Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre"

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen, Skara Ingår i... Regional växtodlings- och växtskyddskonferens. Uddevalla jan 2006 Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare, praktiker

2 SVAMPSJUKDOMAR I HAVRE Eva Mellqvist SJV Växtskyddscentralen Box 123, Skara E-post: Sammanfattning Kronrost och svartrost är de svampar som medverkar till störst skördeförluster i havre och är viktiga att bekämpa. Bekämpningar ger oftast stora skördeökningar och förbättringar av kvaliteten. Svampbekämpning i försök där endast havrens bladfläcksjuka förekommer har gett små eller måttliga skördeökningar, visar resultat från försök I försök 2005, då vädret var gynnsamt för utveckling av bladfläcksvampar blev merskördarna större. Låga doser ökade lönsamheten. Strobilurinerna, speciellt Comet har en fysiologisk effekt på havren, vilken påverkar skörden positivt även i låga doser. Den intressanta frågan är dock varför skördeökningen i vissa fält blir stor och i andra mindre. Inledning Havreodlingen har minskat något de senaste åren pga av sjunkande priser, men odlingen är fortfarande stor. Säsongen 2005 odlades ungefär en fjärdedel av den totala spannmålsarealen i Mellansverige med havre. Störst odling finns i Västra Götalands län där nästan ha havre odlades 2005, jämfört med ha höstvete i samma område (SJV, statistik ). De svampar som främst förekommer i havre är havrens bladfläcksjuka (Dreschslera avenae), brunfläcksjuka (Septoria), mjöldagg (Erysiphe graminis), kronrost (Puccinia coronata) och svartrost (Puccinia graminis). I regionala försök i Mellansverige har man sedan slutet av 1980-talet undersökt hur bekämpning av svampar i havren påverkat både skörd och kvalitet. Rostsvampar lönsamma att bekämpa Kronrost och svartrost är de svampar som medverkar till störst skördeförluster i havre och är viktiga att bekämpa, visar resultat från många av de regionala försök som legat i Mellansverige. Bekämpningar ger oftast stora skördeökningar och förbättring av kvaliteten, bl a rymdvikt. Kronrost och svartrost Kronrost trivs under varma och fuktiga förhållanden. Regelbunden dagg och temperaturer mellan 20 och 25 C är optimala betingelser för sporspridning (Cordsen Nielsen, G & Jensen, J, 1998). De allvarligaste angreppen blir när rostangreppen börjar tidigt, före och kring vippgång. Kronrost och svartrost har liknande livcykler och är båda värdväxlande. Svartrosten värdväxlar med berberisbusken (Berberis vulgaris) och kronrosten med getapel eller vägtorn (Rhamnus cathartica). Kronrosten lever under sommaren som sommarsporer, uredosporer, på havren. Längre fram på säsongen bildas vintersporer, teliosporer, runt sommarsporerna. Med all sannolikhet övervintarar kronrosten endast som teliosporer här i Sverige (Haegermark, 1988). I mellaneuropa däremot sker övervintring som uredosporer, vilka kan spridas över betydande avstånd med hjälp av vinden. Detta visar sig genom att angrepp av kronrost även förekommer i områden där getapel inte finns. Angrepp kräver värdväxt på nära håll Basidiesporer produceras på våren från de övervintrade teliosporena. Dessa infekterar närliggande getaplar och bildar där skålrostsporer, aciosporer, som i sin tur kan infektera

3 havren. Dessa aeciosporer, kan endast spridas över mindre avstånd, som längst upp emot 2,5 km. Basidiesporerna är också känsliga för långa transportavstånd och klarar sällan mer än ett par hundra meter från källan (Charlotte Elander, 2000). Stora problem med angrepp av kronrost kan uppstå om reducerad jordbearbetning tillämpas eftersom kronrostangripen havre ökar risken för att teliosporena blir kvar på markytan. Plöjs istället skörderesterna ner, reduceras mängden sporer (Charlotte Elander, Boel Pettersson, 2000). Effekt mot rostsvampar Under 1990-talet visade triazolen Tilt top i försök bra effekt mot svampsjukdomar i havre, inte minst rostsvamparna. I slutet av 1990-talet testades bekämpning med strobilurinen Amistar i de regionala havreförsöken. Preparatet visade sig dock ha sämre effekt mot rostsvamparna än Tilt top, men bättre effekt än Tilt top mot havrens bladfläcksjuka. Fr o m 2003 och framåt finns resultat från bekämpningar med strobilurinen Comet. Preparatet har visat sig ha bättre effekt mot kronrost än både Tilt top och Amistar, se tabell 1 och 2. Mot svartrost däremot visar Tilt top bäst effekt, se tabell 1-3. Tabell 1. Bekämpning av rostsjukdomar i havre L , Fem försök i Svea, ÖSF och FiV. Behandling DC 59 Behandling Dos Skörd och merskörd, kg/ha Stråstyrka Bek. eff % Fransåker Yttersörby Hjälmarsh. Kölbäck Bolum medel 5 f kronrost svartrost Svea Svea ÖSF ÖSF FiV blad 1 internod 1 Obehandlat Amistar 0, Comet 0, Tilt Top 0,8* Comet+Tilt top 0,5+0, Probv * * * * * LSD Sort Belinda Sang Svala Cilla Angrepp i obehandlat led 41% 69% *) Bolum 1,0 l/ha, Hjälmarsholm och Kölbäck 0,5 l/ha. Svampangrepp: Kronrost i alla försöken, svartrost i Sveaförsöken. Tabell 2. Bekämpning av rostsvampar i havre L , Fyra försök i ÖSF och FiV. Behandling i DC 59. Behandl. Dos Skörd och merskörd, kg/ha Rymdv. Stråst. Bek. eff % Hjälmarsh. Marstad St Berg Vilske Klev medel g/l, medel medel kronrost svartrost ÖSF ÖSF FiV FiV 4 förs. 4 förs. 4 f blad 2 internod 1 Obeh Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Tilt Top 0, Probv * *** * * ** ns LSD ,9 Sort Belinda Ivory Belinda Belinda Angrepp i obehandlat led 16 % 7 %

4 Stora skördeökningar och kvalitetesförbättringar Bekämpning mot rostsvampar ger ofta stora skördeökningar, se tabell 1-3. Vid allvarliga angrepp kan rymdvikten öka avsevärt för en bekämpning. I året försök ökar rymdvikten (Comet och Tilt top) i medeltal 23 g/l, jämfört med obehandlat, se tabell 2. Stråstyrkan påverkas också positivt. Tabell 3. Bekämpning av rostsjukdomar i havre L , Två försök i Svea. Behandling i DC 59. Behandling Dos Skörd och merskörd, kg/ha Stråstyrka Bek. eff % Brunnby Golvsta medel 2 f svartrost Svea Svea internod 1 Obehandlat Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Tilt top 0, Probv * ns LSD Sort Belinda Chantilly Angrepp i obehandlat led 29 % Svampangrepp: Endast angrepp av svartrost. Bekämpning av havrens bladfläcksjuka i område där rost inte förekommer I områden där rost inte förekommer t ex slätten i Skaraborg, visar resultat från svampbekämpning med Amistar och Tilt Top på små eller måttliga skördeökningar, se tabell 4. Även i fält med starka angrepp av havrens bladfläcksjuka gav bekämpning måttliga skördeökningar. Mjöldagg kan förekomma, framförallt på lättare jordar och täta bestånd, men allvarliga angrepp är sällsynta och behovet av bekämpning är litet. Höga doser i början Amistar som lanserades i slutet av 1990-talet visade sig vara effektivare mot bladfläcksjuka och ge högre merskördar än Tilt top. Doserna var dock för höga i början för att visa lönsamhet i försöken. Merskördarna för bekämpning med 0,5 l/ha Amistar gav i 15 försök i genomsnitt 250 kg/ha och för 0,2 kg Tilt gel 170 kg/ha, se tabell 5. Rymdvikterna ökade något. Resultat från försöken under denna period visar också att bekämpning i senare stadie (DC 55-61) har bättre effekt på bladfläcksvamparna än bekämpning i tidigt stadie (DC 37-39). Comet högre merskörd År 2003 kom Comet ut på marknaden och preparatet visade sig ge högre merskördar för en bekämpning än Amistar. Effekten är lika eller något bättre på havrens bladfläcksjuka. Åtta försök visar att bekämpning med Amistar 0,5 l/ha i medeltal ger en merskörd på 480 kg/ha och Comet en merskörd på 600 kg/ha. Rymdvikten ökade i medeltal 7-9 g/l, se tabell 5. Denna sammanställning visar ovanligt höga merskördar och rymdviktsökningar för en bekämpning mot havrens bladfläcksjuka, jämfört med andra år (Amistar och Tilt gel/tilt Top går att jämföra). Säsongen 2005 var en mycket nederbördsrik och gynnsam för bladfläcksvampar. Av de åtta försöken är sex från säsongen 2005.

5 Tabell 4. Bekämpning av svampsjukdomar i havre L Sammanställning av merskördar från 25 försök i ÖSF och FiV, Angrepp av havrens bladfläcksjuka (ej rost) Behandl. Dos DC 2 f. ÖSF 4 f. FiV 4 f. ÖSF 3f. FiV 2f. ÖSF 2 f. FiV 2 f. FiV 4 f. FiV 2 f. ÖSF Skörd och merskörd i för en svampbekämpning, kg/ha Obeh Tilt gel 0, Tilt top 0,8/1, Tilt top 0, Amistar Amistar 0, Amistar 0, Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Comet 0, Tabell 5. L Merskördar och rymdviktsökning för svampbekämpning i havre. Medeltal från 23 försök i ÖSF och FiV, , Försök från tabell 4. Medeltal Medeltal Medeltal Medeltal 15 försök 8 försök 15 försök 8 försök Behandling Dos DC skörd och merskörd, kg/ha rymdvikt, g/l Obehandlat Tilt gel 0, Tilt top 0,8/1, Tilt top 0, Amistar 1 37 Amistar 0, Amistar 0, Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Comet 0, probv. *** *** ns ** LSD ,7 5,0 Höga merskördar för svampbekämpning 2005 Försommaren 2005 var nederbördsrik och svamptrycket högt. Angreppen av havrens bladfläcksjuka blev trots detta relativt måttliga i FiV-försöken. Angreppen blev i medeltal 7 % av ytan på blad 2, i början av augusti. I ÖSF s område däremot var angreppen 82 % ytan på blad 2. Trots detta var skördehöjningarna störst i FiV s område och det är svårt att förklara skördeökningarna med enbart effekt på svamp. Låga doser gav lönsamhet Skördeökningarna för en bekämpning med Comet 0,12 l/ha gav i medeltal i FiV s fyra försök knappt 600 kg/ha. Rymdvikten ökade med 10 g/l och det ekonomiska nettot blev drygt 200 kr/ha, se tabell 7. Denna låga dos var i medeltal den lönsammaste.

6 Tabell 6. Bekämpning av svampsjukdomar i havre L , Sex försök i FiV och ÖSF. Behandling DC 59. Angrepp av havrens bladfläcksjuka (ej rost). Behaddl. Dos Skörd och merskörd, kg/ha Stråstyrka Bek.eff.% Jung Skallmeja Kvänum Grästorp Fjugesta Söderkng. medel 6 f bladfl FiV FiV FiV FiV ÖSF ÖSF blad 2 Obeh Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Tilt Top 0, Probv * * ns * ns * LSD Sort Ivory Chantilly Belinda Belinda Ivory Sang Svampangrepp: Havrens bladfläcksjuka Angrepp i obeh led 32 % Tabell 7. Bekämpning av svampsjukdomar i havre L , Fyra försök i FiV. Behandling DC 59. Angrepp av havrens bladfläcksjuka (ej rost). Behandling Dos Ekonomiskt netto, kr/ha Skörd, kg/ha Rymdvikt, g/l Jung Skallmeja Kvänum Grästorp medeltal medeltal medeltal 4 försök 4 försök 4 försök Obehandlat Amistar 0, Comet 0, Comet 0, Tilt Top 0, Probv * ns ns * * * * LSD ,5 *) havrepris 0,80 kr/kg reducerat med 0,15 kr/kg för torkning, hantering och transport. Avdrag för rymdvikt enligt Lantmännens kvalitetsskala. Körkostnad 120 kr/ha, körskada 0,8 %. Preparatkostnad: Amistar 446 kr/l, Comet 547 kr/ha, Tilt top 258 kr/ha. Fysiologiska effekter Strobilurinernas fysiologiska effekter är kända. Denna sk förgrönande effekten graderades i årets försök någon vecka innan skörd. Vid gradering uppvisade Cometleden tydligast förgrönande effekt, som också iakttagits tidigare år. Det är halmen som är grönare. Kärnan däremot är mogen och vattenhalten påverkas lite. I årets försök skiljer det endast några tiondelar till en halv procentenhet i vattenhalt mellan obehandlat och Cometbehandlade led. I två försök skiljde det mer. Strobilurinerna har också en stråstärkande effekt. Störst effekt på stråstyrkan hade Comet i årets försök, se tabell 6. De fysiologiska effekterna påverkar skörden positivt, även vid låga doser visar både årets och förra årets försök. Den intressanta frågan är dock varför skördeökningen i vissa fält blir stor och i andra mindre. Referenser Cordsen Nielsen, G & Jensen, J Markens sygdomme og skadedyr. Elander, C & Pettersson, B Puccinia coronata Corda, kronrost på havre och gräs. Biologi och spridning i fält och under växthusförhållanden. Examensarbeten /seminarie-uppsatser - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Haegermark, U Kronrost i havre betydelse, bekämpningsstrategi. Medd. från södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU. Nr 33.

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Jahr K. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bekämpning av insekter i vårsäd Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i korn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Mellqvist E. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken;

Läs mer

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3. FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 27. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 27 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddsåret 22 Halland, Skåne, Blekinge Förenklad version där 22 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddscentralen Box 12 23 3 ALNARP 1 INNEHÅLL Inledning 3 Vädret

Läs mer

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall

Läs mer

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök

Läs mer

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post: Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Gräsmjöldagg i höstspannmål Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Andersson G. Ingår i... Huvudspråk

Läs mer

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under

Läs mer

Svartrost, Puccinia graminis f. sp. avenae,

Svartrost, Puccinia graminis f. sp. avenae, Svartrost, Puccinia graminis f. sp. avenae, epidemiologi och bekämpningsstrategier i Mälardalen Hulda Wirsén Handledare: Annika Djurle, SLU Anna Berlin, SLU Uppsala, 2010 Examensarbete, 30hp, Avancerad

Läs mer

Utredning av orsaker till missfärgning av havre och förslag på åtgärder för att undvika problemen

Utredning av orsaker till missfärgning av havre och förslag på åtgärder för att undvika problemen Utredning av orsaker till missfärgning av havre och förslag på åtgärder för att undvika problemen Thomas Börjesson, Svenska Lantmännen, Birgitte Andersen, DTU Bakgrund Mörkfärgningen av skalad havre har

Läs mer

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik Slutrapport H076004 Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik Projektet var en ettårig fortsättning på Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCR-teknik (V0648026).

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis)

Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis) Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis) - sjukdomsutveckling och kemisk bekämpning Johanna Lindgren Examensarbeten/Seminarieuppsatser 67 Institutionen för ekologi och växtproduktionslära Uppsala

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

- skörden blir bara bättre!

- skörden blir bara bättre! Förvänta dig mer i majs - skörden blir bara bättre! är det första svampmedlet i majs. Skörda fördelarna: Högre skörd Fler foderenheter Bättre ensilagekvalitet används i majs i stadie 32-51 med 0,8 liter/ha.

Läs mer

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012 422 212 Rapport Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 212 Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu Tel: +46 79 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd TM Torrfläcksjuka (Alternaria) Varför ska den bekämpas? Hur svår är den att upptäcka? Under 2000-talet har torrfläcksjukan som orsakas av svampen Alternaria

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande

Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande L139236 SWED/10L Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande blomning. Mot svampangrepp i odlingar av raps och rybs. Behandlingen

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2015 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2015 Sammanställt av:

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN Av Lennart Mattsson, SLU Markvetenskap & Anneli Kihlstrand, Nordkalk AB I 15 pågående kalkningsförsök jämförs ett antal kalkprodukter.

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 Av Gunnel Andersson, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Kalmar gunnel.andersson@jordbruksverket.se Under 2012 har fungicidförsök utförts i höstvete,

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Växtskyddsåret 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation 15 213 VÄXTSKYDDSÅRET 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Riskupplysningar Mycket giftig for vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Riskupplysningar Mycket giftig for vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. SVAMPMEDEL Reg. 5021. Behörighetsklass 2L. Endast för yrkesmässigt bruk efter särskilt tillstånd. Godkänd för bekämpning av svamp i följande grödor: Höstvete, vårvete, råg, rågvete, höstkorn, vårkorn,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2014 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2014 Författare: Louise Aldén, Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg,

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L Havre (VCU). Sort * Behandling

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L Havre (VCU). Sort * Behandling R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Wejbygården 26265 ÄNGELHOLM -10-31 -04-05 300 NPK 27-3-5 81 9 15-05-02 110 NPK 27-3-5 30 3 6 Sådatum : -04-03 Skörd Vatt. Mog- Rutans Strå- Plant- Strå- Mjölkg/ha

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Comet Pro Svampmedel. Bekämningsmedel klass 2 L Registrerings nr: 5163 Endast för yrkesmässigt bruk

Comet Pro Svampmedel. Bekämningsmedel klass 2 L Registrerings nr: 5163 Endast för yrkesmässigt bruk Comet Pro Svampmedel Mot svampangrepp i vete, råg, rågvete, korn, havre, fodermajs och sockerbetor. Verksam beståndsdel: Pyraklostrobin, 200 g/l (19,2% w/w) Solventnafta (tung aromatisk) Formulation: EC

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06

Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06 Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr. 25-9719/06 Projektansvarig Adress Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Område Hortikultur, Box 44, 230

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden

Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden Victor Olaison Skoglig mykologi och växtpatologi Examensarbete 30 hp G2F Agronomprogrammet-

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2016

Odlingssystem i höstvete 2016 Av Nils Yngveson, HIR Skåne AB e-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2016 LS3-9011 2016 Försöksvärdar Råbelöfs Gods, Kristianstad Lennart Larsson, Anderslöv Johan Wadborg,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpningsmedelsanvändning i höstvete odlat enligt Svenskt Sigill åren 2002-2004

Bibliografiska uppgifter för Bekämpningsmedelsanvändning i höstvete odlat enligt Svenskt Sigill åren 2002-2004 Bibliografiska uppgifter för Bekämpningsmedelsanvändning i höstvete odlat enligt Svenskt Sigill åren 2002-2004 Författare Cederberg C., Wivstad M., Sonesson U. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie SIK-rapport

Läs mer

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Bedömningar gjorda av Anders Adholm, HIR Skåne, Anki Sjöberg, Lovanggruppen, Cecilia Lerenius och Gunilla Berg, Jordbruksverket samt

Läs mer

Knölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter

Knölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter Regional växtodlingskonferens Brunnby 15 januari 2014 Karin Jahr, Växtskyddscentralen Uppsala Knölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter Icke registrerade

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om

Läs mer

Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den 18-19 januari 2011. Sniglarnas utseende

Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den 18-19 januari 2011. Sniglarnas utseende Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den 18-19 januari 211 Åkersnigel Deroceras reticulatum - Vanligaste snigeln på åkermark. Står för de största snigelproblemen i jordbruksgrödor. Ängssnigel

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer