virke SW SW Gigg SW SW Hurtig SW Cubus SSD SW 48233A SW Tommi SSD Bristol SSD Certo SSD Agami SSD Ceb SSD CWW 00/40 SSD Smuggler SSD CV % 4,5 4,4 21

2 Höstvete 2003 H-län H-län M Ljungar Behandling: Br Wiström Behandling: L7-101 V2 Bo Gård Stereo 1,5 l/ha Hagby Stereo 1,5 l/ha Kalmar senare Borgholm senare mmh mä Mo Amistar 0,75 l/ha mmh l Mo Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Kosack SW Olivin SSD SW Harnesk SW Tarso SW Lars SSD Ritmo SSD Kris PL Bill SSD Marshal SW SW Gnejs SW SW Agaton SW Dirigent SW Fidelio SW CV % 5,2 5,5 Sortbeskrivning KOSACK är en mycket lång sort med medelgod stråstyrka. Kosack har mycket god vinterhärdighet men mognar sent. Sorten har medelhög avkastning och överträffas i södra Sverige av nästan alla andra sorter, men längre norrut hör den till de bättre sorterna. Sorten har mycket hög rymdvikt och medellåg kärnvikt, något låg proteinhalt. Kosack har medellågt falltal. Har relativt god motståndskraft mot sjukdomar, angrips av brunrost. TARSO är en tysk brödsort med tidig mognad och medelhög avkastning i södra Götaland. Sorten har bra övervintring, men ger trots detta relativt sämre avkastning i norra Götaland och Svealand. Den är kort och mycket stråstyv. Tarso har bra kvalitet med hög rymdvikt, hög proteinhalt och högt falltal, men är småkärnig. Tarso angrips av mjöldagg men inte av brunrost och gulrost. RITMO från Holland har hög avkastning i södra Sverige men har något svag övervintring i Mellansverige vissa år och får då ganska låg avkastning. Den är kortväxt med god stråstyrka och mognar medeltidigt. Ritmo har låg rymdvikt, medelhög kärnvikt, låg proteinhalt och sämre bakningsförmåga än Kosack, men högt falltal. Angrips av mjöldagg och bladfläcksvampar men inte av brunrost. LARS är ett tyskt brödvete med god övervintring och mycket tidig mognad. Sorten har bättre avkastning än Kosack. Lars är ganska lång och har medellåg till något svag stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnan ganska stor med medelhög proteinhalt och medelhögt falltal. Lars är känslig för mjöldagg. 22

3 Höstvete 2003 N-län N-län L Heurén Behandling: M Wattsgård Behandling: L7-101 V1 Harplinge Stereo 1,5 l/ha Vessigebro Stereo 1,5 l/ha Halmstad senare Falkenberg senare mmh ML Amistar 0,75 l/ha mmh mo LL Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Kosack SW Olivin SSD SW Virke SW SW Gigg SW SW Hurtig SW Cubus SSD SW 48233A SW Tommi SSD Bristol SSD Certo SSD Agami SSD Ceb SSD CWW 00/40 SSD Smuggler SSD CV % 7,4 9,9 BALLAD är ett brödvete av skandinavisk typ, dvs sorten liknar Kosack, men är förbättrad i många avseenden. Övervintringen är god och sorten avkastar bättre än Kosack. Sorten är lång, har god stråstyrka och mognar något tidigare än Kosack. Kärnvikten är medelhög och rymdvikten är hög. Proteinhalten är medelhög och falltalet högt. Sorten är ganska känslig för brunrost men har viss motståndskraft mot Septoria. KRIS är ett tyskt brödvete som kan jämföras med Ritmo ur flera egenskaper. Övervintringen är relativt god, med hög avkastning i södra Sverige, och även i Svealand avkastar Kris bättre än Kosack. Kris är kort och har god stråstyrka. Sorten är medeltidigt mognande. Kärnan är medelstor med medelhög rymdvikt, något låg proteinhalt och medelhögt falltal. Sorten är relativt frisk med ganska små angrepp av de vanligaste sjukdomarna men kan angripas av mjöldagg och gulrost. BILL (EU) är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i södra Sverige och hög i gynnsamma lägen i norra Götaland. Övervintringsförmågan är däremot otillräcklig i områden med kalla vintrar. Bill är medelkort med god stråstyrka och tidig mognad. Bill har en ganska stor kärna, men något låg rymdvikt. Sorten har medelhög proteinhalt och medelhögt falltal. Bill angrips av mjöldagg. MARSHAL är ett engelskt fodervete som har gett mycket hög avkastning i södra Sverige och Östergötland. Övervintringsförmågan är dock inte alltid tillräcklig i norra Götaland och Svealand. Marshal är kortvuxen, mycket stråstyv och tidigt mognande. Sorten har medelstor kärna med låg rymdvikt och låg proteinhalt och ett mycket lågt falltal. Marshal kan angripas av mjöldagg. 23

4 Höstvete 2003 N-län N-län L Heurén Behandling: M Wattsgård Behandling: L7-101 V2 Harplinge Stereo 1,5 l/ha Vessigebro Stereo 1,5 l/ha Halmstad senare Falkenberg senare mmh ML Amistar 0,75 l/ha mmh mo LL Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Kosack SW Olivin SSD SW Harnesk SW Tarso SW Lars SSD Ritmo SSD Kris PL Bill SSD Marshal SW SW Gnejs SW SW Agaton SW Dirigent SW Fidelio SW CV % 5,8 4,7 SW GNEJS har hög avkastning i framförallt södra Sverige. Vinterhärdigheten är inte alltid tillräcklig i Svealand. Sorten är medelkort, har medelgod stråstyrka och mognar tidigt. Tusenkornvikt och rymdvikt är medellåga. Proteinhalten är något låg och falltalet medelhögt. SW Gnejs har liknande bakningsegenskaper som Kosack. Sorten kan angripas bladfläcksvampar. SW HARNESK är ett brödvete med hög avkastning i samtliga områden. Sorten har god övervintringsförmåga. SW Harnesk är medeltidigt mognande och kortvuxen med medelgod stråstyrka. Kärnan är ganska liten och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg, men falltalet är mycket högt. Sorten ger sämre brödvolym än Kosack. SW AGATON är en fodersort med gult mjöl. Sorten har mycket hög avkastning i södra och norra Götaland, men vinterhärdigheten är inte alltid fullgod i Svealand. Sorten är medelkort, och har medellåg till något svag stråstyrka. Kärnan är ganska stor och rymdvikten medellåg. Proteinhalten är låg och falltalet medelhögt. OLIVIN (EU) är ett tyskt brödvete med hög avkastning och mycket god övervintringsförmåga. Olivin mognar medeltidigt, är ganska lång och har god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalten är hög och falltalet medelhögt till högt. Olivin angrips av mjöldagg, men synes för övrigt ha en god resistens och ger små skördeökningar vid svampbehandling. SW VIRKE, , brödvete, har visat hög avkastning i samtliga områden utom i de norra delarna Övervintringsförmågan är god. Sorten är medeltidigt mognande och mycket kortvuxen med god stråstyrka. Kärnvikten och rymdvikten är medellåga. Proteinhalten är medellåg och falltalet medelhögt. Kan angripas av brunrost. 24

5 Höstvete 2003 K-län N-län M Petersson Behandling: I Millesson Behandling: L7-101 Stubbetorp Amistar 0,75 l/ha Fjärås Stereo 1,5 l/ha Karlskrona Kungsbacka senare nmh Mä Mo mmh ML Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Kosack SW Olivin SSD SW Harnesk SW Tarso SW Ritmo SSD SW Ballad SW Kris PL Bill SSD Marshal SW SW Gnejs SW SW Agaton SW Dirigent SW Tommi SSD Fidelio SW CV % 6,3 6,9 25

6 Tabell 2 Flerårs medeltal av riks- och länsförsök Siffran inom parentes anger antalet försök för respektive sort. Mätarsort Kosack Kosack Tarso Kalmar, H-Län Halland, N-Län Ritmo Kris Bill Kosack (16) Marshal 109 Tarso (12) 96 Blekinge, K-Län Ritmo (14) Lars (9) Revelj Kosack (19) Tarso (13) Ritmo (17) Kris (12) 102 Lars (12) 98 Bill (9) 85 Revelj (8) 107 Marshal (10) 94 Kris (12) 111 Gnejs (7) Harnesk Agaton Olivin (10) Dirigent Bill (11) Marshal (9) Gnejs (8) Agaton (6) Olivin (11) Dirigent (6) Tommi 86 Tommi

7 Tabell 3 Höstvete. Sorter i jämförelse med Kosack Odlingsegenskper och yttre kärnkvlitet. Medeltal obehandlat-behandlat. Vinterhärdighelängd Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- styrka nad vikt korn- Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g Kosack ,0 Sortmedeltal ,2 Tarso ,0 Ritmo ,4 Fidelio Rågvete ,6 Lars ,2 Ballad ,0 Kris ,3 Bill (82) ,2 Marshal ,5 SW Gnejs ,0 Provade 4 år SW Harnesk ,9 SW Agaton ,5 Olivin ,5 Dirigent (91) - (90) ,6 Provade 3 år SW Virke ,1 SW Hurtig ,4 Cubus (89) ,7 Provade 2 år Tommi ,2 Certo ,9 * = full övervintring, 0 = helt utgången. Utvintring av betydelse endast 2001 och 2003, resultaten från detta år anges med kursiv stil. Sorter inom parentes har provats främst i södra Götaland de senaste åren och vinterhärdigheten hänför sig till detta område. ** = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. SW GIGG, brödvete, har visat hög avkastning i samtliga områden utom i Svealand Övervintringsförmågan förefaller dock vara god. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med medelgod stråstyrka. Gigg är småkärning och har medelhög rymdvikt. Proteinhalten är medellåg och falltalet medellågt. SW HURTIG, brödvete som har visat mycket hög avkastning i samtliga områden utom i Svealand 2001 och Övervintringsförmågan är något sämre jämfört med Virke. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med god stråstyrka. Kärnan är liten och rymdvikten medellåg. Proteinhalten är låg och falltalet högt. 27

8 Tabell 4 Höstvete. Inre kärnkvalitet, bakningsförmåga, klassning och huvudsaklig användning Mätare: Kosack Protein Falltal*, sekunder Falltal* % av ts 1-9 Bröd- Klass- Använd- Sort volym, ml ning** ning Kosack 11, A Bröd Tarso 12, A Bröd Ritmo 11, B Bröd/Foder Lars 12, A Bröd Ballad 11, B Bröd Kris 12, A/B Bröd/Foder Bill 12, A Bröd Marshal 11, C Foder SW Gnejs 11, A Bröd Provade 4 år SW Harnesk 11, A Bröd SW Agaton 11, C Foder Olivin 12, A Bröd Dirigent 11, Foder Provade 3 år SW Virke 12, (6) -35 (A) Bröd SW Hurtig 11, (7) -133 (B) Bröd Cubus 11, (6) Bröd Provade 2 år Tommi 12, (-47) - Bröd Certo 11, C Bröd * Falltalet redovisas för år 2000 och 2001 tillsammans med 1998, ett år då det var stora påfrestningar på falltalet. Däremot finns mycket fåtaliga resultat från 1999, 2002 och Falltalsklassning 1-9, 9 bäst falltal. Klassning grundad på års falltal. Obs! Skörd och därmed provtagning sker samtidigt, varför tidigt mognande sorter kan missgynnas. ** Indelning efter bl.a. brödvolym, utmalning, falltal. OBS! Klassningen sker under svenska förhållanden och kan inte direkt jämföras med utländska klassningar. Preliminär klassning inom parentes. För några sorter som inte klassats i Sverige anges klassningen i Tyskland med en understrykning E = Elitvete. A = Kvalitetsvete. Brödvete med fullgod kvalitet. B = Brödvete. Kan dock behöva blandas med E- eller A-vete. K = Kexvete. C = Foder- eller industrivete. CUBUS (EU), mycket tidigt brödvete från Tyskland har visat hög avkastning i södra Sverige men sorten har svag vinterhärdighet. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har svag stråstyrka. Stråstyrkan kan dock ha påverkats av den för sorten sena skörden. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet medelhögt. Följande sorter har endast provats två år och vissa resultat är preliminära: TOMMI (EU), brödvete från Tyskland visade hög avkastning 2002, men skadades av vintern Övervintringsförmågan kan ha påverkats av utsädeskvaliteten, men preliminärt bedöms Tommi som mindre vinterhärdig än 28

9 Tabell 5 Höstvete. Sorter i jämförelse med Kosack Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta, obehandlade led. Avkastning i obehandlat respektive behandlat Mätare: Kosack. Avkastn.*** Sort Mjöldagg Brunrost Gulrost* Bladfl.** Septoria** Ob Beh Kosack Sortmedeltal Tarso Ritmo Lars Ballad Kris Bill Marshal SW Gnejs Provade 4 år SW Harnesk SW Agaton Olivin Dirigent Provade 3 år SW Virke SW Hurtig Cubus Provade 2 år Tommi Certo * Gulrost har inte förekommit de senaste åren mer än i enstaka försök. Gulrost kan obehandlad ge stora skördeförluster i mottagliga sorter. ** Bladfläcksjuka och Septoria är svåra att särskilja. Septoria är vanligast söderut och bladfläcksjuka i bl.a. Mälardalen. För närvarande saknas sorter med god resistens. *** Relativ avkastning, A G, i obehandlade respektive behandlade led. Kosack =. Differensen i avkastning ger en ungefärlig uppfattning om en specifik sorts allmänna resistensegenskaper. Jämförelse mellan sorterna begränsas dock av att sorterna inte förekommit varje år i samtliga områden. Sjukdomstrycket varierar starkt med år och område. Kosack. Sorten är medeltidigt mognande, medelkort med god stråstyrka. Sorten är ganska storkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är hög och brödvolymen preliminärt något under Kosack. CERTO, fodervete från Holland som har visat hög avkastning i samtliga områden utom i Svealand Övervintringsförmågan är något sämre jämfört med Kosack. Sorten är medelsent mognande, medellång med medellåg stråstyrka. Sorten är storkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg. 29

10 Försöksplan L7-153 KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE Av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg Syftet med försöksserien är att undersöka om olika fodervetesorter har olika optimal kvävegödslingsnivå och olika effektivitet i sitt kväveutnyttjande. I sortförsöken har vissa sorter högre proteinhalt och för därmed bort större mängd kväve från fältet. I denna försöksserie undersöks om de har ett mindre behov av kväve eller om de har en högre proteinhalt vid optimal gödslingsnivå. En annan fråga är om den mark och skörderelaterade gödslingen stämmer på nya sorter med hög avkastning. Som jämförelse finns även rågvete Fidelio med i försöksplanen. Sorter Kvävegiva, kg N/ha Slutet mars DC 30 A. Meridien N1: kg + 30 kg B. Tommi N2: kg + 70 kg C. Marshal N3: kg kg D. Kris Kvävegödselmedel: Kalksalpeter Svavel E. Agaton F. Fidelio, rågvete Tabell 1. Resultat L försök i Animaliebältet 2003 Led Kväve- N-län K-län H-län Medel Rel kärna Gödsl.- Sort giva Skörd Skörd Skörd Skörd tal kr/ha netto Meridien Meridien Tommi Marshal Kris SW Agaton Fidelio Meridien Tommi Marshal Kris SW Agaton Fidelio Meridien Tommi Marshal Kris SW Agaton Fidelio Intäkter: Fodervete: 0,93 kr/kg Rågvete: 0,89 kr/kg Kostnader: Kväve: 11,70 kr/kg N Spridning: 2 x150 kr/ha 30

11 Försöken har genomförts hos följande försöksvärdar: - Göran Ramstedt, Stafsjö, Falkenberg, Halland - Johannishus Godsförvaltning, Johannishus, Blekinge - Ingvar Jacobsson, Arby, Vassmolösa, Kalmar Ett stort tack framförs till försöksvärdarna och sponsorerna Svenska Lantmännen och Scandinavian Seed, som möjligjort årets provning. Samtliga försök var jämna och hade låga variationskoefficienter. Hallandsförsöket: Resultat L Falkenberg 2003 Led Kväve- Skörd Rel- Rel- kärna Gödsl.- Protein- Kväve- Sort giva kg/ha tal N tal sort kr/ha netto halt %** skörd, kg Avkastningsnivån i medeltal för samtliga sorter och N-nivåer var här kg/ha. Försöket karaktäriserades av svaga skördeökningar vid stigande N-giva. Tommi svarade med störst skördeökning vid höjd N-giva % resp % vid 120 kg N resp. 160 kg N/ha. Övriga sorter ökade 0-5 % vid 120 kg N och 3-6 % vid 160 kg N/ha. Fidelio ökade av- I Hallandsförsöket hade sorten Tommi betydligt sämre uppkomst och skörd än övriga sorter på samma försöksplats och även sämre än Tommi på de båda andra försöksplatserna. Det kan bero på utsäde med låg fältgrobarhet/ skjutkraft. Resultat: I texten används uttrycket gödslingsnetto. Gödslingsnetto = intäkt av kärna utan proteintillägg eller avdrag, minus kostnad för N-gödsel och spridning, allt annat lika. Vete 0.93 kr / kg, Rågvete 0.89 kr / kg, N- gödsel 11,7 kr/kg N, spridningskostnad 2 x 150 kr/ha. Meridien ,1 102 Meridien ,7 141 Tommi* ,0 108 Marshal ,4 146 Kris ,9 141 SW Agaton ,5 137 Fidelio ,9 148 Meridien ,6 156 Tommi* ,7 127 Marshal ,2 158 Kris ,6 152 SW Agaton ,0 143 Fidelio ,0 181 Meridien ,6 169 Tommi* ,3 127 Marshal ,4 166 Kris ,4 161 SW Agaton ,2 149 Fidelio ,3 184 CV% 3,9 * Utsäde med låg fältgrobarhet ** Proteinhalt fodervete: N-faktor 6,25 kastningen med 5 % vid 120 kg N, men gav ingen ytterligare ökning vid 160 kg N/ha. Rågvete Fidelio avkastar mest vid samtliga N- nivåer och har nästan lika hög kärnskörd vid 80 kg N/ha som det bästa vetet har vid 160 kg N/ha. Högsta gödslingsnetto gav Marshal vete och Fidelio rågvete vid gödsling med 80 kg N/ha, 31

12 båda på ca kr/ha. Jämförelseledet med ogödslad Meridien avkastade kg/ha och hade "gödslingsnettot" kr/ha. Alla sorter utom Tommi gav högst gödslingsnetto vid 80 kg N/ha. Tommi hade här betydligt sämre uppkomst och skörd än övriga sorter på samma försöksplats och även sämre än på de båda andra försöksplatserna. Det kan enligt sortföreträdaren bero på utsäde med låg fältgrobarhet/skjutkraft.högst avkastning erhölls med Fidelio och 120 kg N/ha vilken avkastade kg/ha. Högst avkastning av vetesorterna hade Marshal vid 160 kg N/ha med kg/ha. Högst proteinhalt hade inte oväntat Tommi med runt 16 % vid alla tre N-gödslingsnivåer. Det beror på den låga avkastningen på den här försöksplatsen och den höga proteinhalten är inte representativ för sorten på de andra två platserna. Blekingeförsöket: Resultat L Johannishus 2003 Led Kväve- Skörd Rel- Rel- kärna Gödsl.- Protein- Kväve- Sort giva kg/ha tal N tal sort kr/ha netto halt %* skörd, kg Meridien Meridien ,0 125 Tommi ,2 112 Marshal ,5 120 Kris ,1 122 SW Agaton ,6 122 Fidelio ,2 131 Meridien ,9 124 Tommi ,9 117 Marshal ,8 115 Kris ,6 119 SW Agaton ,3 110 Fidelio ,7 107 Meridien ,6 118 Tommi ,9 123 Marshal ,0 127 Kris ,2 116 SW Agaton ,6 111 Fidelio ,0 119 CV% 4,5 * Proteinhalt fodervete: N-faktor 6,25 Avkastningsnivån var här i medeltal för samtliga sorter och N-nivåer kg/ha. Block III slopades p.g.a. torkskador. Försöket karaktäriseras av liten och varierande respons på ökad kvävegiva. Tommi svarade bäst på ökad kvävegiva, + 15 % vid 120 kg N och + 12 % vid 160 kg N/ha. Marshal svarade nästan inte alls på ökad N-giva över 80 kg N/ha. Fidelio minskade avkastningen med stigande N-giva. Ingen liggsäd noterad. Högsta gödslingsnetto hade Agaton vid 80 kg N/ha med kr/ha. Två av sorterna hade högst gödslingsnetto vid 120 kg N/ha, alla övriga vid 80 kg N/ha. Ogödslad Meridien avkastade kg/ha och hade ett gödslingsnetto på kr/ha. Rågvete Fidelio hade högst avkastning vid 80 kg N/ha och därigenom också högst gödslingsnetto vid 80 kg N/ha med kr/ha. 32

13 Kalmarförsöket: Resultat L Vassmolösa 2003 Led Kväve- Skörd Rel- Rel- kärna Gödsl.- Protein- Kväve- Sort giva kg/ha tal N tal sort kr/ha netto halt %* skörd, kg Meridien Meridien ,0 130 Tommi ,2 130 Marshal ,5 134 Kris ,1 134 SW Agaton ,6 131 Fidelio ,2 139 Meridien ,9 141 Tommi ,9 134 Marshal ,8 138 Kris ,6 135 SW Agaton ,3 126 Fidelio ,7 141 Meridien ,6 148 Tommi ,9 156 Marshal ,0 157 Kris ,2 143 SW Agaton ,6 142 Fidelio ,0 155 CV% 2,8 * Proteinhalt fodervete: N-faktor 6,25 Avkastningsnivån var här i medeltal för samtliga sorter och N-nivåer kg/ha. Tydlig ökning av kärnskörden för samtliga sorter med stigande N-giva. Även här svarade Tommi bäst på ökade N-givor, men också Fidelio svarade bra på ökad N-giva. I Kalmarförsöket hade samtliga sorter högst avkastning vid 160 kg N/ha. Högst gödslingsnetto hade Marshal vid 120 kg N/ha med kr/ha. Fidelio hade högst gödslingsnetto vid 160 kg N/ha men skillnaden jämfört med gödslingsnetto vid 120 kg N/ha är liten, 40 kr/ha. Sammanfattning: -I årets tre försök kan vi konstatera att den optimala N-gödslingsnivån (gödslingsnettot) har varierat mellan de tre platserna, men att den legat närmare 80 än 120 kg N/ha både för vete och rågvete. -Försöksplatserna var jämna men jordarterna varierade mellan platserna, liksom nederbörden. Nederbördsmängder och fördelning har dock varit relativt gynnsam för samtliga platser. -N-minanalyser från våren före gödsling visar inga stora skillnader mellan platserna. -Ökad kvävegiva har inte givit någon större ökning av kväveskörden. 33

14 Rågvete Rågveten håller sin ställning som nummer två av höstspannmålen.fem stycken försök skördades. Skördnivån var i år ungefär som förra året. I något område var skörden lägre. Nya sorter i länsförsöken är Valentino och Triamant. Nytt för i år är att Kosack ligger med i rågveteförsöken. Detta för att mäta hur höstvete avkastar i jämförelse med rågveten på samma plats. De sorter som svarar för den högsta avkastningen är Algalo, California och Valentino. Försöken i Halland har en mycket jämn skörd, med liten skillnad mellan sortern. Här har Algalo som tidigare år legat högt tappat något i skörd. Till de högavkastande i Halland hör även Falmoro. Behandlingseffekten var god i alla försök. Skördeökningen var upp till 30 % i vissa försök, vilket motsvarar cirka 1500 kg/ha. De nya nummersorterna har bara provats i Halland och där låg de jämsides med marknadssorterna i avkastning. I tabell 6 redovisas de enskilda försöken och flerårsmedeltal återges i tabell 7, följt av en kvalitetsbestämning i tabell 8 och därefter en sortbeskrivning. Tabell 6 Enskilda rågveteförsök 2003 Rågvete 2003 G-län K-län Naturbruks gy. A Petersson L7-212 Ingelstad Johannishus Växjö Behandling: Ronneby Behandling: mr mä Sa Amistar 0,75 l/ha mmh svl Mä Sa Amistar 0,7 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Fidelio SW Algalo SW Falmoro SW Valentino SW Triamant SSD California SSD Kosack SW CV % 3,9 4,5 Sortbeskrivning FIDELIO från Polen är högavkastande, ganska kortvuxen med medelhög stråstyrka och mycket bra övervintringsförmåga. Den är sent mognande och rymdvikten är medellåg. Kärnan är ganska stor med medellåg proteinhalt. ALGALO från Holland har hög avkastning i södra Sverige, men avkastningen sjunker i Svealand. Algalo mognar medeltidigt. Sorten är ganska lång och har medellåg stråstyrka. Rymdvikten är medellåg och kärnan medelstor med hög proteinhalt. 34

15 Rågvete 2003 N-län N-län H Jönsson Sannarp AB L7-212 Lilla Tjärby Årstad Laholm Behandling: Falkenberg Behandling: mr sa Mo Amistar 0,75 l/ha mmh sa LL Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Fidelio SW Algalo SW Falmoro SW Valentino SW Triamant SSD SW 313 SW LAD 643/96 SW California SSD SW 174 SW DED 899 SW Nord 450 SSD Nord 02/7509 SSD Kosack SW CV % 4,5 8,2 Rågvete 2003 F-län P-A Eriksson L7-212 Brötjestad Bredaryd mmh mä Sa Obeh Sort kg/ha rel tal Fidelio SW Algalo SW Falmoro SW Valentino SW Triamant SSD California SSD Versus SSD Kosack SW CV % 8,0 35

16 Tabell 7 Medeltal av riks- och länsförsök Siffran inom parentes anger antalet försök för respektive sort. Mätarsort Prego. Jönköping, F-län Blekinge, K-län Fidelio Fidelio Eldorado 93 Eldorado 104 Algalo 107 Algalo 104 Kalmar, H-län Halland, N-län Fidelio Fidelio (8) Eldorado 101 Eldorado 99 Algalo 105 Algalo 106 Falmoro (2) 110 Valentino 107 Triamant

17 Tabell 8 Rågvete. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomskänslighet Protein (6,25xN). Mätare: Fidelio. Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Pro- Sephärdighet längd styrka nad vikt korn- tein % toria Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g av ts % Fidelio ,9 11,7 13 Sortmedeltal ,9 12,0 15 Algalo ,3 12,6 20 SW Falmoro ,2 12,1 16 Provade 3 år SW Valentino ,2 11,8 19 Triamant ,8 12,2 17 Provade 2 år SW ,5 11,7 10 California ,2 12,0 11 * = full övervintring, 0 = helt utgången. Utvintring av betydelse förkom endast 2001 och Sorter inom parentes har provats främst i södra Sverige, med mindre utvintring som följd. ** = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. SW FALMORO, holländsk sort med hög avkastning i södra Sverige. Vinterhärdigheten är sämre jämfört med Fidelio och avkastningen sjunker i Svealand. SW Falmoro är högvuxen, men har medelhög stråstyrka och mognar medeltidigt. Sorten har medelhög rymdvikt, medelstor kärna och medelhög proteinhalt. SW VALENTINO har gett hög avkastning i södra Sverige. Den har sämre övervintring än Fidelio och avkastningen sjunker i Svealand. Sorten är medellång med bra stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikten är låg och kärnan är medelstor. Proteinhalten är medelhög. TRIAMANT (EU), från Tyskland, har gett ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten är svag. Den är kortvuxen med bra stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikten är låg och kärnan medelstor. Proteinhalten är relativt hög. Följande sorter har provats endast två år och många resultat är därför preliminära: SW 313 har gett hög till mycket hög avkastning i södra Götaland. Den skadades dock av vintern Sorten är mycket kortvuxen, stråstyv och mognar medeltidigt. Den har ganska hög rymdvikt och ganska stor kärna. DINARO, LAD 643/96 från Polen har gett hög avkastning i samtliga områden. Den har god övervintringsförmåga. Sorten är mycket kortvuxen, stråstyv och mognar medeltidigt. Den har låg rymdvikt och medelstor kärna. CALIFORNIA (EU) från Tyskland har provats i två år. Avkastningen har varit relativt hög, men sorten skadas under vintern. Den är medellång med medellåg stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har låg rymdvikt men stor kärna. 37

18 Råg De tre försöken i råg, två länsförsök och ett riksförsök låg i Kalmar och Halland. Riksförsöket som innehåller nya nummersorter låg intill länsförsöket på Öland. Nya sorter förutom nummersorterna i riksförsöket är Esprit och Askari. Bäst av dessa har Askari gått. Skillnaden mot Esprit är, att i Kalmarförsöket har Esprit lägre skörd i obehandlat led. Av marknadssorterna har Kaskelott givit den högsta skörden, följt av Picasso och Amilo. Svampbehandling har gjorts i ett av försöken. Fyra av sex sorter har här svarat på behandlingen. Störst skördeökning visade Matador med 980 kg/ha. Esprit och Kaskelott gav 450 kg/ha. Inget utslag för sorterna Amilo och Askari. Bästa stråstyrkan i fem års medeltalet har Amilo, Kaskelott och Picasso. Längst strå av dessa har Amilo. Sämst stråstyrka har Esprit. I tabell 9 återges det enskilda försöken, flerårsmedeltal återges i tabell 10 och i tabell 11 kvalitetsbestämning, samt en sortbeskrivning. Tabell 9 Enskilda höstrågförsök 2003 Råg 2003 H-län N-län B Hagström Stjernarp AB L7-201 Beteby Behandling: Eldsberga Behandling: Mörbylånga Amistar 0,75 l/ha Halmstad mr l Mä Mj Forbel 0,5 l/ha mmh Sa Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Amilo SW Hela försöket Esprit SW obehandlat Kaskelott SW Picasso SW Matador SSD Askari SSD CV % 7,6 3,0 Sortbeskrivning AMILO är en polsk populationssort med mycket god mältningsresistens. Amilo är nästan lika bra som den tidigare odlade sorten Otello. Amilo är långstråig, men har god stråstyrka. Sorten har bra odlingssäkerhet, den klarar vintrarna bra och ser ut att tolerera sen sådd. ESPRIT är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är något stråsvag. Mältningsresistensen är god. Odlingssäkerheten har varierat något i Mellansverige. 38

19 Råg 2003 H-län B Hagström R7-210 Beteby Behandling: Mörbylånga Amistar 0,75 l/ha mh ML Forbel 0,5 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Amilo SW Esprit SW Kier SW SWHY H SW SW H SW SW H SW SW H SW SWHY SW CV % 6,6 KASKELOTT är en svensk-tysk hybrid som har gett mycket hög avkastning. Den förefaller att ha god odlingssäkerhet i Mellansverige. Sorten är medellång med god stråstyrka. Falltalet är medelhögt. PICASSO från Tyskland är en hybridsort med mycket hög avkastning. Den är kortvuxen med god stråstyrka och bra mältningsresistens. Picasso hävdar sig vanligen bäst i södra Sverige. MATADOR (EU), populationssort från Tyskland har klart bättre avkastning än Amilo. Sorten är avsevärt kortare, men har något sämre stråstyrka än Amilo. Falltalet är relativt lågt, klart lägre jämfört med Amilo. Tabell 10 Flerårs medeltal av riks- och länsförsök Siffran inom parentes anger antalet försök för respektive sort. Mätarsort Amilo Amilo (6) Esprit (6) Picasso (2) Kalmar, H-Län Novus (2) 106 Rorik (2) 117 Matador (2) 106 Kier (2)

20 Tabell 11 Höstråg. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomskänslighet Mätare: Amilo Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Pro- Brunhärdighet längd styrka nad vikt korn- tein, % Fall- rost, Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt g av ts tal*** % Amilo ,8 9, Esprit ,6 8, Kaskelott ,1 8, Picasso ,4 8, Provade 3 år Matador ,9 8, * = full övervintring, 0 = helt utgången. Ingen utvintring registrerad och ** = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. *** Falltal, sekunder. Fåtaliga resultat pga. torra somrar. HS Miljölab AB - Det kompletta laboratoriet för lantbruk * Analyser av foder, såväl näringsvärde som hygien * Gödselanalyser * Jordanalyser * Dricksvattenanalyser * Campylobacter- och salmonellaundersökningar * Obduktioner av djur och veterinärmedicinsk diagnostik Välkommen att kontakta oss! Tele: fax: hslab@hsmiljolab.se 40

21 Höstkorn Ett försök i höstkorn fanns under Försöket låg i Kalmar. Skördenivån ligger runt 5000 kg/ha. Nya sorter för i år är Carola, Chess, Escape och nummersorten BR 4089/14. Högsta skörden av dessa fick Chess, något lägre gav BR 4089/14 och Escape. Lägst skörd fick Carola. Av det material som var med även förra året visar Clara upp den högsta skörden följt av Bombay och Pontus. Svagast skörd gav Vanessa och Theresa. Behandlingseffekterna har varierat mellan sorterna. Största utslaget för svampbehandling gav Vanessa med 950 kg/ha. De flesta övriga sorter har givit en skördeökning med 500 till 600 kg/ha. Sorterna Bombay och Escape gav inget utslag för behandlingen. I tabell 12 återges årets enskilda försök. I tabell 13 visas olika sorters odlingsegenskaper, följt av tabell 14, flerårsmedeltal och därefter en sortbeskrivning. Tabell 12 Enskilda höstkornförsök 2003 Höstkorn 2003 H-län M Johansson L7-215 Galltorp Behandling: Borgholm Stereo 0,6 l/ha mmh l mä Mo Amistar 0,4 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal SW Hampus SW Bombay SSD Pontus SW Theresa PL Vanessa PL Clara SSD Carola SSD BR 4089/14 SSD Chess SW Escape SW CV % 8,8 41

22 Tabell 13 Höstkorn. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomskänslighet Växttråd Mätare: Hampus Vinter- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Pro- Växt- Mjöl- Bladhärdighet styrka nad vikt korn- tein % tråd % dagg fläcksj. Sort -0* -0** dagar g/l vikt, g av ts av ts % % Hampus ,3 11,8 5, Sortmedeltal ,5 11,7 4, Bombay ,4 11,7 4, Pontus ,0 11,8 4, Theresa ,3 11,6 5, Provade 4 år Vanessa ,0 11,9 4, Provade 3 år Clara ,6 11,3 4,5 6 9 Provade 2 år Carola ,0 11,6 5, * = full övervintring, 0 = helt utgången. Ingen utvintring och ** = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. Tabell 14 Medeltal av riks- och länsförsök Siffran inom parentes anger antalet försök för respektive sort. Mätarsort Hampus. Kalmar, H-län Blekinge, K-län Hampus Hampus Bombay 94 Bombay (2) 97 Pontus 92 Pontus 92 Theresa 99 Theresa

23 Sortbeskrivning HAMPUS har gett medelhög avkastning. Hampus är vinterhärdig, har något svag stråstyrka, men mognar tidigt. Jämfört med hela höstkornsortimentet har Hampus en ganska låg rymdvikt och låg kärnvikt. Proteinhalten är medelhög och växttrådhalten är relativt hög. Sorten har något mer än genomsnittliga angrepp av mjöldagg. BOMBAY (EU), tyskt tvåradskorn med ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten är bra. Bombay har medelgod stråstyrka och medeltidig mognad, medelhög rymdvikt och stor kärna med medelhög proteinhalt och låg växttrådhalt. Sorten har genomsnittliga angrepp av mjöldagg. PONTUS, tyskt tvåradskorn med medelhög avkastning. Vinterhärdigheten är god. Sorten mognar för tvåradssorter särskilt tidigt. Den har något svagt strå. Sorten har hög rymdvikt och ganska stor kärna med medelhög proteinhalt och medellåg växttrådhalt. Pontus angrips genomsnittligt av mjöldagg och bladfläcksjuka. THERESA (EU), sexradskorn från Frankrike med ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten är god. Den har god stråstyrka och medeltidig mognad. Theresa har medellåg rymdvikt och låg kärnvikt samt medellåg proteinhalt och ganska hög växttrådhalt. Sorten angrips genomsnittligt av sjukdomar. VANESSA (EU) är en tysk tvåradssort med medelhög avkastning. Övervintringsförmågan är sämre än genomsnittligt. Sorten har medelgod stråstyrka och mognar medeltidigt. Rymdvikten är hög och kärnvikten mycket hög. Proteinhalten är medelhög och växttrådhalten låg. Sorten angrips av de vanligaste sjukdomarna i normal omfattning. Vanessa har maltkvalitet. CLARA (EU), tysk tvåradssort med hög avkastningsförmåga. Övervintringsförmågan är sämre än genomsnittligt. Den har medelgod stråstyrka och mognar medelsent. Rymdvikten och kärnvikten är relativt höga. Proteinhalten är låg men växttrådhalten är låg. Sjukdomsangreppen är under genomsnittet. Följande sorter har provats endast två år och många resultat är därför preliminära: CAROLA (EU), tysk sexradssort med ungefär samma avkastning som Hampus och Theresa. Övervintringen är sämre. Stråstyrkan är under medel och mognaden medelsen. Sorten har låg rymdvikt och kärnan är liten. Den har små angrepp av mjöldagg. 43

24 Vårkorn Den stora odlingen av vårkorn i Animaliebältet genererar många sortförsök skördades 10 st försök varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nya sorter för i år är SW Immer, Ursa, Xanadu, Justina och Simba. Skörden har varierat en hel del mellan olika försöksplatser. I Jönköpings län har sorterna Vortex, Jersey och Orthega hög avkastning. Skörden var dock låg i dessa försök. Bolina, Simba, Jersey och Vortex var bäst i Blekinge. I Kronoberg hade Jersey, Vortex samt Orthega högst avkastning. För Kalmars område gäller Otira, Simba som högst avkastande följt av Orthega, Annabell och Respons. I Halland ligger Vortex, Justina, SW Immer samt Annabell högst i avkastning. Behandlingseffekten för svamp har varierat mellan försöksplatserna, men i de flesta fall har en behandling givit en skördeökning på 500 till 1500 kg/ha. Enskilda försök presenteras i tabell 14, flerårsmedeltal i tabell 15 följt av en kvalitetsbestämning i tabell 16, maltkornsegenskaper i tabell 17 och 18 och sist en sortbeskrivning. Tabell 14 Enskilda vårkornförsök 2003 Vårkorn 2003 H-län H-län Br Wiström F Terling L7-401 Hagby Behandling: Svartingstorp Behandling: Borgholm Stereo 0,6 l/ha Rockneby Stereo 0,6 l/ha mmh l Mä Mo Amistar 0,4 l/ha mmh l Mo Amistar 0,4 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Otira SW Barke PL Meltan SW Orthega SSD Annabell SSD Jersey SSD Pasadena SSD Cicero SW SW Immer SW Bolina SSD Vortex PL Respons SW Ceylon SSD Ursa SSD Xanadu SSD Justina SSD Simba SW CV % 3,7 4,0 44

25 Vårkorn 2003 N-län N-län A Jönsson Sannarp AB L7-401 Kövlinge Behandling: Årstad Behandling: Laholm Stereo 0,6 l/ha Falkenberg Stereo 0,6 l/ha mmh Sa Amistar 0,4 l/ha mmh sa LL Amistar 0,4 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Otira SW Barke PL Orthega SSD Annabell SSD Astoria PL Jersey SSD Pasadena SSD Cicero SW SW Immer SW Bolina SSD Vortex PL Respons SW Ceylon SSD Ursa SSD Xanadu SSD Simba SW Justina SSD CV % 4,7 7,5 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är avkastningsmätare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med flera sorter i blandning elimineras riskerna för att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller drabbas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar. Sortblandningen bestod 1998 och 1999 av Alexis, Henni, Mentor och Linus. År 2000 ersattes Linus av Otira. År 2001 ingick Barke, Annabell, Mentor och Otira. År 2002 ersattes Mentor av SW Wikingett. Avkastningen är hög. Blandningen är medellång och har mognat medelsent. Angreppen av sjukdomar har varit genomsnittliga. SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för samtliga i provningen ingående sorter. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är hög, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. MELTAN är en medeltidigt mognande, mycket kort och mycket stråstyv sort med hög avkastning i Södra Götaland. Sorten har hög rymdvikt, medelhög kärnvikt och hög protein 45

26 Vårkorn 2003 G-län G-län Naturbruks gy. Fam. Aaby-Ericsson L7-401 Ingelstad Behandling: Dansjö Behandling: Växjö Stereo 0,6 l/ha Alvesta Stereo 0,6 l/ha mmh Mä Mo Amistar 0,4 l/ha mmh Mä Mo Amistar 0,4 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Otira SW Barke PL Orthega SSD Jersey SSD Bolina SSD Vortex PL Respons SW Simba SW CV % 3,7 3,1 Vårkorn 2003 K-län F-län F-län A Pettersson Br Johansson S Johansson L7-401 Johannishus Behandling: Lyckås Mellby Ronneby Stereo 0,6 l/ha Huskvarna Reftele nmh l mj Mo Amistar 0,4 l/ha mmh Mo nmh ML Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal Sortblandning Otira SW Barke PL Meltan SW Orthega SSD Jersey SSD Cicero SW SW Immer SW Bolina SSD Vortex PL Respons SW Simba SW CV % 5,1 5,5 11,0 46

27 Vårkorn 2003 G-län G-län Naturbruks gy. Fam. Aaby-Ericsson L7-401 Ingelstad Behandling: Dansjö Behandling: Växjö Stereo 0,6 l/ha Alvesta Stereo 0,6 l/ha mmh Mä Mo Amistar 0,4 l/ha mmh Mä Mo Amistar 0,4 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning Otira SW Barke PL Orthega SSD Jersey SSD Bolina SSD Vortex PL Respons SW Simba SW CV % 3,7 3,1 Vårkorn 2003 K-län F-län F-län A Pettersson Br Johansson S Johansson L7-401 Johannishus Behandling: Lyckås Mellby Ronneby Stereo 0,6 l/ha Huskvarna Reftele nmh l mj Mo Amistar 0,4 l/ha mmh Mo nmh ML Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal Sortblandning Otira SW Barke PL Meltan SW Orthega SSD Jersey SSD Cicero SW SW Immer SW Bolina SSD Vortex PL Respons SW Simba SW CV % 5,1 5,5 11,0 47