Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Transkript

1 Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

2 Kvävestrategi i höstvete, serien L Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara.

3 Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt och kväveoptimum Höga skördar och låga proteinhalter 2015 Varför så låga proteinhalter? Hade det gått att göra något åt det? Sammanfattning av de tre årens resultat Gödslingsoptimum höga i medeltal! Yara N-prognoser vad har vi lärt oss Led 13 lyckades bra! Komplettering efter bedömning lönsamt och effektivt Beståndsuppbyggnad en hög skörd kan uppnås på olika sätt Reflektioner Sortskillnaderna större än vi trodde? Hur kan vi som rådgivare och säljare hjälpa lantbrukarna att lyckas hitta rätt giva? 3

4 Tre år med L Tuff vinter följd av torra förhållanden på vissa platser Komplettering ofta lönsam Stora regionala skillnader 2014 Höga skördar, höga N-optimum Länge osäkert om mer kväve behövdes Sena kompletteringar mycket lyckade Visade hur skörden kan byggas upp på olika sätt 2015 Höga skördar Låga proteinhalter Höga N-optimum Låg N-effektivitet Högre N-effektivitet vid senare gödsling 4

5 Optimal kvävegödsling i försök 15 försök år 2015 försöksserie L och L3-2290A inom Sverigeförsöken Produktion av foder Produktion av brödsäd Plats Sort Optimal Skörd Protein Optimal Skörd Protein N-giva vid opt. vid opt. N-giva vid opt. vid opt. kg/ha kg/ha % i ts kg/ha kg/ha % i ts Halland Harplinge Kranich , ,0 Västergötland Lidköping Mariboss ,3 Västergötland Grästorp Ellvis , ,0 Dalsland Mellerud Julius , ,0 Uppland Löt Norin , ,7 Västmanland Brunnby Julius , ,0 Västmanland Hallstahammar Julius , ,0 Östergötland Vreta Kloster Mariboss ,7 Östergötland Klockrike Mariboss ,4 Öland Mörbylånga Brons , ,0 Närke Vintrosa Julius , ,0 Skåne Ängelholm Mariboss ,4 Skåne Smedstorp Praktik , ,0 Skåne Trelleborg Brons , ,8 Skåne Teckomatorp Mariboss ,4 5

6 Kväve till höstvete, 10 försök i Sverige 2015 i Brödvete komplettering efter bedömt behov Komplettering gjord efter bedömning med hjälp av: N-sensor absolutkalibrering, N-sensormätning av 0-ruta och maxgödslade led för mineraliseringsuppskattning och bedömning av resterande kväve. Komplettering gjord efter grundgödsling med 160 kg N Komplettering i DC med Kalksalpeter

7 Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > 80 Komplettering, kg N/ha Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6.0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Protein 160 N Proteingräns för brödvete 12

8 Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > 80 Komplettering, kg N/ha Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6.0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Proteingräns för brödvete 13

9 Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > 80 Komplettering, kg N/ha Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6.0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein e kompl Proteingräns för brödvete 14

10 Ekonomisk effekt av komplettering med kväve i brödveteförsök Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha) Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne Netto 15

11 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök Fodervete Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) Högsta nivå för god stråstyrka Protein % i ts Komplettering, kg N/ha Sort Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Plats Lidköping Vreta Kloster Klockrike Ängelholm Teckomatorp Västergötland Östergötland Östergötland Skåne Skåne Grundskörd vid 160 kg N/ha Protein 160 N 16

12 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök Fodervete Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) Högsta nivå för god stråstyrka Protein % i ts Komplettering, kg N/ha Sort Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Plats Lidköping Vreta Kloster Klockrike Ängelholm Teckomatorp Västergötland Östergötland Östergötland Skåne Skåne Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein e kompl 17

13 Ekonomisk effekt av komplettering med kväve i foderveteförsök Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha) Högsta nivå för god stråstyrka Komplettering, kg N/ha Sort Plats Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Lidköping Vreta Kloster Klockrike Ängelholm Teckomatorp Västergötland Östergötland Östergötland Skåne Skåne 18

14 Kväve till höstvete 2015 Frodiga bestånd tidig vår Långsam vårutveckling ännu frodigare bestånd och hög skördepotential Låg markkväveleverans Svag kväveeffektivitet på grund av frodiga bestånd och ibland pga för mycket vatten Höga kväveoptimum framförallt i brödvete Sena kompletteringar med N hade mycket god effektivitet och gav möjlighet att nå önskade proteinhalter. Mariboss är ett? Svag stråstyrka, Låg kväveeffektivitet, Låga optimum i förhållande till skörd

15 Kvävemängd vid olika skördenivå i vete vid 11,5 % protein kg kväve i kärna/ha ,5% = 17,4 kg N /ton Skördenivå dt/ha 20

16 Teoretisk N giva för 11,5% protein och 55% i kärna av gödslat N Teoretisk N giva kg/ha kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat Skördenivå dt/ha 21

17 Proteinhalt vid optimal kvävegiva utan proteinhaltsbetalning 40 förösk , L Protein % i ts Mariboss Julius Ellvis Skörd vid optimum, kg/ha 22

18 250 Kväveskörd vid optimal kvävegiva utan proteinhaltsbetalning 40 försök, , L Kväveskörd kg/ha vid optimum y = x R² = Mariboss Julius Ellvis Skörd vid optimum, kg/ha 23

19 Sortförsök , Höstvete, Behandlat led Kväveskörd Sort Skörd Rel. Skörd kg/ha Protein % i ts N-skörd kg / ha Ellvis ,3 162 Hereford ,4 161 Mariboss ,3 157 Julius ,1 163 Brons ,9 158 Norin ,

20 Mariboss? Svag stråstyrka Hög avkastning vid låg kvävetillgång Låg kväveeffektivitet Mycket låg proteinhalt vid optimal gödsling utan hänsyn till proteinvärde ca 9-9,5% i ts Gödslingsrekommendation Mariboss är ett? Svag stråstyrka, Låg kväveeffektivitet, Låga optimum i förhållande till skörd Sänkt giva med 50 kg N/ha?

21 Medel Kvävestrategi i höstvete, L3-2290

22 L försök , Kvävestrategi i höstvete, L och L A N som Axan utom kompletteringar i led 11,12,13 Led Tidig tillväxtstart kg N/ha Före DC 30 tidig april kg N/ha DC 32 kg N/ha DC 37 kg N/ha DC 45 Total Giva kg N/ha kg N/ha Skörd dt/ha 15% vh Protein % i ts N-skörd i kärna kg/ha ,39 8,2 45,8 N-eff % i kärna gödsl. - 0N ,39 8,0 84,3 48, ,90 8,7 108,0 51, ,87 9,8 131,4 53, ,78 10,7 150,3 52, ,87 11,7 166,1 50, ,56 12,4 177,8 47, ,11 10,3 136,2 56, ,95 9,9 133,7 54, ,03 10,2 135,5 56, Ks ,24 10,3 138,5 58, Ks ,98 10,7 142,5 60, N-eff % i kärna av kompl. N-sensor DC ,48 11,5 164,7 56,4 65,5 28

23 Skörd vid optimal gödsling, brödvete 25 försök , L3 2290, växtodlingsgårdar 300 y = x R² = Optimal N giva Skörd vid optimum 29

24 Kväveskörd i 0 N brödvete 25 försök , L y = x R² = Optimal N giva, kg/ha N skörd, 0 N 30

25 350 Modell N skörd Skörd brödvete 25 försök , L Beräknad modell N behov = Skörd i ton/ha * 22 N skörd i 0 N * 1, R2 = 0, Optimal N giva

26 Modell N skörd Skörd foder. Sorter utom Mariboss 40 försök , L Beräknad modell Mariboss Brödsorter 50 N giva = Skörd i ton x 20 Nskörd 0 N x 1, Optimal N giva 32

27 350 Modell Yara Handsensor SN i DC 37 Skörd brödvete 25 försök , L Beräknad modell N behov = Skörd i ton/ha * 19 SN DC 37 i 0 N * 1, R2 = 0, Optimal N giva

28 Skörd, kg/ha

29 Sammanfattning från L3-2290, Höga optimal N-givor i brödvete. 25 försök, 234 kg N/ha i medel. Variation mellan kg N/ha Yara och SJV generella N-rekommendation stämmer inte för brödvete. Skall sannolikt vara ca kg/ton ökad N-rek. Vid hög skördenivå blir dagens rekommendation alltför låg. Mariboss kräver en egen rekommendation. Övriga fodersorter? Fortsatt arbete med anpassning av N-giva till År- Fält är ett måste för att vi skall kunna ta optimala skördar med önskad kvalitet.

30 Reflektioner över kvävestrategi i höstvete! Mycket handlar om riskminimering! Aktuella frågor : Beståndets utseende många skott, liggsädesrisk Risk för torka Risk för vattenöverskott Skördepotential! Kvävebehov Allt kräver aktivt beslutsfattande inte bara i växtodlingsplanen utan i fält kontinuerligt fram till blomning ( minst). 36

31 Välkomna till kvävekonferens i Linköping 19 januari! Då fortsätter vi diskussionen om kväveoptimering i stråsäd 1/21/