Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
|
|
- Ludvig Oliver Mattsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon nederbörd i området. Grödans utveckling går snabbt både i nollrutor och i fält. Mineraliseringen är fortsatt relativt god med ett upptag i nollrutorna på +6 kg/ha sedan förra mätningen. Upptaget i fält har varit mindre än föregående vecka, +13 kg/ha. Totalt har 35 kg kväve per hektar tagits upp i nollrutorna i genomsnitt medan upptaget i fält är 74 kg per hektar i genomsnitt. Vi gjorde veckans mätning den 21 maj förutom i Veckholm och Grillby där vi mätte den 18 maj. Det har varit mycket varmt och det har inte kommit någon nederbörd i området under den senaste veckan. Marktemperaturen var i måndags grader. Alla fält är i stråskjutning och utvecklingsstadierna varierar mellan DC 31 och DC 39 (median DC37). Kväveupptaget i fält har inte ökat lika mycket som föregående vecka, men det är fortsatt relativt god mineralisering. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 21 maj 2018
2 Lägre upptag denna vecka När vi sätter in veckans värden i diagrammet nedan ser vi att det är ett lägre kväveupptag jämfört med samma utvecklingsstadium under och att det är mer likt upptaget 2017 (Bild 2). Det beror främst på att utvecklingen gått så snabbt och att kväveupptaget och tillväxten inte hunnit med i samma takt. Det varma och torra vädret påverkar både mineraliseringen och upptaget av gödselkväve. Vi har tidigare haft gynnsamma förhållanden för mineralisering med hög marktemperatur och god markfukt, men vartefter dagarna går så torkar jorden upp allt mer och mineraliseringen minskar. Bild 2. Kväveupptag i nollrutor och i fält vid olika utvecklingsstadier under åren Utnyttjat gödselkväve Fälten har gödslats 1-2 gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 103 och 214 kg per hektar. Mängden upptaget gödselkväve ligger på 9-74 kg per hektar, vilket motsvarar 5-70 procent av tillfört gödselkväve. I de flesta fall är det förmodligen inte kvävetillgången som är begränsande när det är så här torrt, utan det är främst regn som behövs för att öka upptaget av kväve. I något fall kan en komplettering vara lämplig, men även då krävs regn för att kvävet ska bli tillgängligt.
3 Kompletteringsgödsling Än så länge är det svårt att avgöra hur stor skörden blir. Därför är det bra att avvakta med den sista kompletteringsgödslingen ännu ett tag. Gödsling fram till DC 45 har i tidigare försök visat god effekt på både skörd och proteinhalt, och pågående försök visar att man i vissa fall kan få en bra effekt av gödsling ända fram till avslutad blomning. Då är det dock viktigt att kvävet snabbt blir tillgängligt för grödan, genom att till exempel använda kalksalpeter. Det mesta av proteinet i kärnan kommer från omfördelat kväve från strå, blad och rötter, men även sena gödslingar kan alltså påverka både skörd och protein. Ju senare gödselkväve tillförs desto mer ökar andelen som går till protein i kärnan. CropSAT Om du ska kompletteringsgödsling kan du använda tjänsten CropSAT. Det är kartor som visar ett vegetationsindex för dina fält. Du kommer åt det från Greppa Näringens hemsida (gå till Räkna själv), eller via webbplatsen Genom att lägga in din egen adress kan du få fram dina fält. Markera de block eller skiften du vill ha med för att få fram en karta över vegetationsindex och för att skapa en tilldelningsfil för gödslingen. Inför 2018 har samarbetsprojektet CropSAT vidareutvecklats framförallt av DataVäxt. Programmet används nu i flera länder och antalet satellitbilder som läggs ut ökar. Bilderna kommer med tätare intervall vilket gör att det bör vara lättare att hitta bilder utan moln. Greppa Näringen medverkar i arbetet med CropSAT genom att vi bekostar inköp och bearbetning av satellitbilder. Du kan läsa mera om andra nyheter i årets CropSAT på webbplatsen Bild 3. Titta gärna på dina fält i CropSAT före kompletteringsgödsling.
4 Presentation av varje plats Sist i brevet visar vi diagram över kväveupptaget och foto för varje nollruta. Detta uppdateras med nya mätvärden och foton varje vecka. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 28 maj. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala
5 1 Västerås I Västerås ligger nollrutan på ett fält med moig lättlera efter höstraps, där sorten är Julius. 1 Västerås Jordart Moig lättlera Mullhalt 3-6% Stallgödsel Ja Förfrukt Raps Sådatum 08 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7500 kg/ha 22 april maj 120 (Biogödsel) 1 Västerås (ff höstraps) DC31, 21 maj, 2018 (Foto: Henrik Forsberg)
6 2 Veckholm I Veckholm mäter vi i två rutor på samma fält för att kunna titta på inomfältsvariationen. Ruta 2a ligger lite mer gynnsamt till, medan ruta 2b ligger uppe på en höjd i fältet och förmodligen har lite lättare jordart och eventuellt lägre mineraliseringspotential. Sorten är Norin. Än så länge följs värdena åt i nollrutor och fält, men 2b ligger lite hela tiden lite lägre än 2a. 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 02 september 02 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000kg/ha 8000 kg/ha 27 april
7 2a Veckholm (ff höstvete) DC37, 18 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren) 2b Veckholm (ff höstvete) DC37, 18 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren)
8 3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i två olika fält. Fält 3a har förfrukt höstraps och är direktsått med en SeedHawk (dubbelt radavstånd). Fält 3b är plöjt och har höstvete som förfrukt. Det är tre veckors skillnad i sådatum mellan fälten (8 september respektive 29 september), så det är svårt att jämföra upptaget. Dessutom är det olika sorter på höstvetet: Plats 3a har sorten Linus medan fält 3b har sorten Julius. 3a Enköp.näs 3b Enköp.näs Jordart Styv lera Styvlera Mullhalt 2-3% 2-3% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstraps Stråsäd Sådatum 08 september 29 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000 kg/ha 7000 kg/ha 16 april maj 68 68
9 3a Enköpingsnäs (ff höstraps) DC 37, 21 maj b Enköpingsnäs (ff höstvete) DC 32, 21 maj 2018
10 4 Svinnegarn I Svinnegarn mäter vi i två olika fält: 4a med höstraps som förfrukt och 4b som har ärter som förfrukt. Fältet med ff höstraps är plöjt medan fältet med ff ärter är bearbetat med Carrier. Fälten ligger nära varandra och förutsättningarna relativt lika förutom att fält 4a fick rötslam Sorten är Julius på båda fälten. Skillnaderna är små, men vi ser en lite högre kväveleverans i nollrutan efter ärter. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Rötslam 2014 Nej Förfrukt Höstraps Ärter Sådatum 18 september 18 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000 kg/ha 8000 kg/ha 12 april
11 4a Svinnegarn (ff höstraps) DC 37, 21 maj b Svinnegarn (ff ärter) DC 32, 21 maj 2018
12 5 Enköping I Enköping mäter vi i två fält där båda haft höstvete som förfrukt. Båda har täta bestånd med många skott. Sorten som odlas är Julius. Fälten utvecklas relativt lika, men nollrutorna skiljer sig åt. I 5b är nollrutan mycket blek och inget ytterligare kväve har tagits upp sedan förra mätningen. 5a Enköping 5b Enköping Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 4,1 2,3 Stallgödsel Nej Ja Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 18 september 11 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8000 kg/ha 7800 kg/ha 16 april maj 80 80
13 5a Enköping (ff höstvete) DC 37, 21 maj b Enköping (ff höstvete) DC 37, 21 maj 2018
14 6 Torstuna I Torstuna mäter vi i ett fält som har ärter som förfrukt (6a) och ett fält som har korn som förfrukt (6b), men med jämförbara förutsättningar i övrigt. Sorten är Praktik. Här har grödans utveckling gått väldigt fort medan upptaget av kväve och grödans tillväxt har varit liten under den senaste veckan. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart Styv lera Styv lera Mullhalt 4 5,6 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Ärter Korn Sådatum 18 september 17 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7000 kg/ha 7000 kg/ha 25 april b Torstuna (ff korn) DC 37, 21 maj 2018.
15 7 Grillby I Grillby mäter vi på ett fält där stallgödsel används regelbundet. Förfrukten är åkerböna och innan dess var det åtta års lusernvall på fältet. Sorten är Mariboss. Vi mäter både i en ruta som inte fått något kväve alls i år (nollruta) och en ruta som fått mineralkväve men ingen stallgödsel i år (end mineralgödsel) och i det gödslade fältet som fått både stallgödsel och mineralgödsel i år (fält). Tyvärr är det mycket lusern som har kommit upp i fältet vilket kan störa mätningarna (N-sensorn tolkar även det som vete). Därför är förmodligen värdena något överskattade. Jordart 7 Grillby Mellanlera Mullhalt 6,8 Stallgödsel Förfrukt Sådatum Ja Åkerböna 1 år, Lusernvall 8 år 23 september Skott/m 2 på våren 1100 Förväntad skörd 9000 kg/ha 28 mars april Grillby (ff åkerböna, lusernvall) DC 32, 18 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren)
16 8 Lövstalöt I Lövstalöt är sorten Brons och förfrukten är höstraps. 8 Lövstalöt Jordart Mjälig lättlera Mullhalt 6 Stallgödsel Nej Förfrukt Höstraps Sådatum 13 september Skott/m 2 på våren 820 Förväntad skörd 7000 kg/ha 22 april Lövstalöt (ff höstraps) DC23, 14 maj 2018
17 9 Uppsala I Uppsala är förfrukten korn och sorten är Norin, vilket är en tidig sort. Grödan utvecklas snabbt, men inget ytterligare kväve har tagits upp i nollrutan. 9 Uppsala Jordart Mellanlera Mullhalt 3 Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Sådatum 09 september Skott/m 2 på våren 920 Förväntad skörd 6500 kg/ha 10 april Uppsala (ff korn) DC 39, 21 maj 2018
18 10 Börje I Börje mäter vi i två fält som har förfrukt höstvete (10a) respektive höstraps (10b). Sorten är Julius. Fältet med höstraps som förfrukt är sådd något senare än fältet med höstvete som förfrukt och det ligger lite lägre i kväveupptag än så länge. Här har upptaget varit lågt både i nollrutor och i fält. Vi ser ännu inga förfruktseffekter. 10a Börje 10b Börje Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 5,2 4,4 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstraps Sådatum 20 september 29 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7000 kg/ha 7500 kg/ha 23 april
19 10a Börje (ff höstvete) DC 31, 21 maj 2018 (Foto: Henrik Forsberg) 10b Börje (ff höstraps) DC 32, 21 maj 2018 (Foto: Henrik Forsberg)
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merVarmt väder har gett ökat upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2017 Varmt väder har gett ökat upptag Vi har haft en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och nästan ingen nederbörd i området. Enligt
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merLiten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Läs merVarmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Läs merVarmare väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merHögt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång
Läs merSista mätningen för den här säsongen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merLågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Läs merFina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merLägre upptag i nollrutorna igen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig,
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merUtsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merFortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merVarmt väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merKväveupptaget ökar ordentligt
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merÅrets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merKväveupptaget fortsätter i måttlig takt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands
Läs merRegnet har satt fart på upptaget av gödselkväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 2, 215: Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Veckans mätning, 8 maj, visar att veteplantornas är i stadie DC 31-32. Upptaget av kväve har ökat den
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merNu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merKallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan Den senaste veckan har varit kall. I genomsnitt har kväveupptaget bara ökat med 1 kg per hektar i både nollrutor och
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merMer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Läs merVarmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Läs merLångsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Läs merKväveupptaget går långsamt i kylan
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg
Läs merKväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merKväveupptaget fortsätter i oförminskad takt
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merAnpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merUtvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merKvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Läs merKvävepass med Gunsorna
Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla
Läs merKvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:
Läs merKväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merCropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Läs merKvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merMaltkorn och Yara N-Sensor
Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen Maltkorn 1013 fält skördat 2000-2004 101kg N ktuell spridd 87kg N rek. 91kg N opt. SD=16 = 16kgN SD=24 = 24kgN SD=57 = 57kgN Figur 22. Jämförelse
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merR E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Läs merKväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merYara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en
Läs mer