Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?
|
|
- Charlotta Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår i... Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2009 Utgivare SLU, Södra jordbruksförsöksdistriktet Redaktör Servin D. Huvudspråk Svenska Målgrupp Forskare, rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-62-SE Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
2 ERGOSTEROLHALTER INDIREKT BESTÄMNING AV SVAMPFÖREKOMST. KAN ODLINGSÅTGÄRDER PÅVERKA? Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Lantmännen Lantbruk, LIDKÖPING 2 HUSEC, Box 124, SKARA E-post: thomas.borjesson@lantmannen.com Sammanfattning Odlingsåtgärderna före skörd såsom gödsling och svampbekämpning har relativt liten betydelse för ergosterolnivåerna. Vi har funnit att bland de åtgärder som betyder mest för ergosterolhalterna hör skördetid, väder under skördeperioden och i viss mån ogräsbekämpning, egentligen kopplat till mängden kvarvarande ogräs efter rensning. Dessutom finns tydliga skillnader mellan sorter. Hantering efter skörd har också stor betydelse för ergosterolhalterna. En lagring under torra förhållanden ger normalt en viss sänkning av halterna, medan man kan räkna med en höjning om vattenhalterna är förhöjda. Inledning och bakgrund Ergosterolmätning med FOSS Infratec NIT instrument (NIT-ergosterol) har använts av Lantmännen Lantbruk sedan början av 2000-talet för att få en uppfattning av svampförekomst i vete och korn samt för bedömning av risken för förekomst av främst Fusariumtoxiner. Som riktvärden för bedömning av om en vara är av acceptabel hygienisk kvalitet eller inte och för kontroll av mykotoxinförekomst har 20 mg/kg ergosterol satts för vete och 25 för korn. Erfarenheten är att risken för förhöjda halter Fusariumtoxiner ökar betydligt då man kommer över dessa gränser. Sedan 2006 finns även ett nätverk av användare av tekniken i Sverige kallat ErgoNET och sedan 2009 har nätverket anslutits till FOSS nättjänst Networkland. Kalibreringen har också utökats till att även omfatta rågvete. Bland medlemmarna i nätverket finns HS Konsult och HS Skaraborg och alla försöksprover som hanteras av AgriLab och HS Skaraborg analyseras med tekniken vilket ger ett bra underlag för att studera hur odlingsåtgärder påverkar ergosterolhalterna. Under åren 2007 t.o.m har ett SLF-projekt bedrivits med målsättningen att närmare studera sortskillnader, skillnader i gödslingsintensitet, ogräsbekämpning och svampbekämpning. Dessutom har målsättningen varit att studera relationerna mellan förekomst av olika svampsläkten och ergosterolavläsningen. I ett separat försök som legat 2008 och 2009 har också effekterna av skördetid studerats. Material och metoder I SLF-projektet har ett begränsat urval av försöksprover plus prover från skördetidsförsöket tagits ut för bestämningavergosterol med våtkemisk referensmetod (NMKL 182, Referensergosoterol) och dels förekomst av olika svamparter. I vissa fall har man misstänkt att skillnader i NIT-ergosterolvärden är artefakter som inte avspeglar sig i motsvarande skillnader i Referensergosterolvärden. Därför valdes försöksprover som var lämpliga för att belysa denna frågeställning. Sammansättningen av olika svampsläkten studerades genom utlägg av kärnor på DG 18 agar. De släkten som studerades var Fusarium, Penicillium, Aspergillus, Alternaria och Cladosporium. Dessa utlägg gjordes utan att kärnorna förts ytdesinficerats. Detta för att undvika att vissa arter missgynnas mer än andra vid ytdesinficeringen. Dock gjordes också ett test med ytdesinficerade kärnor som lagts ut på CZID-agar som specifikt gynnar släktet Fusarium. Skördetidsförsöket lades ut på HS försöksgård Helgegården utanför Kristianstad 2008 och Vårkorn och höstvete 8:1
3 skördades vid tre tillfällen: Tidigt, Normalt och Sent, vilket i praktiken innebar att tidig skörd var 1-5/8, normal 8-12/8 och sen 25-30/8. Alla analyser har utförts av Eurofins, Lidköping. Dessutom har ett större antal försök bearbetats statistiskt för att studera variationer med avseende på sort och svampbekämpning. Detta har genomfört åren Inom ErgoNET har också andra studier genomförts såsom korrelationer mellan NITergosterol och Fusariumtoxiner och även studier av hur ergosterolnivåer förändras under lagring vid olika förhållanden. Resultat och diskussion Dee sortskillnader som registrerats med NIT-ergosterolmetoden också var tydliga när proverna analyserats med referensmetoden. Särskilt tydligt var detta för korn där Sebastian som för övrigt dessutom varit problematisk när det gäller skalskador (CG. Pettersson, Lantmännen, pers. komm.) hade högre värden än övriga sorter. Detta framkom både 2007 och 2008 (Tabell 1). För vete var det framförallt tydligt att sorten Oakley 2007 (Tabell 2), hade klart högre halter än genomsnittet. Denna sort har också visat sig vara särskilt känslig för Fusarium bl.a. har detta visat sig i de pågående sortprovningarna för Fusariumkänslighet. I Tabell 1 och 2 framgår också att det finns ett tydligt samband mellan hög ergosterolhalt (i mg/kg) och endogen infektion med Fusarium. Tabell 1. NIT ergosterol, referensergosterol och andel infekterade kärnor vid utlägg på CZID-agar i procent. Kornprover från 5 (2007) respektive 6 (2008) försök. År Sort NIT ergo Refergo CZID Fusarium 2007 Pasadena Sebastian Tipple Henley Sebastian Tipple Tabell 2. NIT ergosterol, referensergosterol och andel infekterade kärnor vid utlägg på CZID-agar i procent. Veteprover från 5 (2007) respektive 5 (2008) försök. År Sort NIT ergo Referg CZID Fusarium 2007 Akteur Oakley Skalmeje Tulsa Akteur Hereford Oakley Skalmeje Tulsa :2
4 När det gäller förekomst av andrasvamparter fanns ingen koppling till ergosterolhalterna. Däremot fanns tydliga kopplingar till platser. Aspergillusförekomsten var tydligt platsbunden liksom Cladosproium och Alternaria. Alternaria förekom främst i södra Sverige, vilket även iakttagits i andra undersökningar. Det var tydligt även här att ergosterolhalten var kopplad till Fusariumförekomsten (Tabell 3), Tabell 3. Medelvärden över samtliga 5 vetesorter för de 5 försöksplatserna som studerats Län ADB NIT Ergo Mikrobiologi ytsterila CZID DG 18 ej ytsterila Refergo Fusarium Fusarium Aspergillus Penicillium Alternaria Cladosporium C 07BC L 07BC M 07BC N 07BC S 07BC Även när det gäller ogräsförsök (endast 2007) och gödslingsförsök gjordes analyser av både NIT-ergosterol och referensergosterol. I ett studerat ogräsförsök var det en god korrelation mellan NIT-ergosterolvärden och Referensergosterolvärden, medan sambandet inte var så tydligt när det gäller gödslingsförsök. Slutsatsen var att NIT-ergosterolvärdet fungerar bra för att bedöma skillnader i svampförekomst mellan olika sorter och ogrästätheter, medan det är svårare att utvärdera gödslingsförsök. Det verkar finnas en viss positiv korrelation mellan proteinhalten och NIT-ergosterolvärdet. Detta har dock bara synts i gödslingsförsök där man har extremt olika gödslingsnivåer men inte i vanliga odlarprover. Skördetid hade 2008 stor inverkan på NIT-ergosterolvärdena medan så inte var fallet 2009 (Tabell 4). Detta är kopplat till en betydligt blötare augustimånad 2008 jämfört med Tabell 4. NIT-ergosterol (mg/kg) i skördetidsförsök på Helgegården. År Gröda Gröda Skördetid Vårkorn Höstvete Vårkorn Höstvete tidig 8,8 6,4 21,1 13,1 normal 11,5 11,5 20,6 12,3 sen 19,7 15,4 19,7 11,3 Vid genomgång av alla sortförsök som körts med NIT-ergosterol ser man tydliga sortskillnader. Sort skillnaderna är tydligare 2007 än 2008 och samma sorter utmärker sig då man studerar hela materialet jämfört med de utvalda försök som diskuteras ovan: För höstvete gäller att Oakley ligger klart över genomsnittet båda åren, medan Akteur ligger klart under.. I vårkorn ser man att Sebastian och Pasadena ligger över genomsnittet båda åren, medan 8:3
5 Astoria och Tipple ligger lägst. I övrigt kan man notera att sen skörd ger högre ergosterolvärden men att svampbekämpning inte tycks påverka resultaten. För att studera effekter av lagringsförhållanden har vi lagrat prover med olika vattenhalter under upp till 8 månader och man kan här konstatera att man vid torr lagring initialt får en viss nedgång i NIT-ergosterolvärdena medan de därefter är stabila. Vid lagring vid högre vattenhalter, fickman också initialt en liten nedgång, men därefter steg halterna något. 8:4
Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål
Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål Ergosterol membrankomponent hos svampar som ger problem vid spannmålsodling/lagring. Indikator på förekomst av Fusariumtoxiner: Zearalenon
Läs merUtredning av skillnader i svampflora i vete och kornprover med olika ergosterolinnehåll predikterat med NIT
Slutrapport H0760013 Utredning av skillnader i svampflora i vete och kornprover med olika ergosterolinnehåll predikterat med NIT Bakgrund Sedan 1998 har data samlats in för uppbyggnad av en kalibrering
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merFörfattare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merFusarium ett handelsperspektiv
Fusarium ett handelsperspektiv CG Pettersson, Lantbruk/Odlingsutveckling Agenda Jag kommer att fokusera på havre mest akut! Översikt av försörjningssituationen Hur påverkas jobbet för en spannmålshandlare
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merSLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg,
Läs merFörsöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.
Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merFörsöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merFältförsöksverksamhet Växtodling Nu och i framtiden
Fältförsöksverksamhet Växtodling Nu och i framtiden Problem och nya möjligheter Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet Skaraborg Fältförsökens roll Fältförsöken är en effektiv metod att utvärdera ex.
Läs merBibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merBibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta
Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta Författare Jeppsson M., Gustafsson U. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merVälkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merBESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Läs merBibliografiska uppgifter för Kemisk bekämpning av skräppa i etablerad vall
Bibliografiska uppgifter för Kemisk bekämpning av skräppa i etablerad vall Författare Pettersson L. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår
Läs merLägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merBibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merBibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merSorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Läs merBibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2004
Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt
Läs merYara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en
Läs merProtokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö
Protokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö 2008 09 02 Deltagare: Per-Göran Andersson HS Lars Wiik SLU Johan Nilsson SLU Stefan Hansson Bayer Karin Jahr SJV Morten
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merNederbörd Brunnby
Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merFörfattare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,
Läs merFörfattare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Bakterier för tillväxtstimulering och biologisk bekämpning i morötter/grönsaker Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår
Läs mer2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merBibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne
Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne Författare Wivstad M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt
Läs merOdlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merFusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson
Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson Projekt förprovsprojekt DON skörd 2012 Bakgrund Syfte Projektplan Resultat Spinoff: Enkäter och inventeringar som bearbetas inom
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Läs merVäxjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merBibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merBibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?
Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Författare Svensson H. Utgivningsår 8 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merUtredning av orsaker till missfärgning av havre och förslag på åtgärder för att undvika problemen
Utredning av orsaker till missfärgning av havre och förslag på åtgärder för att undvika problemen Thomas Börjesson, Svenska Lantmännen, Birgitte Andersen, DTU Bakgrund Mörkfärgningen av skalad havre har
Läs merR E S U L T A T 2011 LS M N010
1 KÄRNA REL- REL- AV- VATT. RYMD- 1000- PRO- ERGO- STÄR- N % N- RENV. TAL TAL RENS- HALT VIKT KORN- TEIN- STEROLKELSE AV TS SKÖRD 15% F1 F2 % VID G/L VIKT HALT% % KÄRNA SKÖRD G AV TS 08-22 Boomer 350 1,2,-,4,-
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merExamensarbete på agronomprogrammet 2010
Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under
Läs merSkördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merBibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde
Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merFörfattare Gustafsson S. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Lönsamhetsutveckling i växtodlingen Författare Gustafsson S. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår i... Rapport
Läs merBibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet
Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003
Läs merOdlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro Sveakonferensen 17-18 januari 2017 Foto: Eva Stoltz Bakgrund Deoxynivalenol (DON)
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merFörfattare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merSortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Läs merUtv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Läs merVårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merBibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter
Av Mattias Av NAMN, Av NAMN, Hammarstedt, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov hos olika maltkornssorter SAMMANFATTNING
Läs merFörfattare Attervall W., Thorell H., Pettersson C.G., Johansson L., Larsson L.E. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Varför så höga höstveteskördar 2008? Författare Attervall W., Thorell H., Pettersson C.G., Johansson L., Larsson L.E. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merSamodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Jahr K. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök
Läs merAktuella försök i spannmål och majs i södra Sverige
Aktuella försök i spannmål och majs i södra Sverige Henrik Hallqvist SJV, Mattias Zetterstrand Hushållningssällskapet Kristianstad Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson HS-M & Robert Andersson SLU, Uppsala
Läs merBra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?
www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?
Läs merAktuella ogräsförsök i spannmål och majs
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: Henrik.Hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merBibliografiska uppgifter för Täckmaterial på friland Kulturtäckning och marktäckning - fiberduk, insektsnät, plastfolier och markväv
Bibliografiska uppgifter för Täckmaterial på friland 2008. Kulturtäckning och marktäckning - fiberduk, insektsnät, plastfolier och markväv Författare Ascard J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i...
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merBibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merVälkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1
Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare 2000-2011 200 180 160 140 120 100 80 Dag 2 Dag 1 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Växtodlingsåret
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merMatsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Läs merBiologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstråg, höstvete och rågvete
Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av råg, vete och rågvete Rapport 2007 I detta projekt avser vi att undersöka vete/ rågvete och rågpartier med varierande smittograd av utsädesburna sjukdomar
Läs merR E S U L T A T 2009 M LB L126
1 KÄRNA REL- REL- REL- AV- VATT. RYMD- 1000- PRO- ERGO- STÄR- N % N- MALTK RENV. TAL TAL TAL RENS- HALT VIKT KORN- TEIN- STEROLKELSE AV TS SKÖRD UTBY- 15% F1 F1 F2 % VID G/L VIKT HALT% % KÄRNA KG/HA TE
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merEng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk
Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land
Läs mer