Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Transkript

1 Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka : Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart på kväveupptaget, sedan den senaste mätningen har det ökat med 7 kg i nollrutor och 26 kg i fälten. Det totala kväveupptaget var i genomsnitt 51 kg per hektar i ogödslade nollrutor och 12 kg per hektar i gödslade fält i vårt område. Höstvetet utvecklas snabbt och vid mätningarna hade fälten nått DC Snart är det dags att fatta beslut om du behöver tillföra mera kväve. Kväveupptaget har ökat mycket den senaste veckan Sedan förra mätningen har kväveupptaget ökat med 7 kg per hektar i nollrutorna och 26 kg per hektar i de gödslade delarna av fälten. Även denna vecka hindrade regn mätningarna i Östergötland på ett par av gårdarna. Därför varierar intervallet mellan mätningarna, men i de flesta fall är det en vecka. Variationen i upptag mellan fält är fortfarande stor. I Östergötland var kväveupptaget i genomsnitt 48 kg i nollrutorna (+11) och 91 kg i gödslade fält (+27) vid senaste mätningen, diagram 1. Ökningen sedan senaste mätningen inom parentes. Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve E 1. Helleberga (ff höstraps) E 2. Helleberga (ff höstvete) 92-6 E 3. Helleberga EKO (ff vitklöver) E 4. Ullekalv (ff höstraps) E 5. Ullekalv (ff höstvete) E 6. Högby (ff höstvete) E 7. Högby (ff potatis) E 8. Broby (ff höstraps) E 9. Broby (ff åkerböna) E 1. Mörby (ff höstraps) Diagram 1. Kväveupptag i tio höstvetefält i Östergötland den maj 216. Fälten på Helleberga, Ullekalv och Mörby mättes den 27 maj medan Broby och Högby mättes den 31 maj p.g.a. regn. Höstvetet var i DC

2 Kväveupptag (kg N/ha) Kväveupptag (kg N/ha) Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro, vecka 22, 216 I Södermanland och Örebro var upptaget i genomsnitt 47 kg i nollrutorna (+3) och 112 kg i gödslade fält (+22) vid senaste mätningen. diagram 2. Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve D 11. Stora Lövhulta (ff höstraps) D 12. Klahammar (ff ärter) T 13. Hidinge (ff korn) T 14. Hidinge (ff dåliga ärter) Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanlands och Örebro län den 3 maj 216. När mätningen gjordes var vetet i DC I Kalmar och på Öland var upptaget i medeltal 66 kg i nollrutorna (+5) och 122 kg i gödslade fält (+35!) vid senaste mätningen, diagram 3. Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve H 15. Stora Frö (ff höstkorn) H 16. Hultsby (ff ärter) H 17. Hultsby (ff ärter) Diagram 3. Kväveupptaget i Kalmar och på Öland den 27 maj 216. När mätningarna gjordes var vetet i DC På alla tre fälten används stallgödsel regelbundet. På fält nr 15 St. Frö, brukades potatisrester ned för några år sedan, vilket också kan påverka mineraliseringen uppåt. Sida 2

3 E 1. Mörby E 9. Broby E 8. Broby E 7. Högby E 6. Högby E 5. Ullekalv E 4. Ullekalv E 3. Helleberga EKO E 2. Helleberga E 1. Helleberga H 17. Hultsby H 16. Hultsby H 15. Stora Frö T 14. Hidinge T 13. Hidinge D 12. Klahammar D 11. Stora Lövhulta Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro, vecka 22, 216 Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det börjar bli dags att bestämma om du tror att kvävet räcker eller om det behövs mera. Faktorer som påverkar beslutet är: Förväntad skörd, har den ändrat sig jämfört med planeringen? Beakta fältets historia och beståndets utseende. Markens kväveleverans. Tillgång på värme och fukt ökar markens mineralisering. Hittills i år är vetets utveckling ca en vecka tidigare medan kväveupptaget vid samma utvecklingsstadium är ungefär lika stort som förra året. Upptag av tillfört kväve. Om en stor andel av det tillförda kvävet är upptaget redan nu påverkar det behovet av att tillföra mera. Hur mycket av det tillförda kvävet har tagits upp i grödan? På de gårdar vi följer är mellan och 75% av det tillförda kvävet upptaget, tabell 1. Om upptaget av det tillförda kvävet är högre än ca 5-6% nu när vetet snart ska gå i ax kan det vara läge att tillföra mera, beroende på resonemanget ovan. Detta tyder på att det finns behov av mera kväve på flera av de mätta fälten. Procentsiffran för upptag av tillfört gödselkväve ger en indikation av hur mycket som återstår att ta upp för grödan. Glöm inte bort att det är stora variationer mellan platser och år. kg N/ha maj 23% 22% -14% 45% 49% 75% 21% 24% 43% kg N/ha maj 66% 45% 33% 34% 39% 32% 51% Tabell 1. Andel upptaget kväve efter det att markens mineralisering har dragits bort jämfört med tillfört mineral- eller organiskt kväve. Sida 3

4 Hjälpmedel för att bedöma kvävebehovet Olika hjälpmedel för att översätta resultat från N-sensormätningar till konkreta gödslingsråd är under utveckling. Våra mätningarna bidrar till detta. Yara arbetar sedan flera år med Yara N-prognos. Ingemar Gruvaeus (Yara) har också tagit fram formler för att bedöma det totala kvävebehovet för bröd och foder- och etanolvete utifrån förväntad skörd och N-sensormätningar i ogödslade rutor i DC 37. Formlerna baseras på tre års försöksresultat i höstvete på växtodlingsgårdar. Båda sätten att uppskatta kvävebehovet bygger på att man lyckas uppskatta skörden rätt, vilket ju inte alltid är helt lätt. Om vi utgår från lantbrukarnas skördeuppskattningar på och tillämpar dessa formler på våra fält blir rekommendationen för brödvete att fylla på med -5 kg kväve på fem fält (upp till kg kväve på ett fält) medan sex fält har fått mera kväve än nödvändigt. Frågan är om sambanden även gäller för gårdar som har mycket stallgödsel eftersom försöken har legat på gårdar utan stallgödsel. Bild 1. Den ogödslade rutan på fält E9, Broby, höstvete efter åkerbönor, börjar synas för ögat. Kväveupptaget var 5 kg och efter raps, fält E8, var det 54 kg den 31 maj. I de gödslade fälten var kväveupptaget 84 kg efter åkerböna och 71 kg efter raps. Foto: Pernilla Kvarmo När ska jag tilläggsgödsla? Erfarenheter från tidigare försök visar att det går att komplettera med 4 kg kväve så sent som i DC 45 utan att få en lägre skörd jämfört med komplettering i DC eller DC 37-39, förutsatt att man har lagt en huvudgiva på minst kg per hektar före stråskjutningen. I 215-års försök gav tilläggsgivor så sent som i DC 55 skördeökningar på över ett ton. Proteinhalten höjs mest vid senare komplettering. Sen komplettering ger också mindre risk för liggsäd och ett högre bättre kväveutnyttjande jämfört med stora givor tidigt på säsongen. Sida 4

5 Det mesta av proteinet i kärnan kommer från kväve som har omfördelat från strå, blad och döda rötter. Generellt gäller att ju senare gödselkväve tillförs desto mer ökar andelen som går till protein i kärnan, men endast ca 3 kg per hektar kan förutsättas komma från plantupptag efter blomning. En tumregel från veteodling i England är att strå och agnar utgör ca 32 % av total kväveskörd vilket motsvarar ett kväveupptag i kärnan på ca 68 % (Wheat growth guide 215). Bild 2 och 3. Till vänster visas den ogödslade rutan i fält H 16, Hultsby och till höger H 17. Det är samma förutsättningar på fälten, det som skiljer är sorterna, Brons (vänster) och Torp (höger). Kväveupptaget i den ogödslade rutan var 73 respektive 53 kg den 27 maj. Skillnaden i upptag beror dels på sorten men också på att variationen inom fält är stor. Foto: Lisbeth Hansson Vilket gödselmedel ska jag välja? Kalksalpeter innehåller enbart nitratkväve och är därför mer snabbverkande än ammoniumnitrat som t.ex. N27 eller Axan. Omvandlingen av ammoniumkväve till nitrat gynnas av markfukt och ökande jordtemperatur. Vid varmt och fuktigt väder går det på någon vecka. Vid sena kompletteringsgödslingar och under torra förhållanden har kalksalpeter en snabbare och säkrare effekt. Se upp på lätta och mullfattiga jordar så att det inte blir svavelbrist om du använder ett gödselmedel som inte innehåller svavel. En tumregel är att stråsäd behöver ungefär 1 kg svavel per 1 kg kväve. Ofta ligger verkningsgraden på tillfört Sida 5

6 ammoniumnitratkväve runt 75 %, och vi kan inte räkna med att allt tillfört kväve kommer att hamna i kärnan. Kvävet i urea och organiska gödselmedel behöver ännu längre tid på sig för att bli tillgängligt eftersom det först ska omvandlas till ammonium. I försöksserien L3-23 Kväveform och kvävestrategi i höstvete testas i år olika kväveformer och strategier i höstvete. Bild 4. Ogödslad ruta på fält E4, Ullekalv, i höstvete efter höstraps. Kväveupptaget var 34 kg och i fält 11 kg. På fältet intill med höstvete som förfrukt, fält E5, var upptaget 21 kg i och 13 kg i fält. Foto: Pernilla Kvarmo Varierande gödslingar och förutsättningar på gårdarna där vi mäter I tabell 1 och 2 på sista sidorna sammanfattas förutsättningarna på respektive mätplats och hittills genomförd gödsling våren 216. Mängden tillfört gödselkväve varierar mellan 41 och 196 kg per hektar och jordarterna från sandig mo till styv lera. Vissa gårdar använder stallgödsel regelbundet och detta resulterar i en långsiktigt högre kväveleverans från marken. Goda förfrukter, exempelvis vitklöverfrövallen på fält nr 3 och ärterna på fält nr 12, 14 och 16, ger också ofta en högre kväveleverans. Ibland kan dock andra faktorer som årsmån och stallgödselanvändning överskugga förfruktseffekten. Sida 6

7 Kväveupptaget över tid på alla fält I diagram 4-9 på denna och följande sidor visar kväveupptaget över tid på alla fält. 6 4 E 1. Helleberga fält E 1. Helleberga E 2. Helleberga fält E 2. Helleberga E 3. Helleberga EKO fält E 3. Helleberga EKO 2 29 april 6 maj 13 maj 2 maj 27 maj Diagram 4. Kväveupptag över tid på fält 1-3, Helleberga, Östergötland. Diagram 5. Kväveupptag över tid på fält 4-7, Ullekalv och Högby, Östergötland. På fält nr 7 är det isått vårvete på resten av fältet (dock inte där vi mäter) eftersom höstvetebeståndet bedömdes som för dåligt. Sida 7

8 Diagram 6. Kväveupptag över tid på fält 8-1, Broby och Mörby, Östergötland D 11. Stora Lövhulta fält D 11. Stora Lövhulta D 12. Klahammar fält D 12. Klahammar 29 april 6 maj 13 maj 2 maj 27 maj Diagram 7. Kväveupptag över tid på fält 11-12, Stora Lövhulta och Klahammar, Södermanland. Sida 8

9 6 4 2 T 13. Hidinge fält T 13. Hidinge T 14. Hidinge fält T 14. Hidinge 29 april 6 maj 13 maj 2 maj 27 maj Diagram 8. Kväveupptag över tid på fält 13-14, Hidinge, Örebro H 15. Stora Frö fält H 15. Stora Frö H 16. Hultsby fält H 16. Hultsby H 17. Hultsby fält H 17. Hultsby 29 april 6 maj 13 maj 2 maj 27 maj Diagram 9. Kväveupptag över tid på fält 15-17, Stora Frö och Hultsby, Kalmar. Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping Sida 9

10 Tabell 1. Förutsättningar (sort, jordart, förfrukt m.m.) på respektive mätplats. Kvävegödsling, kg N/ha Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Höst Vår totalt E 1. Helleberga Julius Mellanlera höstraps 192 Nej E 2. Helleberga Julius Mellanlera höstvete Nej E 3. Helleberga EKO Olivin Mellanlera vitklöver 41 Nej E 4. Ullekalv Brons Mo höstraps Nej E 5. Ullekalv Brons Mo höstvete Nej E 6. Högby Julius sa Mo höstvete 5 Nej Stallgödsel regelbundet E 7. Högby Julius sa Mo potatis Nej E 8. Broby Mariboss Lättlera höstraps 79 Hönsflytg ton/ha E 9. Broby Frontal Mellanlera åkerböna 142 Hönsflytg ton/ha E 1. Mörby Mariboss Lättlera höstraps 19 Nej D 11. Stora Lövhulta Julius Styv lera höstraps D 12. Klahammar Julius Lättlera ärter 8 17 Nej T 13. Hidinge Julius mkt mh ML korn 168 Svinflytgödsel T 14. Hidinge Julius mkt mh ML dåliga ärter 148 Svinflytgödsel H 15. Stora Frö Elixer höstkorn 138 Svinflytgödsel H 16. Hultsby Brons mmh sa Mo ärter 139 Biogödsel H 17. Hultsby Torp mmh sa Mo ärter 139 Biogödsel Sida 1

11 Till hemsidan Prenumerera Tabell 2. Gödslingar 216. Gödsling 1 Gödsling 2 Gödsling 3 Kvävegödsling totalt vår Gödselmedel kg/ha Datum medel kg/ha Datum medel kg/ha Kvävegiva, Gödsel- Kvävegiva, Gödsel- Kvävegiva, Plats Datum kg/ha E 1. Helleberga 28 mars NS maj Ksp maj NS E 2. Helleberga 28 mars NS maj Ksp maj NS E 3. Helleberga EKO 16 april Biofer E 4. Ullekalv 5 april NPK april NS E 5. Ullekalv 5 april NPK april NS E 6. Högby 2 april NS E 7. Högby E 8. Broby 22 april Hönsflytgödsel E 9. Broby 3 april NS april Hönsflytgödsel E 1. Mörby 1 april NPK maj NPK D 11. Stora Lövhulta 13 april NS D 12. Klahammar 31 mars NS maj NS T 13. Hidinge 21 april NS maj Svinflytgödsel T 14. Hidinge 21 april NS maj Svinflytgödsel H 15. Stora Frö 5 april NS april Svinflytgödsel H 16. Hultsby 12 april NS april Biogödsel april NS H 17. Hultsby 12 april NS april Biogödsel april NS