Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Transkript

1 Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

2 Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning Miljö *odlingsteknik *gröda

3 R. Mattsson

4 Area cropped (million ha) 100 Odlad areal av olika grödgrupper i EU-27 - före 1992 saknas några länder Grain legumes Cereals Rapeseed and sunflower Arable forage legumes Sugar beet and potatoes Forage maize FAOstat (2013).

5

6 ha Areal cerealier Vete Korn Havre Rågvete Råg

7 Förfruktseffekter

8 Förfrukter till höstvete (Wallgren & Olofsson, 1984)

9 Höstveteskörd, kg/ha,15 % vh Höstveteavkastning beroende på förfrukt och N-giva (9 försök i Skåne) 25 kg/ha lägre N-opt. efter höstraps kg/ha i merskörd efter höstraps eller ärt Förfrukt: höstraps Förfrukt: havre Förfrukt:ärter Kväve kg/ha (Engström och Lindén, 2009)

10 Mineralkväve, 0-90 cm, kg/ha Min-N i marken efter höstraps, havre och ärter, 0N-led -25 kg N/ha Höstraps Havre Ärter Aug 09 Nov 16 Mar 15 May 30 May 24 Jun 01 Aug (Lena Engström, 2005)

11 Höstvets avkastning beroende på förfrukt och bearbetningssystem (N=46) Plöjt Grund bearbetning Direktsådd, halm borttagen Direktsådd, halm kvar Olofsson, 1993

12 Höstvetes plantantal på våren beroende på förfrukt och bearbetningssystem (N=1) Plöjt Grund bearbetning Direktsådd, halm borttagen Direktsådd, halm kvar Olofsson, 1993 Förfrukter

13 Höstvetes avkastning beroende på förfrukt, bearbetning och fungicid 10 försök kg/ha ts Pl obeh Pl beh Red obeh Red beh Hv Ko He Ra Lin Ärt P för bearbetning, fungicid och förfrukt < 0,001 Inga samspel. Nkurunziza et al. (opublicerat)

14 kg N/ha Markens innehåll (0-60 cm) av mineraliskt kväve sent på hösten beroende på bearbetningssystem och förfrukt (N=10) Nkurunziza et al. (opublicerat) Plöjt pl Red red hvete havre he vraps ärt

15

16

17 Höstvetets avkastning beroende på förfrukt på Glyttinge Avkastning Yield (kg.ha 1 ) ts ha -1 ) Tillage systems CT RT CT = plöjt RT = reducerad bearbetning Höstvete Wheat korn Barley havre Oats vårraps Rape Linseed lin ärt Pea Nkurunziza et al. (opublicerat) Preceding Crops

18 Samband mellan förfrukt, bearbetningssystem, fungicidbehandlingar, mineraliskt N i jord (SMN), och diverse gröd-variabler Glyttinge plöjt raps DM31 = Biomassa DC31 DM31-H = tillväxt DSC31-skörd hvete Reducerad N-vår N-höst Nkurunziza et al. (opublicerat)

19 kg N/ha Markens innehåll (0-60 cm) av mineraliskt kväve sent på hösten beroende på bearbetningssystem och förfrukt Linköping Plöjt Reducerad Nkurunziza et al. (opublicerat) hvete havre raps ärt hvete raps hv he ra ärt hv ra

20 Relativ skörd (plöjning=100) för höstvete i plöjningsfri odling och direktsådd med olika förfrukter, (Arvidsson et al., 2013) Plöjningsfri odling Direktsådd Antal Rel. skörd Antal Rel. skörd Alla Förfrukt: Höstvete Vårvete Korn Havre Oljeväxter Ärter

21 Tillväxt = ökning i storlek, längd, eller massa Tillväxten påverkas huvudsakligen av: Temperatur Ljus Vatten Näring Genotyp

22 Utveckling = ändring i komplexitet På en odlingsvärd jord styrs utvecklingen huvudsakligen av: Temperatur + påskyndar utvecklingen Dagslängd + långdagsväxter Genotyp, t.ex. tid för övergång från vegetativ till generativ fas, vernaliseringsbehov

23 Ur Fogelfors (red) 2002

24 Utvecklingen hos vete Daggrader= (T max +T min )/2-T bas T bas =0 C Hay & Kirby, 1991

25 Plantöverlevnad beroende på temperatur och ljusintensitet Temperatur l = låg h = hög Ljusintensitet 1 = låg 2 = hög Sigurd Håkansson Jmf Ugarte et al. (2007)

26

27 Förfrukt: höstvete Reducerad jordbearbetning Förfrukt: havre Plöjt Glyttinge 2010 Foto: Hanna Friberg

28 Ex. Rotdödare var. tritici på vete, korn, majs, råg, gräs etc., var. avenae på havre och var. graminis på gräs. Mycket platsbunden. Nästan oberoende av bearbetning.

29 Ex. Stråknäckare angriper gräs, främst höstsådd stråsäd (vete), ej havre. Plöjning försvårar spridning.

30 Rot av vete i ett-bladsstadiet a) Lång zon av elongerade celler, e, bakom tillväxtpunkt, m, rothår, h, långt bakom m. b) Motstånd medför rothår omedelbart bakom m, medför ackumulering av pseudomonas och andra bakterier. d) Samma rotkanal används av nya och gamla rötter e) Nya veterötter (pilar) blandat med gamla rötter. Watt et al. (2006). Australian Journal of Soil Research 44,

31 Avkastning (kg ts ha -1 ) Höstvetets avkastning beroende på förfrukt och bearbetningssystem (Kungsängen, Uppsala, 2008) Grön= reducerad jordbearbetning a ab ab ab ab ab ab 6500 b Hanna Friberg et al., opublicerat hvete havre vraps ärt hvete havre vraps ärt

32 Höstveteplantor i April, Uppsala, Kungsängen Höstveteplantor m ab Grön= reducerad jordbearbetning a ab ab ab b b a 250 Hanna Friberg et al., opublicerat hvete havre vraps ärt hvete havre vraps ärt

33 NMDS Svampar i jord (november) Grön= reducerad jordbearbetning 2 havre hvete 2 vraps ärt 2 2 ärt havre vraps hvete Hanna Friberg et al., opublicerat NMDS1

34 NMDS2 Svampar på veterötter (april) Grön= reducerad jordbearbetning NMDS + God planthälsa 2 2 hvete vraps havre ärt 1 vraps ärt havre hvete Patogener Fusarium Stagonospora Septoria Hanna Friberg et al., opublicerat NMDS1

35 NMDS clusters Clustering at 2% Rotprov Jordprov 2F1 2C1 2D1 2A1 2D3 1A1 2F3 1F1 3C1 1C1 3A1 3D1 3F3 1C3 1A3 3F1 3D3 1D3 S2D1 S3C1 S3A1 S2C1 S3D1 S1C1 S2F1 S2A1 S1F1 S1D1 S1A1S3F1 S3C3 S2C3 S3D3 S2A3 S1C3 S2F3 S3A3 S2D3 S1D3 S1A3 S1F3 S3F3 1D1 1F3 3C3 A: hvete C: havre D: raps F: ärt 2C3 3A3 Xx1: plöjt Xx3: reducerad 2A Hanna Friberg et al., opublicerat NMDS1

36 Vallen påverkar den långsiktiga bördigheten på många olika sätt - framtida föredrag

37 Slutsatser Bra förfrukt ger i genomsnitt ett ton mer höstvete än en dålig förfrukt. Sambandet mellan utveckling och tillväxt bestämmer avkastningen Bättre kunskap om samspelet miljö *odlingsteknik *gröda ger förutsättningar för större skördar

38 Tack för mig!