BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER"

Transkript

1 BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i Skaraborg, Box 124, SKARA e-post: Sammanfattning NIR-analyser har gjorts på jordprover som tagits ut i nollrutor från höstvete- och kornförsök och dessa NIR-data har använts för att bestämma kvävelevererande förmåga i rutorna. Hittills har sambandet mellan NIR-analys och kväveupptaget fram till en tänkbar kompletteringsgiva studerats. För både höstvete och korn tycks det finnas relativt goda möjligheter att uppskatta kväveleveransen med hjälp av en NIR-analys. Dock tyder preliminära data på att olika kalibreringar för olika regioner behöver göras. Bakgrund Utifrån försöksverksamheten konstateras att optimala kvävegivans storlek till stråsäd varierar kraftigt både mellan år och mellan försöksplatser (Engström & Gruvaeus, 1998), även då förfrukten är densamma. På 3 olika försöksplatser i Skåne som studerats under 3 år kan man också konstatera att kvävemineraliseringen varierar mycket mellan platser medan årsvisa skillnader inte är lika framträdande (Nilsson, J., 2001). Detta indikerar att ett enkelt sätt att platsvist bestämma potentiell mineralisering skulle vara mycket värdefullt och ett kraftfullt redskap tillsammans med data för det aktuella året. Inomfältsvariationerna i mineraliseringspotential kan vara mycket stora, vilket framgår av internationell forskning och egna erfarenheter (Fiez et al., 1994, Stenberg et al., 2001). Traditionella metoder för uppskattning av potentiell kväveleverans har inte visat sig ge tillräcklig precision (Lindén et al., 1993). Att uppskatta kvävemineraliseringsförmågan snarare än att mäta mineralisering som skett under en begränsad tid kan ge en förbättrad precision för bedömning av optimal gödslingsnivå. Detta indikerades av Warlin (1988) som fann att en höstprovtagning för N-min. gav en bättre bedömning av optimal kvävegödslingsnivå än en vårprovtagning. NIR-analys har i tidigare projekt visat sig ge en bättre indikation på kvävemineralisering under växtsäsongen än mineralkväve på våren och mullhalt (Börjesson et al., 1999). Hittills har dock inte NIR använts för att försöka bestämma skillnader i mineraliseringsförmågan då prover insamlas från större områden, vilket är avsikten med detta projekt. Metodbeskrivning Prover togs ut från följande försök: Höstvete L7-150, Kvävebehov hos olika höstvetesorter, 6 platser i Mellansverige, 4 ogödslade rutor per plats. Sort: Kosack. L3-2264, Kvävestrategi i höstvete, 6 platser i Mellansverige, 4 ogödlade rutor per plats. Sorter: Tarso, Olivin, Harnesk och Lars. L3-2262, Ettårigt försök med kvävestrategi och svavel i höstvete, 5 platser i Skåne. Sorter: Kris på 3 platser, Tarso på 2. 4: 1

2 Vårkorn L3-2260, Gödslingstrategi i maltkorn, 5 försök i Mellansverige, 4 0-rutor per försök, 2 Astoria och 2 Wikingett. L7-426, Kvävebehov hos olika vårkornsorter, 10 försök i Syd- och Mellansverige, 4 ogödslade rutor per försök. Sort: Baronesse. L3-2254, Ettårigt försök med kvävestrategi till maltkorn, 5 försök i Skåne, 4 ogödslade rutor per försök. Sort: Barke. Jordprover togs ut från de ogödslade rutorna och NIR analys utfördes på torkade och malda prover. I höstvete klipptes ca. 0,25m 2 ungefär i stadium 43 och i korn ungefär i stadium 31. Dessa prover torkades och kvävemängden bestämdes. I samband med skörd analyserade proteinhalten i 0-rutorna liksom ts-skörden per ytenhet. På så sätt kunde totalt upptaget kväve per ytenhet uträknas. Med hjälp av multivariat utvärdering (Partial Least Squares med programvaran Unscrambler, CAMO, Norge) gjordes kalibreringsmodeller för att koppla NIR-mätningen till upptaget kväve. I samtliga fall utfördes sedan s.k. full korsvalidering. Då görs en kalibrering för varje prov som ingår och vid validering av modellen tas detta prov bort. Det innebär att resultaten indikerar hur modellen skulle kunna fungera i ett verkligt fall när man vill bestämma kväveleveransen i en ny punkt som inte finns med i kalibreringen. Dock ingick alltså andra prover från samma försök i kalibreringsmodellen då korsvalideringen utfördes. Resultat Hittills föreligger bara färdiga resultat från klippningar av gröda i stadium 43 respektive 31. Både jord- och växtprover från samtliga platser finns av olika anledningar inte heller tillgängligt. När det gäller vete kunde ingen bra modell tas fram när hela materialet analyserades tillsammans. Därför testades även att göra modeller där endast prover från vissa regioner användes. En modell med prover från Västergötland fungerade ganska bra (figur 1), men här ingick endast prover från 3 försöksplatser. 4: 2

3 Figur 1. Prediktion av N-upptag i ovanjordiska växtdelar i stadium 43 i nollrutor från höstveteförsök i Skaraborg med hjälp av NIR-reflektans från jordprover. På x-axeln anges uppmätt kväveupptag gram per 0,25 m 2 och på y-axeln upptag bedömt med hjälp av NIR. Modellen fungerade ungefär lika bra även då prover från Skåne och Östergötland inkluderades (figur 2). Här ingick prover från 7 försöksplatser. 4: 3

4 Figur 1. Prediktion av N-upptag i ovanjordiska växtdelar i stadium 43 i nollrutor från höstveteförsök i Skåne, Västergötland och Östergötland med hjälp av NIR-reflektans från jordprover. På x-axeln anges uppmätt kväveupptag gram per 0,25 m 2 och på y-axeln upptag bedömt med hjälp av NIR. För korn uppvisades en liknande bild. Med prover från alla regioner som försöksserien omfattar blev resultaten inte bra, men däremot blev resultaten t.o.m. bättre än för vete då endast prover från Skåne, Halland, Västergötland och Östergötland ingick (figur 3). Även här ingick prover från 7 försöksplatser. 4: 4

5 Figur 3. Prediktion av kväveupptag i nollrutor i korn med hjälp av NIR-data. Provpunkter i Skåne, Halland, Västergötland och Östergötland ingår. På x-axeln anges uppmätt kväveupptag gram per 0,25 m 2 och på y-axeln upptag bedömt med hjälp av NIR. Diskussion NIR tycks kunna ge en uppfattning om bakomliggande kvävelevererande förmåga, vilket kan vara ett värdefullt komplement till andra fakta som bestämmer lämplig gödslingsnivå. Dock visar studien att det troligen krävs olika kalibreringar för olika delar av landet. Detta har tidigare visat sig användbart när det gäller modeller för bedömning av lerhalt med hjälp av 4: 5

6 NIR (Stenberg et al., 2000). Hittills visar resultaten att främst Mälardalen bör utgöra en egen region i detta avseende. I fortsatt arbete kommer vi att studera möjligheterna att bedöma upptaget av kväve fram till mogen skörd och även att komplettera bedömningen av kväveleverans med hjälp av mätning med bärbar sensor från Hydro. Vi kommer också att studera vilka möjligheter som finns att bedöma kväveleveransen om prover från aktuellt fält inte ingår i kalibreringsmodellen. Referenser Börjesson, T., Stenberg, B., Linden, B. & Jonsson, A NIR-spectroscopy, mineral nitrogen analysis and soil incubations for the prediction of crop uptake of nitrogen during the growing season. Plant & Soil 214: Engström, L. Gruvaeus, I Ekonomiskt optimal kvävegödslng till höstvete, analys av 160 försök från 1980 till Inst. för jordbruksvetenskap, Skara. Rapport 3, serie B, Mark och Växter. Fiez, T.E., Miller, B.C. & Pan W.L Winter wheat yield and grain protein across varied landscape positions. Agron. J. 86: Lindén, B., Lyngstad, I., Sippola, J., Dissing-Nielsen, J., Söegaard, K. & Kjellerup, V Evaluation of the ability of three laboratory methods to estimate net nitrogen mineralization during the growing season. Sw. J. Agric. Res. 23: Nilsson, J Kvävemineraliseringens klimatberoende. Rapport från Svenska Lantmännen, Div. Växtodling. Stenberg, B., Jonsson, A. & Börjesson, T Snabbmetoder för bestämning av lerhalt och kalkbehov med hjälp av NIR-analys. Rapport från ODAL FoU. Warlin, B Kvävegödsling till höstvete med N-profilmätningar. SUPRA Referensen, 16. Landskrona. 4: 6

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? SLF projekt nummer H0760016 Pilotprojekt Anna Nyberg, Lena Engström och Maria Stenberg Innehåll: Tack... 2 Bakgrund...

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Platsspecifika riktgivor för kväve

Platsspecifika riktgivor för kväve Slutrapport Institutionen för mark och miljö Platsspecifika riktgivor för kväve Kristin Piikki och Bo Stenberg , SLU tel: +46 (0)18-67 10 00 Box 234, SE-532023 Skara, Sweden www.slu.se/ Org.nr 202100-2817

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling En förstudie av hur mycket gödselgivorna i praktiken skiljer sig från beräknat optimala

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Marcus Pedersen HIR Malmöhus Borgeby slottsväg 11 273 91 Bjärred

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Sammanfattning av projektet Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till grödans kväveupptag

Sammanfattning av projektet Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till grödans kväveupptag Sammanfattning av projektet Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till grödans kväveupptag på hösten Syfte med studien Kvävegödslingsrekommendationer på våren till höstraps bygger i Tyskland

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Mätningar med Yara N-sensor för att skatta markens kvävelevererande förmåga Using Yara N-sensor to estimate soil nitrogen mineralisation Johanna Wetterlind Institutionen för

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Appendix 1. Metod Dataset ME (%) MAE (kg / ha)

Appendix 1. Metod Dataset ME (%) MAE (kg / ha) Tabell 3. Modelling efficiency (ME) och Mean absolute error (MAE) för prediktioner av ekonomiskt optimal kvävegiva. Prediktionerna har gjorts med Boosted regression trees (BRT), multiple adaptive regression

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Uppskattning av maltkornskvalitet

Uppskattning av maltkornskvalitet Uppskattning av maltkornskvalitet Mats Söderström, SLU & Sweco mats.soderstrom@mark.slu.se Mats Söderström 1,3, Tomas Börjesson 2, CG. Pettersson 2, Knud Nissen 2, Olle Hagner 4 1 Swedish Univ. of Agric.

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

11 Precisionsgödsling

11 Precisionsgödsling 11 Precisionsgödsling Markens växtnäringstillstånd påverkas med olika åtgärder såsom gödsling, kalkning, jordbearbetning och tillförsel av organiskt material. Trots enhetlig gödsling under en lång följd

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!

Läs mer

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Går det att förutsäga markens kväveleverans?

Bibliografiska uppgifter för Går det att förutsäga markens kväveleverans? Bibliografiska uppgifter för Går det att förutsäga markens kväveleverans? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1,

Läs mer

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från

Läs mer

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps Sammanfattning av SSO-projektet Stimulering av höstrapshalmens förmåga till kvävefixering i jorden efter skörden för minskning av kväveutlakningsrisken Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Bakgrund och motivering I dagsläget är det stark brist på ekologisk spannmål eftersom efterfrågan på foder ökat

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER!

DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER! DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER! - optimerad kvävegödsling till spannmål för god produktion och med hänsyn till miljön Uppslutningen från Jordbrukssverige var mycket god när Odling i Balans, Yara & Greppa

Läs mer

Förfrukts- och platsanpassad kvävetillförsel i odling av ekologisk höstraps (Brassica napus L.)

Förfrukts- och platsanpassad kvävetillförsel i odling av ekologisk höstraps (Brassica napus L.) SLU Ekoforsk Lägesrapport 15 februari 2010 Förfrukts- och platsanpassad kvävetillförsel i odling av ekologisk höstraps (Brassica napus L.) (Nitrogen management strategies in organic oil seed rape (Brassica

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Examensarbete av: Annelis Löf Handledare: Börje Lindén Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 4 Institutionen

Läs mer

Publikationslista för Lena Engström

Publikationslista för Lena Engström Publikationslista för Lena Engström Publicerade vetenskapliga artiklar Engström, L., Stenberg, M., Wallenhammar, A.C., Gruvaeus, I., Ståhl, P. (2013). Organic winter oilseed rape response to N fertilisation

Läs mer

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning. NOLL- OCH PILOTRUTOR Bakgrund och praktisk användning. Vi börjar med det praktiska. Nollrutan kunde kallas en kvävemista. Det gäller att skydda en fläck för kvävegödsling. Om man bara tänker ha den för

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 5/09

HS Skaraborg rapport nr 5/09 Orsaker till skillnader mellan rekommenderade kvävegivor och de verkliga eller beräknat optimala i praktisk spannmålsodling kan vi öka kväveeffektiviteten? HS Skaraborg rapport nr 5/9 Maria Stenberg, Mats

Läs mer

avsedda för hösilage med Yara N-sensor

avsedda för hösilage med Yara N-sensor Bedömning av kvalitetsskillnader över tid i vallar avsedda för hösilage med Yara N-sensor Tomas Börjesson & Mats Söderström Institutionen för mark och miljö Precisionsodling Sverige Precisionsodling och

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Kväveutlakning i förhållande till gödslingsnivå och grödans upptag på olika jordar

Kväveutlakning i förhållande till gödslingsnivå och grödans upptag på olika jordar Slutrapport för projektet H833486 Kväveutlakning i förhållande till gödslingsnivå och grödans upptag på olika jordar Sofia Delin och Maria Stenberg Bakgrund Om man gödslar med mer kväve än vad grödan kan

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Växtpressen Nr 1 mars 2014 Årgång 43 Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8 Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Ledaren Låt lantbruket slippa ny kväveskatt!

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Höstraps, havre och ärter som förfrukter till höstvete inverkan på kvävedynamiken i marken och på vetets avkastning

Höstraps, havre och ärter som förfrukter till höstvete inverkan på kvävedynamiken i marken och på vetets avkastning Höstraps, havre och ärter som förfrukter till höstvete inverkan på kvävedynamiken i marken och på vetets avkastning Winter oilseed rape, oats and field peas as crops preceding winter wheat effect on nitrogen

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Lena Engström, Börje Lindén, Johan Roland. Rapport 7 Report 7 Skara 2000 ISSN ISBN

Lena Engström, Börje Lindén, Johan Roland. Rapport 7 Report 7 Skara 2000 ISSN ISBN - Inverkan av såtid och ogräsbekämpning på övervintring, skörd och kvävehushållning Winter oilseed rape in central Sweden - effects of sowing time and herbicide use on winter survival, yield and nitrogen

Läs mer

Utvidgad tolkning av P-AL ror markoch skördeanpassad fosforgödsling. Extended interpretation oflabile P for soil and yield related P fertilization

Utvidgad tolkning av P-AL ror markoch skördeanpassad fosforgödsling. Extended interpretation oflabile P for soil and yield related P fertilization Utvidgad tolkning av P-AL ror markoch skördeanpassad fosforgödsling Extended interpretation oflabile P for soil and yield related P fertilization Lennart Mattsson, Thomas Börjesson, Kjell Ivarsson, Kjell

Läs mer

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kväveeffekt av kycklinggödsel Författare Dehlin S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer

Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge

Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge Åkermolke och Åkertistel Erfarenheter från tistelskäraren, jordbearbetning och växtföljder Anneli

Läs mer