Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten. Där skördepotentialen bedöms som god och grödan har tagit upp en stor del av det tillgängliga kvävet, summan av det som marken levererat och det som tillförts via gödsling, kan det vara aktuellt med en kompletteringsgiva. Mätningar i Skåne Vi mätte kväveupptaget i fredags, den 29 maj. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som s är i medeltal 71 kg per hektar och varierar mellan 5 och 93 kg (tabell 1). Det är endast på tre av fälten som utvecklingsstadiet passerat DC 37 och nu befinner sig i DC 39. Det har fortsatt att vara låga temperaturer så plantutvecklingen och hastigheten i upptaget av kväve i grödan har varit långsam, i nivå med förra veckan och lägre än de två veckorna dessförinnan. Tabell 1. Grödans upptag av kväve 29 maj, Skåne län Plats Sort Förfrukt DCstadium Upptag i Upptag i fält Kattarp 1 Brons sockerbetor Kattarp 2 Brons höstraps Västraby Ellvis höstvete Furulund Julius vårkorn Håslöv 1 Brons höstraps Håslöv 2 Mariboss höstvete Trelleborg 1 Brons höstraps Trelleborg 2 Brons konservärt Söderto Julius vårkorn Sjöstorp 1 Julius höstraps Sjöstorp 2 Julius ängsvingel Löderup 1 Mariboss vårvete

2 Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Mellan de två senaste mätningarna har det bara kommit mellan 2 och 6 mm regn vid de officiella mätstationerna, men efter sista mätningen 6-12 mm. Hastighet i upptaget I medeltal har grödan 29 maj i gödslade delar av fältet tagit upp 97 kg per hektar vilket är 5 kg mer än vid förra mätningen 22 maj, med en variation mellan platserna från negativa värden till 19 kg mer (störst ökning i fältet Kattarp1). I de ogödslade rutorna har i medeltal 26 kg per hektar tagits upp av grödan, vilket endast är 2 kg mer än vid förra mätningen (varierar mellan platserna från negativa värden till 1 kg mer). Den där grödan totalt tagit upp mest finns liksom förra veckan i fältet Håslöv1, i sorten Brons efter förfrukten höstraps och minst i fältet Furulund, sorten Julius med förfrukt vårkorn. I diagram 1 är fälten rangordnade från minsta till största kväveupptag. Variationen i totalt upptag är fortfarande liten, på 1 av fälten är upptaget mellan kg per hektar. Det skiljer inte heller mycket i kväveupptag mellan fältens nollrutor, och det är det bara i n Håslöv 1 som upptaget är något större, 46 kg per hektar. kg N/ha Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve Diagram 1. Kväveupptag i höstvetefälten i Skåne 29 maj 215, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Av tabell 2 framgår hur stor andel upptaget kväve motsvarar den mängd som s (totalt upptaget upptaget i n). Mellan 53 och 93 kg av det tillförda gödselkvävet har tagits upp, vilket motsvarar mellan 31 och 5 procent av gödselkvävet. Sida 2

3 Löderup 1 Kattarp 1 Furulund Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 Håslöv 1 Trelleborg 1 Kattarp 2 Trelleborg 2 Håslöv 2 Västraby Söderto Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Tabell 2. Total kvävegiva hittills och upptag av tillfört kväve vid de två senaste mätningarna, Skåne län Kg N/ha maj % 43% 44% 45% 32% 45% 29% 38% 38% 4% 39% 45% 29 maj % 37% 41% 47% 4% 42% 31% 4% 38% 47% 5% 47% Enskilda platser Sist i brevet visas kväveupptaget för grupper av näraliggande platser för alla mättillfällen i nollrutorna och fälten i övrigt. Av diagrammen kan man se att kväveupptaget ligger stilla runt kg per hektar i nollrutorna i nordvästra Skåne, vilket tyder på att markens leverans av kväve hittills i år varit mycket begränsad. På några av övriga platser kan en viss ökning av kväveupptaget i nollrutorna skönjas. I fälten i Trelleborg finns även två rutor intill nollrutorna som fått extra kväve. De tillfördes 1 kg per hektar extra kväve i samband med att fältet i övrigt gödslades en andra gång, 21 april. Där uppmätte vi i fredags 18 respektive 21 kg per hektar större kväveupptag än fältet i övrigt. Det extra upptaget jämfört med fältet hade skett redan 17 maj. Jämförelse med tidigare år I fjor nådde de fält vi mätte stadium DC en till två veckor tidigare än i år. Vid mätningar förra året 23 maj hade stadie DC 39 nåtts i 57 procent av fälten, mot 25 procent av fälten i år, 29 maj. Upptaget var ca 9 kg större i nollrutorna och 12 kg större i fälten om mätningarna 23 maj 214 jämförs med de vi gjorde i fredags 29 maj. Förra året mätte vi beståndets höjd (strålängden) vid stadium DC 37 i och i fältet. Vi har ca 1-2 cm kortare gröda i mätfälten i år, vilket kan innebära mindre risk för liggsäd, även om grödan är välbestockad. För att avgöra behovet av tilläggsgödsling ska förväntad skörd uppskattas De fält som vi mäter i har genomgående bra förfrukter eller långsiktig effekt av stallgödsel. Vi kan konstatera att bestånden ser fina ut och troligen bör vi kunna räkna med en god skördepotential. Vi mätte med N-testern som mäter klorofyllhalten i bladen i grödan intill n, den 29 maj. Helst ska flaggbladet vara fullt utvecklat vid mätningen, vilket det inte var på alla platser. Mätningarna indikerar dock ett kvävebehov. Vi planerar att mäta nästa fredag igen för mer pålitliga värden. Sida 3

4 Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Nollruta Kattarp 1, 29 maj (Foto: Stina Olofsson) Mätningar i Kalmar I Kalmar län mättes kväveupptaget 29 maj. Medeltemperaturen har fortfarande varit relativt låg men något högre än i t ex västra Skåne. I medeltal för de officiella väderstationerna har endast några enstaka mm regn fallit mellan de två senaste mätningarna. Jämfört med förra veckan har obetydligt mer kväve tagits upp av grödan och fälten är fortfarande i flaggbladstadiet DC 37. I medeltal för de fyra fälten har grödans upptag av kväve endast ökat med 2 kg i nollrutorna respektive 3 kg i fälten sedan förra mätningen. Tabell 3. Grödans upptag av kväve 29 maj, Kalmar län Plats Sort Förfrukt DCstadium Upptag i Upptag i fält Christinelund Hereford höstraps Rockneby Mariboss vårvete Öland Mariboss höstvete Mörbylånga fältförsök Brons höstvete Sida 4

5 Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Skillnaden i upptag mellan fältens ogödslade rutor är stor (diagram 2), upptaget varierar mellan 29 och 86 kg per hektar. På fälten i Rockneby och på Öland har kväveupptaget i nollrutorna ökat med 2-3 kg per hektar sedan mätningen för en vecka sedan, medan lägre värden för upptaget i fält har uppmätts i fälten och i n i Christinelund, jämfört med en vecka sedan. Detta illustrerar svårigheten att mäta på ett representativt sätt i fält där stallgödsel tillförs. Även uttryckt som upptaget kväve i procent av tillförsel är skillnaderna mycket stora (tabell 4). kg N/ha Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve Öland, DC37 Christinelund, DC37 Mörbylånga fältförsök, DC37 Rockneby, DC37 Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefälten i Kalmar 29 maj 215, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve Tabell 4. Total kvävegiva hittills och upptag av tillfört kväve vid två senaste mätningarna, Kalmar län Öland Christinelund Mörbylånga fältförsök Rockneby Kg N/ha maj 215 4% 6% 39% 28% 29 maj % 9% 44% 25% Enskilda platser Sist i brevet visas kväveupptaget för alla mättillfällen i nollrutorna och fälten i övrigt. Sida 5

6 Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Platsvis kväveupptag april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj Sida 6 kg kväve per ha kg kväve per ha Kväveupptag i fält och för Kattarp 1, Kattarp 2, Västraby och Furulund Kattarp 1 Kattarp 1 Kattarp 2 Kattarp 2 Västraby Västraby Furulund Furulund 1 Kväveupptag i fält och för Håslöv 1, 2 och Trelleborg 1, 2 Håslöv 1 Håslöv 1 Håslöv april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj Håslöv 2 Trelleborg 1 Trelleborg 1 Trelleborg 2 Trelleborg 2

7 kg kväve per ha kg kväve per ha Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Kväveupptag i fält och för Söderto, Sjöstorp 1, 2 och Löderup Söderto Söderto Sjöstorp 1 Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 Sjöstorp april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj Löderup 1 Löderup Kväveupptag i fält och för Christinelund, Rockneby, Öland och Mörbylånga Christinelund Christinelund Rockneby Rockneby Öland april 24 april 1 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj Öland Mörbylånga Mörbylånga Tidigare veckors brev och mer information om fälten hittar du på Cecilia Linge, Stina Olofsson och Maria Fermvik Regionkontoret Alnarp Sida 7