KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE"

Transkript

1 KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien ska också försöka belysa hur sorternas proteinhalt varierar vid ekonomiskt optimal gödsling. I försöksserien ingår även rågvetesorten Fidelio. År 2003 tröskades tre försök i serien vilket är samma som antalet Sammanfattning Problem med torka under försommaren och tillförsel av stallgödsel på två av försöksplatserna hösten 2003 har påverkat den ekonomiskt optimala kvävegivan nedåt. Man bör därför undvika att tolka försöksresultaten som ett medeltal utan analysera varje försök för sig. Jämfört med 2003 uppnås ekonomiskt bästa resultat vid en högre kvävenivå Den ekonomiskt optimala proteinhalt är i medeltal 11,9 % för samtliga höstvetesorter på årets tre försöksplatser vilket överensstämmer relativt väl med tidigare års erfarenheter. Ett stort tack framförs till försöksvärdarna och sponsorerna Svenska Lantmännen, Kalmar Lantmän och Scandinavian Seed som möjliggjort årets provning. Förutsättningar Till grund för beräkning av gödselnetto ligger följande: Gödselmedel: NS 27-3 (Axan) Gödselpris: 7,80 kr per kg N Pris vete: 0,93 (ingen proteinhaltsjustering) Pris rågvete: 0,89 Spridningskostnad: 2x100 kr per ha Förfrukterna var i Halland höstvete, i Blekinge havre och i Kalmar vårkorn. Försöksplatsen på Bårarp fick 5 ton hönsgödsel och försöket på Arby fick ca 15 ton svinflytgödsel hösten Stallgödselgivorna har medfört att N-min var relativt högt på våren, se nedan. Försöksplan L7-153 Sorter Kvävegivor Meridien N1: Tommi N2: Marshal N3: Kris Hurtig Fidelio Försöksplatser Gödsling Gödslingstidpunkt vår (Jordart, N-min 0-60 cm vår) hösten :a giva 2:a giva Staffan Gullander, Bårarp, Getinge, Halland N län (mmh ML, 34 kg N/ha) Johannishus Godsförvaltning, Johannishus, Blekinge K län (mmh l Mä MJ, 15 kg N/ha) Ingvar Jacobsson, Arby, Vassmolösa, Kalmar H län (mmh l Mj, 56 kg N/ha) 5 ton hönsgödsel 15 ton svinflyt 13 april 5 maj 5 april 29 april 29 mars 16 april 77

2 Tabell 1. Resultat L försök i Animaliebältet 2004 Led Kväve- Skörd kg/ha Medel kärna Gödsl.- Sort giva N-län K-län H-län skörd rel.tal kr/ha netto Meridien Meridien Tommi Marshal Kris SW Hurtig Fidelio Meridien Tommi Marshal Kris SW Hurtig Fidelio Meridien Tommi Marshal Kris SW Hurtig Fidelio Tabell 2. Resultat L försök i Bårarp, Halland 2004 Meridien ,1 80 Meridien ,4 130 Tommi ,9 141 Marshal ,5 133 Kris ,4 140 SW Hurtig ,5 143 Fidelio ,4 128 Meridien ,0 152 Tommi ,2 153 Marshal ,4 152 Kris ,8 157 SW Hurtig ,0 163 Fidelio ,8 146 Meridien ,3 166 Tommi ,0 168 Marshal ,4 173 Kris ,5 178 SW Hurtig ,5 170 Fidelio ,4 141 CV% 3,4 78

3 Resultat Försöket på Johannishus hade låg skördenivå vilket delvis berodde på svaga plantor på våren. På denna försöksplats var försöksfelet också relativt högt medan försöken på Bårarp och Arby däremot var jämna. Hallandsförsöket (tabell 2) Försöket på Bårarp fick andra kvävegivan relativt sent (DC 31) samtidigt som väderleken efter den gödslingen blev torr. De 5 närmaste veckorna kom det endast ca 15 mm regn vilket medförde att kvävet svarade för sent. De olika kvävenivåerna ger därför små utslag. Avkastningen var i medeltal för samtliga sorter och kvävenivåer här kg/ha. Skördenivån har i försöket på Bårarps varit relativt god redan vid gödsling med 80 kg N/ha. Tillförsel av ytterligare kväve har endast varit lönsamt i sorterna Meridien och Kris. Anledningen till det låga kväveoptimumet är sannolikt att hönsgödseln som spreds hösten 2003 gav viss kväveeffekt samtidigt som den andra kvävegivan inte gav avsedd effekt på grund av torr väderlek efter spridning. De ekonomiskt bästa alternativen var sorterna Marshal och Hurtig med 80 kg N/ha. Rågvetesorten Fidelio gav tillsammans med vetesorten Tommi lägst avkastning på samtliga kvävenivåer på Bårarp. Stråstyrkan var något svag (67 %) i sorten Fidelio i ledet med den högsta kvävenivån. Detta kan vara en förklaring till varför sorten avkastade mer vid 80 kg N/ha än med 160 kg N/ha. Proteinhalten var för höstvetesorterna i medeltal 12,5 % redan vid kvävenivån 80 kg N/ha. Med 120 kg N/ha steg proteinhalten till i medeltal 14,1 % för höstvetesorterna. Blekingeförsöket (tab 3) Avkastningen var här i medeltal för samtliga sorter och kvävenivåer kg/ha. Trots den låga skördenivån har det varit lönsamt att gå upp till den högsta kvävenivån i samtliga höstvetesorter. Bästa gödslingsnetto fick man i Tabell 3. Resultat L försök i Johannishus, Blekinge 2004 Meridien ,7 36 Meridien ,0 45 Tommi ,7 41 Marshal ,5 48 Kris ,1 40 SW Hurtig ,1 41 Fidelio ,2 52 Meridien ,3 58 Tommi ,1 56 Marshal ,3 66 Kris ,5 54 SW Hurtig ,6 53 Fidelio ,6 64 Meridien ,9 69 Tommi ,3 75 Marshal ,6 77 Kris ,5 70 SW Hurtig ,9 73 Fidelio ,4 73 CV% 7,3 79

4 80

5 Tabell 4. Resultat L försök i Vassmolösa, Kalmar 2004 Meridien ,5 101 Meridien ,9 148 Tommi ,1 144 Marshal ,6 154 Kris ,9 153 SW Hurtig ,3 149 Fidelio ,1 134 Meridien ,6 164 Tommi ,1 168 Marshal ,0 163 Kris ,0 174 SW Hurtig ,5 174 Fidelio ,3 158 Meridien ,8 185 Tommi ,4 192 Marshal ,3 189 Kris ,3 181 SW Hurtig ,9 198 Fidelio ,1 173 CV% 2,4 sorten Marshal som avkastade kg/ha med 160 kg N/ha. I rågvetesorten Fidelio uppnåddes ekonomiskt optimum däremot vid en tillförsel av 120 kg N/ha. Proteinhalten var i medeltal 10,7 % för höstvetesorterna vid kvävenivån 160 kg N/ha. m 2 i ledet med 120 kg N/ha. Vid skörd fanns det ca 800 ax/m 2 vilket innebär att skottreduktionen var mycket stor. Sorten Fidelio drabbades även i detta försök av liggsäd vid den högsta kvävegivan (stråstyrka 50 %). Kalmarförsöket (tab 4) Avkastningen var i medeltal för samtliga sorter och kvävenivåer här kg/ha. I medeltal uppnås det bästa ekonomiska resultatet med 120 kg N/ha men Marshal svarar på upp till 160 kg N/ha. Hurtig ger bäst gödslingsnetto av samtliga sorter och kvävenivåer med en avkastning på kg/ha vid tillförsel av 120 kg N/ha. Proteinhalten var i medeltal för höstvetesorterna 10,8 % vid 80 kg N/ha, 11,6 % vid 120 kg N/ha och 12,7 % vid 160 kg N/ha. Proteinhalten för Marshal ökade från 11,0 % till 12,3 % när kvävegivan steg från 120 kg N/ ha till 160 kg N/ha. Bestånden på Arby var mycket frodiga våren Sorten Hurtig hade t ex över 2000 skott/ 81

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby). Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad). Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling

Sortanpassad kvävegödsling Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling

Läs mer

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka

Läs mer

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta

Läs mer

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och

Läs mer

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential

Läs mer

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa

Läs mer

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga

Läs mer

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån

Läs mer

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt

Läs mer

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,

Läs mer

Kväveform och strategi i höstvete

Kväveform och strategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea

Läs mer

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Ganska högt kväveupptag efter regnen Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet

Läs mer

Markens mineralisering högre än normalt

Markens mineralisering högre än normalt Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426 SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov

Läs mer

Utnyttja restkvävet i marken

Utnyttja restkvävet i marken Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,

Läs mer

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, 237 91 Bjärred E-post: Nils.Yngveson@hush.se Sammanfattning I en ny försöksserie provas fem odlingsstrategier

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget har tagit fart Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar

Läs mer

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100 Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Som odlare bör man ha en merbetalning på minst fem procent för Kosack, för att sorten ska kunna konkurrera med sorter som Olivin, Lars och Harnesk

Läs mer

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Fortsatt ökning av kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen

Läs mer

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart

Läs mer

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning

Läs mer

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptaget fortsätter med god fart Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen

Läs mer

Markens mineralisering medel jämfört med

Markens mineralisering medel jämfört med Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid

Läs mer

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2 DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan

Läs mer

Kväve i höstvete 2013

Kväve i höstvete 2013 Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Kvävepass med Gunsorna

Kvävepass med Gunsorna Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara, Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga

Läs mer

Kväveupptaget ökar ordentligt

Kväveupptaget ökar ordentligt Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både

Läs mer

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311 OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi

Läs mer

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för

Läs mer

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta

Läs mer

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning

Läs mer

odlingssystem i höstvete

odlingssystem i höstvete 37:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen Växjö den 8 9 december 29 odlingssystem i höstvete FÖRSÖKSPLAN LS3-99 27-29 led utsäde kväve kg N/ha växtskydd kärnor totalt / m² kväve tidigt < DC

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med

Läs mer

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Kvävebehov hos olika maltkornssorter Av Mattias Av NAMN, Av NAMN, Hammarstedt, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov hos olika maltkornssorter SAMMANFATTNING

Läs mer

Kväve- och fosforgödsling till majs

Kväve- och fosforgödsling till majs Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg Statistisk bearbetning Robert Anderson SLU FFE Uppsala Två försöksserier med ogräsbekämpning i höstsäd har genomförts i Animaliebältet under

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har

Läs mer

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,

Läs mer

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna

Läs mer

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Olivin och Harnesk är två väl fungerande brödveten för hela området. Olivin har något bättre kvalitetsegenskaper och är ett något säkrare alternativ

Läs mer

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling

Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling Anpassa gödslingstidpunkt och kvävemängd efter sort och vallålder. Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro läns hushållningssällskap Fröodling är en intressant

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet

Läs mer

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E.post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK jämförelse av olika utsädesmängder i vårkorn SAMMANFATTNING I treårssammanställningen har 00 grobara

Läs mer